En tillfällig aktivitetsplats i Låssby

Arkeologisk rapport 2013:19 En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Björlanda 625 Tillfällig aktivitetsplats Arkeologisk förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens

ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs stadsmuseum 2013 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Else-Britt Filipsson Ulf Ragnesten Tom Wennberg OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Omslagsbild: Kokgrop A2 vid fornlämning NY C i Låssby. TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

FORNLÄMNING BJÖRLANDA 625 Arkeologisk förundersökning SAMMANFATTNING På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götaland har Göteborgs stadsmuseum utfört en förundersökning på fastigheten Låssby 2:89, Björlanda socken, Göteborgs kommun. Detta med anledning av exploatering i form av husbygge som skall utföras på plats. Inom den aktuella fastigheten påträffades en ny fornlämning som bestod av ett härd- och kokgropsområde. Fornlämningen fick efter avslutad undersökning RAÄbeteckning Björlanda 625. Förundersökningen utfördes i form av en avbaning av en mindre yta där åtta anläggningar påträffades varav två större kok-gropar och sex stycken härdar. Efter avslutad undersökning påträffades även ytterligare en kokgrop och en härdbotten i och en vägdragning ett stycke nordost om förundersökningsytan. Fynden var mycket få. Denna plats kan betraktas som en tillfällig uppehållsplats och daterades genom två 14 C-prover till sen bronsålder/tidig järnålder. Björlanda 625 kan betraktas som slutundersökt då inga ytterligare terrängytor finns att gräva ut och samtliga anläggningar är undersökta. Inget hinder för byggnation finns således ur arkeologisk synvinkel. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 431-18740-2013 GSM dnr 954/13 Uppdragsgivare: låssby utveckling AB Läge: Cirka 160 meter väster om Gamla Sörredsvägen, fastighet 2:89, Björlanda sn, Göteborgs kommun Ekonomisk karta: 7B 1c Koordinater i rikets nät: E: 140 296 N:6402 279 (SWEREF99 12 00) Grävningsorsak: Husbygge Grävningsinstitution: göteborgs stadsmuseum Datum för undersökning i fält: 2013-07-01 t.o.m 2013-07-02 Undersökt yta: 58 m 2 Antal arkeologtimmar i fält: 32 Antal maskintimmar: 4 Platsledare: Ulf Ragnesten Övriga deltagare i fält: sara Lyttkens GSMA nr: 130015 1

Göteborgs stadsmuseum Figur 1. Fornlämningens läge (ring) på centrala Hisingen i Göteborgs kommun. Blå kartan, skala 1:100 000. 2

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Figur 2. Förundersökningsområdet Björlanda 625 samt närliggande fornlämningar i Låssbyområdet markerat på fastighetskartan. 3

