TJÄNSTEUTLÅTANDE Kansliavdelningen Dnr KS/ 2018-11-02 1/2 Handläggare Karin Lundell 0152-293 90 Kommunstyrelsen Remissyttrande, Regional livsmedelsstrategi 2019-2030 och handlingsplan 2019-2021 för Södermanlands län Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. godkänna skrivelsen remissyttrande avseende Regional livsmedelsstrategi 2019-2030 och handlingsplan 2019-2021 för Södermanlands län. Beskrivning av ärendet Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030, antogs av riksdagen den 20 juni 2017 och är den första svenska livsmedelsstrategin som omfattar hela livsmedelskedjan. En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bättre förutsättningar att göra medvetna val. I samband med detta fick landets alla län i uppdrag att ta fram regionala livsmedelsstrategier, något som redan gjorts i Södermanland sedan 2014. Målet med den nya regionala livsmedelsstrategin är att peka ut riktningen för länets livsmedelskedja. Strategin ska kunna användas som vägledning vid politiska beslut och bidra till att företag i länet kan utvecklas och växa. Den regionala strategin ska verka i samma riktning som den nationella så att såväl nationella som regionala mål uppfylls. Avgränsningar som gjorts i den regionala strategin innebär att störst vikt har lagts vid livsmedelskedjan från primärproduktion till konsument. Infrastrukturoch dricksvattenfrågor berörs inte av denna strategi. Andra strategiska dokument som har stor betydelse för livsmedelskedjan och som också ska samverka med den regionala livsmedelsstrategin finns på regional, nationell och internationell nivå. Exempel på några av dessa är vattendirektiv, nationella miljömål och Agenda 2030. Remissyttrandet har genomförts av måltidschef, miljösamordnare, kommunekolog och näringslivsansvarig. Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär inga kortsiktiga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
2/2 Beträffande långsiktiga ekonomiska konsekvenser beror kostnaderna på i vilken grad kommunen avser att bidra till strategins uppfyllelse. Övriga konsekvenser Kommunens mål i måltidspolicy, miljöstrategi, inköps- och upphandlingspolicy samt Agenda 2030-målen 2, 3, 4, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15 hänger nära samman med den regionala livsmedelsstrategin. Beslutsunderlag Regional livsmedelsstrategi 2019-2030 för Södermanlands län, remissversion Handlingsplan 2019-2021, remissversion Remissyttrande Beslutet skickas till Teknik- och servicenämnden Länsstyrelsen i Södermanlands län Lars Ekström Kommundirektör Karin Lundell Måltidschef
Handläggare Karin Lundell 0152-293 90 Kommunstyrelsen Remissyttrande Regional livsmedelsstrategi och handlingsplan 2019-2021 Inledning: Remissyttrandet har sammanställts i form av observationer och tillhörande förslag till ändring eller förtydligande. Tyngdpunkten har lagts vid kopplingen till den nationella strategin, samt att hållbarhetsaspekterna som framgår i det nationella perspektivet även märks och konkretiseras i den regionala strategin. Remissyttrandet berör såväl strategidokumentet som handlingsplanen. Generella synpunkter på kopplingen till den nationella livsmedelsstrategin och dess mål, begrepp och formuleringar: Observation 1: Den nationella livsmedelsstrategin utgörs av en proposition och en handlingsplan. Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Detta innebär enligt propositionen större produktion för såväl inhemska som utländska marknader. I förslaget till regional strategi framhålls dock enbart att syftet med den nationella strategin är att öka den inhemska produktionen. I remissutgåvan till regional livsmedelsstrategin framhålls även att Det är viktigt att den regionala livsmedelsstrategin verkar i samma riktning som den nationella strategin så att såväl regionala som nationella mål uppfylls. Om alla län i Sverige enbart fokuserar på att öka produktionen inom respektive län kommer det nationella målet om ökad produktion för såväl inhemska som utländska marknader vara svårt att nå. I remissutgåvan fokuseras i stort sett uteslutande på hur den regionala/lokala produktionen ska öka. Hur produktionen av livsmedel ska ökas utanför Sveriges gränser framgår inte av den regionala strategin. Förslag 1:
