rättsapparaten? Eva Diesen

Relevanta dokument
Förbättring av situationen för våldtagna kvinnor Svar på motion av Désirée Pethrus Engström (kd) (1 bilaga)

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

Märta C. Johansson Örebro universitet

Kvinnors rätt till trygghet

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

1 Utkast till lagtext

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

LÄS ÄVEN: Kvinnorna som slår sina män ett problem som göms undan: "Man vill inte hantera båda könens problem"

Till dig som har anmält ett brott

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

DOLDA BROTTSOFFER. Polismyndighetens och socialtjänstens hantering av brott och övergrepp mot personer med funktionshinder

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Resekurage. Svenskarnas kunskap om sexuell exploatering av barn utomlands Oktober 2014

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Socialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Etik, normer & lagar. OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv!

Jämställdhetsutskottet

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM

5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Definition av våld. Per Isdal

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Anmäl vid misstanke om barn far illa

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg

Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Mäns våld mot kvinnor

VÅLD I NÄRA RELATION

Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet.

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Det försummade barnet

Varningssignaler och råd

Brottsoffermyndigheten

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Anpassa utredningar efter barnens behov

HANDBOK OM GROOMING. Om sexuella övergrepp på internet

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars

Brottsoffers behov och jourernas möjligheter. Kerstin Svensson och Lotta Jägervi Socialhögskolan, Lunds Universitet

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Sex ska vara frivilligt

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

Våld i nära relationer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

Genusperspektiv på ANDT

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Handlingsplan för att stoppa våldet mot kvinnor

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Feministiskt Initiativ

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Transkript:

Hur behandlas det icke perfekta brottsoffret av rättsapparaten? Qvinnoqraft Stockholm ABF föreläsning 14 november 2018 Eva Diesen

Finns det ideala offret? Svag kvinna som inte tar onödiga risker Bli utsatt av en (helst) okänd man Ha fysiska skador Vara förkrossad efteråt och gråta mycket Inte kunna gå till jobbet eller skolan Absolut inte vilja ha kontakt med förövaren igen

Eget forskningsprojekt: Den rättsliga hanteringen av övergrepp mot kvinnor och barn Ca 10 000 polisutredningar/anmälda brott i Stockholms län under två år Våld i nära relationer med kvinnor och barn som offer och sexualbrott mot vuxna och barn Kvinnomisshandel (över 15 år) ca hälften av alla brott Barnmisshandel (under 15 år) Sexualbrott vuxna (över 15 år) ca 1 100 anmälningar Sexualbrott barn (under 15 år) Domar sexualbrott

Metod Kvantitativ v statistik (antal anmälningar och antal al åtal = åtalsfrekvens) Kvalitativ v bedömning av utredningssvårigheter och utredningsåtgärder Brottsofferperspektiv Hur många brottsoffer får sin sak prövad av domstol?

Brottsutsatta i anmälningar sexualbrott 98 % kvinnor 2 % män Genomsnittsålder 28 år Vid våldtäkt med flera gärningsmän/ gruppvåldtäkt är offrets medelålder 20 år Högre medelålder inom relationer (Nära 100 % av förövarna är män)

Omständigheter i anmälningar Nära relation 47 % Bekanta (ökar mest) 21 % Obekanta 32 % Inomhus/bostad 85 % Utomhus/offentliga lokaler 15 % Gruppvåldtäkt/flera gm 18 % Överfall av okänd (inkl. svarttaxi)* 14 % Oidentifierad förövare 21 % * Stockholm city 29 %

Faktorer som påverkar utredningsresultatet Distriktens olika storlek - skillnad i antalet ärenden per år Demografi - ålder, etnisk profil, socio io-ekonomiska faktorer etc Distriktets karaktär - geografisk utbredning, kommunikationer, aktivt fritids ds- och nöjesliv Ekonomiska och personella resurser er avsatta för utredningar om våld och sexualbrott ex. arbetsorganisation (specialisering) och prioriteringar Samverkan mellan polis, åklagare och socialtjänst

