Förarbeten Styrsystemet Betänkanden från utredningar Propositioner från regeringen Grundläggande värderingar, kunskapssyn Lagar och förordningar Skollag, Grundskoleförordning Läroplan Kursplaner Betygskriterier Konkretiseringar Styrande anvisningar Anvisningar från Skolverket Allmänna råd Kommentarmaterial
Skolans nya kunskapsuppdrag Skolan i kunskapssamhället står nu inför uppgiften att förmedla kunskaper i vidare mening än tidigare. Eleverna måste tillägna sig begrepp och strukturer från olika ämnesområden på ett sätt så att de kan användas som intellektuella verktyg i andra sammanhang. ur betänkande Skola för bildning kap 2
Kvalitativ kunskap Teoretisk kunskap är inte en "avbildning" av världen utan en mänsklig konstruktion för att göra världen hanterbar och begriplig. Kunskap är på det viset inte sann eller osann, utan något som kan argumenteras för och prövas. Kunskap är diskuterbar. Betänkandet Skola för bildning kap 2
Kvantitativ kunskap Enligt Ference Marton kan lärande definieras som att det sker en kvalitativ förändring i det sätt på vilket någon uppfattar något. När man lär sig är det alltså inte i första hand fråga om en kvantitativ förändring att man kan mer än innan, utan att man förstår ett fenomen på ett nytt sätt.
Kvantitativ kunskap Synen på kunskap och inlärning förändrades under 1970- talet. Den gick i riktning mot att individens kunskapsutveckling sågs som en process där elevens förändrade sätt att uppfatta omvärlden betonades. Inlärning leder enligt en sådan teoribildning till kvalitativa förändringar i tänkandet vilket kan ses som uttryck för kognitiv och personlig utveckling. (sid 17) Ur Bedömning och betygssättning, Kommentarer med frågor och svar
Kvantitativ kunskap Inlärning har av tradition till övervägande del studerats som enbart ett kvantitativt fenomen; frågorna har oftast gällt under vilka betingelser man lär sig mest och hur mängden av det som har lärts är relaterad till mängden av övning (repetitioner) och dess fördelning i tiden. När det gäller kognitiv utveckling, har man dock lättare insett att den inte i första hand innebär en kvantitativ tillväxt av kunskap (dvs. mer och mer av samma sak), utan att det snarast rör sig om kvalitativa förändringar i sättet att uppfatta omvärlden. (Inlärning och omvärldsuppfattning. Sid 161)
Kvantitativ kunskap Denna syn på lärande innebär att andra kvaliteter än faktainlärande lyfts fram. Att se och förstå sammanhang och principer blir viktiga aspekter av kunnandet. Även kvaliteter som handlande, initiativtagande, social kompetens och ansvarstagande för de egna studierna värderas numera högre än memorerandet av fakta. Denna kvalitativa kunskapssyn är en del av den teoretiska grunden för det 1994 införda mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. (sid 18) Ur Bedömning och betygssättning, Kommentarer med frågor och svar
NO i årskurs 2 ur Mål att sträva mot i KEMI utvecklar förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning, ur Bedömningensinriktning i NO Naturvetenskaplig förståelse av omvärlden Bedömningen gäller elevens förmåga att beskriva och förklara omvärlden ur naturvetenskapligt perspektiv. Vidare gäller bedömningen hur eleven kan följa, förstå och delta i naturvetenskapliga samtal och diskussioner och därvid uttrycka sina tankar och frågor med hjälp av begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi.
NO i årskurs 2 Ur Kriterierna för betyget VG i NO Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden..
NO i årskurs 2 Ur Kriterierna för betyget VG i NO Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden.
