Bäcklösa. Arkeologisk utredning

Bäcklösa Arkeologisk utredning Uppsala 466:1, 684, 685, 686, Ultuna 2:1, Valsätra 1:4 och Gottsunda 11:23, Uppsala (fd Bondkyrko) socken, Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2012:9 Ann Lindkvist

SAU rapporter 2012:9 ISSN 1652-9448 SAU 2012 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, 752 38 Uppsala post@sau.se www.sau.se TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: 431-3957-10, 2011-10-03 SAU:s projektbeteckning: 1123 Uppdragsgivare: Uppsala kommun, Gatu- och trafikkontoret Belägenhet LANDSKAP Uppland LÄN Uppsala KOMMUN Uppsala SOCKEN Uppsala (fd Bondkyrko) FASTIGHET Ultuna 2:1, Valsätra 1:4, Gottsunda 11:23 FORNLÄMNING Uppsala 466:1, 684, 685, 686. FASTIGHETSKARTBLAD 11I6a Ultuna KOORDINATER X 6633 460, Y 647 683 (V hörnet) m ö h 20-30 Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Särskild arkeologisk utredning UTFÖRANDETID I FÄLT: 2011-10-17---20 UNDERSÖKT YTA: 50 156 m 2 SCHAKTAD YTA: 1076,5 m 2 KOORDINATSYSTEM: Sweref 99 TM HÖJDSYSTEM: RH 2000 INMÄTNINGSSYSTEM: Digitalt Personal: Ann Lindkvist, Robin Lucas (Upplandsmuseet) Fynd förvaras: Inga fynd Arkivmaterial: Fotomaterial förvaras på SAU OMSLAGSBILD: Bäcklösabäcken, från väster. Foto: Ann Lindkvist ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER: Ann Lindkvist LEKTÖR: Åsa M Larsson TRYCK: Societas Archaeologica Upsaliensis 2

Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 6 Metod och genomförande 6 Antikvarisk bakgrund 7 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Historiska förhållanden och äldre kartor 10 Undersökningsresultat 12 Slutkommentar 15 Referenser 16 Arkiv 17 Historiska kartor 17 Bilagor 18 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar 18 Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar 20 Bilaga 3. Objektsbeskrivningar 21 Bilaga 4. Analysprotokoll Vedlab (Vedart) 22 3

Sammanfattning En arkeologisk utredning har utförts i Bäcklösa i Uppsalas södra stadsdelar med anledning av att Uppsala kommun planerar att bygga en ny gata mellan Gottsunda/Valsätra och Ultuna allé. Uppdraget har utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis under oktober 2011. I samband med uppdragets utförande framkom att den västra delen av utredningsområdet (UO), i sen tid har fyllts ut med schaktmassor som är över 8 meter djupa. Topografin domineras av en bäckravin och vegetationen utgörs av öppen gräs- och åkermark. I direkt anslutning till UO finns ett flertal fornlämningar, bland annat ensamliggande gravar och en stensträng (hägnad). Vidare var före utredningen en broanläggning (Uppsala 466:1) (övrig kulturhistorisk lämning) känd. Både boplatser och gravar från såväl brons- och järnålder har undersökts på flera platser i området kring Ultuna, Malma och Valsätra. UO har under historisk tid hört till byarna Malma och Ultuna och har i huvudsak utgjort åkermark. Torpet Bäcklösa, som hört till Ultuna, är beläget strax norr om ytan. Vid utredningen har tre nya objekt framkommit och den sedan tidigare kända bron Uppsala 466:1 har reviderats. Den sistnämnda kunde inte återfinnas men stenar på platsen antyder att den tagits bort, sannolikt i samband med arbeten i bäckravinen (FMIS-registrering nu ändrad till ej kulturhistorisk lämning). Objekt 1 utgörs av kulturlager som påträffades i två intilliggande schakt på den norra sidan av bäckravinen. Lagren är omkring 0,10-0,20 m djupa och har inslag av bl a skärvstenar och fnyk av träkol. Dessutom gjordes fynd av keramik. Kulturlagren indikerar en förhistorisk bosättning och utgör fast fornlämning. Öster om bäckravinens ände påträffades objekt 2, en tegelugn. Den är närmast kvadratisk, 3,2 x 2,8 m, och har mot den yttre kanten en zon med orangefärgad bränd lera. En 14 C-datering av ugnen visar att den har anlagts någon gång under perioden sent 1400-tal till mitten av 1600-talet. Den utgör därmed fast fornlämning. Två härdar, objekt 3, påträffades på bäckravinens södra sida. Till formen är de ovala och är 0,8 respektive 1,25 m långa. De bedöms vara förhistoriska och utgör fast fornlämning. 4

Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/04080. Skala 1:50 000. 5

Inledning En arkeologisk utredning har utförts i Bäcklösa, i Uppsalas södra delar, med anledning av att Uppsala kommun planerar att anlägga en ny gata mellan Gottsunda och Ultuna Allé (fig 1). Det utredda området omfattar den västra delen av den planerade gatans sträckning. Uppdraget utfördes i oktober 2011 av Societas Archaeologica Upsaliensis, SAU, och ansvarig projektledare var Ann Lindkvist. Metod och genomförande Arbetet inleddes med arkiv- och kartstudier. Relevanta handlingar i ATA gicks igenom, sökningar efter litteratur gjordes och en sökning efter lösfynd i Historiska museets databas utfördes. Dessutom studerades både äldre lantmäteriakter samt jordarts- och topografiska kartor. Fältarbetet utgjordes av inventering, sökschaktning och undersökning av anläggningar. Inventeringen genomfördes relativt översiktligt då den absoluta merparten av UO utgörs av öppen mark och det fanns dessutom inga exponerade jordytor där sökning efter fynd kunde göras. Sökschaktning utfördes med grävmaskin (planskopa med rotortilt) och schakten fördelades relativt jämnt över området, dock med undantag för den allra västligaste delen, se nedan. Vid utplaceringen av schakten fick också hänsyn tas till ett flertal ledningsdragningar som gick genom UO i olika riktningar och för vilka dessutom i något fall läget var mycket osäkert. Bland annat löper en större nedgrävning för en ledning parallellt med bäckravinens norra sida (jfr fig 5, S287, S291). Några särskilt lämpliga lägen för äldre bosättning kunde inte lokaliseras men boplatspotential fanns i princip i hela området. Två anläggningar undersöktes för hand och dokumenterades. Dokumentationen har utförts på flera sätt. Samtliga schakt och objekt har mätts in med RTK-GPS och data har överförts till Intrasis och behandlats i GIS (ArcMap). Schakt, anläggningar och andra objekt har beskrivits i text med mått- och lägesangivelser, samt eventuell lagersammansättning. Topografin har beskrivits, både i allmänhet samt i anslutning till påträffade objekt. Fotografering har utförts fortlöpande under arbetets genomförande, av miljöer och framkomna objekt. En 14 C-analys som föregicks av vedartsanalys har också utförts. I samband med förberedelserna visade det sig att det i den västra delen av UO pågick uppläggning av schaktmassor från sprängningsarbeten i närheten. Dessutom framkom att det även under markytan i denna del av UO fanns schaktmassor. En miljö- och geoteknisk undersökning av området har utförts av Bjerkings AB på uppdrag av Uppsala kommun, Fastighetskontoret. Av rapporten framgår att det i delar av området finns över 8 m djupa massor som består av lera, sand, sprängstenar samt även plast, tegel och betongrester. Den exakta utbredningen av området med schaktmassor hade dock inte klarlagts. De västligaste schakten kom därför att utplaceras främst i syfte att avgränsa området och schaktmassor med djup på mer än 2 m kunde också konstateras. Efter överläggning med Länsstyrelsens handläggare, Roger Edenmo, beslutades att ytterligare schaktning i denna västra del inte var meningsfull och att området ur 6

arkeologisk synvinkel är att betrakta som helt skadat. Ytan med schaktmassor motsvarar drygt 30% av UO. Arbetet genomfördes huvudsakligen i mulet väder och under en dag regn. Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Utredningsområdet (UO) omfattar en smal bäckravin som går från utkanten av dagens bostadsområden i Gottsunda och Valsätra och som sluttar relativt brant mot den mindre, uppodlade, slätten kring Ultuna (fig 1, 4). Marknivåerna varierar mellan 30 m ö h i väster och 20 m ö h i öster. De västra partierna utgörs av öppen mark bevuxen med högt gräs och enstaka mindre buskar och träd. En höjd som inte är naturlig utan uppbyggd av mer än 8 m djupa fyllnadsmassor, finns längst mot väster (fig 2, 3). Något mer centralt i området ligger Bäcklösabäckens ravin vars nordvästra och för den delen även östra delar, är nedgrävd och ligger i kulvert under mark. Själva ravinen är mycket djup och omges av en del träd, buskar och på sina ställen även större, täta slånbuskage. Mot öster vidtar åkermark bevuxen med säd och vall. Två skogklädda moränhöjder är belägna just norr respektive söder om UO. Figur 2. Den västra delen av utredningsområdet, ytan där det finns upp till 8 m djupa fyllnadsmassor under mark samt dessutom nya massor på ytan. Slädvägen i förgrunden. Från nordväst. Foto: Ann Lindkvist. Omgivningarna är rika på fornlämningar. Förekomster av skärvstenshögar tillsammans med olika gravtyper tyder på att lämningarna främst härrör från brons- och äldre järnålder. Fornlämningstyperna antyder tämligen permanenta 7