Ge en mer nyanserad bild av hur/på vilket sätt den totala livsmedelsproduktionen (för såväl inhemska som utländska marknader) ska öka utifrån de förutsättningar som råder i hela livsmedelskedjan i länet. Observation 2: I propositionen till den nationella livsmedelsstrategin beskrivs omfattningen av livsmedelskedjan som; primärproduktionen, livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln, restaurangnäringen, måltidsturismen och konsumenten. I den regionala strategin finns en vokabulär som gör strategin svårtolkad. Exempelvis används olika begrepp som t.ex. i beskrivningen av syftet med den nya regionala livsmedelsstrategin där begreppet livsmedelsproduktionssektor används och detta är något som kan tolkas som att det enbart är en viss del av livsmedelskedjan som avses. Förslag 2: Förtydliga och renodla begreppen som används inom livsmedelskedjan utifrån definitionen i propositionen till den nationella strategin. Observation 3: I nuvarande förslag till regional strategi uppfattar kommunen att ett stort fokus ligger på ingående beskrivning av förutsättningar och utmaningar för primärproduktionen. Om visionen ska kunna nås till år 2030 och att samtliga aktörer i livsmedelskedjan ska ges goda förutsättningar att samverka och bidra utifrån den roll man har bör övriga aktörers förutsättningar och utmaningar beskrivas mer ingående för en bättre balans från primärproducenternas behov, utmaningar och förutsättningar till de behov, utmaningar och förutsättningar som konsumenterna i andra änden av livsmedelskedjan har. Förslag 3: Beskriv förutsättningar och behov hos alla aktörer längs livsmedelskedjan på ett balanserat sätt för att underlätta för önskad samverkan. Det vore önskvärt om strategin visade tydligare på hur livsmedelssektorn påverkar och påverkas av andra nationella och internationella mål, som exempelvis bostadsutveckling och miljömål, samt hur man bör arbeta med detta. Frågan berörs men ger inte en överskådlig bild av var det finns möjliga synergieffekter samt hur man kan arbeta med målkonflikter och lösningar. Som nämns i strategin är det många små till medelstora företag inom sektorn vilka har svårt att enskilt arbeta med dessa frågor och det är därför viktigt att det tydligt framgår vilka möjligheter som finns att arbeta med detta regionalt. I handlingsplanen bör det ingå mål och aktiviteter som beskriver hur detta arbete kan drivas vidare. Observation 4:
I den nationella strategin finns det övergripande målet som anger att; Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. I den regionala strategin är området otydligt beskrivet. Förslag 4: Beskriv/förtydliga förutsättningar och utmaningar för ekologisk och konventionell produktionsökning för att kunna svara mot konsumenternas efterfrågan i linje med det övergripande målet i den nationella strategin. Synpunkter på innehållet per kapitel: Observation 5: Sida 1, rad 1-4: Primärproduktionen tillsammans med livsmedelsförädlingen ger både arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt Förslag 5: Här borde klimat- och miljöargumenten komma först, då en hållbar livsmedelsproduktion är en grundförutsättning. Utan kretsloppsjordbruk och ekologisk hållbarhet försvinner på sikt möjligheten till arbetstillfällen. Ekonomisk tillväxt är inte hållbart på sikt och borde inte omnämnas i positiva ordalag, däremot cirkulär ekonomi som är både nödvändigt och värdeskapande i hela kedjan. Beskrivningen av den svenska livsmedelsproduktionen som bidragande med uppskattade och viktiga värden är en underdrift, inhemsk och hållbar livsmedelsproduktion är en förutsättning för så väl resiliens i livsmedelsförsörjningen som fungerande kontinuitetsplanering för Sverige som land. Observation 6: Sida 1, rad 7: Det innebär att maten som produceras här är säker att äta, håller god hygienisk kvalitet och att den produktion som sker är under så bra förutsättningar som möjligt. Förslag 6: Denna beskrivning är en värdering och mer av en åsikt. Vem avgör vad som är så bra förutsättningar som möjligt? Har vi alltså nått gränsen för vad som är möjligt att förbättra i den svenska livsmedelsproduktionen? Förhoppningsvis är så inte fallet. Förtydliga vad som menas och knyt gärna an till tillämpliga formuleringar i den nationella strategin.
