Att investera i Tanzania? -en sammansatt riskavvägning.

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Kurs: Finansiering i internationella företag Författare: Johan Andersson Mattias Fagerström Thomas Stalin Handledare: Robert Joachimsson Datum: 971015 Att investera i Tanzania? -en sammansatt riskavvägning.

Innehållsförteckning: 1 INLEDNING.... 2 2 HISTORISK LANDANALYS.... 2 2.1 Landspecifika osäkerheter.....3 2.2 Branschspecifika osäkerheter...5 2.3 Företagsspecifika osäkerheter.... 6 3 RISKHANTERING.... 7 3.1 Finansiell riskreducering...7 3.2 Strategisk anpassning....7 3.2.1 Undvikande av risk...7 3.2.2 Lära sig kontrollera risker....8 3.2.3 Samarbete...8 3.2.4 Göra som de andra...8 3.2.5 Flexibilitet....9 4 PRAKTISK INVESTERINGSBEDÖMNING... 10 5 SLUTSATSER.... 11

2 1 Inledning. Miljontals människor står arbetslösa i Västeuropa. Planekonomin har fallit i Östeuropa och en övergång till marknadsekonomi har påbörjats. Den inre europeiska marknaden har genomförts och EU-länderna förbereder sig på den monetära unionen. Företagen har koncentrerat sina resurser och strukturerat om tillverkningen till färre enheter. Färre människor klarar av att producera allt mer. Europa har samtidigt stagnerat som marknad. Den internationella konkurrensen blir allt hårdare. Företagen har insett fördelarna med att flytta tillverkning till låglöneländer med välutbildad arbetskraft. Dagens expansionsmöjligheterna ligger i Sydostasien och Sydamerika. Morgondagens tillväxt slumrar i de återstående utvecklingsländerna. "Vi avser att fördubbla vår verksamhet i både Afrika och Latinamerika...Detta är ABB:s nya värld, där vi fortsätter vår snabba expansion att arbeta upp nya hemmamarknader och delta i uppbyggandet av dessa länders infrastruktur och industriella utveckling.", Percy Barnevik, Årsredovisning ABB 1996. Vi har tänkt oss att ABB investerar i en mindre transformatorfabrik i Tanzania med tanke på att viss del av betalningsströmmarna är utlandsfinansierade. Vi kan tänka oss många andra projekt som elinstallationsmateriel till lokal byggsektor, elmotorer med kringutrustning och svetstransformatorer men dessa generera betalningsströmmar i lokal valuta. För att minimera risken väljer vi en transformatorfabrik vars kapitalflöde i utländska valutor kan betala för importerade insatsvaror. Vi har valt Tanzania pga. att Thomas Stalin arbetat i landet av och till sedan 1987. Vi utgår från K. D. Millers artikel om en sammansatt riskavvägning och Thomas Stalins erfarenhet. I verkligheten har ABB gjort investeringen men vi känner inte till några närmare omständigheter, men vi tänkte skicka dem en kopia och se om vi får någon kommentar tillbaka. Hantering av risker är en av de främsta uppgifterna för ledningen i internationella företag. Traditionellt hanterar man riskerna var för sig men enligt Miller bör man göra en flerdimensionell riskanalys. Riskerna kan delas in i tre huvudkategorier 1) landspecifika generella risker 2) branschspecifika risker och 3) företagsspecifika risker. Hur ser riskerna ut för det företag som väljer att etablera sig i Tanzania i mitten av 90-talet? 2 Historisk landanalys. Tanzania ligger på Afrikas östkust och är ett land med fred och politisk stabilitet. I motsats till sina grannländer i regionen har landet inte slitits sönder av inre stridigheter. Det socialismen lyckades åstadkomma var enighet till priset av ekonomisk tillbakagång. Grannlandet Kenya har lyckats betydligt bättre ekonomiskt men har allvarliga politiska oroligheter under presidenten Daniel Arap Moi. Grannen i norr Uganda har återhämtat sig efter diktatorn Idi Amin och är inne i en expansiv tillväxt under den upplyste ledaren Museweni. I väster gränsar Burundi och Ruanda med folkmord och inbördes stamkrig. Söderut ligger Mozambique som efter årtionden av inbördeskrig har fred. Det kopparexporterande