Mål i skolan Eftersom nationella mål och kriterier i stor utsträckning är formulerade som kunskapskvaliteter kan lokalt utvecklade riktlinjer för bedömningen inte endast uttrycka ett antal faktaområden eller moment som eleverna ska ha kunskaper om. De måste också tydliggöra hur kvaliteter i elevernas kunnande, som t.ex. förmåga att uppfatta helheter, göra jämförelser och se samband, kan urskiljas. Däremot utgör fakta- eller kunskapsområden en nödvändig del i undervisningen. (sid 25) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning
Mål i skolan I grundskolans kursplaner finns också avsnittet Bedömningens inriktning, som sammanfattar vad bedömningen av eleverna ska grundas på. Bedömningens inriktning anger inte nivåer, utan klargör vilka kunskapskvaliteter som ska bedömas. Det kan gälla t.ex. förmågan att bearbeta information, förmågan att följa matematiska resonemang eller förmågan att förstå talad engelska. (sid 15) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning
Identifiering av målen FRÅGA Vilken roll har mål att sträva mot när det gäller betygssättningen? (Lärare). SVAR: Mål att sträva mot är främst tänkta som underlag vid planeringen av utbildningen och undervisningen. Mål att sträva mot sätter inte upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling. De anger undervisningens riktning. Mål att sträva mot har emellertid också betydelse för betygssättningen genom att de pekar ut de kvaliteter som undervisningen skall inriktas mot och som skall ligga till grund för bedömningen. Detta framgår tydligt i avsnittet Bedömningens inriktning som inleder grundskolans betygskriterier. Denna text är ett stöd för läraren vid identifieringen av de kvaliteter i kunnandet som skall ligga till grund för bedömningen. Bedömning och betygssättning Kommentarer med frågor och svar
Identifiering av målen FRÅGA Vilken roll har mål att sträva mot när det gäller betygssättningen? (Lärare). SVAR: Mål att sträva mot är främst tänkta som underlag vid planeringen av utbildningen och undervisningen. Mål att sträva mot sätter inte upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling. De anger undervisningens riktning. Mål att sträva mot har emellertid också betydelse för betygssättningen genom att de pekar ut de kvaliteter som undervisningen skall inriktas mot och som skall ligga till grund för bedömningen. Detta framgår tydligt i avsnittet Bedömningens inriktning som inleder grundskolans betygskriterier. Denna text är ett stöd för läraren vid identifieringen av de kvaliteter i kunnandet som skall ligga till grund för bedömningen. Bedömning och betygssättning Kommentarer med frågor och svar
Mål i skolan I ett lokalt perspektiv ska frågan klargöra vad undervisningen ska bestå i för att målen i kursplanen ska kunna nås. Frågan är därmed nära kopplad till vilket stoff som ska användas för att utveckla de önskade kunskapskvaliteterna. Mängden stoff är oändlig. Detta är särskilt påtagligt i vissa ämnen, t.ex. de samhällsorienterande, där utgångspunkterna för undervisning och lärande kan vara många och av skilda slag. (sid 20) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning
Mål i skolan Kunskap har flera dimensioner: 1. Grundläggande färdigheter i svenska, främmande språk och matematik. 2. Ämneskunskaper om fakta, begrepp, modeller, sammanhang, procedurer. Betecknas ofta med begreppet faktakunskaper. I kursplanen finns t ex uttrycket kunskap om
Mål i skolan 3. Förmågor kompetenser Intellektuella, kommunikativa och praktiskt/estetiska. Det gäller elevens förmåga att med hjälp av kompetenserna använda och/eller bearbeta ämnesinnehållet. Läroplanens kunskapsbegrepp innebär alltså att ämneskunskaper definieras inte som kunskap förrän de används på ett intellektuellt, kommunikativt eller praktiskt/estetiskt sätt. Denne typ av kunskap brukar benämnas som kvalitativ kunskap. Även nästa läroplan har kvalitativa kunskaper som mål.
Mål i skolan 4. Metakognition. Eleverna ska utveckla förmåga till ett metatänkande över sitt eget lärande, d v s förmåga att förstå sina starka och svaga sidor vad de kan och inte kan och veta vad som är nästa steg i deras lärande.