Göteborgs stadsmuseum TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Nyupptäckta Björlanda 625 ligger i ett fornlämningsrikt område i Låssby på centrala Hisingen (figur 1 och 2). Fornlämningen är belägen i ett småbrutet odlingslandskap och ligger relativt isolerat i en svacka på berget cirka 160 meter väster om Gamla Sörredsvägen. Undersökningsytan ligger cirka 26-27 meter över havet intill en liten myr. Flera närbelägna fornlämningar har delundersökts eller ytplockats och visat sig ha datering till brons- och järnålder men även flera stenåldersboplatser finns i närområdet. Fornlämning Björlanda 325:1 är den fornlämning som ligger närmast den aktuella ytan (figur 3). Den ligger cirka 55 meter norr om Björlanda 625 och är en boplatslämning med lång platskontinuitet. Strax norr om Björlanda 325:1 (cirka 90-100 meter norr om Björlanda 625) ligger två gravar, Björlanda 56:1 samt Björlanda 56:2 (figur 3). Den förstnämnda är en hög, cirka 7 meter i diameter och 0,7 meter hög. Högen är övertorvad med enstaka stenar synliga i ytan. Den sistnämnda är en rund högliknande stensättning, cirka 11 meter i diameter och 0,5 meter hög. Stensättningen har endast enstaka stenar i ytan. TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Fornlämning Björlanda 625 påträffades vid en arkeologisk utredning där ornlämningsytan grovt sett begränsades till ett cirka 60 m² stort område. Vid denna föregående utredning drogs flertalet undersökningsschakt vid ytan och en kokgrop och en härd iakttogs och daterades okulärt till metalltid. Ytan fick då arbetsnamnet NY C (Lyttkens & Ragnesten 2013). Vid denna utredning påträffades även tre andra fornlämningsområden (figur 3). Dessa benämndes NY A (nu tillfört Björlanda 323:1), NY B (nu Björlanda 626) samt ett mindre boplatsläge som inte vidareundersöktes (nu tillfört Björlanda 325:1 samt Björlanda 326:1). NY A bestod av en mindre mesolitisk boplats och NY B av två kokgropar (Lyttkens 2013; Lyttkens Ragnesten 2013). Björlanda 325:1 som ligger närmast den aktuella förundersökningsytan har förundersökts och varit föremål för schaktkontroller vid inte mindre än åtta tillfällen, första gången år 1991 (Ragnesten 1991) därefter år 1999, (Filipsson 2007 samt Filipsson och Gustavsson 2011), år 2001 (Ragnesten 2013), år 2002 (Nieminen 2002 och Swedberg 2005), år 2012 (Ragnesten 2012) och nu senast år 2013. Resultaten har varierat både fyndmässigt och kronologiskt på denna fornlämning. Två boplatslägen har identifierats på Björlanda 325:1, dels ett i norra delen där en boplats med långhuslämningar påträffats. Dessa har daterats till bronsålder och förromersk järnålder. I den sydvästra delen har även en bronsåldersboplats påträffats vid förundersökning 2012. En mindre mängd fynd från mesolitisk- och tidigneolitisk tid har även identifierats på Björlanda 325:1. 4

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Figur 3. Fastighet Låssby 2:89 samt det aktuella undersökningsområdet med arbetsnamnet NY C. Närliggande fornlämningar som påträffades vid utredningen 2013 ses också på kartan. 5

Göteborgs stadsmuseum UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNINGARNA Den aktuella förundersökningsytan ligger avsides vid nederdelen av ett berg och i kanten av ett område som idag är en myr. Sannolikt har denna yta varit relativt isolerad även under forntiden. Undersökningsytan var vid tidpunkten för förundersökningen väl avgränsad genom topografin och av föregående utredningsschakt. Undersökningsområdet bestod av en cirka 60 kvadratmeter stor yta som låg i en bergssvacka med myrmark i sydväst, cirka 160 meter väst om Gamla Sörredsvägen (figur 4-5). Marken var täckt med mindre buskar, sly och grästorv som avlägsnades i samband med avbaningen. Figur 4. Förundersökningsområdet centralt i bild. Foto mot söder. Figur 5. Förundersökningsområdet före avbaningen. Ulf Ragnesten i bild. Foto mot sydost. 6

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Förundersökningen syftade till att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet samt att därefter bedöma huruvida ytterligare undersökning skulle vara nödvändig. Fornlämning Björlanda 625 ligger relativt isolerat och troligtvis har den legat avskilt även under forntiden. Eventuellt kan den ha haft koppling till den närliggande bronsåldersboplatsen Björlanda 325:1. Syftet var att fastställa om det fanns fler anläggningar i närheten och eventuellt om det fanns bevarat benmaterial i kokgropen eller i härden som kan visa vad man har lagat för mat på platsen. Målet var även att fastställa verksamhetens datering och funktion. UNDERSÖKNINGSMETOD På förundersökningsområdet avsåg man att avbana mindre ytor kring den bevarade lämningen för att se ifall det fanns fler anläggningar än de två kända i närheten. Därför avbanades en 58 kvadratmeter stor yta. Ytan begänsades av bergskanter i söder, i väst och i norr. Efter avbaning skedde en framrensning för hand med hackor och skärslev (figur 6). Alla bevarade anläggningar grävdes ut, dokumenterades och mättes in med GPS (figur 7). Figur 6. Avbaning och framrensning av anläggningar vid NY C. Sara Lyttkens i bild. Foto mot sydväst. 7