3 Zambia ligger i sydväst och tar all sin export/import via hamnen i Dar es Salam. Regionen hoppas på att Sydafrika efter apartheid skall bli motorn för regionens tillväxt. Regionen är hårt drabbad av AIDS som slår ut stora delar av den utbildade aktiva generationen. Tanganyika blev självständigt 1961 och kom att ledas av den karismatiske Julius Nyerere. I slutet av 60-talet socialiserades de få företag som fanns i landet. Den tidigare oroliga ögruppen Zanzibar anslöt sig till Tanganyika och bildade den förenade republiken Tanzania. Tanzania var mycket omhuldat av framförallt socialdemokratiskt styrda nordiska länder som gav landet generöst med bistånd i dess självständighets och jämlikhetsstävanden. Trots massiva biståndsinsatser till de statliga programmen för importsubstitution ledde inte investeringarna till någon BNP ökning. TZ har beskrivits som ett svart hål. Efter att ha besegrat Ugandas envåldsdiktator Idi Amin i slutet av 70-talet låg landets ekonomi i spillror. Tanzania vägrade att förhandla med IMF och IBRD. Statsbankrutten gjorde att de tidigare framstegen inom utbildning och hälsovård gick tillbaka. De statsanställda kunde inte försörja sig på sina löner och blev stadsjordbrukare för att överleva. Landet hade en 10 ggr övervärderad officiell valuta och men även med pengar fanns det inget för bönderna att köpa för inkomsten från kaffe och bomullsförsäljningen. Tidvis hade landet en valutareserv som täckte 3 dagars import. TZ var och är fortfarande delvis en planekonomi med ett gravt utvecklat biståndsberoende och en utvecklad statskorruption. Inte förrän 1986 under den nye presidenten Ali Hassan Mwinyi satta sig TZ ned vid förhandlingsbordet och en 10-årig period av strukturanpassning kunde påbörjas. Strukturanpassningen har bla. medfört att statlig prisreglering avskaffats, att växelkursen är marknadssatt, att regler för export och import förenklats, att statligt ägda företag sålts eller likviderats, att flerpartisystem infört och senast att staten börjat samla in skatter. TZ:s import finansieras med en tredjedel var av export, bistånd och mjuka IBRD lån. TZ har ca 30 milj. innevånare, befolkningstillväxt 2,5%. Tanzaniern är en aktiv gudstillbedjare med ca 30% kristna och 30% muslimer samt övriga traditionellt troende. Tanzania tillhör ett av de fattigaste länderna i världen men kännetecknas av en glad och öppen atmosfär mellan människorna. Varubristen har ersatts med utbudsöverskott och det har blivit populärt för privatpersoner att starta affärer. Privata entreprenörer startar även vissa produktiva investeringar. Utländska investerare har börjat intressera sig för TZ. Den nyvalda presidenten Mkapa har börjat att på allvar reformera statsapparaten vilket antas ta ytterligare en 10 års period. Förändringarna i Tanzania har delvis dikterats av de samlade utländska biståndsgivarna och av IBRD, men har vunnit acceptans inom Tanzania. 2.1 Landspecifika osäkerheter. Den politiska osäkerheten i Tanzania får efter omständigheterna i Östafrika betecknas som låg på gränsen till stabil. Detta speciellt efter en lugn övergång till flerpartisystem 95/96. Det finns inga allvarliga stammotsättningar i landet. Militären har under alla år hållit sig lugn. Det finns motsättningar mellan en indisk minoritet affärsidkare och den övriga befolkningen i fram för allt Dar es Salam. Det tidigare statsbärande partiet CCM, revolutionspartiet, har fortfarande en betydande majoritet i landet vilket gagnar stabiliteten i landet. Det finns vissa motsättningar mellan kristna och muslimer i landet. Landet har hittills inte blivit indragen i de regionala konflikterna i omgivningen utan fungerat som en medlare mellan parterna. På Zanzibar finns det vissa krafter som vill frigöra ögruppen från Tanzania. Den statliga inblandningen i det enskilda företagets affärer har gradvis under den senaste 10års perioden av strukturanpassning avtagit. Inhemska och utländska investerare frågar sig säkert hur allvarligt menad avregleringen har

