Användarbehov och samhällsnytta Fokusområde 1 Johanna.frojdenlund@lm.se (Sofia Stjernlöf, Pär Heden) Presentation 1 april 2019 vid slutredovisning av Geodatarådets handlingsplan 2018
Idag kl 13-15 1a Metoder för analys av användarbehov och samhällsnytta (1b Användarbehoven inom samhällsbyggnadsprocessen) 1c Användarbehoven inom klimatanpassning - kust och strandzon 1d Användarbehoven inom de areella näringarnas ekosystem.
Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet
Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet 4 Lantmäteriet har ett nationellt samordningsansvar för produktion samverkan tillhandahållande och utveckling inom området för geografisk information och fastighetsinformation (geodataområdet)
Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet 19 Inom Lantmäteriet finns Geodatarådet som ger råd i frågor som rör Lantmäteriets samordnande roll inom området för geografisk information och fastighetsinformation (geodataområdet).
Geodatarådets sammansättning Boverket Havs- och vattenmyndigheten Lantmäteriet Malmö stad Länsstyrelsen Värmland Naturvårdsverket Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Statistiska centralbyrån, SCB Sveriges geologiska undersökning, SGU Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, SMHI Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Trafikverket
Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet Geodatarådet ska 1. medverka i arbetet med en nationell strategisk plan för den samlade informationsförsörjningen inom geodataområdet, 2. behandla frågor av principiellt och gemensamt nationellt intresse inom geodataområdet, 3. bidra till utvecklingen av den nationella och internationella infrastrukturen inom geodataområdet genom att exempelvis stödja tillämpningen av standarder, 4. medverka till ökad samordning mellan berörda myndigheter i frågor om informationsutveckling och tillhandahållande av information, och 5. medverka till samordningen av infrastrukturen för tillgång till och utbyte av geografisk miljöinformation. Förordning (2010:1771).
Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet Geodatarådet ska 1. medverka i arbetet med en nationell strategisk plan för den samlade informationsförsörjningen Geodatarådets handlingsplan
Den nationella geodatastrategin beskriver vikten av geodata för att lösa framtida samhällsutmaningar: Innovation och tillväxt Digitaliseringen av offentlig förvaltning En effektivare samhällsbyggandsprocess Klimatanpassningen och miljöhoten Försvar, samhällsskydd och beredskap
Vision 2020 Sverige har en nationell infrastruktur för geodata som: främjar innovation och tillväxt inom näringslivet möjliggör digitalisering och effektivisering av processerna inom offentlig sektor aktivt bidrar till att medborgarna har en god, säker och hållbar livsmiljö.
Mål 2016-2020 Geodata ska bidra till att lösa samhällsutmaningarna genom en utvecklad samverkan mellan stat och kommun samt privata aktörer. De fyra viktigaste övergripande målen för perioden 2016-2020 är:
Handlingsplanen Aktiviteter som är i primärt fokus för gemensam operativ styrgrupp för samhällsbyggnadsperspektivet (Boverket, LM, Lst, SKL) Användarbehov och samhällsnytta Öppenhet och säkerhet Standardisering av grunddata Nationell samverkan i geodatainsamling Nationell plattform för geodataaccess 1a Metoder för analys av användarbehov och samhällsnytta Org: 4 Namn: 6 2aÖppna respektive avgiftsfria geodata Org: 4 Namn:6 3a Riktlinjer och stöd för specifikationsarbet e Org: 7 Namn: 20 4aInnehåll & samverkanskonce pt Org: 3 Namn:6 5aKoncept - Funktion & förmågor Org: 5 Namn:18 1bAnvändarbehov inom samhällsbyggnads -processen Org: 4 Namn:8 2b In formationssäkerhet och totalförsvar Org: 5 Namn: 13 3b S pecifikationsarbete och implementering av specifikationer Org: 5 Namn: 14 4bNationella datavärdskap Org: 3 Namn:10 5bJuridiska styrmedel och regleringar Org: 4 Namn:5 1cAnvändarbehov inom klimatanpassning Kust och strand Org: 11 Namn:12 2cRedundans i geodataförsörjnin gen Org: 5 Namn:9 3cGeodata i 3D och relationen geodata-bim Org: 4 Namn:10 4cTeknik/arkitektur för samordnad lagring och förvaltning Org: 1 Namn:5 5cTeknik och arkitektur för den nationella plattformen Org: 3 Namn:9 1dAnvändarbehov inom de areella näringarnas ekosystem Org: 11 Namn:19 3dBevarande av geodata Org: 3 Namn:5 4dVisualisering av planer och utfall Org: 3 Namn:4