1. Söka sovra Arbeta med källor - Inhämta av information Förmåga att ur källor välja ut och värdera information 2. Återge Visa förståelse för innehållet Förmåga att sammanfatta, beskriva, redogöra, återge
3. Motivera Föra underbyggda motiverade - resonemang Förmåga att dra slutsatser, förklara, jämföra, värdera, m f. 4. Struktur Kommunicera sin förståelse och/eller bearbetning Förmåga att skapa struktur och röd tråd
1. Lyssna, läsa Arbeta med källor - Inhämta av information 2. Återge Visa förståelse för innehållet Förmåga att sammanfatta, beskriva, redogöra, återge
3. Resonera Föra underbyggda motiverade - resonemang Förmåga att dra slutsatser, förklara, jämföra, värdera, m f. 4. Tala, skriva Kommunikativ och språklig kvalitet
1. Förstå problemet Välja ut lämplig information ur problemformuleringen 2. Metod Val av metod och lösningsstagrategi
3. Redovisa lösningen Med struktur och noggrannhet redovisa alla steg i lösningen Använda matematiska termer och symboler 4. Rimlighetsbedöma Bedöma svarets rimlighet och återkoppla det till problemet
Förra regeringens motiv till IUP Regeringen har tagit flera initiativ i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse i skolan. En expertgrupp tillsattes för att analysera behovet av insatser för att stärka: måluppfyllelsen den individuella planeringen i grundskolan Ur DS 2001:19 Elevens framgång Skolans ansvar
Nuvarande regeringens motiv till IUP Enligt regeringens budgetpropositionen för 2007 ville regeringen skapa former för: stödja elevernas utveckling mot målen och sätta en lägsta garanterad nivå för lärarnas kontinuerliga utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen
Nuvarande regeringens motiv till IUP Det finns alltså två syften med skärpningen av förordningen med IUP. 1. Undervisningen ska i högre grad inriktas mot de nationella målen. 2. Lärarnas bedömarkompetens behöver utvecklas
IUP med skriftligt omdöme Betygsliknande omdömen skiljer sig från betyg på ett flertal punkter. Betyg är en formaliserad och standardiserad information till elev och föräldrar i ett nationellt system. Nationella kursplaner anger mål och vilka kunskaper eleverna ska utveckla. Betygskriterierna beskriver och preciserar de kunskapskvaliteter som gäller för respektive betyg. Betygssättning är till sin karaktär summativ, d.v.s. en avslutad verksamhet värderas i efterhand. Betygssättning är myndighetsutövning med krav på dokumentation, insyn och likabehandling. Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen
IUP med skriftligt omdöme Utformningen av den individuella utvecklingsplanen är däremot inte nationellt formaliserad och standardiserad. Elevens resultat beskrivs i förhållande till hur långt eleven nått på sin väg till målen enligt den lokala pedagogiska planeringen. De skriftliga omdömena kan uttryckas i form av en text eller en symbol som beslutas lokalt på den enskilda skolan och som anpassas till elevernas ålder och mognad. Informationen bör vara formativ, d.v.s. läraren lyfter under pågående process fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera till fortsatt lärande. Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen
Skriftliga omdömen En grundläggande förutsättning i ett mål- och resultatstyrt system är att berörda parter är väl förtrogna med de mål som ställts upp för verksamheten. Utan goda målkunskaper är risken uppenbar att man famlar i blindo. Skolverket: Individuella utvecklingsplaner - en studie efter införandet av nya bestämmelser i det obligatoriska skolväsendet
IUP med skriftligt omdöme Vägen till IUP med skriftliga omdömen Steg nr 1 skapa och dokumentera en Lokal Pedagogisk Planering (LPP). Den ska enligt Skolverkets allmänna råd innehålla tre delar.
IUP med skriftligt omdöme Allmänt råd 1. beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i undervisningen, (s. 10) 2. informera elev och vårdnadshavare om vilka kunskaper och kunskapskvaliteter som ska bedömas. (s. 10) 3. konkret beskriva vad skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot, (s. 13) Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen
IUP med skriftligt omdöme Kommentar Uppföljning och bedömningen av elevens lärande och utveckling förutsätter att de nationella mål som undervisningen har inriktats mot är tydliggjorda. Det kan vara svårt för elev och vårdnadshavare att se hur målen i läroplanen och kursplanerna hänger samman med undervisningen. Det är därför viktigt att information om målen i styrdokumenten också kan relateras till en beskrivning av hur undervisningen har genomförts för att konkretisera innebörden i de nationellt fastställda målen. Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen
IUP med skriftligt omdöme För att kunna skapa en lokal pedagogisk måste man ha kursplanekompetens. Dagens kursplaner är otydliga och har en förvirrande struktur. För att kunna tolka dem måste man känna till de olika kursplaneavsnittens roll i styrsystemet. 1. Veta vad som är planeringsunderlag. 2. Veta vad för typ av kunskap som utgör mål. 3. Känna till balansen mellan stoff mål. 4. Vara insatt i vad som är de enskilda ämnenas kärna / inriktning och eventuella centrala begrepp.