4 varit hos beslutsfattande politiker och statstjänstemän. I samband med återupptagna diskussioner kring en ny Östafrikansk handelsunion har frågan kring harmoniserad beskattning av produktionen tagits upp vilket i dagsläget förhindrar jämbördig konkurrens länderna emellan. Skatteuppbörden har fungerat mycket dåligt och oseriösa statliga såväl som privata företag har kunnat muta sig till skattebefrielse och skattefri import. Ett förslag är att man sätter en lägre enhetlig importavgift med effektiv uppbörd. Biståndsgivarna och IBRD kräver att TZ får en fungerande skatteuppbörd. Tankar finns på införande av mervärdesskatt. Priset på de flesta varor har i dagsläget avreglerats. Handelsrestriktioner har avlägsnats och procedurer förenklats. TZ har ett avskräckande historia av nationalisering och genomför en privatisering av utvecklingsbara statliga företag. Intresset från privata investerare att överta dessa företag har varit måttligt. Frågetecknen gäller företagens skulder till banker och vad man gör med övertaliga anställda. Statsföretagens underskott har varit en av huvudorsakerna till underskottet i statsbudgeten och penningmängdsökningen i landet. Det krävs fortfarande en mängd tillstånd för att starta en verksamhet. Eftersom procedurerna är omständiga och statsapparaten ännu inte fungerar effektivt, innebär det möjligheter för alla nivåer till bestickning och att ärendena tar tid. Under perioden 87-96 har en avsevärd förbättring kunnat märkas. Förhoppningarna är att statsapparaten skall kunna reformeras under den nye presidenten Mkapa. TZ har från slutet av 70-talet haft en minimal valutareserv till början av 90-talet och kursen har varit statligt styrd. Under denna period har det troligen varit mycket svårt att kunna hämta hem några vinster så till vida att affärerna inte betalts med biståndsmedel. Idag är valutakursen avreglerad och restriktionerna närmaste borttagna. Många av de gamla politikerna inom CCM finns fortfarande kvar i maktposition och det tar tid innan den nya regimen får ett långsiktigt förtroende för sin nyligen inslagna politik. TZ har fortfarande en mycket eftersatt infrastruktur vad gäller vägar, telekommunikationer och elkraftförsörjning. Landet har inte saknat bistånd för att bygga upp infrastrukturen men gjorda investeringar har inte underhållits och grundläggande ekonomiska förvaltningsprinciper följs inte. Det har snarast varit regel än undantag för chefer att utplundra sina företag på omsättningsbara resurser. Efter stora skandaler har företagsledaren fått plats i ett nytt statsföretag osv. Kommunikationerna försvåras och fördyras pga. avsaknad av vägunderhåll. Biståndsgivarna har satt upp ett program för vägunderhåll som börjar ge resultat. Lossningen av gods i hamnen har varit behäftad med krångel, mutor och svinn. Telefonförbindelserna har haft mycket låg teknisk tillförlitlighet och krävt ständig smörjning av personalen för att fås fungera. Det har tagit mycket lång tid för att få en telefonlinje installerad. Införandet av elektroniska telefonväxlar och mobiltelefoner i huvudstaden har förbättrat telefonförbindelserna. Det går att använda telefonförbindelser mellan regionstäderna men förbindelsen till mindre orter är tveksam. Kommunikationen mellan olika arbetsplatser upprätthålls bäst med kortvågsradio. Elkraftförsörjningen har varit mycket bristfällig de senaste åren pga. begränsad vattentillförsel till det större vattenkraftverket vilket föranlett kontinuerlig elransonering. Den nordvästra regionen har kopplats samman med det ugandiska elnätet. Den tekniska kvalitén på elkraften är varierande vad avser, spänning, frekvens och antal faser tillgängliga. Debiteringen av el och telefon föranleder egenkontroll av förbrukningen för att undvika överdebitering. Taxorna är subventionerade för mindre förbrukare och kostnadsriktigheten kan ifrågasättas. Statlig hälsovård och utbildningsväsende är mycket bristfälligt. Dessa och övrigt statligt anställda har en minimal lön under existensminimum och är tvingade till sidoförsörjning. Dessutom har det under långa perioder varit svårt för