1a Metoder för användarbehov
1a metoder för analys av användarbehov
1) ANVÄNDARBEHOV OCH SAMHÄLLSNYTTA Den nationella infrastrukturen ska utvecklas med grund i användarbehoven. Arbetet inom detta fokusområde inkluderar metoder för analys av användarbehov samt kartläggning av användarbehoven inom samhällsbyggnadsprocessen, klimatanpassningen och inom de areella näringarnas olika ekosystem (skogsbruket, jordbruket, fiskenäringen och energiutvinningen) Samordningsansvarig inom Lantmäteriet: (Pär Hedén) Sofia Stjernlöf
1) ANVÄNDARBEHOV OCH SAMHÄLLSNYTTA Den nationella infrastrukturen ska utvecklas med grund i användarbehoven. Arbetet inom detta fokusområde inkluderar metoder för analys av användarbehov samt kartläggning av användarbehoven inom samhällsbyggnadsprocessen, klimatanpassningen och inom de areella näringarnas olika ekosystem (skogsbruket, jordbruket, fiskenäringen och energiutvinningen) Samordningsansvarig inom Lantmäteriet: (Pär Hedén) Sofia Stjernlöf 1a) Metoder för analys av användarbehov och samhällsnytta Vi tar i fram/väljer metoder för att analysera användarbehov och samhällsnytta av geodata 1c) Användarbehoven inom klimatanpassning Kust och strand Vi kartlägger i ett första skede användarbehoven för hantering av ökande havsnivåer. 1b) Användarbehoven inom samhällsbyggnadsprocessen Vi kartlägger användarbehoven inom planprocessen, fastighetsbildningsprocessen och bygglovsprocessen 1d) Användarbehoven inom de areella näringarnas ekosystem Vi kartlägger i ett nordiskt samarbete användarbehoven inom jordbruk, skogsbruk, fiske och energi
1) ANVÄNDARBEHOV OCH SAMHÄLLSNYTTA Metodstöd med fokus på att sänka trösklarna för att jobba närmare och tillsammans med användarna. Resultatet ska utgöra ett tillgängligt och inspirerande stöd som underlättar för offentliga aktörer i arbetet med att tillvarata användarbehov.
Handlingsplanen Aktiviteter som är i primärt fokus för gemensam operativ styrgrupp för samhällsbyggnadsperspektivet (Boverket, LM, Lst, SKL) Användarbehov och samhällsnytta Öppenhet och säkerhet Standardisering av grunddata Nationell samverkan i geodatainsamling Nationell plattform för geodataaccess 1a Metoder för analys av användarbehov och samhällsnytta Org: 4 Namn: 6 2aÖppna respektive avgiftsfria geodata Org: 4 Namn:6 3a Riktlinjer och stöd för specifikationsarbet e Org: 7 Namn: 20 4aInnehåll & samverkanskonce pt Org: 3 Namn:6 5aKoncept - Funktion & förmågor Org: 5 Namn:18 1bAnvändarbehov inom samhällsbyggnads -processen Org: 4 Namn:8 2b In formationssäkerhet och totalförsvar Org: 5 Namn: 13 3b S pecifikationsarbete och implementering av specifikationer Org: 5 Namn: 14 4bNationella datavärdskap Org: 3 Namn:10 5bJuridiska styrmedel och regleringar Org: 4 Namn:5 1cAnvändarbehov inom klimatanpassning Kust och strand Org: 11 Namn:12 2cRedundans i geodataförsörjnin gen Org: 5 Namn:9 3cGeodata i 3D och relationen geodata-bim Org: 4 Namn:10 4cTeknik/arkitektur för samordnad lagring och förvaltning Org: 1 Namn:5 5cTeknik och arkitektur för den nationella plattformen Org: 3 Namn:9 1dAnvändarbehov inom de areella näringarnas ekosystem Org: 11 Namn:19 3dBevarande av geodata Org: 3 Namn:5 4dVisualisering av planer och utfall Org: 3 Namn:4
Aktivitetens deltagare: SGU SCB Lantmäteriet
Nätverket för livshändelsedriven utveckling inom esam. Användarinvolvering- metoder o erfarenheter Skatteverket kring insikter från workshopar med företagare och ombud moms, samt Vinnova kring erfarenheter från Vinnovas satsning på smart policyutveckling.