Göteborgs stadsmuseum Figur 7. Förundersökningsområdet med anläggningar vid NY C. Fet svart linje är av-baningsytan, streckad linje är berg i dagen, grå fält är anläggningar och svarta fält är stenar. 8

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Två kolprover togs på fornlämning Björlanda 625. Det ena togs i A2 som var en mycket stor kokgrop. Provet togs i mitten av anläggningen. Det andra togs i A3 som var en stor härd. Provet togs i mitten av anläggningen. Provet från A2 daterades med två sigma till en period inom tidspannet 780-410 f. Kr och provet från A5 daterades med två sigma till en period med tidspannet 770-410 f. Kr. Dateringen diskuteras vidare i avsnittet Datering och tolkning och analyssvaren redovisas även i Bilaga 2. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Efter avbaning skedde en framrensning för hand med hackor och skärslev. Totalt hittades 8 anläggningar, varav 2 stora kok- eller härdgropar och 6 härdar. Nedan följer en beskrivning av alla anläggningar på Björlanda 652: Anläggning 1 Kok-/härdgrop, rund till formen, cirka 1,7 meter i diameter och 0,3 meter djup (figur 8-11). Begränsades i öster av berg. Innehöll mycket kol och skörbränd sten i ytan. Stenarna i ytan var cirka 0,1-0,3 meter stora. I den nordvästra delen av anläggningen låg ett par större stenar, cirka 0,2-0,4 meter stora. Anläggningen snittades i öst-väst och grävdes ut i profil (figur 10-11). I mitten av anläggningen fanns en koncentration av sten och kokgropen innehöll mycket kol, speciellt i botten. Anläggningen var anlagd rakt på berget, i en skyddad svacka. Figur 8. Anläggning 1 i plan. Mot norr. 9

Göteborgs stadsmuseum Figur 9. Cirka 10 cm ner i A1 påträffades ett lager med skörbränd sten. Foto mot norr. Figur 10. A1 i profil. Foto mot norr. Figur 11. Profilritning av anläggning 1. Siffra 1 i bilden är kolblandad sand och siffra 2 är berg och sand. Skala 1:20. 10

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Anläggning 2 Kokgrop, närmast rund till formen, cirka 2 meter x 1,8 meter stor och cirka 0,3 meter djup (figur 12-115). Liknade A1 till form och innehåll. Begränsades i öster av berg. Innehöll mycket kol och skörbränd sten samt en del flinta i ytan. De skörbrända stenarna i ytan var cirka 0,1-0,3 meter stora. Anläggningen snittades i nord-syd och grävdes ut i profil (figur 14-15). Ett kolprov togs i anläggningens mitt. Figur 12. A2 i plan. Mycket skörbränd sten var synligt i ytan. Foto mot öster. Figur 13. Cirka 20 centimeter ner i anläggningens botten, påträffades ett sotigt kollager utan sten. Foto mot öster. 11

Göteborgs stadsmuseum Även i denna anläggning fanns en koncentration av sten i mitten och kokgropen innehöll mycket kol, i flera lager. Anläggningen var anlagd intill berget, i en skyddad svacka. Anläggningen innehöll totalt cirka 250 stenar (figur 16). Figur 14. A2 i profil. Foto mot öster. Figur 15. Profilritning av anläggning 2. Siffra 1 i bild är kolblandad sand, siffra 2 i bild är ett kompakt kollager och siffra 3 i bild är morän. Skala 1:20. Figur 16. Sten från anläggning 2. Cirka 250 stycken. 12

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Anläggning 3 Härd, rund till formen, cirka 0,45 meter i diameter och cirka 0,1 meter djup (figur 17-18). Innehöll mycket kol och sot men nästan ingen sten. Snittades i öst-väst och grävdes ut i profil. Enstaka flintor låg i anläggningens kanter. Figur 17. Anläggning 3 i plan. Figur 18. Anläggning 3 i profil. Foto mot norr. 13

