Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum

Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum Sammanställd av Östen Axelsson för Gösta Ekmans laboratorium för sensorisk forskning September 2009 Östen Axelsson 08-530 602 89 osten.axelsson@decorumcommunications.se

1. Inledning Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten över den uppföljning som gjorts av fallet Partille Centrum inom forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa. Syftet med studien var att undersöka om de åtgärder som Partille Bo genomför avseende Partille Centrum har uppnått avsedda förbättringar. Denna rapport avser endast psykoakustiska ljudlandskapsvandringar. 2. Metod Deltagare Fredagen den 8 maj 2009 sände vi en inbjudan till 266 boende i Partille Centrum om att delta i vår studie. Av dessa bodde 180 personer på Galoppvägen 2-13, 58 på Gamla Kronvägen 17 och 28 på Hubertusvägen 3 i Partille (Bilaga A). Det var viktigt att deltagarna i vår studie var myndiga och hade normal hörsel varför vi begränsade vårt urval till samtliga boende som var födda mellan 1945 och 1990. På detta sätt ville vi undvika äldre personer som drabbats av hörselnedsättning på grund av ålderdom. Deltagarna ersattes med 300 kr var, vilket framgick av vår inbjudan. Totalt rekryterade vi 30 personer (10 män, 20 kvinnor) i åldern 18-63 år med ett genomsnitt på 36 år. Av dessa bodde 20 deltagare på Galoppvägen 2-13, 8 på Gamla Kronvägen 17, och 2 på Hubertusvägen 3 vilket motsvara den fördelning man har rätt att förvänta sig av en slump (χ 2 2 =.75, p =.69). Det vill säga att ingen adress var över eller underrepresenterad bland deltagarna trots att dessa var självrekryterade. I genomsnitt hade deltagarna bott i området i 4 år och 11 månader med en variation mellan 3 månader och 26 år (median = 2 år). Även åldersfördelningen var jämn. Personer födda mellan 1960 och 1974 var dock något underrepresenterade medan personer födda mellan 1975 och 1984 var något överrepresenterade. Detta speglar att personer i den ålder då man ofta har familj och barn att ta hänsyn till hade svårare att ta sig tid att delta medan yngre och äldre personer hade lättare att avsätta tid till att delta i studien. Statistiskt avvek dock inte åldersfördelningen bland deltagarna signifikant från vad man har rätt att förvänta sig av en slump (χ 8 2 = 7.83, p =.45). Således förefaller vårt urval av deltagare vara representativt för de boende i området med hänsyn taget till ålder och adress. Procedur och design Vi genomförde vandringar kring Galoppvägen i Partille Centrum under perioden 18-22 maj 2009. Sammanlagt genomfördes 14 vandringar varav de flesta under måndag 18 och tisdag 19 maj. Vandringarna genomfördes med grupper om 1-3 deltagare. Deltagarna fick själva välja när de ville delta under veckan. Inga tider förbestämdes utan vi anpassade oss, så gott som möjligt, till deltagarnas egna önskemål om tider som passade dem. Dock begränsade vi oss till dagtid mellan kl 10:00 och 19:00 vilket är den tid på dynget man har dagtidstrafik på E20 enligt data från vägverket. Morgonrusning upphör vid 9-tiden på morgonen och efter 19:00 sjunker trafiktätheten till kvällsnivå. Det uppstår dock en liten trafiktopp vid 4-tiden på eftermiddagen, vilket vi också kan konstatera från våra egna mätningar av ljudnivåerna i området. Inför vandringarna bestämdes 6 olika platser vid vilka mätningar skulle genomföras; 4 punkter inom Partiell Centrums bostadsområde och 2 referenspunkter inom Coops exploateringsområde längs E20 öster om Partille Centrum på väg mot Stockholm. Coops exploateringsområde är särskilt lämpligt som referens då detta område har exakt samma trafikexponering som Partille Centrum från både Gamla Kronvägen och E20. Området har ingen bullerskärm och är helt öppet utan någon som helst bebyggelse. Sida 2 av 5