Observation 7: Stycke 3, sida 11, rad 6-7: Det offentliga understödjer utvecklingen och är en stabil part till livsmedelsbranschen Förslag 7: Det kommunala måltidsverksamheterna inte bara understödjer utan tar ofta en ledande och pådrivande position, till exempel i konsumtion av ekologiska livsmedel, i proteinskiftet och som förebilder i den nya hållbara kosthållningen i länet. Förtydliga gärna detta förhållande. Observation 8: Kunskap och teknik för ökad konkurrenskraft, Övergripande mål: Öka användningen av innovationer, ny teknik och nya metoder Förslag 8: Nya metoder kan bytas mot bra eller fungerande metoder, inom livsmedelssektorn är det ofta gamla eller nygamla metoder som tas upp och förädlas som leder till framgång. Äldre sätt att förädla och ta mat tillvara, så som mjölksyrning, surdegsbakning, äldre sädesslag och baljväxter som återigen odlas och används är exempel på utveckling och innovation som tar sitt avstamp i det gamla men får en ny kostym och ibland ett nytt användningsområde. För att lyckas anpassa livsmedelskedjan till kommande klimatförändringar kommer såväl nya innovationer som gamla metoder att behövas. Det kan även vara lämpligt att komplettera med food tech och andra produktionsformer (inte bara akvaponi som lyfts) Det pågår många olika försök och forskning om livsmedelsproduktion och vi behöver främja alla olika former av innovativ produktion och inte begränsa oss till det vi idag känner till. Observation 9: Kunskap och teknik för ökad konkurrenskraft, Innovation: med tanke på klimatförändringarna som hotar att förändra vår miljö. Förslag 9: Enligt all tillgänglig forskning är detta inte ett hot, det är faktum och något som kommer att hända. Ett bättre ord kan vara kommer att. Behovet av anpassning till de nu pågående klimatförändringarna är av lika stor vikt som att begränsa omfattningen av de samma. Observation 10: Regler och villkor, Offentlig upphandling: Lagen om offentlig upphandling upplevs av kommunerna som
Förslag 10: Det är inte upphandlarna utan avtalsansvariga chefer/verksamheter som upplever budgetbegränsningar, upphandlare genomför en process från upphandling till avtal på uppdrag av verksamheter med inköpsbehov, som till exempel en måltidsverksamhet. Man kan man ställa sig frågande till om det verkligen är en målsättning att fler lantbrukare ska lägga anbud och vara direktleverantörer till kommunens verksamheter. Är det ett effektivt sätt att utveckla länets primärproduktion, att lantbrukare kundpackar och levererar varor ut till mängder av slutkonsumenter i form av skolkök och mindre förskolor? Grossistfunktionen i livsmedelskedjan finns till av en anledning och kanske kan det vara intressant att utveckla denna del av kedjan för att underlätta kommunernas inköp av nära producerade varor. Beskriv hur denna del i livsmedelskedjan kan tydliggöras och utvecklas för att möjliggöra olika typer av upphandling och avtal mellan mindre leverantörer och offentliga kunder. Observation 11: Förutsättningar för företagande: Det är viktigt att vi som offentlig verksamhet i en ännu större omfattning än nu arbetar med livsmedelsproducerande företag med sina egna branschspecifika behov på samma sätt som vi till exempel har gjort med handelsbranschen och industrin - systematiskt och behovsstyrt med god kommunikation och lyhördhet. Givetvis skall vi med vår myndighetsutövning ha en snabb, effektiv och tillgänglig handläggning till livsmedelsproducerande företagare precis som till andra företag/branscher. Taxor och avgifter inom jordbruk är ett område som kan vara komplicerat och väldigt kommunspecifikt (politiska beslut) så det kan vara svårt att peka på något särskilt. En ambition i detta område skulle dock kunna vara att sträva/jobba för en större enhetlighet i länet vad gäller uttag av avgifter och även på vilket sätt men debiterar(förskott eller efter utförd tillsyn) Observation 12: Ökad hållbar produktion: För att kunna mätta en växande befolkning behöver vi öka den mängd mat vi producerar. Förslag 12: Det är inte sant att matproduktionen måste öka. Globalt och nationellt i Sverige överproduceras mat och det onödiga matsvinnet motsvarar mer än väl ett ökat behov av mat på grund av en växande befolkning. Tydliggör därför hur den regionala strategin kan stödja en ökad användningsgrad av redan producerade livsmedel.