5 personalen att få ut lönen. Det har lett till att personer med entreprenöranda lämnat förvaltningarna och startat egna företag där de ibland kunnat utnyttja sin formella kompetens men många gånger sysslar de med helt andra saker. Det finns ett antal Non Govermental Organizations, NGO, som bedriver fungerande undervisning och sjukvård, framförallt inom den lutherska och katolska kyrkan. Inflation mellan 20-30 % har varit regel den senaste 10 års perioden. Den statligt satta minimilönen förändras ständigt och kan ge lokala företag med stora andel lönekostnader problem, då dessa inte kan finansiera sin verksamhet via sedelpressarna. Förutom matvaror är de flesta varor importerade eller tillverkade av importerade insatsvaror. Svängningar i skördeutfall, valutakursförändringar och världsmarknadspris ger upphov till stora förändringar i relativpriser. Världsmarknadspriset för TZ exportgrödor, kaffe, the, bomull varierar kraftigt och terms of trade gentemot importerade industriprodukter har försämrats under en följd av år. Den lokala valutan har varit utsatt för en kontinuerlig devalvering sedan 1986 på sjuttiotalet var kursen 1 SEK = 2 TSH och i dagsläget 1 SEK = 84 TSH. Kursen är marknadssatt i förhållande till USD. TSH är en orolig valuta som det finns anledning att bevaka rätt tillfälle att göra affär. Det sägs att den indiska minoriteten av politiska skäl flyttar pengar utomland, vilket sätter press på valutan. Landet är mycket beroende av biståndsländernas givmildhet som beror på hur landet lever upp till strukturanpassningsprogrammen. 1995 frös flera biståndsländer bla. Sverige betalningsbalansstödet till regeringen, vilket skapar oro på valutamarknaden där 2/3 är givarfinansierat. Valutor med mindre volym får en sämre kurs om de omsätts lokalt. De räntor National Bank of Commerse erbjudit långivarna har inte varit i paritet med inflationen. Betalningar genom de statliga bankerna har tidigare varit behäftade med månadslånga förseningar. Några utländska banker etablerade sig i landet 94/95 men en del av dessa gick snabbt i konkurs. Den stora fördelen med TZ är trots tidigare uppräknade brister dess politiska och sociala stabilitet. TZ är centralstyrt men med de administrativa svårigheterna upphör statsmaktens reella kontrollen snabbt med avståndet till maktcentra. Medborgarnas attityd till systemet präglades av passivt motstånd. Det tidigare enpartisystemet hade och har ett väl förgrenat nätverk ut i den minsta by. Partiordföranden liksom den tidigare kungen bestämde vad folk skulle tycka. Man säger oftast vad som officiellt förväntas av en men det nya flerpartisystemet i kombination med avreglering gör att fler intressemotsättningar kommer upp till ytan. Man måste ha stor lokal kännedom för att kunna ställa de rätta frågorna för att få reda på vad som egentligen sker. TZ har en tradition av konsensustänkande, en lång beslutsprocess, som leder fram till väl förankrade beslut som initierats på central nivå. TZ har lyckats undvika social oro och upplopp. TZ har inte några terrorist eller väpnade separatist rörelser. I gränsområden till bla. Rwanda/Burundi för vapen genom flyktingströmmar över gränsen som betalningsmedel vilket leder till speciellt skyddsbehov för utlandsanställda experter. I övrigt råder den allmänna risken för rån och inbrott som är förknippad med de större städerna. De naturliga osäkerhetsmomenten hänger samman med regntidens infall och nederbördens mängd. TZ drabbas periodvis av torka som leder till bortfall i skörd av basvaror som majs, ris och bönor men även bortfall i exportgrödor som kaffe och bomull. Eftersom 80-90 % av befolkningen är jordbrukare leder detta till svängningar i landets BNP. 2.2 Branschspecifika osäkerheter. När det gäller ABB:s investering i TZ gäller att alla insatsvaror till produktionen måste importeras, några speciella risker förutom de som gäller generellt på världsmarknaden finns inte. Byggmaterial för att färdigställa lokaler som cement och

