EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN

Relevanta dokument
Detaljplan för del av Hoby 18:17

BEDÖMNING AV ÖKAD RISK FÖR ÖVERSVÄMNING I LIDAN

Översiktlig risk- och sårbarhetsanalys för Skurups kommun

Detaljplan för Hoby 4:33

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

GEOTEKNISKT UTLÅTANDE INFÖR DETALJPLAN NÄS BY

Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar

Översiktlig geoteknisk undersökning Norra industriområdet, Storuman PM GEOTEKNIK SLUTRAPPORT

Gävle kommun - Analys av förutsättningar för naturolyckor längs kuststräckan

PM GEOTEKNIK STABILITETSBEDÖMNING DPL KÄLLEVÄGEN

SKEPPLANDA 8:4, ALE KOMMUN

UTREDNING AV MARKVIBRATIONER KRUTBRUKET, ÅKERS STYCKEBRUK

PM Översiktlig geoteknisk bedömning TIERP 4:140. Tierps kommun

MARKRADAR BÄLLSTABERG

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

Sandynsmorfologi och kusterosion i Laholmsbukten, Hallands län

LILL-JANSBERGET VÄGUTREDNING

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

Risk- och sårbarhetsanalys

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA

TENSTATERRASSEN, STOCKHOLM

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

BILAGA 1 BERÄKNINGAR HÖGVATTEN

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

KLIPPAN, KAPELLET, DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN

Jordarts- och klimatanalys Böda

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

DEL AV MÅSHOLMEN 21 SKÄRHOLMEN - STOCKHOLMS STAD

PM VIBRATIONER FRÅN VÄGTRAFIK KVARNBÄCK 2B, 3 SAMT MAGLEHILL, HÖÖR

Apelviken - riskutredning stigande havsnivåer

TORSVIKSOMRÅDET, HÄRNÖSAND

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Yngsjö 3:36 och Yngsjö 3:154 utmed Björkstigen i Åhus, Kristianstads kommun

SGI

BILAGA B SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn. Malmporten Luleå

TRAFIKUTREDNING KV RENEN, SKELLEFTEÅ

Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING

BERGTEKNISK UTREDNING AV FASTIGHETEN MELLBY 2:211

DEL AV MÅSHOLMEN 21 SKÄRHOLMEN - STOCKHOLMS STAD

VIBRATIONSMÄTNING HÖGALIDS TUNNELBANESTATION

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

TRAFIKBULLERBERÄKNING KOMPLETTERING MED STORGATAN, GÄRSNÄS

VÄSTRA BÖKHULT TRAFIKBULLERUTREDNING

SGI:s arbete inom klimatområdet

Översiktlig klimatanalys för Höganäs kommun

KUNGSFISKAREN, STRÄNGNÄS

Fuktcentrums informationsdag

EXTREMVATTENSTÅND I STOCKHOLM

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

PERSTORP 1 & 2, SKÖNDAL

Yttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län

STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B

I samband med fältinsamlingen har hårda erosionsskydd inventerats och sträckor med aktiv erosion kartlagts.

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2

SKYFALLSANALYS SKEDA UDDE INGEBO 1:110 & INGEBO 1:2

Översiktligt geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT (MUR)

PM GENERALPLAN SCA ÖSTRAND

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.

Kusterosion Norra Borstahusen, Landskrona

Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

PM, Nettovägen 2-4, Veddesta 2:18 och 2:83 RISKUTREDNING HANTERING BRANDFARLIG GAS PÅ INTILLIGGANDE FASTIGHET

BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

KV JÄGAREN TRAFIKBULLERUTREDNING

DEL AV KV YRKESSKOLAN

Ale kommun. Älvängen, Starrkärr 4:10. Geoteknisk PM för detaljplan

TERMOGRAFERING AV FÖNSTER

TRAFIKUTREDNING BJÖRKLUNDA I HÄSSLEHOLM

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

TRAFIKBULLERBERÄKNING HAGAHEM 1 ÄLMHULT

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

BERGTEKNISK UTREDNING LANDVETTER 4:70

MUR (MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT)/GEOTEKNIK STORBYN 48:1, FÄRILA