bosättningar, till skillnad från bronsåldersmiljöerna vid Ultuna, som verkar vara ett resultat av en mer extensiv markanvändning (Hulth 2010). I övrigt finns många gravar, både på gravfält och ensamliggande, vilka härrör från både brons- och järnålder. Ett distinkt inslag utgörs av de många lägenhetsbebyggelserna från historisk tid, av vilka många hört till Ultuna. Figur 3. Den östra delen av utredningsområdet och bäckravinen. Från VNV. Foto: Ann Lindkvist. I skogen strax norr om UO finns bland annat en ca 35 till 60 meter lång stensträng (Uppsala 558:1) och en flack rund stensättning, 10 meter i diameter (Uppsala 486:1) (fig 4). Ytterligare ett stycke längre åt nordväst finns ett antal stensättningar, där en av dem är anlagd direkt på berget (Uppsala 478:1-2). Den registrerade boplatsen i åkermarken strax söder om UO (Uppsala 557:1), är identifierad genom förekomst av skärvstenar inom ett ca 170 x 40 x 100 meter stort område. I skogsmarken söder om UO finns även ett par troliga stensättningar och ett röse (Uppsala 556:1-3). Det fram utredningen enda registrerade FMIS-objektet inom området, en kulturhistorisk lämning, utgörs av ett troligt brofundament, (Uppsala 466:1). Anläggningen skall enligt uppgifterna vara kallmurad och bestå stenar som är av stenar som är spräckta och där borrhål finns. Den anges vara ca 7 meter lång och 0,3 till 0,8 meter bred. Intressant i sammanhanget är också att det finns områden med förhöjda fosfatvärden i närheten vilka kan indikera både historiska och äldre bosättningar samt gödslade åkrar. Av en bearbetning av en äldre fosfatkartering av Ultunas marker kan man utläsa att det kring torpet Bäcklösa finns en yta med förhöjda värden. Detta område sträcker sig också fram mot den norra kanten av UO:s östra del (Ljungkvist 2000:10f). 8

Figur 4. FMIS-objekt i och kring utredningsområdet. Bakgrund: Fastighetskartan. Skala: 1:10 000. Ett antal arkeologiska utredningar och undersökningar har skett i närheten. Vid Malma/Valsätra gjordes flera insatser i samband med bostadsbebyggelse och anläggande av cykelvägar under åren 1988 1993 (Åstrand 1996; Söderberg 1987; Andersson 1991; Annuswer 1993) (Uppsala 490:1-2, 496:1, 343:1). Lämningarnas datering sträcker sig i huvudsak från äldre bronsålder till äldre järnålder. Vid förundersökningen av Uppsala 490:1 2 påträffades emellertid även yngre lämningar (Fagerlund 2010). Under hösten 2011 genomförde SAU en slutundersökning av denna fornlämning. Resultaten understryker bebyggelsens långa kontinuitet då en boplats med bland annat ett flertal grophus och en stor mängd metallfynd från även yngre järnålder och medeltid påträffats. Ytterligare ett område med undersökta gravar och boplatslämningar etc, från yngre bronsålder och äldre järnålder (Uppsala 418:1, 427:1, 476:1-2 m fl), finns vid Valsätra gård (Hjärtner-Holdar & Ullén 1982). Vid Ultuna finns ett större fornlämningskomplex som är starkt skadat av bebyggelse men där olika undersökningar genom åren resulterat i en allt större kunskap. I området finns 9

spridda boplatsspår från mellersta bronsålder och från järnålder finns boplatslämningar med fynd av högstatuskaraktär och rika gravar, bland annat båtgravar. Dessutom finns ett mindre inslag av medeltida lämningar (Hulth 2011; Hulth manus). Andra arkeologiska insatser i närområdet består av en schaktningskontroll vid Bäcklösa (Sjöling 2008) och en förundersökning mellan Bäcklösa och Rosendal (Eklund 2003). Vidare har en utredning inför bostadsbebyggelse utförts söder om utredningsområdet vid Lilla Sunnersta (Åqvist 2003). Ingen av nämnda insatser ledde till några arkeologiskt intressanta iakttagelser. Den östra delen av UO har också berörts av en arkeologisk utredning som gällde ett större område: Ultuna, Ulleråker och Rosendal (Ljungkvist 2000). I samband med denna framkom bland annat några av de lämningar som före utredningen var kända i och i anslutning till Bäcklösa. Historiska förhållanden och äldre kartor Den östra delen av UO har under historisk tid hört till Ultuna by och den västra till Malma by. Båda dessa enheter har skriftliga belägg från medeltid (DMS 1:2) och Ultuna har varit en av de större byarna i Uppsalatrakten under perioden. På 1600-talet avvecklades byn och gjordes om till ett kronogods med herrgårdsbyggnad (Ljungkvist 2000:21). Markarronderingen och huvuddragen i topografin har varit relativt oförändrade från de äldsta lantmäterikartorna från 1600- och 1700-talet och framåt. Malma by har legat en kilometer mot norr och Ultuna gård har legat en dryg kilometer mot öster, nere vid Fyrisån. Före det att schaktmassorna lades upp i den västra delen av UO har ytterligare en bäck runnit från detta håll (söder) och gått samman med den befintliga någonstans i den övre delen av bäckravinen (Kartakt: J133-11I6a54). Området kring bäckravinen har utgjorts av små åkrar och någon mindre ängsmark. Utredningsområdets östra ände går in i vad som varit en större betesmark till Ultuna. De omkringliggande höjderna har utgjort skogklädd utmark (Kartakt: B7-14:a4:11, A18:7-8, B7-25:1, B7-14:3). Området benämns efter torpet Bäcklösa vilket ligger kvar än idag men legat ett stycke ifrån UO (jfr fig 4). Bäcklösa återfinns på den äldsta tillgängliga kartan från 1732 tillsammans med Källtorpet (Kartakt: B7-25:1). Det sistnämnda har legat ungefär rakt söder om Bäcklösa, intill Bäcklösavägen. På vissa av de äldre kartorna återfinns två Källtorpet (Kartakt: 03-BON-63, 03-BON-70, 03-BON-94). Det Stora Källtorpet motsvaras av det som finns med på den äldsta kartan från 1732 medan det Lilla Källtorpet också legat intill Bäcklösavägen, men nära bäckravinen och strax norr om UO. Namnet har sannolikt sin förklaring i att det finns en källa utmarkerad i bäcken på några av de äldre kartorna. 10

