Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Föreningen har funnits sedan 1947 och har omkring 400 medlemmar. Avfall Sverige företräder kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag och kommunala regionbolag. Deras kunder utgör Sveriges befolkning och en stor del av näringslivet. Genom medlemmarna representerar Avfall Sverige Sveriges befolkning. I föreningen ingår, som associerade medlemmar, ett hundratal tillverkare, konsulter och entreprenörer aktiva inom avfallshantering. Avfall Sverige arbetar enligt avfallshierarkin och verkar för att förebygga att avfall uppstår och att mer återanvänds samt för att återvinna det avfall som ändå uppstår. Avfall Sverige har genom remiss daterad den 13 januari 2014 beretts tillfälle att yttra sig över ovan nämnda förslag och har följande kommentarer. Sammanfattning Avfall Sverige lämnar inte några synpunkter till förslagen om styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar som sådana. Avfall Sveriges synpunkter hänförs till de delar av förslagen som har bäring på i 15 kap. 8 miljöbalken reglerade kommunala renhållningsskyldigheten för hushållsavfall. Avfall Sverige vill uppmärksamma att avfall från små avloppsanläggningar innefattas i den kommunala renhållningsskyldigheten för hushållsavfall när detta avfall utgör hushållsavfall. I den vägledning som Havs- och Vattenmyndigheten föreslår tas fram i anslutning till nya bestämmelser anser Avfall Sverige att det är viktigt att det anges att i ändring av väsentlig betydelse innefattas all modifiering av anslutningar och kopplingar för Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, 211 25 Malmö, Telefon 040-35 66 00, Fax 040-35 66 26 E-post info@avfallsverige.se, Hemsida www.avfallsverige.se, Bankgiro 985-9877, Organisationsnummer 556260-8553
tömning av anläggningen. Avfall Sverige stödjer förslagen om krav på källsorterande system. Det är dock mycket viktigt att det vid prövningen av sådana anläggningar ställs tydliga krav på goda förutsättningar för den praktiska tömningen. Källsorterande system innebär samtidigt en förändrad, utökad och fördyrad insamling och avfallshantering. Avfall Sverige välkomnar att Havs- och Vattenmyndigheten föreslår att det i förslag till nya föreskrifter gällande små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten ska anges att slamavskiljare, reningsverk och sluten tank ska vara åtkomliga för slamtömning (4 1 p). Krav att tillståndsgivande myndighet i beslut om beviljande av anläggningen ställer tydliga krav på minsta avstånd till tömningsplats samt att anläggningen ska vara konstruerad på ett sätt som underlättar den praktiska tömningen bör dock också uppställas i föreskrifter från Havs- och Vattemyndigheten. Generella kommentarer Avfall Sverige lämnar inte några synpunkter till förslagen om styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar som sådana. Avfall Sveriges synpunkter hänförs till de delar av förslagen som har bäring på i den 15 kap. 8 miljöbalken reglerade kommunala renhållningsskyldigheten för hushållsavfall. Vilka krav som uppställs vid prövningen av små avloppsanläggningar får betydelse för hur kommunen kan effektuera sitt ansvar att borttransportera, återvinna och bortskaffa hushållsavfall från sådana anläggningar. När det gäller möjligheten att borttransportera avfall från sådana anläggningar har förslagen om tömning och krav på driften av anläggningarna betydelse. Förslagen om källsorterande system har koppling till möjligheten att återvinna avfallet. Definitionen av hushållsavfall och avfall från små avloppsanläggningar Som framgår under följande rubriker i avsnittet innefattas avfall från små avloppsanläggningar i den kommunala renhållningsskyldigheten för hushållsavfall när detta avfall utgör hushållsavfall. Definitionen av hushållsavfall Latrin och toalettavfall från enskilda anläggningar är hushållsavfall. 1 Detsamma gäller slam från hushållens slambrunnar. Om avfallet uppstår i en anläggning som behandlar latrin eller toalettavfall från flera olika fastigheter bör det inte anses komma från hushåll 1 J fr definitionen av hushållsavfall i 15 kap. 2 miljöbalken och prop. 1997/98:45 del 2 s. 185 ff. 2