6 armeringsjärn och virke finns att köpa lokalt. Övriga byggvaror finns men kvalitén är oftast undermålig och priset högt i förhållande till egen direktimport. Osäkerheter vad gäller produktmarknaden kan delas in i två kategorier transformatorer som efterfrågas av lokala entreprenörer och efterfrågan från biståndsfinansierade infrastrukturinvesteringar. Den lokala efterfrågan kan vara både ryckig beroende på variationer i BNP men samtidigt stadigt stigande efterhand som fler vågar göra privata investeringar utan risk för nationaliseringar och att marginalerna på importaffärerna minskar. De utlandsfinansierade infrastrukturinvesteringarna är förutsägbara när väl beslut fattas om inte biståndprojekten används som påtryckningsmedel på regeringen, vilket är mindre troligt. Konkurrensen på produktmarknaden i Östafrika är inte hård. Det stora problemet är att köpkraften är låg. Man tar ut ett högt pris för en vara med låg kvalitet och man säljer få varor. På sikt är efterfrågan mycket stor men det förutsätter tillväxt av BNP större än befolkningsökningen. En del av den officiella BNP ökningen under avregleringen är orsakad av att den dolda ekonomin blivit officiell samtidigt som den explosionsartade entreprenör verksamheten sannolikt saknas i statistiken. 2.3 Företagsspecifika osäkerheter. Operationell osäkerhet hänför sig till anställda, insatsvaror och produktionsutrustning. I det tidigare centralt styrda TZ har strejker hört till undantag eftersom fackföreningarna varit knutna till partiet. På senare tid har det förekommit strejker bland offentligt anställda inom bla. sjukvården för att få överenskomna löner utbetalda och krav på höjda minimilöner. Strejker för privat anställd personal måste vara ytterst sällsynt. På sikt borde det komma en underifrån organiserad fackföreningsrörelse. Frånvaro från jobbet har annars praktiska grunder, grundade på stark familjesammanhållning där de anställda är frånvarande för att delta i bröllop och begravningar. En del tropiska sjukdomar som fram för allt malaria kan leda till lång sjukfrånvaro. Den senaste tidens AIDS epidemi gör det svårt att planera ifall nyckelpersoner kommer att vara i livet nästkommande år. De anställda kan ha svårt att rent praktiskt kunna ta sig fram på angiven tid pga. en mycket osäker transportapparat. När det gäller insatsvaror i produktionen förutsätter dessa att de importeras utifrån. Osäkerheten ligger främst i hanteringen i hamnen samt om vägar är farbara ej sönderregnade samt att tex. broar ej rasat samman. Tidvis har det varit drivmedelsbrist/ransonering i TZ. Insatsvaror måste också skyddas aktivt mot stöld. Lokalt material är behäftad med stor variation i kvalitet. Tillgång finns till vissa industriella förnödenheter även om det är begränsat och personalen är vana vid att improvisera utifrån givna resurser om processen tillåter modifikationer. Personalen saknar ibland elementär teknisk förståelse av maskiners/utrustnings tekniska begränsningar vilket tidvis leder till oförklarliga sammanbrott. Om något kan gå fel så går det fel snarare förr än senare. Man skall inta ta något för givet i en ny kultur, trädgårdsarbetaren bär stegen högt under de oskyddade 380 voltsledningarna eller mitt på vägen ligger den största caterpillarn upp och ner eller regionstaden blev strömlös pga. någon stulit bultarna i kraftledningsstolparna är några exempel. Samtidigt skall sägas att uppfinningsrikedomen bland lokal entreprenörer är stor och att vissa med minimala resurser kan göra underverk.