Figur 5. Utredningsresultaten med samtliga schakt, anläggningar, störningar etc. Bakgrund: Fastighetskartan. Skala 1:3000/1:500.

Undersökningsresultat Vid utredningen har tre nya objekt, samtliga bedömda som fasta fornlämningar, framkommit. Dessutom har den sedan tidigare kända lämningen Uppsala 466:1 reviderats och utgör numera ej kulturhistorisk lämning (fig 5). Merparten av schakten saknade helt och hållet indikationer på fornlämning. Däremot påträffades i de västligaste schakten de tidigare nämnda schaktmassorna och på ytterligare några ställen framkom olika ledningsdragningar i schakten. I flera schakt syntes även igenfyllda diken vilka tillkommit i samband åkerbruk under historisk tid. Vid inventeringen av UO framkom inga nya lämningar men platsen för den sedan tidigare registrerade bron, Uppsala 466:1, besöktes. Den kan enligt beskrivningen i FMIS ha utgjorts av ett relativt sentida brofundament eller möjligen en kvarneller elverksgrund. Konstruktionen kunde dock inte återfinnas. I området finns en del större kantiga stenar som ligger på bäckravinens sidor och södra kant, vilka mycket väl kan härröra från konstruktionen. Sannolikt har den tagits bort i samband med arbeten i bäckravinen, vilken används för avledning av dagvatten från Valsätra och Gottsunda. Figur 6. Kulturlager A261 i schakt S247. Från väster. Foto: Ann Lindkvist. I norra kanten av UO framkom i två schakt kulturlager, objekt 1/Uppsala 686. A261 (S247) utgörs av gråbrun sandig lera med enstaka små skärvstenar, kolfnyk och små bitar bränd lera (fig 6). Fynd i form av två små bitar av upplöst förhistorisk keramik och en hästskosöm påträffades också (ej tillvaratagna). Spadning och sondning visade att lagret är 0,10-0,15 m tjockt. Det andra lagret, A283 (S279) (FMIS objekt 1:2), är relativt snarlikt men här påträffades inga fynd. Det utgörs av mörkt gråbrun sandig silt med enstaka skärvstenar och kolstänk. 12

Vid sondning visade det sig vara omkring 0,20 m djupt. Kulturlagret överlagrades av ett ca 0,20 m djupt lager av brun humös lera. Detta utgör troligen en relativt sentida odlingshorisont. De båda kulturlagren kan möjligen vara förhistoriska odlingslager och de indikerar att ytterligare spår av en bosättning finns eller kan ha funnits inom eller i anslutning till UO. Objektet bedöms som fast fornlämning. I åkermark i den östra delen av UO påträffades en tegelugn, A369 (S359), objekt 2/Uppsala 684 (fig 7). Lämningen utgörs av en närmast kvadratisk mörkfärgning, 3,2 x 2,8 m stor, som mot kanterna har ett ca 0,30-0,50 m brett stråk med inslag av bränd lera och centralt en fyllning av grå något siltig lera. I anslutning till den sydöstra kanten finns också en diffus mörkfärgning som eventuellt utgjort en s k fyrgrav (grop där inmatning av ved kunde göras). En provgrop (G595) grävdes i anläggningen, främst för att hitta träkol för datering. Det visade sig dock finnas mycket lite kol i fyllningen. Utifrån provgropen och sondning bedöms anläggningen vara ca 0,80 m djup och den innehåller med tilltagande djup alltmer bränd lera i allt större bitar. På ca 0,40 m djup påträffades också vad som troligen är en s k fyrkanal med fyllning av mörkt grå siltig lera. Hela den framschaktade ytan täcks av ett tunt, ca 0,05 m djupt, mörkt gråbrunt lerlager, A589. Figur 7. Tegelugnen (A369) som den först framträdde vid schaktningen. Från nordväst. Foto: Ann Lindkvist. Den påträffade tegelugnen är av s k fältugnstyp, dvs en enkel konstruktion som använts för tillverkning för lokalt bruk. För att undvika transporter har dessa ugnar i regel legat nära både den plats där råmaterialet funnits och där det färdiga teglet skulle användas. Tegeltillverkning finns belagd i Uppland från medeltidens mitt och senare. För övrigt har nyligen två ugnar av likartad karaktär påträffats vid de just avslutade undersökningarna vid Malma by. Det är oklart i vilket sammanhang ugnen byggts då t ex ingen känd bybebyggelse finns i dess närhet. Värt att notera i sammanhanget är dock att det tidigare nämnda området med förhöjda fosfatvärden sträcker sig fram mot UO just i närheten av anläggningen. Ugnen bör ha använts vid en byggnation i närområdet men vilken är inte givet. 13