Först tog vi ut en linje vinkelrätt mot E20 tvärs igenom Partille Centrums bostadsområde. Utmed denna linje valde vi ut tre platser: (A) mellan bullerskärmen vid E20 och bostäderna på Galoppvägen 7, (B) inne på gården mellan Galoppvägen 7 och Galoppvägen 2, samt (C) uteplatsen vid piskställningen mellan Galoppvägen 2 och Gamla Kronvägen 17. Inom bostadsområdet valde vi en fjärde punkt (D) vid den nya lekplatsen utanför Galoppvägen 11 C och i höjd med Galoppvägen 4 A. Inom Coops exploateringsområde valde vi två referenspunkter: (E) vid E20 på ungefär samma avstånd från motorvägen som vid punkt A, samt en punkt (F) ca 90 m från E20 i höjd med punkt C vid Partille Centrum (Bilaga B och C). När människor lyssnar på olika ljud kan det uppstå effekter på grund av i vilken ordning man lyssnar till ljuden. Om man först lyssnat till ett svagt ljud och sedan till ett starkt kan man uppleva det starkare ljudet som mycket starkare än vad man annars skulle ha gjort. På motsvarande sätt kan man uppleva ett svagare ljud som mycket svagare än vad man annars skulle ha gjort om man hör det svagare ljudet efter ett strakt ljud. För att undvika sådana ordningseffekter i vår mätning fick deltagardan besöka de olika punkterna (A F) i olika ordning. Varannan vandring påbörjades vid Partiell Centrums bostadsområde och varannan inleddes vid Coops exploateringsområde. Inom dessa påbörjades varannan vandring nära E20 (punkt A eller E), och varannan på avstånd från E20 (punkterna B D eller F). Punkterna B D Besöktes antingen i ordningen B, C, D eller D, C, B beroende på vad som var mest praktiskt då dessa tillsammans bedömdes representera en gårdsmiljö. Vid var mätpunkt (A F) fyllde deltagarna i ett standardprotokoll som mäter hur man upplever sin ljudmiljö (bilaga). Protokollet omfattar en mätning av vilka ljud man hör, en övergripande skattning av hur bra ljudmiljön är, en skattning av 8 ljudlandskapsattribut, en bedömning av om ljudmiljön är som förväntat, samt en övergripande skattning av hur bra den visuella miljön är. Samtidigt som deltagarna skattade sin upplevelse av ljudmiljön genomfördes en ljudnivåmätning vid mätpunkten. Var ljudnivåmätning tog 2 minuter och värdena L AFmin, L AFmax samt L Aeq,2 min lästes av. Var vandring tog ungefär en timme att genomföra. 3. Resultat Upplevda ljudkällor Plats A dominerades av buller från vägtrafiken på E20. Övriga ljudkällor som fläktbuller, annat buller, människor och naturljud hördes i det närmaste inte alls. Vid plats B hörde medianpersonen mycket vägtrafik, inget fläktbuller eller annat buller, och lite ljud från människor och natur. Vid plats C hörde medianpersonen en del trafikbuller, inget fläktbuller, lite annat buller, inga ljud från människor och lite naturljud. Vid plats D hörde medianpersonen en del trafikbuller, inget fläktbuller, lite annat buller, inga ljud från människor, och en del naturljud. Kommentar: utanför bostadsområdet pågick byggarbete som emellanåt hördes in på gården. Plats E dominerades av buller från vägtrafiken på E20. Vid plats F hörde medianpersonen mycket vägtrafik, och lite naturljud. Övriga ljudkällor hördes i det närmaste inte alls. Ljudlandskapskvalitet Medianpersonen upplevde ljudlandskapskvalitén vid plats A som mycket dålig. Plats B upplevdes som dålig, medan plats C och De upplevdes som varken bra eller dålig. Plats E upplevdes som mycket dålig och F som dålig. Attributskattningar Attributskattningarna visar att platserna upplevdes som relativt neutrala i avseende på händelserikedom. Variationen i denna dimension var också mycket låg. I avseende på behaglighet var variationen något större men ingen plats uppnådde positiva värden i behaglighet. Analysen Sida 3 av 5