IUP med skriftligt omdöme Kommentar Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger undervisningens inriktning och ska styra all planering av undervisning genom hela grundskolan. Mål att uppnå beskriver den miniminivå av kunskaper som skolan ansvarar för att eleverna ska kunna utveckla under skoltiden. Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen
IUP med skriftligt omdöme Steg nr 2 Skapa bedömningsunderlag I kommentarer till allmänna råden sägs att: Ett skriftligt omdöme kan utformas som text eller som symboler som i några steg beskriver elevens kunskaper i förhållande till i förväg bestämda kunskapsnivåer och förmågor. Om ett omdöme utformas med hjälp av symboler eller med t.ex. kryss i en mall är det viktigt att omdömet kompletteras med en mer nyanserad beskrivning för att göra informationen om elevens kunskaper tydlig Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen
IUP med skriftligt omdöme Ett skriftligt omdöme kan utformas som text eller som symboler som i några steg beskriver elevens kunskaper i förhållande till i förväg bestämda kunskapsnivåer och förmågor. Om ett omdöme utformas med hjälp av symboler eller med t.ex. kryss i en mall är det viktigt att omdömet kompletteras med en mer nyanserad beskrivning för att göra informationen om elevens kunskaper tydlig Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen
IUP med skriftligt omdöme Steg nr 3 Utveckla bedömarkompetens Lärare måste ha förmåga bedöma elevernas arbeten formativ där elevens arbete analyseras för att styrkor och utvecklingsmöjligheter lyfts fram och beskrivs. Syftet med den formativa bedömningen är att den ska forma: den fortsatta undervisningen inriktningen på elevens fortsatta arbete
Hur IUP Ur Skolverkets Allmänna råd Kommentarer De kunskaper och förmågor som ska bedömas och vilka mål att sträva mot som undervisningen inriktats mot ska vara kända av elev och vårdnadshavare så att de vet vad lärandet syftar till och ska få för resultat. Bedömningen ska inte enbart gälla kunskaper om fakta och begrepp utan också omfatta förmågor som t.ex. beskriva och förklara, göra jämförelser, dra slutsatser och lösa problem vilket tydligt framgår i kursplanernas avsnitt Bedömningens inriktning.
Elevens medinflytande vid val av stoff, metoder och redovisning Elevens målsättningar och arbete Formativ bedömning av elevens arbeten Lokal pedagogisk planering Läroplanens och kursplanernas strävansmål Bedömningens inriktning + betygskriterier Dokumentation 1. Planering 2. Elevarbete 3. Bedömning Utvecklingssamtal Utvecklingsplan med Skriftligt omdöme
Exempel på Lokal pedagogisk planering årskurs 5 Djur och natur MÅL Biologi Ur mål att sträva mot beträffande natur och människa utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning Geografi Ur Mål att sträva mot ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen,
Ur Ämnets karaktär och uppbyggnad Kunskaper om olika regioner och områden ger underlag för studier av huvuddrag och strukturer som exempelvis identifiering av klimat- och vegetationszoner, jordbruksdistrikt och industriregioner. Ur Betygskriterierna för Väl Godkänt Eleven beskriver olika klimattyper samt olika händelseförlopp som bygger upp och bryter ner naturlandskapet. (De delar av kursplanetexterna som är kursiverade beskriver de mål som undervisningen är inriktad mot.)
Konkretserade mål till eleven Du som elev kommer att: få lära dig att beskriva några olika klimat- och vegetationszoner som finns på jorden få lära dig att att förklara hur några djur har anpassat sig till sin omgivning Vi kommer att bedöma: I geografi bedöms din förmåga att beskriva några olika naturtyper som finns på jorden I biologi bedöms din förmåga att förklara hur några djur har anpassat sig till omgivande naturen
Undervisning Du ska: få förklarat vilka olika naturtyper och djurarter som finns på jorden öva din förmåga att använda kartor öva dig på att använda olika begrepp, ex. vegetation, klimatzoner öva dig på att läsa faktatexter öva dig på att göra beskrivningar öva dig på att bygga upp förklaringar
Visa vad man lärt Du ska välja ut en vegetationszon och beskriva hur växter och natur ser ut där. Välj ut ett djur som är speciellt anpassat för att leva i den vegetationszonen och förklara varför detta djur klara av att leva där.
Lokal pedagogisk planering i matematik årskurs 9 Nationella mål Ur Mål att Sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven: utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande. Strävan skall också vara att eleven utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda: grundläggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och satser.
Konkreta mål Du ska under det här arbetsområdet: inhämta kunskaper om grundläggande geometriska begrepp, dvs. kunna bestämma areor och volymer för olika figurer och kroppar samt känna till olika måttsystem för area och volym. utveckla din förmåga att jämföra och förstå samband och skillnader mellan olika rymdgeometriska kroppar. utveckla din förmåga att både muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser. utveckla din förmåga att tolka och använda enkla formler samt att öva färdigheten att kunna avbilda och beskriva de vanligaste geometriska figurerna.