Ett antal olika tegelugnar som tidigare undersökts på olika platser i Uppsalatrakten har givit dateringar från senmedeltid till 1600-tal (Lucas i manus och där anf. litt.). Denna ugn har efter 14 C-datering visat sig ha en likartad datering. Den har anlagts någon gång mellan 1480-talet och 1640-talet e Kr (fig 8, 9). Därmed utgör den också fast fornlämning. Det är möjligt att fler lämningar som kan kopplas till tegeltillverkning kan finnas i närområdet. Det skulle t ex kunna röra sig om fler tegelugnar, täktgropar, torklador etc. Figur 8. Graf över 14 C-datering. Labnr Anläggning Material Vedart BP år Kal. 1 σ (68,2%) Kal. 2 σ (95,4%) Ua-43141 A369 (PK 599:3) Träkol Björk 323±30 1516-1598 AD (54,7%) 1479-1645 AD (95,4%) 1618-1638 AD (13,5%) Figur 9. Tabell över 14 C-datering. I sluttning i den södra delen av UO, på den södra sidan av bäcken, framkom två likartade härdar, objekt 3/Uppsala 685. A446 (S478) (objekt 3:1) undersöktes med ett profilsnitt. Den är oval, 0,80 x 0,55 m och 0,08 m djup och har en fyllning av gråsvart siltig lera med kol, sot samt någon enstaka skärvsten. A508 (S500) (objekt 3:2) är oregelbunden, närmast oval, 1,25 x 0,7 m och har en fyllning av mörkgrå sandig lera med kol, sot samt någon enstaka skärvsten. I området kring härdarna finns ett litet inslag av kol samt mindre skärviga stenar vid övergången mellan ploglager och underlag. Trots att relativ stor yta schaktats upp i anslutning till härdarna framkom inte fler indikationer vilket betyder att det inte rör sig om någon större eller mer omfattande boplats- eller aktivitetsyta. Utifrån anläggningarnas allmänna karaktär görs bedömningen att de är förhistoriska och att de utgör fast fornlämning. 14

Slutkommentar Området kring bäckravinen tycks ha legat relativt perifert i förhållande till de boplatser som funnits området vid olika tidpunkter men lämningarna visar dock på ett återkommande utnyttjande under både förhistorisk och historisk tid. Möjligen representerar objekt 1 en fornlämning som blivit mer eller mindre förstörd av de olika schaktningsarbetena som utförts i området och/eller har sin huvudsakliga utsträckning norr om utredningsområdet. På ytorna kring objekt 2 kan det mycket väl finnas fler konstruktioner relaterade till tegeltillverkning. De två härdarna i objekt 3 ger snarast intrycket av att de inte ingår i t ex en boplatslämning utan de kan mycket väl representera en mer begränsad aktivitet vid ett eller ett par tillfällen. Figur 10. Vy i riktning mot bäckravinen från schakt S500 där härden A508 framkom. Från sydväst. Foto: Ann Lindkvist. 15