7 Producentansvaret för säkerhet och miljö är obefintligt. Det finns säkert regler men dessa efterlevs inte och lagstiftningen följs inte upp i ett havererat rättsmaskineri. I TZ är det knappast frågan om forskning snarare att tillämpa produktionen efter situationen. Exempelvis skulle man kunna tillverka en enkel tillförlitlig svetstransformator som kan säljas till ett lågt pris och är möjlig att reparera. Inom byggsektorn finns det många entreprenörer som skulle efterfråga en sådan produkt. Finns det gamla lösningar som man skulle kunna förbättra och anpassa till den givna marknaden. Kreditvärdigheten är något som bör ifrågasättas i varje affär. Att driva in en skuld via rättsystemet är inte en till buds stående väg. Det gäller att känna kunderna och försäkra sig om att de tänker betala. Det är svårt att få ut pengarna även från offentliga beställare och kräver mycket arbete. Du som säljare kan få trycka på i alla administrativa steg för att få din utlovade betalning. När det gäller moralen för vad som är ditt respektive inte ditt skiljer den sig mycket mellan Sverige och Tanzania även om vi på senare tid också fått korruption. Det har tillhört spelreglerna att högre chefer skor sig och otillbörligen utnyttjar sin arbetsplats. Detta har skett pga. att de officiella lönerna inte gått att leva på. Samtidigt finns begäret efter materiell rikedom och att den skall tillfredställas omedelbart. 3 Riskhantering. Tidigare illustrerade osäkerheter kan hanteras genom dels finansiell riskreducering respektive genom strategisk anpassning. 3.1 Finansiell riskreducering. Finansiell riskreducering handlar om olika finansiella instrument som futures, optioner och swapar. I fallet med Tanzania existerar sådana inte. Det är möjligt att de kommer i framtiden men instrumenten opererar i så fall på en mycket liten penningmängd. Det som återstår är olika strategiska anpassningar.. 3.2 Strategisk anpassning. Strategisk anpassning kan delas upp i fem kategorier, 1) undvikande av risk, 2) kontroll, 3) samarbete, 4) imitering 5) flexibilitet 3.2.1 Undvikande av risk. Ska företaget överhuvudtaget ge sig in på en så osäker marknad som den i Tanzania? Är företaget moget att ge sig in på marknaden idag eller skall man skjuta upp etableringen? Är marknaden såpass osäker att det är bättre att dra sig tillbaka

8 för att återkomma i framtiden? Om man beslutar sig för en investering så skall man absolut veta vad man gör. Östra Afrika med 100 miljoner innevånare har på sikt en potential när länderna får en positiv tillväxt av BNP. Den dag förutsättningar finns för att bygga upp infrastrukturen är det en stor marknad som öppnar sig. När möjligheterna till billig arbetskraft tömts i Asien finns den återstående internationella arbetskraftsreserven bla i Östafrika. Avregleringen av TZ ekonomi innebär att osäkerhetsmomenten och förutsättningarna för att göra affärer ständigt förbättras. Det skall poängteras att det nog dröjer 10 år innan ekonomin på allvar börjar växa men då handlar det om stora infrastukturinvesteringar, lokala investeringar och utländska direktinvesteringar i utvinningen av exploaterbara mineraltillgångar. 3.2.2 Lära sig kontrollera risker. Det arbetsamma är att komma igång med en verksamhet och lära sig att hantera alla riskmoment. Det företag som redan överkommit svårigheterna har antagligen ett stort övertag mot andra företag när väl marknaden är mogen. Det är säkert lättare att under en följ av år i mindre skala lära sig hantera riskerna än att försöka dra på för fullt utan erfarenhet i ett senare läge. Ett företag med egna produktionsanläggningar inom landet har nog möjlighet att bli positivt behandlade av statsmakten i framtiden samt att få förmånliga internationella krediter. Företaget har i dagsläget möjlighet att exploatera det förtroende biståndsarbetet byggt upp för Sverige i Tanzania. Beslutar man sig för en direktinvestering i TZ är det fråga om en långsiktig satsning och det är inte frågan om att snabbt hem vinster på kort sikt. 3.2.3 Samarbete. Företaget kan även försöka att aktivt påverka sin miljö genom arbeta politiskt genom olika nätverk. Eftersom TZ är såpass beroende av bistånd finns dels de inhemska politiska partierna respektive olika folkrörelser samt de utländska biståndsgivarna fram för allt samlade i IBRD att bearbeta. Vad det handlar om är att skapa insikt