Göteborgs stadsmuseum Anläggning 4 Härd, rund till formen, cirka 0,45 meter i diameter och cirka 0,1 meter djup (figur 19-20). Innehöll mycket kol och sot men inga stenar. Snittades i öst-väst och grävdes ut i profil. Figur 19. Anläggning 4 i plan. Figur 20. Anläggning 4 i profil. Foto mot norr. 14

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Anläggning 5 Härd, rund till formen, cirka 0,7 meter i diameter och 0,2 meter djup (figur 21-24). Relativt stenfri i ytan men på ett djup av cirka 5-10 cm kom ett lager sten. Dessa var knytnävsstora och flertalet var skörbrända. Anläggningen snittades i öst-väst och grävdes ut i profil. Fyllningen bestod av fet, svart kol blandat med ytterst lite sand. ett kolprov togs i anläggningens centrala del. Figur 21. Anläggning 5 i plan. Figur 22. Cirka 5-10 centimeter ner i A5 kom ett lager med knytnävsstora stenar. Foto mot norr. 15

Göteborgs stadsmuseum Figur 23. Anläggning 5 i profil. Foto mot norr. Figur 24. Profilritning av anläggning 5. Siffra 1 i bild är kol och siffra 2 är rödbrun sand. Skala 1:20. Anläggning 6 Härd, närmast rund till formen, cirka 0,7 meter i diameter och 0,17 meter djup (figur 25-27). Ett femtontal knytnävsstora stenar fanns i anläggningsytan, flera av dem skörbrända. Anläggningen snittades i nordväst-sydöst och grävdes ut i profil. Fyllningen bestod av fet, svart kolrik sand. 16

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Figur 25. Anläggning 6 i plan. Figur 26. Anläggning 6 i profil. Foto mot nordost. Figur 27. Planritning av anläggning 6. Siffra 1 i bild är kolblandad sand med inslag av mindre sten och siffra 2 i bild är rödbrun sand. Skala 1.20. 17

Göteborgs stadsmuseum Anläggning 7 Härd, närmast rund till formen, cirka 0,45 meter i diameter och 0,1 meter djup (28-29). Ett par knytnävsstora stenar i avbaningsytan men annars tom på sten. Anläggningen snittades i öst-väst och grävdes ut i profil. Fyllningen bestod av svart, kolrik sand. Figur 28. Anläggning 7 i plan. Foto mot söder. Figur 29. Anläggning 7 i profil. Foto mot söder. 18

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Anläggning 8 Härd med utkastlager åt sydost och sydväst. Begränsades i syd av en stor sten. Anläggningen var oregelbunden till formen då den framrensades i avbaningsytan (figur 30). Därför grävdes den ut i plan då det ansågs viktigast att avgränsa formen på anläggningen. Efter att ha grävt cirka 2-5 centimeter uppstod en större rund mörkfärgning i norr samt två mindre i syd. Mörkfärgningarna snittades i nordsyd och grävdes ut i profil. De mindre mörkfärgningarna var sotfläckar (figur 31) medan den större var en rund härd, cirka 0,6 meter i diameter (figur 32-33). Figur 30. Anläggning 8 var i avbaningsytan mycket oregelbunden till formen och grävdes därför ut i plan. Foto mot nordost. Figur 31. Två mindre sotfläckar i A8's södra del. Dessa snittades i N-S och grävdes i profil. Foto mot öster. 19

Göteborgs stadsmuseum Figur 32. A8's norra del som bestod av en rund härd. Foto mot öster. Figur 33. Profilritning över A8's norra del som bestod av en härd. Siffra 1 i bild är kolblandad sand och siffra 2 i bild är rödbrun sand/morän. Skala 1:20. Tillägg: I samband med en vägdragning inne på fastigheten framkom ytterligare två anläggningar ett litet stycke nordväst om förundersökningsområdet (figur 34). Dessa låg ca 20 meter norr om anläggningarna på figur 7. Anläggningarna grävdes ut i profil. Figur 34. Två anläggningar framkom utanför undersökningsområdet. Dessa låg cirka 20 meter nordöst om detsamma. anläggningarna grävdes ut i profil och dokumenterades. 20