Figur 1. De boendes attributskattningar av ljudlandskapet vid plats A-F med avseende på hur behagliga respektive händelserika de är. resulterade också i två kluster av platser med platserna A, E och F i ett kluster och innergårdsplatserna B, C, och D i ett kluster (Figur 1). Förväntningar Samtliga platser var som medianpersonen förväntade sig. I de fall en deltagare inte fann platsen som förväntat var denne i regel förvånad över att bulleråtgärderna inte tog bort mer ljud än de gjorde. En typisk kommentar var: Man hör mycket trafik trots bullerplanket. Den visuella miljön Med avseende på den visuella miljön upplevdes Partille Centrum som varken bra eller dålig, med undantag för plats C som upplevdes som bra. Plats E och F uppfattades som mycket dålig, respektive dålig. Ljudnivåer För var plats har vi beräknat medelvärdet av de L Aeq,2min värden som vi uppmätte vid vandringarna (Tabell 1). Vid den trafikexponerade sidan av Partille Centrum var ljudnivåerna i genomsnitt 67,3 dba bakom bullerplanket, och på innergården pendlade de genomsnittliga värdena mellan 50 och 55 dba. Minimivärdena på innegården snuddade nätt och jämt vid gränsvärdet för tyst sida 45 dba (gränsvärdet gäller dock L Aeq,24h ). Vid plasterna E och F uppmättes de genomsnittliga ljudnivåerna till 72,6 respektive 60,8 dba. Detta innebär att bullerplanket reducerar ljudnivåerna med ca 5 dba, och byggnaderna vid Partille Centrum skärmar bort 5-10 dba beroende på var på gården man gör mätningen. Tabell 1. Ljudnivåer uppmätta vid plats A-F Plats L AFmin (db) L AFmax (db) Medel L Aeq,2 min (db) A 58,5 79,8 67,3 B 45,5 72,0 55,0 C 44,5 73,9 50,7 D 46,3 71,6 53,7 E 52,8 81,3 72,6 F 47,4 70,9 60,8 Sida 4 av 5

4. Diskussion De åtgärder man hittills har vidtagit vid Partille Centrum har haft en positiv effekt på ljudmiljön. Bullernivåerna från E20 har reducerats, men man har trots detta inte uppnått en god ljudmiljö. Exponeringen vid fasad mot E20 bakom bullerplanket ligger ca 10 dba över den nivå (L Aeq.24h 55 db) som man kan anse vara acceptabel. Nivåerna på innegården ligger även de 5-10 dba över de nivåer som motsvarar definitionen av tyst sida (L Aeq.24h 45 db). De boende i Partille Centrum upplever inte heller att de har fått en god ljudmiljö utomhus. Om man ser till de ljudkällor som de boende rapporterade att de hörde på innergården vid vandringarna ser man att de hör på tok för mycket vägtrafik och alldels för lite ljud från människor och natur. Resultatet ger intryck av att innergården inte lockar de boende att vistas där och inte heller lockar den till sig småfåglar som människor ofta uppfattar som ett positivt ljud. Inte heller uppskattade de boende innergårdens visuella miljö som på sin höjd var bra vid plats C. som hade lite mer vegetation än de övriga platserna. 5. Förslag till åtgärder Det finns flera åtgärder som Partille Bo skulle kunna genomföra i syfte att förbättra boendemiljön i Partille Centrum. Den första och enklaste åtgärden är att förbättra grönskan på innegården genom att planera fler träd. Buskar, och häckar. samt anlägga fler rabatter. Fokus bör ligga på växter som bär frukt och bär som attraherar småfåglar. Detta bidrar inte bara till en estetiskt mer tilltalande miljö utan förbättrar också ljudlandskapet då människor i regel uppskattar naturljud. En annan åtgärd är att bygga igen utfartsöppningen mellan Galoppvägen 3B och 5A. Denna öppning släpper in en hel del trafikbuller från E20 till innergården vilket syns i våra mätningar. De akustiska mätningarna gav något högre värden vid plats B och de boende rapporterade att de hörde mer vägtrafik. Upplevelsemässigt var plats B också sämre än plats C och D som upplevdes som neutrala. Under vandringarna föreföll denna utfart främst användas av posten samt av en och annan bilist som for igenom till parkeringarna utanför Partille Bos kundcenter. Öppningen förefaller därför onödig. Det är också angeläget att minska okynnestrafik på Galoppvägen. Många har insett det bekväma i att åka in och parkera på Galloppvägen då man uträttar ärenden i Allum eller vid Partille torg. Kanske man kan tänka sig en vägbom vid infarten som endast öppnas för de boende och för räddningstjänsten. Det är också angeläget att vägverket vidtar åtgärder för att dämpa reflektioner i tunnelöppningen vid E20:s underfart vid Allum. Dessa reflektioner bidrar till högfrekvent buller som studsar in bakom bullerskärmen och in på innergården vid Galoppvägen. Flera boende anmärkte på dessa högfrekventa ljud bakom bullerskärmen vid vandringarna. Normalt ska högfrekventa ljud inte höras bakom en bullerskärm då det är dessa som bullerskärmen skärmar av. Sida 5 av 5