Genomförande Deltagarna delger befintliga metoder och arbete med detta idag. Deltagarna delger i den mån det är möjligt ev resultat från egna tidigare genomförda analyser kring användarbehov som kan vara av relevans för målen i handlingsplanen. Ett bibliotek av metoder och ev genomförda analyser tillgängliggörs på geodata.se Rapportering till Geodatarådet. I den mån det är möjligt skuggar och stöttar aktivitet 1a övriga aktiviteter i handlingsplanen som är relevanta för infångandet av användarbehov.
Metoder För att analysera användarbehoven behövs flera delar Metoder Omvärldsanalys Användarkunskap Användningskunskap
Perspektiv ett produktdrivet perspektiv utgår från en ide om en produkt och att sedan hitta användare till denna användardrivet perspektiv utgår från att definiera ett behov och sedan arbeta fram en lösning för detta behov.
Perspektiv Även nyttorealisering är ett ord som dyker upp, där fokus ligger på att säkerställa att den planerade nyttan, som t.ex. ett projekt är startat för att skapa, också verkligen blir realiserad nytta. Tjänstedesign och service design fokuserar på kundens upplevelse av en tjänst.
Tankeställare De uttalade behoven är sådana som kunder förväntar sig och uttalar som viktiga. Uttalade behov anses vara relativt enkla att mäta och när de uppfylls ökar kundnöjdheten. De underförstådda behoven tas för givna av kunden. Det innebär att kundnöjdheten inte påverkas av att verksamheten lever upp till dessa behov. Om verksamheten inte tillgodoser underförstådda behov riskerar det att leda till att kundnöjdheten minskar avsevärt. De omedvetna behoven - produkten eller tjänsten överträffar kundens förväntningar vilket medför en positiv överraskning som i sin tur leder till att värdet av produkten eller tjänsten ökar kraftigt.
Metoder får jag lov-metoden Workshopmetodik Effektkartläggning Referensgrupper Intervjuer Enkäter Personas Tjänstedesign/servicedesign
Låg teknikmognad/webbtjänsteanvändare Hög teknikmognad/api - användare
Hög kunskap om informationen Låg kunskap om informationen
Hög kunskap om informationen Låg teknikmognad/webbtjänsteanvändare Hög teknikmognad/api - användare Låg kunskap om informationen
Hög kunskap om informationen Låg teknikmognad/webbtjänsteanvändare Hög teknikmognad/api - användare Låg kunskap om informationen
Betydelsen av att mäta rätt saker och tolka mätvärden på bästa sätt Världens yngsta kvinnliga premiärminister, Jacinda Arden, World happiness report som utifrån olika mätvärden skapar ett index för välmående hos olika länder. Nya Zeeland ligger just nu på plats åtta i den rankingen.
1c Användarbehov inom klimatanpassning Sven Vasseur Regional geodatasamordnare Lantmäteriet 2019-04-01
Genomförda aktiviteter Geodata för kust- och strandzon Under 2016-2017, med syfte att inventera samhällets behov av geodata inom kust- och strandzoner de brister som finns i avsaknad av geodata eller brister i geodatas kvalité. Klimatanpassningsaktörers behov av geodata och geodatatjänster 2018, för att generellt identifiera behov av geodata och geodatatjänster brister och behov av förändringar i befintliga geodata behov av harmonisering av geodata Behov av ökad samverkan mellan tillhandahållande myndigheter.