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Anläggning 9 Kok-/härdgrop, rund till formen, cirka 1,50 meter i diameter och 0,10 meter djup (figur 35). Innehöll mycket kol och skörbränd. Stenarna i ytan var cirka 0,10-0,30 meter stora. Anläggningen snittades i norr-syd och grävdes ut i profil (figur 36). Figur 35. Anläggning 9 i plan. foto mot söder. Figur 36. anläggning 9 i profil. Foto mot väster. 21

Göteborgs stadsmuseum Anläggning 10 Härdbotten, rund till formen, cirka 0,72 meter i diameter och cirka 0,09 meter djup (figur 37). En del skörbränd sten i ytan medan mycket skörbränd sten i botten av anläggningen. Anläggningen snittades i norr-syd och grävdes ut i profil (figur 38). Figur 37. anläggning 10 i plan. Foto mot söder. Figur 38. Anläggning 10 i profil. Foto mot väster. 22

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby FYNDBESKRIVNING På fornlämning Björlanda 625 påträffades en mycket liten mängd fynd. Endast ett par enstaka flintavslag, en övrig flintkärna samt fragment av en slipsten påträffades (se bifogad fyndtabell, bilaga 1). En del övrig flinta låg i anläggningskanterna vilket kan tyda på ett försök att spräcka flintan med hjälp av värmen från härdarna. Troligast är dock att den hamnat där oavsiktligt. DATERING OCH TOLKNING Fynden ihop med anläggningarnas utseende, uppbyggnad och utformning antyder att fornlämning Björlanda 625 härrör från bronsålder/äldre järnålder. Två kolprover togs även på fornlämning Björlanda 625. Det ena togs i A2 som var en mycket stor kokgrop och det andra togs i A3 som var en stor härd. Provet från A2 daterades med två sigma till en period inom tidspannet 780-410 f. Kr och provet från A5 daterades med två sigma till en period med tidspannet 770-410 f. Kr. Analyssvaren ger anläggningarna en datering till sen bronsålder/tidig järnålder och då proverna ligger så nära i tid är det troligt att platsens anläggningar nyttjats vid ett och samma tillfälle. Platser likt fornlämning Björlanda 625 är vanliga under denna period och i närområdet finns ett flertal utformade på samma vis. Exempelvis i Kvisljungeby i Björlanda har man hittat två mindre områden med kokgropar och härdar (Björlanda 302; Björlanda 297). Den förstnämnda helt intill en bronsåldersboplats (Björlanda 303) och den sistnämnda cirka 150 meter därifrån (Andersson 2005: 155 ff). De härd- och kokgropsområden som ligger i utkanten eller helt utan anslutning till boplatser kan kanske tolkas som platser för kulthandlingar eller för måltider och eldning i samband med jakt. Dessa typer av fornlämningar ligger ofta i anslutning till sjöar eller våtmarker, exempelvis som vid Stretered i Kållered strax utanför Göteborg. Där har man då troligtvis vistats en kortare period och eldat och tillagat offermåltider (ibid:117 med referens till Nordqvist 2005). Även Björlanda 625 kan betraktas som en tillfällig uppehållsplats, från slutet av bronsåldern eller början av järnåldern. Möjligen skall den ses som tillhörig en närbelägen större boplats från samma tid. Fornlämning Björlanda 625 ligger cirka 26-27 meter över dagens havsnivå vilket inte indikerat ett särskilt strandnära läge. Aktivitetsytan ligger relativt isolerat och troligtvis har den legat avskilt även under forntiden. Eventuellt kan den ha haft koppling till någon närliggande bronsåldersboplats, exempelvis Björlanda 325:1. Härd- och kokgropsområden som ligger i utkanten av bronsåldersboplatser kan ibland tolkas som platser för kulthandlingar, 23