ÖVERSIKTLIG BULLERUTREDNING HÖGSÄTRA

YSTADS KOMMUN. Hållbar utveckling av kusten längs Ystad Sandskog. Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning

HYDRAULISK ANALYS, DAMM I BRUNNA VERKSAMHETSOMRÅDE

RAPPORT ELUTREDNING MURARBO RAPPORT

UPPDRAGSLEDARE. Olof Persson UPPRÄTTAD AV. Olof Persson Johanna Schmidt

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

ÖRTUGLANDET 1 STOCKHOLM

DOKUMENTATION AV METOD

GEOTEKNIK FÖR ELEKTRIFIERING AV HARAHOLMSSPÅRET

DETALJERAD STABILITETSUTREDNING FÖR DETALJPLAN STORBYN 48:1, FÄRILA SLUTRAPPORT

PM GEOTEKNIK ALMAREVÄGEN

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimatanpassning - Från ord till handling

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING BJÖRKFORS 1:450 & 1:598, HEMAVAN

STENHÖGA 1 TOBLERONEHUSET

Strategier för staden Ystad Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.

PARKERINGSUTREDNING 1898 CURANTEN

Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad har inhämtat simuleringsresultat från MSB för 100 års, 200 års och beräknat högsta flöde (BHF).

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Transkript:

RAPPORT EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN RAPPORT 2018-04-09

UPPDRAG 284481, Erosionsutredning Spraggehusen Titel på rapport: Erosionsutredning Spraggehusen Status: Datum: 2018-04-09 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Söderberg och Ask Arkitektkontor Björn Ask Konsult: Uppdragsansvarig: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Anna Karlsson Anna Karlsson REVIDERINGAR Revideringsdatum 2018-04-09 Version: 1.1 Initialer: AKO Tyréns AB Lilla Badhusgatan 2 411 21 Göteborg Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2018-04-09

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 1.2 OMRÅDET... 4 2 HISTORISKA OCH FRAMTIDA HAVSNIVÅER... 5 3 EROSION OCH SEDIMENTTRANSPORT... 7 3.1 DAGENS FÖRHÅLLANDEN OCH HISTORISK KUSTLINJE... 7 3.2 FÖRVÄNTAD EROSION TILL FÖLJD AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR... 8 4 SLUTSATSER... 9 O:\GBG\284481\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ Erosionsrisk.docx 3(9)

1 INLEDNING Inför en mindre detaljplan för fastigheten Hoby 4:33 i Simrishamns kommun har kommunen efterfrågat en utredning kring erosionsrisk. Fastigheten är belägen vid sandstranden vid Spraggehusen och i och med framtida havsnivåhöjning till följd av klimatförändringar så kan risken för erosion öka. 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR Detta PM syftar till att ge en bild av det samlade kunskapsläget kring erosionsrisken i området, idag och i framtiden. 1.2 OMRÅDET Området Spraggehusen i Simrishamns kommun samt planområdet Hoby 4:33 visas i Figur 1. Avståndet från tomtgränsen till dagens strandlinje är ca 80-85 m genom mätning i kartunderlag. Figur 1 Området Spraggehusen i Simrishamns kommun samt planområdet. O:\GBG\284481\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ Erosionsrisk.docx 4(9)