om vad den nya transnationella världsekonomin betyder för TZ bland olika beslutsfattare. Dessa nyckelpersoner kan nog i sin tur föra ut budskapet i sina respektive organisationer. Detta är en uppgift för den samlade utländska investerarkåren. Frågan är om allmänheten i städerna än mindre jordbrukarna har fått kunskap om varför man genomfört de olika ekonomiska förändringarna inom strukturanpassningsprogrammen. Denna brist på kunskap är ett osäkerhetsmoment i sig den dag medborgarna vet vad de skall rösta om i allmänna val. I dagsläget går det att skaffa sig marknadsdominans om man förstått vad marknaden efterfrågar och man har rätt pris på varorna. Samarbete är även ett sätt att hantera osäkerheten på marknaden vilket kan ske genom långsiktiga kontrakt med leverantörer och kunder, frivilliga avtal om konkurrensbegränsningar med konkurrenterna, joint ventures, franchising, licensiering etc. Marknaden i Tanzania är nog inte tillräckligt utvecklad för att erbjuda ovanstående möjligheter i någon större utsträckning. 3.2.4 Göra som de andra. En annan strategi är att följa konkurrenternas strategier enligt följa John principen. I dagsläget finns det nog inte så många konkurrenter att följa i fallet TZ. Det finns dock anledning att följa upp andra företags erfarenheter av att etablera

9 sig på marknaden. I Dar es Salam opererade ett japansk anläggningsföretag Konoike med att rehabilitera de större vägarna. Företaget lyckades organisera arbetet oerhört effektivt. Vad byggde de sin framgång på? Det gäller att bevaka alla exempel på lyckade företag inom hela TZ och ej begränsa sig till en bransch. Det kan tilläggas att man I Uganda har en annan mer arbetsvillig attityd till att arbeta. För den utländske betraktar står det klart att TZ förändrat sin ekonomi i betydligt snabbare takt än bla Sverige under den senaste 10års perioden. Det gäller att inse att den gamla kulturen existerar parallellt med det nya. I ett land som TZ är nog flexibilitet den bästa och enda lösningen på att hantera osäkerheten i omgivningen. Flexibilitet i beslutsfattandet och analysen av omgivningen är av avgörande betydelse. För en västerlänning är det omöjligt att helt begripa den Östafrikanska kulturen om det överhuvudtaget går att tala om en enhetlig kultur i ett område med ett hundratal stammar med utvecklade stamspråk. Det utländska företaget verkar dock inom något som kan sammanfattas som stadskultur och där finns det vissa likheter. Det skiljer dock avsevärt mellan stadskulturerna mellan TZ, Kenya och Uganda beroende på politisk historia i respektive land. Det är svårt att göra rationella förutsägelser om framtiden om man inte förstår omgivningen. Vad man kan göra är att ständigt omvärdera sin syn på omgivningen vilket kräver dynamiska personer med lång erfarenhet av landet samt god förmåga till intuition. En grundförutsättning för att skaffa sig förståelse av omgivningen är att man behärskar nationalspråket men även gärna stamspråket i området man är verksam. Utan att kunna språket är det omöjligt att göra sig en egen bild av situationen pga. av att informationen är styrd, avsiktligt begränsad, fragmenterad. Beroende på vem du frågar pekar kompassen åt olika håll och någon rationellt beslutsfattande baserad på tillgänglig information är omöjlig. Beslutsfattaren måste vara ute i verksamheten och med egna ögon se och känna av verkligheten. Korruption och svågerpolitik gör att det finns ingen tillförlitlig information. Det är oerhört svårt att avgöra trovärdigheten och den personliga mognaden hos olika personer. Marknaden i TZ är outvecklad, det finns ett oerhört stort otillfredsställt efterfrågebegär men detta begränsas av små resurser som är starkt beroende av biståndsflödet, världsmarknadspris för landets exportvaror, valutakurs och skördeutfall. Om den inhemska ekonomin var stabil skulle det finnas en jämn ständigt ökande efterfrågan inom de flesta branscher. Det finns därför ingen anledningen att diversifiera mellan olika branscher vid en etablering i Tanzania. En del företags etablering i TZ är nog en geografisk diversifiering för att minska risken för befintliga investeringar i det politiskt instabila Kenya och att man ännu drar sig för att investera i Uganda med tanke på de blodiga striderna under Idi Amin. 3.2.5 Flexibilitet. Om företaget skulle basera sin tillverkning på lokala