Geodata för kust- och strandzon
Naturliga processer och mänskliga aktiviteter
Potentiella användningsområden
Sammanfattning Förslaget ligger för beslut hos departementet Kostnadskalkyl (2015) för föreslagen metod: 466 mnkr fördelat över sex år Kartläggning av Sveriges kust- och strandzoner, inklusive de fyra största sjöarna Nyttoeffekter Samlad kunskapsbas för hela samhället Offentlig sektor kan svara upp mot kraven i lagar och direktiv Det samlade investeringsbehovet på området minimeras Grund för ökad samverkan stat-kommun kring Digitalt först
Klimatanpassningsaktörers behov av geodata och geodatatjänster Arbetsgrupp inom ramen för Myndighetsnätverket för klimatanpassning Målgrupper: Användare av geodata i första hand kommuner och länsstyrelser Lantmäteriet, Sjöfartsverket, SMHI, Länsstyrelsen Västra Götaland, Structor Miljöbyrån (konsult) Genomförandetid: Maj Dec 2018 Producenter och tillhandahållare av geodata
MSB SGI Svenskt vatten SMHI Avgränsningar Inte kartläggning av befintliga geodata/tjänster, dagens situation utgångsvärde för kommande förändringsarbete med stöd av analysens resultat Analysen fokuserad på fyra utvalda klimatrelaterade teman: översvämningar, stabilitet (ras/skred/erosion), värmebölja samt dricksvattenförsörjning
Metod och genomförande Tre workshop-tillfällen med 2-4 olika klimatteman per tillfälle Inbjudna deltagare: personer inom kommuner och länsstyrelser som har erfarenhet av att använda geodata i arbetet med klimatanpassning Sammanställning av svar från workshopar, analys, rapport Brister i befintlig geodata och behov av ytterligare geodata/tjänster idag och på sikt Goda exempel Synpunkter om sekretess eller känsliga uppgifter Hur ska geodata tillgängliggöras? Gränssnitt och format?
Frågeställningar vid workshop-tillfällena Problem vid samordning/sambearbetning av geodata? Är ansvaret för framtagandet/tillhandahållandet tydligt? Förslag på förändringar? Behövs något annat stödmaterial? Vad hade underlättat ert arbete med klimatanpassning allra mest (fokus på geodata och geodatatjänster)?
Resultat Geodata/-tjänster, brister och kompletteringar Önskas ökad tydlighet vad gäller metadata och underlagsinformation Högre upplösning på data önskas Standardisering önskas generellt Olika svårighetsnivå för olika typer av användare önskas Överlagringar som visar dynamiska processer Användningsområde? När är det framtaget? Uppdaterat? Kommande uppdatering? Osäkerheter? Data bör tas fram i samarbete med slutanvändarna Önskas ett sätt att enkelt söka efter geodata och att välja ut data efter län, kommun, eget definierat geografiskt område eller temavis. Förbättrad kringinformation: Vad är datat?
Resultat Behov av stöd, utbildning och verktyg Stöd vid upphandling av utredningar Tolkningshjälp från expertfunktioner på myndigheter Behov av utbildning och manualer, lathundar, vägledningar med beskrivningar om geodata inkl. tillämpningar och goda exempel Forum för spridning av information/kunskap Praktiska övningar tillsammans med samverkande myndigheter
Diskussion och slutsatser Behov av att tydliggöra och stärka samarbetet och kommunikationen mellan inblandade aktörer så att arbete med framtagande och hantering av geodata effektiviseras. Målgruppen (lst, kommuner, enstaka myndigheter) skulle kunna utvidgas med t.ex. konsulter och universitet och högskolor för starkare koppling till personer som utför analyser och använder GIS. Prioriterade frågor tyder på att största behovet ligger i att få till enkelhet, tydlighet och användarvänlighet genom ökad och tydlig samordning, ansvar, standardisering, stödfunktioner m.m.
Förslag till fortsättning Nationella myndigheter - tydliggöra vem som ansvarar för vad. Samordning och kommunikation behöver öka. Strävan bör vara att söka enkelhet genom standarder, öka tydlighet om aktualitet, källor, kontaktpersoner samt att bygga upp stödfunktioner för kommuner Länsstyrelsernas roll behöver tydliggöras. Producent? Samordnare? Leverantör? Utbildare/informatör? öka effektivitet och tydliggöra ansvaret på regional/nationell nivå. Viktigt med dialog mellan länsstyrelser och kommuner Kommuner behöver öka sin egen kunskap och stärka samverkan och kommunikation inom kommunen. Aktiv dialog med andra aktörer, övningar och nätverkande behöver öka.