Bedömning Vi kommer att bedöma: förmågan att använda och tolka enkla geometriska formler. förmågan att muntligt och skriftligt redovisa sina tankar och slutsatser. förmågan att jämföra och förstå samband och skillnader mellan olika rymdgeometriska kroppar. förmågan att använda och se samband mellan olika måttsystem.
Undervisning Eleverna behöver få kännedom om: begrepp som area, omkrets och volym hos geometriska figurer och kroppar som cirkel, kvadrat, rektangel, parallellogram, romb och triangel samt kub, rätblock, cylinder, kon, pyramid, klot och prisma. måttsystem som litersystemet och metersystemet.
Eleverna behöver få övning i: att utföra beräkningar på ovan nämnda figurer och kroppar när det gäller omkrets, area och volym. att utföra enhetsomvandlingar. att muntligt och skriftligt redovisa sina tankar och slutsatser. att jämföra längd, area och volymenheter. att jämföra och se samband mellan litersystemet och metersystemet. att jämföra och se samband mellan olika figurer och kroppars utseende och formlerna för att beräkna area och volym.
Slutuppgift 1. Beräkna volymen av förpackningen (se figur 1). Svara i liter. Cylinderns höjd är 25cm och diametern är 20cm. Rätblocket har måtten 30cm, 25cm och 28cm.
2. Rita en annan förpackning som har samma volym som figur 1. 3. Bygg en förpackning som rymmer 2l med så lite material som möjligt. Tänk på att redovisa alla beräkningar och tankegångar tydligt. Uppgift 3 ska även redovisas muntligt inför klassen.
Lpp slöjd årskurs 3 Mål att sträva mot i Slöjd bygga upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmåga att slöjda, utvecklar kunskaper och lust till ett kreativt skapande utifrån egna erfarenheter och intresse, utvecklar förmågan att självständigt planera arbetet och att på ett konstruktivt sätt lösa uppgifter, tillägnar sig praktisk erfarenhet av olika arbetsmetoder, verktyg,redskap och informationsteknik vid arbete i slöjdens olika material, utvecklar förmågan att ta eget ansvar för sitt lärande och för sitt planeringen av slöjdprocessen utifrån såväl egna förutsättningar som tillgång på tid och resurser, utvecklar förmågan att reflektera över och bedöma arbetsprocesser och produkter,
Lpp slöjd årskurs 3 Elevens mål Lärare presenterar lämpligt slöjdarbete, arbetsmetod, verktyg, tekniker och material. Jag som elev har en ide och kan berätta om den och väljer färg och form på slöjdarbetet. Jag kan med hjälp följa en muntlig instruktion. Jag har provat på olika sätt att arbeta, enkla verktyg och redskap. Jag är rädd om mitt arbete och håller ordning på det. Jag kan berätta vad jag gjort. Jag värderar mitt arbete och påverkar mitt resultat under arbetets gång samt tar med mig erfarenhet och kunskap till nästa arbete.
Lpp slöjd årskurs 3 Bedömning Enligt Slöjdmatrisen.
Lpp slöjd årskurs 3 Vi kommer att träna och praktisera: Ritningslära/skissning jag lär mig hur jag gör en användbar skiss, ritning. Skiss/mall Materiallära jag lär mig vilka material kan jag använda / bör använda för att göra mitt slöjdföremål. Plywood, ene, färskt trä, järntråd och furu Mätteknik jag lär mig vilka mätenheter och mätinstrument jag kan använda. Linjal, strykmått Redskap/verktygslära jag lär mig vilka verktyg och redskap kan jag använda / bör använda för att göra mitt slöjdföremål och hur de fungerar. Kniv, fil, rasp, filklämma, strykmått, vinkelhake, lövsåg, kontursåg, pelarborr, skivputs, rubank(hyvel), stämjärn, syl, passare, sandpapper och skruvmejsel
Lpp slöjd årskurs 3 Ytbehandling jag lär mig vilka färger och andra ytbehandlingar jag kan använda för att göra mitt arbete personligt, dekorativt och hållbart. Olja, färg. Tekniker jag lär mig nya tekniker och repeterar tidigare använda tekniker som blir aktuella för att genomföra mitt arbete. Tälja,såga, slipa, fila, centrumtappning, hyvla och borra. Förstå och följa en arbetsbeskrivning jag lyssnar, ställer frågor och svarar på frågor när min lärare visar skriftligt, muntligt och praktiskt så att jag kan bli så självständig som möjligt i slöjdprocessen. Muntlig utvärdering av slöjdprocessen Jag diskuterar med min lärare och mina kamrater om vad som har blivit bra, vad jag behöver ändra på och hur mitt arbete kan förbättras.