insatsmaterial gäller det att ha mycket hög flexibilitet vad gäller förändringar av kvalitet och specifikationer. TZ har en mycket osäker försörjning av industriella insatsvaror. Någon anställningstrygghet råder i praktiken inte i Tanzania men det är klart att ett utländskt bolag är mer utsatt en inhemska bolag. TZ är drabbad av AIDS epidemin vilket gör att man måste ha ständig beredskap för att ersätta avlidna medarbetare. Det är mycket svårt för Tanzanier att begripa sina landsmäns beteende i dessa frågor men kanske att ett mycket noggrant urval av personal speciellt av nyckelpersoner kan minska osäkerheten. En annan fråga som kan orsaka personalomsättning är avskedande efter större ekonomiska oegentligheter. Svindleri kan

10 i viss mån motverkas genom att personalen får lön som de kan leva på men har man levt i en korrupt miljö finns inte samma ekonomiskt moraliska etik som i västerlandet. Habegär, girighet och stöld är något som alla människor kan drabbas av. Företaget kan eventuellt förebygga dessa frestelser genom öppen diskussion och stärkande av den personliga mognaden hos medarbetarna samt hård kontroll. Det är bra om personalen kan sköta flera personers arbetsuppgifter pga. svårigheterna att kunna förvissa sig om personalens tillgänglighet. Produktionsutrustningen bör ha flexibilitet så att alternativa lösningar i val av material och specifikationer möjliggörs. Om företaget avser att täcka den Östafrikanska marknaden kan det vara bra att etablera produktionen i mer än ett land beroende på skiftande faktorer i omgivningen. 4 Praktisk investeringsbedömning. Vi utgår från att ABB koncernen har goda kunskaper om förhållanden a i Östafrika dels pga. att man medverkat i ett otal biståndsprojekt i Tanzania, dels att man har ett dotterbolag i Kenya sedan en lång tid och dels att man har pågående projekt i de tre länderna. Inom ABB koncernen finns det säkert personer med erfarenhet som skulle kunna dra igång arbetet med att etablera dotterbolaget formellt juridiskt samt att operativt dra igång verksamheten. Vi förutsätter att ABB rekryterar en person med en gedigen utlandserfarenhet av att ha arbetet i Östafrika för projektet, det borde även vara möjligt att rekrytera lokalanställda som man har haft tidigare erfaren från i olika gjorda projekt inom landet. 1) Registreringskostnader inklusive uppehålls- och arbetstillstånd för nyckelpersoner. 2) Etablera ett kontor i Dar es Salam samt hyra av bostad och anskaffande av transportmedel. 3) Marknadsundersökning och försäljning av importerade varor från andra ABB bolag. 4) Hyra eller anskaffande av befintlig verksamhetslokal eller investering i eget industrifastighet. 5) Rekrytering av personal samt installation av maskiner utrustning. 6) Uppgradering av personalens kunskaper och färdigheter. 7) Idrifttagning av maskiner och provtillverkning. 8) Påbörjning av försäljning av lokalt tillverkade transformatorer. 9) Utifrån information och erfarenheter kan ABB Tanzania fundera på ytterligare produkter att ta upp i produktprogrammet. Information bör ges till övriga ABB bolag med undersökning av möjlighet till integrering och samarbete. När det gäller de två första stegen gäller det fram för allt att ha kontroll på tidsfaktorn och att man har rätt strategi för att kompensera tjänstvilliga administrativa handläggare. Det är inte fel att belöna någon i efterskott för korrekt och effektiv handläggning. Det är viktigt att man inte strör pengar omkring sig i ett inledande skede för då är sannolikheten stor att man även får göra det i framtiden. Hela problematiken kring hur man etiskt riktigt hanterar korruptionsproblematiken bör tas upp inom företaget. Generellt sätt gäller det i ett höginflationsland med kontinuerlig devalvering att ha ett minimalt kapital bundet i lokal valuta. För utländska investerare finns det möjlighet att ha kapitalet i räntebärande USD konto. Transporten av importerade varor utrustning gäller det att man har tillgång till en speditör som har god erfarenhet av hamnen i Dar es Salam. Den större osäkerheten uppstår om man avser att bygga en egen industrifastighet och när väl den lokala tillverkningen startar. Även här gäller det att ha minimalt med lokal valuta eller i annat fall investera i hållbart insatsmaterial. Om det är svårigheter med att växla hem lokal valuta gäller det att ha koll på utifrån kommande