Sammanfattning Spridning av resultatet Användare Tillhandahållande myndigheter Fördjupande aktiviteter
Aktiviteter 2019 Myndighetsnätverket för klimatanpassning Arbetsgrupper Geodata för klimatanpassning - Geodatapaket och framtida behov Geodata för klimatanpassning - Praktisk träning
Aktiviteter 2019 MSB:s arbetgrupp naturolyckor Storm Skogsbrand Ras- och skred Skyfall Värmebölja
Tack för uppmärksamheten sven.vasseur@lm.se 026-63 37 56
1d Användarbehov inom de areella näringarnas ekosystem Håkan Olsson, SLU hakan.olsson@slu.se Presentation 1 april 2019 vid slutredovisning av Geodatarådets handlingsplan 2018
Bakgrund Initiativ från Finland i den Nordiska landkartegruppen om att tillsammans arbeta med databehov inom bioekonomins ekosystem Det finns en mängd politiska initiativ för att främja bioekonomi och hållbarhet Fråga från Peter Nylen till Håkan Olsson (SLU och Geodatarådet) om att leda den svenska delen Beslut om förstudie, som i denna fas skulle omfatta behoven inom alla areella näringar, och med fokus på situationen i Sverige Förstudien blir en del av Geodatarådets handlingsplan
Genomförande Workshop med deltagare från myndigheter i Sverige och Norden 30 aug 2018 Skriftliga bidrag från utvalda workshopdeltagare Möjlighet för bidragsgivarna att korrigera och godkänna texter, två gånger Intervjuer med några forskare och företag Skriftliga källor Huvudförfattarnas kännedom om området
Medverkande Författare: Håkan Olsson, SLU; Patrik Andre Skogsstyrelsen; Pär Heden och Johanna Fröjdenlund Lantmäteriet Bidrag från: Svante Larsson och Agneta Jonsson, Skogsstyrelsen Peter Benson Sametinget och Per Sandström, SLU Anders Forsberg Jordbruksverket och Mats Söderström, SLU Frida Solstorm, Jordbruksverket (vattenbruk) Ingemar Berglund, Havs och Vattenmyndigheten Svante Söderholm, Energimyndigheten Jerker Moström, SCB Gustaf Peterson, SGU Johan Wulff, Naturvårdsverket
Vad är det för likhet mellan vindkraft och fiskodling? 2004 by Tomasz Sienicki CC 1.0 https://sv.wikipedia.org/wiki/fiskodling#/media/file:faroese.fishfarm.jpg CC 3.0
Vad är det för likhet mellan vindkraft och fiskodling? Exempel på komponenter i en framväxande hållbar (bio)ekonomi Får (än så länge) stöd av staten Utbyggnaden sker på landsbygden Behöver geodata av många olika slag i samband med undersökning, MKB, ansökan, beslut om lokalisering = behov av en nationell geodataplattform
Gåta 2, vad är det för likheter mellan: SVT Sapmi Deer & Company en jordbrukstraktor? Komatsu Forest Entheta CC 3.0 och en ren? en skördare? en fiskebåt?
Alla har GPS / GNSS och alla har sensorer: Deer & Company SVT Sapmi Spektral sensor Komatsu Forest Mäter stamdimensioner och har snart även laserskanner Ekolod Entheta CC 3.0 Huvudrörelse
Och alla väntar på statens digitala gränser av olika slag: Deer & Company Färsk blockdatabas inklusive gröda från Jordbruksverket för utveckling av digitala tjänster Komatsu Forest Korrekta digitala gränser från Lantmäteriet Entheta CC 3.0 Digitala gränser för marina reservat från HaV > Hänger staten med i den digitala utvecklingen? SVT Sapmi Markägare från Lantmäteriet
Skogsbruk Behov av sensordata - Laserdata (frekventare, multispektralt, större punkttäthet) - Satellitbilder (distribution, geometri) - Flygbilder (frekventare i Norrlands inland) Geodata - Bättre jordartskarta - Vatten i landskapet, även fuktstråk - Fornminnesregister (fullständighet, geometri) - Skogliga skattningar - mm Infrastruktur för distribution och bearbetning av: - Statens geodata (LM, Skogsstyrelsen, SGU, m.fl) - Skördardata mm (Biometria?) - Skogsägarnas skogsbruksplaner (Skogsägarföreningar, skogsföretag)
Rennäring Behov av sensordata - Satellitbilder för upprättande av renbruksplaner Geodata - Sammanställer databas med omvärldsfaktorer till rennäringen, behöver då många typer av data, särskilt vad gäller vägar, och annan infrastruktur - Vegetation, t.ex. lavmarker, Contortatall, skogsgödsling - Uppdaterade markägarkartor behövs - Önskar digitala data över Norge. 20070818-0001-strolling_reindeer.jpg CC.3.0 Infrastruktur för geodata: - Geodata.se är otillräcklig skulle uppskatta en ny nationell plattform för geodataaccess - Samebyarna har utvecklat ett RenGIS, med vilket man tar fram egna renbruksplaner och kombinerar dem med GPS positioner för renar - Sametinget administrerar renbruksplanerna som är samebyarnas egna och tar även fram generaliserade intressekartor för rennäringen som görs allmänt tillgängliga.