Observation 13: Ett hållbart jordbruk: Inte ett ord om ekologisk produktion nämns, trots att det är ett väl använt begrepp och en av de tre grundpelarna i hållbarhetstriangeln. I den nationella livsmedelsstrategin finns tydligt uttalade mål om såväl ökad offentlig konsumtion av ekologiska livsmedel som ökad ekologiskt odlad landareal. Sörmland som det rika odlings-län den regionala livsmedelsstrategin beskriver, kan och borde ta ledarposition i arbetet med att öka andelen ekologisk livsmedelsproduktion. Det finns ingen motsättning i att å ena sidan beskriva fördelarna med en ekologisk produktion och samtidigt verka för att utveckla det konventionella jordbruket i hållbar riktning. Ytterligare ett iögonfallande begrepp i samma stycke är att djurhållning endast nämns i samband med att den ska bli så resurseffektiv som möjligt. Det är självklart att resurser ska användas effektivt för att uppnå god lönsamhet och goda förutsättningar för lantbrukaren, men den mest effektiva djurhållningen är sällan den som är bäst ur ett etiskt eller djuromsorgsperspektiv. Djur som tillåts beta utomhus, röra sig över större ytor, äta grovfoder etc. innebär ofta såväl högre personalkostnader som driftkostnader, och det är viktigt att i strategisammanhang framhålla vikten av att värna den svenska djurhållningens ineffektivitet i form av omsorg om djurens grundläggande behov. Förslag 13: Tydliggör hur ökning av livsmedelsproduktion i länet generellt hänger samman med ökning av ekologisk produktion och konsumtion, regionalt och nationellt. Observation 14: Ökad hållbar produktion, Vilt: Det är värt att nämna just vilthanteringsanläggningarnas kapacitet och förutsättningar upplevs som en flaskhals i viltets väg från jakt i skog och mark till tallriken, inom såväl offentlig sektor som privatkonsumenten. Viljan att laga och servera viltkött inom de offentliga verksamheterna är hög men bromsas ofta av tillgången på viltkött i rätt förpackningar och till ett acceptabelt pris. Handlingsplan 2019-2021 Observation 1: Första stycket, rad 4: Den regionala livsmedelsstrategin ska inkludera matens färd från jord till bord. Förslag 1:
Istället för att begränsa livsmedelskedjan till att sluta på bordet, kan det istället stå från jord till jord, det vill säga visa på nödvändigheten att näringsämnen förs tillbaka till de jordar de en gång kom ifrån, det vill säga kretsloppsjordbruket. Observation 2: Stycke Mål till 2021: Här nämns att öka antalet sökande till gymnasieutbildningar, men inte alls vuxenutbildning, distansutbildning och fortbildning till redan anställda inom livsmedelssektorn, trots att det är en snabbare väg till fler kompetenta medarbetare och sökande till utannonserade tjänster. Inom offentlig sektor ses detta som den enskilt viktigaste åtgärden för att komma till rätta med den stora obalans som råder mellan behov och tillgång till kompetent arbetskraft. Förslag 2: Utöka målet till att även gälla olika typer av vuxenutbildningar med inriktning mot livsmedelssektorn. Stycke Aktiviteter fram till 2021: Beskriv aktiviteter för att nå målet om ökat antal sökande till gymnasieutbildningarna. Observation 3: Avsnitt 5 Mål fram till 2021 Få de offentliga verksamheterna att servera mer svenskt och regionalt producerad mat för att stimulera en produktionsökning Förslag 3: Är detta en rimlig målsättning med tanke på att den största konsumtionsvolymen finns i detaljhandeln och hos privatkonsumenterna? Offentliga måltider är och ska vara en tydlig förebild och pådrivande i arbetet med att främja hållbara måltider men målsättningen ska kanske snarare vara att öka den privata konsumtionen av svensk och regional mat, där redan en blygsam procentuell ökning kan ge underlag till produktionsökning. Det är också intressant att veta hur stor andel av den offentliga måltiden respektive den privata som redan idag består av svenska/regionala livsmedel. Beskriv detta mer utförligt med mer faktaunderlag. Observation 4: Ökad hållbar produktion, Mål fram till 2021 Under rubriken Ökad hållbar produktion återfinns inte ett enda mål eller aktivitet kopplat till ekologisk produktion trots att denna målsättning finns i den nationella livsmedelsstrategin. Länets goda förutsättningar för såväl spannmåls-
som grönsaksodling borde också innebära betydande möjligheter att öka den ekologiska produktionen, något som efterfrågas av såväl offentlig sektor som privata konsumenter. Då många kommuner och landsting har mål för ekologiska inköp och ökad andel närproducerade livsmedel, krockar ibland denna ambition då tillgången till närproducerade ekologiska livsmedel ofta är liten. Länet kan genom utveckling och ökning av den produktionen tillgodose offentliga måltiders behov av såväl ekologiska som närproducerade livsmedel. Förslag 4: Tydliggör länets mål för att öka den ekologiska produktionen och konsumtionen av regionalt producerade livsmedel så att den regionala målsättningen bidrar till den nationella måluppfyllelsen.