Referenser Andersson, K., 1991. Malma södra en boplats i Uppsalas utkant. I: Arkeologi i Sverige 1, ny följd. Riksantikvarieämbetet. Uppsala. Annuswer, B., 1993. Arkeologisk förundersökning Slädvägen. Valsätra, Bondkyrko socken, Uppsala kommun. Riksantikvarieämbetet, Rapport UV Uppsala. Dahlbäck, G., Ferm, O. & Rahmqvist, S. 1984. Det medeltida Sverige (DMS) 1, Uppland, 2, Tiundaland, Ulleråker, Vaksala och Uppsala stad. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Eklund, S., 2003. Bäcklösa vattenledning. Förundersökning. Rosendal, Bondkyrko socken, Uppland. SAU Rapport 2003:7. Fagerlund, D., 2010. Förhistoria och medeltid i Malma. Arkeologisk förundersökning inför planerad bostadsbebyggelse. RAÄ 490:1, Valsätra 1:9, Uppsala, Uppland. Upplandsmuseet. Rapport 2010:63. Hjärtner-Holdar, E. & Ullén, I. 1982. En fornlämningsmiljö i Uppsala. Fornlämningarna 418, 427, och 476, Valsätra, Bondkyrka socken, Uppland. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport UV 1984:27. Hulth, H., 2010. Nedslag i bronsålder och medeltid på Ultuna. Arkeologisk undersökning inför uppförande av studentbostäder. Bondkyrko sn, Uppland. SAU rapport 2010:3. Uppsala. - 2011. Med bidrag av E. Sjöling & J. Ljungkvist. Ultuna i händelsernas centrum. Boplats och rit. Bronsålder, yngre järnålder och efterreformatorisk tid i Ultuna. Arkeologiska slutundersökningar. Fornlämningarna Uppsala 652 och 653, Ultuna 2:23, Uppsala stad (f d Bondkyrko sn), Uppland. SAU Rapport 2011:2. - manus. Ultuna. Arkeologiska schaktningskontroller i samband med ny infrastruktur för nya campus. Uppsamlingsärendet. Lst dnr: 431-10486-09. Ljungkvist, J. 2000. Arkeologisk utredning. Ultuna, Ulleråker och Rosendal, Uppsala stad och Bondkyrko socken, Uppland. Societas Archaeologica Upsaliensis. Rapport 2000:4. Lucas, R. manus. Forkarby smörbytta medeltida tegelproduktion och förhistorisk bebyggelse. Arkeologisk undersökning 2009. Fornlämning 437, 438, 439, 440,441 och 443, Forkarby 2:10, 11:1, S:3 och 16:1, Bälinge socken, Uppland. Upplandsmuseet. Sjöling, E., 2008. Antikvarisk kontroll. Schaktningsarbete för ny infiltration i anslutning till hus C4:76 i Bäcklösa. Fastighet Ultuna 2:23, Uppsala stad, Uppland. Lst dnr: 431-4970-08. SAU Rapport 2008:9. Söderberg, S., 1987. Rapport Arkeologiska provundersökningar och arkeologisk undersökning. Malma södra, Malma backe, Uppsala kommun, Uppsala. Rapport UV Uppsala. Dnr 3573/86. Åstrand, J., 1996. Malma, en långvarig bosättning i Uppsalas södra delar. Arkeologiska undersökningar i Bondkyrko socken, Uppsala. Riksantikvarieämbetet UV Uppsala Rapport 1996:45. Åqvist, H., 2003. Utredning Lilla Sunnersta 51:52, Bondkyrko sn, Uppsala kommun. Lst dnr: 431-995-03. SAU rapport 2003:19. 16

Arkiv Historiska kartor Aktbeteckning Enhet/blad Typ År Arkiv J133-11I6a54 Ultuna Ekonomisk karta 1952 Rikets allmänna kartverk B7-14:a4:11 Malma Geometrisk karta 1635 Lantmäteristyrelsen A18:7-8 Malma Geometrisk karta 1690 Lantmäteristyrelsen B7-25:1 Ultuna Storskifte 1732 Lantmäteristyrelsen B7-14:3 Malma Storskifte 1765 Lantmäteristyrelsen 03-BON-63 Rågångsåtgärd 1803 Lantmäterimyndigheterna 03-BON-70 Storskifte 1805 Lantmäterimyndigheterna 03-BON-94 Ultuna 1816 Lantmäterimyndigheterna 17

Bilagor Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Längd Bredd Schaktdjup Torv Lager och underlag Anl Notering (m) (m) (m) (m) 6,5 2,9 2,10 0,10 Schaktmassor (lera och stenar), > 2 m. 5,2 1,9 1,60 0,10 Schaktmassor (lera och stenar), > 1,5 m. 13,3-14,6 2,0 0,25 0,15 Gråbrun lera, i SV änden schaktmassor (lera och stenar). 5,0 1,7 0,20 0,10 Schaktmassor (lera och stenar). 9,2 1,9 0,35 _ Grus 0,1 m, mörkt gråbrun lera med stänk av tegel, 0,1 m. I botten gråbrun lera. 4,8 2,0 0,40 _ Omrörd grusig mulljord, 0,10-0,15 m vilket i sin undre del har ett tunt skikt av sot och kol. I botten gråbrun lera. 15,6 10,8 0,25-0,45 0,10 Matjord, 0,05-0,10 m. Centralt kulturlager (A261), 0,10-0,15 m, diffust, av gråbrun sandig lera med enstaka små skärvstenar, kolstänk och enstaka små bitar bränd lera. Underlag av brun styv något sandig lera. 16,3 1,9 0,40-0,45 0,15 Brun humös lera, 0,20 m, i N kulturlager (A283), (sondat: ca 0,20 m djupt), av mörkt gråbrun humös sandig silt med enstaka skärvstenar och kolstänk. I S underlag av brun humös sandig silt. 12,1 2,0 1,30 0,15 Matjord 0,10 m. I N schaktmassor (lera och stenar), > 1 m, i S gråbrun lera. 12,1 2,0 0,40 0,15 Gråbrun lera, 0,2 m, centralt schaktmassor (lera och stenar). 11,2 1,9 0,35 0,15 Brun humös sandig silt. 9,7 1,8 0,35 0,15 Brun humös sandig lera, 0,15 m, ljust gråbrun sandig silt. 7,5 1,9 0,35 0,10 Brun humös sandig lera, 0,2 m, ljust gråbrun sandig silt. 19,1 1,8 0,30 0,10 Brun humös sandig silt, 0,2 m. 20,5 1,8 0,40 0,10 Mörkbrun sandig och lerig silt med litet inslag av tegel och kakel, 0,25 m. 19,0 1,9 0,20-0,35 0,10 I NV brun humös sandig silt (svämlager) som mot SÖ successivt övergår till ljust brun/rödbrun varvig lera. 25,3 2,0 0,40-0,45 0,15 Brun humös och sandig lera, 0,2 m, brun/mörkt gråbrun sandig lera (svämlager). 9,0 5,4 0,10-0,35 0,10 Grå siltig lera, 0,20-0,25 m, mörkt gråbrun lera (A589), 0,05 m. Centralt tegelugn (A369). A261 A283 A369, A589 Matjorden bortschaktad Matjorden bortschaktad I matjorden visst inslag av tegel, fajans och recenta sopor, matjorden bortschaktad i V Vattenledningsschakt i N Skärs av vattenledningsschakt Skärs av kabelschakt Skärs av kabelschakt Skärs av kabelschakt i Ö kanten 18