Jordbruk Behov av sensordata - Satellitbilder (för kartering av gödslingsbehov) - Ajourhållen laserskanning - Effektiv användning av drönarbilder (=även utom synhåll) Geodata - Fastighetsgränser - Årlig uppdaterad färsk blockdatabas - Jordart, jordmån, jordbruksmarkens produktionsförmåga - Vattendrag, diken, fuktstråk i landskapet Infrastruktur för geodata - Bättre tillgänglighet för statens geodata önskas, Geodata.se behöver utvecklas - Helst öppna data med API för att underlätta för tjänsteutvecklare.
Vattenbruk Geodata havsbaserade anläggningar - Strömförhållanden - Djup, bottenegenskaper - Vågor - Vattenkemi - Siktdjup Geodata landbaserade anläggningar - Vattendrag
Fisket Styrs av EU gemensam: - Fiskeripolitik - Datainsamlingsprogram - Krav på rapportering Geodata och artdata - Information om livsmiljöers och arters utbredning behövs bl.a. för att kunna planera marina skyddade områden. - Djupförhållanden, hur utbyts denna information mellan myndigheterna? - Digitala gränser för regler, t.ex. marint skyddade områden (HaV arbetar på det).
Hållbar energiomvandling Flera olika energislag med olika geodatabehov - Vindkraft på land mark, topografi, vegetation - Vindkraft till havs data om botten och vattendjup - Havsenergi liknande som vindkraft till havs, även vågdata - Vattenkraft data som kan påverka prognosen över vattenflödet - Solkraft byggnader i 3D, topografiska data - Geoenergi data om grundvattenflöden - Bioenergi liknar skogsbrukets databehov Behov av infrastruktur för geodata Behovet av geodata finns främst i anläggningsskedet, undantaget bioenergi. - För att enkelt kunna fa fram olika typer av geodata i anläggningsskedet skulle sannolikt en nationell geodataportal underlätta.
Friluftsliv, natur och kultur värden, skyddad natur Behov av sensordata - Laserdata (för kulturlämningar och vegetationstyp) Geodata - Lättillgängliga data om skyddad natur, för respektive näring och för kommunerna Infrastruktur för geodata: - Databaser finns idag bl.a. hos Naturvårdsverket, RAÄ och Skogsstyrelsen.
Några gemensamma behov är god tillgång till: - Geodetisk infrastruktur (GNSS mm) - Mobil datorkommunikation över hela landet - Geodata (lättåtkomliga, helst öppna data).
Några specifika behov som behöver lösas är: - Satellitbilder, (nationell distribution och arkivering) - Praktiskt användbara digitala fastighetsgränser för skogsbruket (går det att sätta upp ett system för frivilligt överenskomna digitala fastighetsgränser, som inte behöver vara rättsligt bindande?).
Hur gå vidare, fyra olika förslag: 1) Bred utredning: arbeta för att få tillstånd en bred utredning om landsbygdens dataförsörjning? 2) Utredning med en bransch: tillsammans med t.ex. skogsbruket, utreda hur företagens, branschens och statens data kan samverka i branschens digitala ekosystem 3) Lösa en konkret fråga: t.ex. att tillsammans med skogsbruket utforma ett system för frivilliga digitala gränser 4) Eller inte göra mer, åtminstone inte för stunden.
Tack! Tid för diskussion, frågor och synpunkter. hakan.olsson@slu.se