Bilaga A 1 (1) 2009-05-07 Östen Axelsson Projektledare Psykologiska institutionen Gösta Ekmans Laboratorium Andersson, Kent Gamla Kronvägen 17 F 433 33 Partille Hur bra är din ljudmiljö? Under perioden 18-22 maj genomför Stockholms universitet en studie av hur ni som bor i Partille centrum upplever ljudmiljön i ert område. Du som har normal hörsel och är intresserad av att delta kommer att få följa med en av våra forskare på en vandring i ert område och beskriva din upplevelse med hjälp av ett frågeformulär. Vi beräknar att vandringen kommer att ta 1 timme, och genomförs vid en tidpunkt på dagen som passar dig, inklusive kvällstid. Som tack för hjälpen ersätter vi dig med 300 kr. Du anmäler ditt intresse om att delta i studien till vår projektledare Östen Axelsson. Du kan antingen anmäla ditt intresse per e-post till oan@psychology.su.se, eller genom att ringa Östen på 08-530 602 89 eller 076-818 34 23. Under undersökningsperioden 18-22 maj nås Östen endast via e-post eller mobiltelefon. Uppge: (1) ditt namn, (2) hur vi kan komma i kontakt med dig, samt (3) vilken dag och tid under perioden 18-22 maj som du kan delta i studien. När vi fått in tillräckligt många anmälningar samordnar vi ert deltagande på bästa sätt. Studien kommer att ge oss värdefull kunskap om effekten av de åtgärder som vidtagits i ert område. Denna kunskap kommer vi att använda i syfte att ytterligare förfina våra metoder för att förbättra förutsättningarna för människors hälsa och välbefinnande. Parallellt med vår studie kommer våra partners från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola att genomföra en enkätstudie bland er boende i Partille centrum. Det innebär att ni inom kort också kommer att få en enkät sänd hem till er. Med vänliga hälsningar Östen Axelsson Projektledare Prof. Birgitta Berglund Föreståndare Stockholms universitet Frescati Hagväg 9 Telefon: 08-15 86 59 106 91 Stockholm Telefax: 08-16 55 22 E-post: oan@psychology.su.se

Partille Centrum Gamla Kronvägen 17D 17E 17F 17G 17H 17A 17B 17C 6B C 2C 2D 4B D 6A 3A 2A 2B B 7B 4A 7C Galoppvägen 9A 9B 9C 11A 11B 3B 5A 5B 5C 7A A Bullerskärm E20 Bilaga B