2 HISTORISKA OCH FRAMTIDA HAVSNIVÅER En konsekvens av de förväntade framtida klimatförändringarna är en gradvis höjning av havsnivån. SMHI har beräknat att en framtida havsnivå år 2100 kan komma att nå upp till 1 meter över havsnivån 1990. Samtidigt upplever Sverige en landhöjning som varierar över landet. I södra delen av Sverige är dagens havsnivåhöjning större än landhöjningen varför man här upplever en landsänkning. I Tabell 1 visas havsnivåerna från havsvattenståndsstationen i Simrishamn som är representativ för Spraggehusen. Tabell 1 Havsnivåer vid Simrishamn samt apparent landhöjning. Medelvattenstånd RH2000 (cm) Apparent Mätstation landhöjning 1990 2017 2100 (cm/år) Simrishamn 13.5 15.7 105.5-0.08 Under de senaste 27 åren har Simrishamns kust upplevt en havsnivåhöjning på 0.8 mm/år. I framtiden spås havsnivån stiga snabbare till följd av klimatförändringarna. SMHI anser att ett rimligt antagande av en övre gräns för hur mycket havsytan kommer att stiga fram till år 2100 (från 1990) är ca 1 m. Med hänsyn tagen till landhöjning skulle den faktiska havsnivån vid Simrishamns kust därmed kunna komma att stiga ytterligare 90 cm jämfört med dagens medelvattennivå. I Figur 2 visas denna medelvattennivå som blå skuggning. Hoby 4:33 är markerad med röd stjärna i figuren. Det bör betonas att SMHI:s uppskattning baseras på den förväntade utvecklingen av olika klimatvariabler utifrån de resultat som tagits fram i flera olika klimatmodeller. Dessutom förväntas havsnivån öka gradvis, inte linjärt, och den högsta höjningen kommer att ske i slutet av detta århundrade. Figur 2 Medelvattennivå år 2100 beräknad från klimatscenario RCP 8.5 (hög). Från SGI:s kartvisningstjänst https://gis.swedgeo.se/smhi_havsniva/. Även extrema vattennivåer blir högre i ett framtida klimat. MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) har låtit genomföra översvämningskartering i området som visar vilka ytor som översvämmas vid nivån +2 m. Detta är en nivå som för Simrishamns kust år 2100 motsvarar ett O:\GBG\284481\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ Erosionsrisk.docx 5(9)

havsvattenstånd med återkomsttid på ca 100 år (+2.17 m i RH2000, från SMHI 1 ). Idag ligger den nivån på +1.26 m. Figur 3 Översvämningskartering MSB, översvämmad mark vid + 2 m. Från SGI:s kartvisningstjänst https://gis.swedgeo.se/ksi_erosion/#. 1 Klimatanalys för Skåne län. nr 2001-52, SMHI. O:\GBG\284481\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ Erosionsrisk.docx 6(9)

3 EROSION OCH SEDIMENTTRANSPORT Erosion uppstår när det råder obalans i sedimenttransporten i kustområdet. Vågor är den viktigaste faktorn för sedimenttransport. När vågorna når stranden och bryter, lyfter de upp sediment från havsbotten och skapar samtidigt strömmar som transporterar sedimentet. Detta samspel mellan vågor och strömmar kan transportera stora mängder sediment, vilket kan orsaka erosion på platser där sediment främst tas bort och anhopning på platser där sediment främst deponeras. Sedimenttransport är komplext och svårt att förutsäga exakt. Förenklat kan kustnära sedimenttransport delas denna upp i två komponenter, en längsgående transport parallellt med kustlinjen och en tvärgående transport vinkelrätt mot kustlinjen. Båda typerna av sedimenttransport kan generera kusterosion även om detta sker genom olika mekanismer. Erosion som orsakas av kustparallell sedimenttransport kallas kronisk erosion medan erosion på grund av att tvärsgående transport kallas akut erosion. Den erosion som en kuststräcka utsätts för är summan av bidraget från dessa två komponenter. Den kustparallella transporten är en långsiktig sedimenttransportmekanism medan den tvärgående är händelsebaserad. Den långvariga stabiliteten av kuststräckan beror därför främst av den kustparallella transporten. Erosionsskador som uppstår i samband med en stormhändelse är mer episodiska. 3.1 DAGENS FÖRHÅLLANDEN OCH HISTORISK KUSTLINJE Området utanför det aktuella detaljplaneområdet är bred och stabil. Nytagna foton från området visas i Figur 4. Området uppvisar inga tecken på en aktiv erosion. Satellitbilder över området uppvisar tvärtom tecken på att stranden historiskt sett byggts på, med tydliga mönster av dynbildning som blir bredare ju längre söderut längs stranden man kommer. Figur 4 Stranden sedd norrut (t.v.) och söderut (t.h.). SGI (Statens Geotekniska Institut) har översiktligt inventerat förutsättningarna för stranderosion och tagit fram ett verktyg som visar vilka områden som är utsatta för erosion. I Figur 5 visas ett utsnitt ur SGI:s karttjänst som visar strandlinjens förändring sedan 1940. Denna visar på en påbyggnad av stranden med 15-30 m under de senaste femtio åren. O:\GBG\284481\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ Erosionsrisk.docx 7(9)