i de fall anläggningen är stor, tekniskt komplex eller på annat sätt skiljer sig från en anläggning avsedd för enstaka hushåll. I de fallen kan inte avfallet heller anses som jämförligt med hushållsavfall. 2 I sammanhanget är det viktigt att uppmärksamma att avfall från små avloppsanläggningar som inte utgör hushållsavfall faller utanför den kommunala renhållningsskyldigheten. Sådant avfall är avfallsinnehavarens ansvar att hantera på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt (j fr 15 kap. 5 a första stycket miljöbalken). Med detta sagt vill Avfall Sverige uppmärksamma att det ur avfallshanteringssynpunkt finns en kontroll från det allmännas sida över de anläggningar som har den beskaffenheten att där genereras hushållsavfall genom att borttransport av avfall från dem sker i kommunal regi, vilket borgar för att avfallet från dessa anläggningar oavsett anläggningens status åtminstone omhändertas på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt. När det gäller anläggningar där det avfall som genereras är avfallsinnehavarens ansvar är det sannolikt svårare att säkerställa ett miljö- och hälsomässigt godtagbart omhändertagande. Fosforfällor 3 Förbrukat filtermaterial från fosforfällor för kompletterande rening i enskilda avloppsanläggningar är hushållsavfall. Det innebär att kommunerna har ansvar för borttransport och hantering av fosforfiltermaterialet. Det kan vara svårt att få avsättning för filtermaterialet som kalknings- och gödselmedel för åkermark. Nya föreskrifter och regler för kvalitetssäkring av avloppsfraktioner är dessutom under arbete, vilket kan innebära begränsningar. Det förbrukade filtermaterialet kan också ingå som råvara i anläggningsjord, vilket förekommer i flera kommuner. Minireningsverk 4 2 <http://www.naturvardsverket.se/upload/06_produkter_och_avfall/avfall/lagar_och_reglerom_avfall/vagledning_till_definitionen_av_hushallsavfall.pdf>. 3 Se Avfall Sveriges rapport U2012:03 Fosforfiltermaterial ett hushållsavfall, <http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/rapporter/utveckling/rapporter_2012/u2012-03.pdf>. 4 Se Avfall Sveriges rapport U2013:14 Minireningsverk i enskilda avlopp, <http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/rapporter/utveckling/u2013-14.pdf>. 3
Minireningsverk är en tekniklösning som blir allt vanligare i enskilda avloppsanläggningar. Kommunens avfallsansvariga organisation har det övergripande ansvaret för tömning och behandling av slammet, som definieras som hushållsavfall. I många fall måste en viss mängd slam lämnas kvar i verket för att behålla den biologiska aktiviteten och inte minska reningseffektiviteten. Hur mycket som ska lämnas kvar varierar mellan olika verk, ibland uppges en procentuell mängd och ibland hänvisas till en markerad nivå i verket. Många reningsverk måste efter tömningen återfyllas med rent vatten, vilket inte ingår i avfallsverksamhetens ansvar, utan är fastighetsägarens eget ansvar. En fullgod tömning av vissa typer av minireningsverk försvåras till följd av konstruktionen av desamma. Specifika kommentarer Ändring av anläggning s. 14: När det gäller ändringar i övrigt av väsentlig betydelse av avloppsanläggningar föreslår Havs- och Vattenmyndigheten att det ska krävas anmälan till kommunal nämnd. I den vägledning som myndigheten föreslår tas fram i anslutning till nya bestämmelser anser Avfall Sverige att det är viktigt att det anges att i ändring av väsentlig betydelse innefattas all modifiering av anslutningar och kopplingar för tömning av anläggningen. Detta eftersom sådana modifieringar försvårar eller förhindrar den tömning av anläggningen som renhållaren utför när avfallet i anläggningen utgör hushållsavfall. Krav på källsorterande system s. 36: Havs- och Vattenmyndigheten föreslår att vid extra hög miljöskydds- respektive hälsoskyddsnivå föreslås krav på källsorterande system. Myndigheten anger också att krav på källsorterande anläggningar vid extra hög skyddsnivå bidrar till att återföring av växtnäringsämnen till jordbruket ökar. Avfall Sverige stödjer förslagen om krav på källsorterande system. Det är dock viktigt att det vid prövningen av sådana anläggningar ställs krav på tömningen på så sätt att förutsättningarna för tömning ska föras vidare från fastighetsägaren till renhållaren, som ansvarar för tömning av systemen när avfallet i dem utgör hushållsavfall. Avfall Sverige stödjer principen om ökad återföring av växtnäringsämnen eftersom det utgör återvinning i enlighet med EU:s avfallshierarki i ramdirektivet 2008/98/EG om avfall. Avfall Sverige anser att det är viktigt att verka för kretsloppsbaserade lösningar. När det gäller återföring av växtnäringsämnen är det dock så att det finns en ökad restriktivitet hos huvudmännen för reningsverken att ta emot bland annat avloppsvatten 4