Göteborgs stadsmuseum där man vistats en kortare period och eldat och tillagat offermåltider. Närheten till den myr som ligger ett tiotal meter från ytan kan vara betydelsefull då liknande platser ofta ligger intill sjöar och myrar. Myren är geologiskt sett en igenväxt sjö. Frågan är om det fanns en vattenspegel här under bronsåldern. Mycket tyder på att det var en mindre sjö vid tiden då anläggningarna kom till, därav valet av platsen. ANTIKVARISK BEDÖMNING Björlanda 625 kan betraktas som slutundersökt då inga ytterligare terrängytor finns att gräva ut och samtliga anläggningar är undersökta. Ingen vidare undersökning av den berörda ytan inom fastigheten anses därför nödvändig och inget hinder för byggnation finns ur arkeologisk synvinkel. LITTERATUR Andersson, S. 2005. Bronsåldern - Bronsgjutare och bönder. I: (red) Andersson, S. m.fl. Fångstfolk och bönder. Om forntiden i Göteborg. Göteborgs stadsmuseum. Göteborg 2005, s. 115-150. Andersson, S, m.fl. Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter 1978, s. 215-252. Filipsson, E-B. 2007. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2007:11. Filipsson, E-B & Gustavsson, A. 2011. Forntida boplatsrester. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2011:03. Johansson, T. 2005. Stenålder i Östra Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2005:31 Lyttkens, S. & Ragnesten, U. 2013. Forntid i Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2013:14. Lyttkens, S. 2013a. Stenålder i Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2013:12. Nordqvist, B. 2005. Kokgropar vid Stretered - en manifestation i kultutövandet av elden. I: FYND 2003. Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg. 24

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Nieminen, J. 2002. Rapport över förundersökning i Göteborgs kommun 2002. Björlanda nr 325. Boplats senneolitikum - äldre bronsålder. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk arkivrapport 2002:07. Påsse, T. 2001. An empirical model of glacio isostatic movements and shore level displacement in Fennoscandia. SKB R-01-41. Swedish Nuclear Fuel and Waste. Ragnesten, U. 1991. Rapport över arkeologisk förundersökning och slutundersökning i Göteborgs kommun 1991. Björlanda socken nr 325. Boplats. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk arkivrapport 1991:01. Ragnesten, U. 2012. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2012:15. Ragnesten, U. 2013. Många spår av förhistorisk boplats. Björlanda 325:1, Låssby 4:24 och 4:29. Boplats. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk arkivrapport 2013:5. Swedberg, S. 2005. Mindre förundersökning i Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2005:01. 25

Bilaga 1 Göteborgs Stadsmuseum GSMA 130015 GÖTEBORG NY C låssby 2:6 Tillfällig aktivitetsplats, bronsålder Undernr Anl Sakord st gr Material 1 A1 Övrigt redskap 1 200 Bergart 2 A1 Övrig flinta 3 71 Flinta 3 A2 Avslag 3 57 Flinta 4 A2 Övrig flinta 2 60 Flinta 5 A3 Övrig flinta 6 47 Flinta Beskrivning Fragmenterad slipsten svallade, vitpatinerade Två av tre svallade, vitpatinerade en av två svallad, vitpatinerad svallade 6 A3 Övrig kärna 1 106 Flinta 7 A5 Avslag med tillhuggning 1 14 Flinta svallad 8 A5 Avslag 3 44 Flinta 9 A5 Övrig flinta 10 312 Flinta 10 A6 Övrig flinta 5 94 Flinta 11 A7 Avslag 2 51 Flinta 12 A7 Övrig flinta 2 56 Flinta Åtta av tio svallade Tre av fem svallade Vitpatinerade svallade 13 A8 Avslag 2 18 Flinta 14 A8 Övrig flinta 4 100 Flinta Två av fyra svallade Förundersökning 2013 Sida 1 av 1

Bilaga 2