Utrednings- och bevissvårigheter Överfall svårt att spåra och gripa gärningsmannen Tjat/övertalningssex mycket vanligt bland unga men svårt att bevisa brott om det inte finns fysiska skador eller sönderrivna rivna kläder Partnervåldtäkt ord mot ord där mannen hävdar samtycke (det äktenskapliga kontraktet ) eller båda missbrukare (minnesluckor kring händelsen) Misstro mot offer utan skador eller anmält efter lång tid de vill inte medverka längre

Polisförhör Fokus på brottsoffren - de utsätts för en mängd kritiska frågor, både relevanta ev och irrelevanta, om sexualvanor, beteende innan och efter övergreppet, alkoholpåverkan osv. De misstänktas version godtas oftast utan samma ifrågasättande av sexualvanor, beteende under själva övergreppet och attityd till kvinnor i allmänhet Samtyckesinvändning ofta tillräckligt för nedläggning av anmälan n Brott kan inte styrkas Fokusera på gärningsmännens beteende istället!

Man som misshandlar kvinna Återtagandeproblematik - annan anmält i 80 % av fallen - endast 40 % av målsägandena ville fullfölja - kvinnan ej motiverad om bristande kommunikation under utredning Mannens ursäkter godtas som förmildrande - blev provocerad (pga berusning, svartsjuka, vårdnadstvist) - slog i självförsvar (och gör motanmälan!) Parternas relation i fokus, inte kvinnans situation - om båda har missbruksproblematik så osynliggörs mannen som förövare och kvinnan som brottsoffer våldet reduceras till lägenhetsbråk

Sociala bedömningar Polisen vill göra mer sociala helhetsbedömningar Kvinnorna vill inte att mannen ska hamna i fängelse, de vill att han ska få hjälp Ska man ta sådana hänsyn till kvinnans önskemål? Vilken betydelse har kvinnans rädsla? Viktigt med kunskap om våld och hur kvinnan normaliserat våldet Kvinnan behöver olika stöd och hjälp med boende för att kunna lämna mannen

Trovärdighetsbedömningar av sköra brottsutsatta Könsstereotypa i allmänhet ( ett nej är inte alltid ett nej, det är förhandlingsbart ) Tonårstjejer (t.ex. på rymmen från LVU- hem blir upplockade på stan, erbjuds övernattning ning och blir sexuellt utnyttjade, men antas överdriva för att slippa stå till svars för rymningen) Kvinnor från Östeuropa och Asien som har relation med svensk man Missbrukare Hemlösa Prostituerade Kvinnor med psykisk ohälsa (kan ha gjort många vaga anmälningar tidigare som lagts ner)

Åtalsfrämjande faktorer BROTTET Överfall Utomhus Ingen relation mellan parterna Synbara a skador DNA - spår Vittnesbevisning

UTREDNINGEN Bra första bemötande Specialiserad polis Specialiserad åklagare Målsägandebiträde på tidigt stadium Mannen frihetsberövas Kort utredningstid (minst 1 vecka men högst ett halvår)

KVINNAN Hög social status Äldre (40+) Ingen relation till gärningsmannen Offersymtom m - traumatiserad Nykter och skötsam Entydiga fysiska skador Verbal

MANNEN Erkänner Förnekar sex men överbevisas genom DNA Brottsbelastad (tidigare kriminalitet/multibrott) Utomeuropeisk etnicitet Icke ke-verbal Låg social status

Åtalshämmande faktorer Kvinnan negativ sexuell historik Kvinnan har tagit risker, betett sig eller klätt sig utmanande Kvinnan berusad/båda berusade Kvinnan beslås med lögn på någon punkt Kvinnan har låg social status Kvinnan är prostituerad Kvinnan vill inte medverka Mannen hävdar samtycke Mannen har hög social status Relation mellan parterna