från slamavskiljare i enskilda avlopp. Detta är också någonting som medlemmar hos Avfall Sverige har uppmärksammat då reningsverken vanligen är de anläggningar där man lämnar avfall från små avloppsanläggningar. Av reglerna för det certifieringssystem för renare vatten (REVAQ) som Svenskt Vatten står bakom anges att certifikatsinnehavaren inte ska ta emot sådant material som bedöms påverka kvaliteten på slam negativt genom lågt näringsinnehåll eller högt innehåll av föroreningar. 5 Detta är ett exempel på att det kan komma att uppstå potentiella problem för återföringen av växtnäringsämnen (det är rötslam från rötning vid reningsverken som det annars finns generella förutsättningar att återföra till produktiv mark). Mot bakgrund av ovan nämnda anser Avfall Sverige att det är viktigt att krav på källsorterande system måste harmonisera med förutsättningarna för att, efter återvinning, avsätta det avfall som har genererats i systemen. Det handlar bland annat om avsättning av slam från reningsverk. Preciserade regler för lokalisering och dimensionering s. 32: När det gäller små avloppsanläggningar som töms med slambil med hjälp av slang är en mycket central aspekt anläggningens lokalisering inom en fastighet och närheten till farbar väg som är nödvändig för att slamtömningsfordon ska kunna ta sig fram. Avfall Sverige välkomnar därför att Havs- och Vattenmyndigheten föreslår att det i förslag till nya föreskrifter gällande små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten ska anges att slamavskiljare, reningsverk och sluten tank ska vara åtkomliga för slamtömning (4 1 p). Detta krav bör i vägledning till bestämmelsen specificeras så att det förtydligas att vid godkännande av anläggning ska lokalisering av anläggningen ske så nära farbar väg som möjligt. Detta är centralt för en rationell tömning av anläggningen liksom för att lättare kunna efterleva de arbetsmiljökrav som uppställs med stöd av arbetsmiljölagen på minskat manuellt arbete och minskade slangdragningslängder. Avfall Sverige avser att i vår mall för avfallsföreskrifter rekommendera kommunerna att i sina avfallsföreskrifter ange att avstånd mellan uppställningsplats för slamtömningsbil och slambrunn inte bör överstiga 10 meter såvida inte särskilda skäl föreligger. Skyldigheten att borttransportera avfall som utgör hushållsavfall från anläggningar 5 REVAQ, regler för certifieringssystemet, Utgåva 3.0 2015-01-01, <http://www.svensktvatten.se/documents/kategorier/avlopp%20och%20milj%c3%b6/revaq/revaqregler%202015.pdf>. 5
upphör inte, men de avfallsansvariga organisationerna önskar för prövning av nya anläggningar se en större hänsyn till lokaliseringen ur tömningssynpunkt där kortare slangdragningslängder kan tillgodoses. I detta sammanhang är det viktigt att tillståndsgivande myndighet inom kommunen för en dialog med den organisation inom kommunen som ansvarar för hanteringen av hushållsavfall i syfte att optimera lokaliseringen utifrån tömningssynpunkt. Avfall Sverige välkomnar att Havs- och Vattenmyndigheten föreslår att det i de nämnda föreskrifterna ska uppställas krav på att en skylt ska markera varifrån slamtömning ska ske (5 ). Sådana krav uppställer redan idag många kommuner i avfallsföreskrifterna med stöd av bemyndigande i avfallsförordningen (2011:927) att meddela närmare föreskrifter om hanteringen av hushållsavfall, men det är bra om kravet också framgår av Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter. Prövningsprocessen s. 36: Havs- och Vattenmyndigheten anger att till både ansökan och anmälan ska en drift- och underhållsinstruktion bifogas. Detta för att verksamhetsutövaren redan i ansökningsskedet ska göras uppmärksam på vilka insatser som krävs för att anläggningen ska kunna fungera som avsett. Myndigheten anger att det till vägledningen behöver tas fram ett förslag på hur en drift- och underhållsinstruktion kan se ut. Det är viktigt att tillståndsgivande kommunal myndighet i beslut om beviljande av anläggningen anger att tömning av anläggningen ska ske i enlighet med tillverkarens instruktioner samt i enlighet med kommunens avfallsföreskrifter när det handlar om anläggningar där hushållsavfall genereras. Krav att tillståndsgivande myndighet i beslut om beviljande av anläggningen ställer tydliga krav på minsta avstånd till tömningsplats samt att anläggningen ska vara konstruerad på ett sätt som underlättar den praktiska tömningen bör också uppställas i föreskrifter från Havs- och Vattemyndigheten. För fortsatta kontakter i dessa frågor hänvisar vi till våra rådgivare Jenny Westin, jenny.westin@avfallsverige.se, Angelika Blom, angelika.blom@avfallsverige.se eller Sven Lundgren, sven.lundgren@avfallsverige.se, tfn. 040-35 66 00. Vänliga hälsningar Avfall Sverige 6
Peter Danielsson Ordförande Weine Wiqvist Vd 7