Figur 5 Strandlinjens förändring från 1940-2010. Från https://gis.swedgeo.se/ksi_erosion/#. Grön linje anger ingen förändring eller mindre än 15 m skillnad. Blå linje anger en påbyggnad om 15-30 m. 3.2 FÖRVÄNTAD EROSION TILL FÖLJD AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR Den primära effekten av klimatförändringar för kusten är en ökning av havsytans medelvattennivå. Till följd av denna havsnivåhöjning kommer kuststräckan att utsättas för s.k. akut erosion när den kustnära profilen justeras till den nya vattennivån. Omfattningen av erosionen och den resulterande förflyttningen av strandlinjen kan uppskattas med hjälp av den s.k. Bruuns regel. Denna förutsätter att medan havsnivån stiger kommer formen (och därmed lutningen) av den kustnära profilen att bevaras. Havsnivån kommer att helt enkelt agera för att flytta hela kustprofilen uppåt och tillbaka in mot land. Den vertikala förskjutningen ges av havsnivån medan den horisontella förskjutningen erhålls genom att dividera den vertikala förskjutningen med den övergripande lutningen av den aktiva kustnära profilen. Bruuns regel är enkel uppskattning av omfattningen av erosion på grund av havsnivåhöjning. Den kustparallella sedimenttransporten påverkas inte särskilt av en höjning av havsytan. Mindre förändringar i den kustparallella sedimenttransporten kan uppstå på grund av förändringar i vindmönster och därmed i vågklimatet men de är av mindre betydelse i förhållande till ökningen av akut erosion som förväntas till följd av en höjning av havsytan. Lutningen på strandprofilen utanför fastigheten har beräknats från sjökort och ligger mellan 1/70 till 1/83. Om man tillämpar Bruuns regel med en havsnivåhöjning på 90 cm och en lutning på 1/70 resp. 1/83 får man en reträtt av kusten på ca 63-75 m. Akut erosion kommer därmed att ge upphov till en genomsnittlig strandlinjereträtt av i genomsnitt ca 0.8-0.9 m/år fram till år 2100. Denna takt bör dock betraktas i kombination med befintligt ackumulationsmönster vid kusten som sedan 1940 gett en tillväxt på ca 0.21-0.43 m/år. Fram till 2100 skulle en höjning av havsytan i det övre spannet därmed kunna ge upphov till en strandlinjereträtt på mellan 28-57 m. SGI har tagit fram ett kustsårbarjetsindex för erosion för området som är den normaliserade summan av förutsättningar för erosion och samhällsvärden (http://www.swedgeo.se/globalassets/kartor/kartunderlag-produktblad/produktblad-sgikustsarbarhetsindex-erosion.pdf). Kustsårbarhetsindex för fastigheten Hoby 4:33 bedöms här som låg till måttlig. Hur detta skall användas för bedömning i olika sammanhang är dock oklart. O:\GBG\284481\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ Erosionsrisk.docx 8(9)

4 SLUTSATSER SMHI anser att en rimlig övre gräns för en höjning av medelvattenytan till år 2100 är ca 1 m. För kusten vid Spraggehusen innebär detta en höjning av medelvattenytan från dagens nivå med ca 90 cm. MSB:s översvämningskartering av området visar att det är relativt lågt och att ett framtida havsvattenstånd med 100 års återkomsttid (+2 m) riskerar att översvämma delar av stranden, dock inte planområdet. Stranden nedanför planområdet är idag ett ackumulationsområde för sand och sedan 1940-talet har stranden vuxit med 15-30 m. En effekt av stigande havsnivå är dock att strandlinjens läge förskjuts bakåt, strandlinjen dras tillbaka. Detta kompenseras till viss del av den pågående ackumulationen av sand men det är möjligt att strandlinjereträtten till år 2100 kan bli ca 28-57 m. Planområdet ligger idag ca 80 m från strandlinjen. O:\GBG\284481\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ Erosionsrisk.docx 9(9)