Längd Bredd Schaktdjup Torv Lager och underlag Anl Notering (m) (m) (m) (m) 10,3 1,8 0,35 0,10 Gråbrun siltig lera, 0,20 m, gråbrun lerig silt. 17,4 1,9 0,35 0,10 Gråbrun lera, 0,20, gråbrun siltig lera. 10,2 1,9 0,40 0,10 Gråbrun något siltig lera, 0,20-0,25 m, ljusgrå något siltig lera. 10,8 2,0 0,45 0,15 Gråbrun lera, 0,20-0,25 m, flammig ljust brun/rödbrun lera. 11,3 1,8 0,40 0,10 Gråbrun lera, 0,10-0,25 m, omrörd flammig ljust brun/rödbrun lera. 2,7 1,8 0,40 0,10 Gråbrun lera, 0,10-0,25 m, flammig ljust brun/rödbrun lera. 21,7 1,8 0,30-0,35 0,10 Grå siltig lera, 0,25 m, flammig ljust gråbrun/rödbrun siltig lera. 21,4 1,9 0,35 0,10 Grå lera, 0,25, flammig ljust gråbrun/rödbrun lera. 23,6 1,8 0,35 0,10 Grå något siltig lera, 0,20 m, flammig ljust gråbrun/rödbrun lera. 0,20-0,35 0,10 Grå siltig lera, 0,20-0,25 m. Under A446 detta brun sand och i Ö flammig ljusgrå/mörkgrå/ljust rödbrun lera. Kring härd (A446) och i Ö enstaka kolfnyk samt små skärviga stenar. 27,5 1,9 0,25-0,40 0,10 Grå sandig silt, 0,20 m, brun sand. I Ö, i anslutning till dike, recent störning med flammig grå/brun sand, en del stenar och något fnyk av kol och tegel. 36,4 1,9 0,35-0,45 0,10 Grå sandig lera, 0,30 m. Under A508 detta i Ö brun sand med enstaka småstenar och i V flammig ljust gråbrun/rödbrun siltig lera. I området kring härd (A508) enstaka kolfnyk. 6,6 1,9 0,35 0,10 Grå sandig lera, 0,20 m, flammig ljusgrå/mörkgrå/ljust rödbrun lera. 7,1 1,9 0,30 0,10 Grå lera, 0,15 m, flammig ljusgrå/mörkgrå/ljust rödbrun lera. 11,2 1,8 0,35 0,10 Grå lera, 0,25 m, flammig ljust gråbrun/rödbrun lera. 5,2 1,8 0,20 0,10 Schaktmassor (lera och stenar). 3,7 2,1 0,15 0,10 Schaktmassor (lera och stenar). 21,9 1,9 0,35 0,10 Grå något siltig lera, 0,20 m, flammig ljust gråbrun/rödbrun lera. 19

Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar Anläggning Schakt Typ Beskrivning 261 247 Kulturlager Gråbrun humös sandig lera med enstaka små skärvstenar och kolfnyk. Mycket diffust, ej urskiljbart i profilvägg. Fynd av två små bitar av upplöst förhistorisk keramik, en hästskosöm och enstaka små bitar bränd lera. Längd: 9,4 m (NÖ-SV), bredd: 5 m, ej helt avgränsat i NÖ och SV. Djup 0,10-0,15 m. 283 279 Kulturlager Mörkt gråbrun humös sandig silt med enstaka små skärvstenar och kolstänk. Längd: 9,4 m (N-S), bredd: 1,9 m, djup: ca 0,2 m (sondat). Endast avgränsat mot S. 369 359 Tegelugn Närmast rektangulär nedgrävning med en ytterkant av mörkgrå siltig lera och innanför denna en 0,30-0,50 m bred zon med stort inslag av bränd lera i grå lera. I centrum en fyllning av något siltig flammig grå lera. I direkt anslutning till anläggningens SÖ kant finns en mörkgrå flammig och diffus mörkfärgning, kan ev vara en arbetsgrop. En provgrop (G595) grävdes, främst för att finns träkol till datering. Inslaget av bränd lera visade sig successivt bli större mot anläggningens botten och bitarna är längre ned i anläggningen (upp till 0,05 m stora). På 0,4 m djup framkom i den Ö kanten av provgropen en fyllning av grå siltig lera, troligen en fyrkanal. Anläggningen bedöms vara omkring 0,8 m djup. Hela schaktet och anläggningen täcktes av ett tunt, mörkt gråbrunt lerlager (A589). Yttre begränsning: 3,2 x 2,8 m (N- S), inre fyllning: 2,8 x 2,3 m, djup: ca 0,80 m. 446 478 Härd Oval, 0,8 x 0,55 m (N-S), 0,08 m djup. Fyllning av gråsvart siltig lera med någon enstaka skärvsten, kol och sot. Form i profil: planbottnad med lutande sidor. 508 500 Härd Oregelbunden, 1,25 x 0,70 m (NÖ-SV). Fyllning av mörkgrå sandig lera med någon kol, sot och någon enstaka skärvsten. 589 359 Lager Mörkt gråbrun lera, täcker hela området för tegelugnen A369. Längd: 9 m (Ö-V), bredd: 5,5 m, djup: 0,05 m. Ej avgränsat. 20

Bilaga 3. Objektsbeskrivningar Objektsnr/fornlämningsnr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning, FMIS Uppsala 466:1 Bro Inga spår av lämningen på platsen. Dock finns en del spridda större kantiga stenar på bäckravinens sidor vilka skulle kunna härröra från konstruktionen. Ej kulturhistorisk lämning Objekt 1:1 och 1:2 Boplats Objekt 1:1 (väst) Kulturlager (9,4 m (NÖ-SV), 5 m (NV-SÖ), djup 0,10-0,15 m.) av gråbrun humös sandig lera med enstaka små skärvstenar och kolfnyk. Mycket diffust, ej urskiljbart i profilvägg. Fynd av två små bitar av upplöst förhistorisk keramik, en hästskosöm och enstaka små bitar bränd lera. Ej avgränsat. Fast fornlämning Objekt 1:2 (öst). Kulturlager (9,4 m (N-S), 1,9 m Ö- V), djup ca 0,2 m) Mörkt gråbrun humös sandig silt med enstaka små skärvstenar och kolstänk. Endast avgränsat mot S. Objekt 2 Tegelindustri Fältugn. Närmast rektangulär nedgrävning (3,2 x 2,8 m (N-S), djup ca 0,80 m). Ytterkant av mörkgrå siltig lera och innanför denna en 0,30-0,50 m bred zon med stort inslag av bränd lera i grå lera. I centrum en fyllning av något siltig flammig grå lera. I direkt anslutning till anläggningens SÖ kant finns en mörkgrå flammig och diffus mörkfärgning, kan ev vara en arbetsgrop. Hela schaktet och anläggningen täcktes av ett tunt, mörkt gråbrunt lerlager (9 m (Ö-V), 5,5 m (N-S), djup 0,05 m). Ej avgränsat.. Objekt 3:1 och 3:2 Härdar 3:1, härd: Oval, 0,8 x 0,55 m (N-S), 0,08 m djup. Fyllning av gråsvart siltig lera med någon enstaka skärvsten, kol och sot. Fast fornlämning Fast fornlämning 3:2, härd: Oregelbunden, 1,25 x 0,70 m (NÖ-SV). Fyllning av mörkgrå sandig lera med någon kol, sot och någon enstaka skärvsten. 21

Bilaga 4. Analysprotokoll Vedlab (Vedart) VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1174 Vedartsanalyser på material från Uppland, Bondkyrko sn. Bäcklösa väg. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 5713-0460 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se 22

VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1174 2011-11-30 Vedartsanalyser på material från Uppland, Bondkyrko sn. Bäcklösa väg. Uppdragsgivare: Ann Lindkvist/SAU Arbetet omfattar tre kolprov från en arkeologisk utredning. Alla tre proverna kommer från en mindre tegelugn och tros härröra från bränslet. Ett av proven innehåller björk och de andra två innehåller kol av gran. Provet med björk bör ge en tillförlitlig datering. De två andra kan ge en högre egenålder. Om de två trädslagen som bränsle kan man säga att björk har högt energiinnehåll, brinner lugnt och ger mycket glöd. Granen brinner snabbt och häftigt och ger mycket lite glöd. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat. 369 599:2 Tegelugn 6.8g 0.1g 1 bit Gran 1 bit Gran 19mg 369 599:3 Tegelugn 0.6g <0.1g 1 bit Björk 1 bit Björk 7mg 369 599:4 Tegelugn 0.2g 0.2g 1 bit Gran 1 bit Gran 7mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Björk Glasbjörk Vårtbjörk Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Lätt och lös men ganska seg ved. Ofta rakvuxen. Ganska motståndskraftig mot röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Bark till taktäckning. Granbarr till kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.