Gurkört, Borago officinalis

MEDICINAL- VÄXTER

Gurkört, Borago officinalis Foto: WWF-Canon/Vladimir Filonov Gurkört odlas som prydnadsväxt eller kryddväxt och anses även vara en av de bästa bifoderväxterna. Den kan bli upp till 80 cm hög. Hela växten är strävhårig och har gurksmak. Sedan medeltiden har dess blad och blommor använts bland annat som feberstillande medel. 2 MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF

MEDICINALVÄXTER Så länge vi människor har funnits på jorden, har vi använt oss av naturens mångfald av växter till mat, kläder, bostäder och inte minst till mediciner. Tiden med kloka gummor och gubbar är för länge sedan svunnen i Sverige. Men världen är full av kloka män och visa kvinnor, av viktiga kunskaper och erfarenheter, som inte får falla i glömska. Från generation till generation förs dessa kunskaper och traditioner vidare. Än så länge. Hoten mot vår unika kunskap och mot vår flora och fauna är många och allvarliga. De kommer från alla håll, från små och stora aktörer, från dem som är hänsynslösa men också från dem som inte vet bättre. I den här broschyren får du veta mer om några utvalda medicinalväxter, om de globala hoten men också om det hopp som ännu finns om en framtid värd att lämna vidare till barn och barnbarn. Det man inte känner till har man svårt att kämpa för. Vår förhoppning är att du som läsare ska bli inspirerad av växtvärldens fantastiska artrikedom och hjälpa oss i vårt ständigt pågående arbete för att bevara naturens mångfald. MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF 3

TROPIKSKOGEN världens största apotek! Vem skulle komma på tanken att bränna ner ett apotek? Växterna är grundvalen för liv på jorden. De har alltid varit och kommer alltid att vara centrala för vårt uppehälle. Detta är inte minst fallet i utvecklingsländerna där befolkningen är direkt beroende av växter de själva odlar eller samlar in från naturen. Varje dag botar en överväldigande majoritet av jordens befolkning sina krämpor och sjukdomar med mediciner som direkt eller indirekt kommer från naturen. Redan idag använder vi fler än 35 000 olika växtarter för framställning av mediciner. Ändå har vi bara skrapat på ytan när det gäller att analysera och testa nya växter i jakten på aktiva substanser, som skulle kunna bota sjukdomar där vi idag står mer eller mindre maktlösa. Det brinner i knutarna Problemet är att det bokstavligt talat brinner i knutarna. Av världens kända kärlväxter lever 70 procent i tropikskogarna. Många av dessa arter är idag hotade eftersom vi hugger, bränner och på andra sätt exploaterar de tropiska skogarna med en hastighet som i stort sett motsvarar hela Sveriges yta vart tredje år! Hur många framtida mediciner kommer vi då att gå miste om på grund av skövlingen av tropikskogarna? Ingen vet, men det är ett rimligt antagande att det utrotas några växtarter varje dag, året runt. Någon av dessa kanske skulle ha inneburit räddningen för världens många HIV-positiva. Så svaret på den inledande frågan om vem som skulle komma på tanken att bränna ner ett apotek är tyvärr: Vi människor gör det redan varje dag! Skogen brinner i Kalimantan på Borneo i Indonesien. Foto: WWF-Canon/Alain Compost Balsamträd, Myroxylon balsamum BALSAMTRÄD Myroxylon balsamum Balsamträdet kan bli upp till 30 meter högt. Spanjorerna tog med sig balsamträdets harts och bark till Europa på 1500-talet. Hartsen och barken blev till slut så eftertraktade och sällsynta att de ersattes av barken från kinaträdet, som också växte i Latinamerika. Barken visade sig då vara världshistoriens mest effektiva malariamedel. Naturligt utbredningsområde: Latinamerika Användningsområde: Tandcement Jordens apotek medicinalväxter Förstörelsen av tropikskogen pågår hela tiden På tre år förstörs en yta med tropikskog som motsvarar hela Sveriges och tillsammans med den ett stort antal växt- och djurarter och mänskliga kulturer. Ingen vet hur många djur- och växtarter som regnskogsskövlingen utrotar varje år, men kalkyler visar att det är cirka 27 000 vilket motsvar tre arter i timmen. 4 MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF

Foto: Kevin Schaefer/Naturbild Av världens kända kärlväxter lever 70 procent i tropikskogarna, bland andra flitiga lisa, som används som prydnadsväxt. Många av dessa arter är idag hotade då tropikskogarna försvinner med en hastighet som i stort sett motsvarar hela Sveriges yta vart tredje år. MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF 5

Tropikskogen världens största apotek Regnskogarna är världens mest artrika område och hem för över hälften av världens alla växt- och djurarter. I regnskogarna lever fortfarande ett antal olika ursprungsfolk. Även om många kulturer har försvunnit till följd av krig, miljöförstörelse och exploatering, finns det än idag kvar ursprungsfolk som till stor del bevarat sitt traditionella leverne. Det finns till och med kvar ett fåtal grupper som ännu inte har haft kontakt med den moderna världen. När ursprungsfolk gör vandringar i tropikskogen vet de var de kan finna lianer som botar njursten, blommor som löser mjölkstockning, bönor som kokas mot amöbadysenteri och bark mot diarré. Dessa folk lever i världens största apotek tropikskogen. Naturens skatter Hur ofta tänker vi på varifrån ingredienserna till ett läkemedel ursprungligen kommer? Vi använder oss av naturens skatter mer än vi kanske tror. Hela 40 procent av de receptbelagda mediciner som vi använder idag härstammar från naturen. Hälften av de nya läkemedel som godkänns, kommer också direkt från eller är ursprungligen formade efter naturprodukter. Bland ursprungsfolken finns en djup och beprövad kunskap om de olika växternas medicinska egenskaper. Den kunskapen har under århundraden legat till grund för vår läkekonst i västvärlden. Allt eftersom tropikskogen förstörs, försvinner dessa kunskaper. Bensoeträd, Styrax benzoïn BENSOETRÄD Styrax benzoïn Bensoehartsen har en lång tradition både medicinskt och som doftämne. Saven är orange till brun och i lösningar ger den en mörkgul färg. Träden växer i sydöstra Asien och i östra Indien. Naturligt utbredningsområde: Malaysia Användningsområde: Bensoehartsen ger en substans som används mot kronisk hosta och bronkit. Hartsen används även ofta för tillverkning av parfymer. Den är urindrivande och antiseptisk och är bra vid urinvägsinfektion. Jordens apotek medicinalväxter Foto: WWF-Canon/Alain Compost Tropikskogen täcker sju procent av jordens totala landyta. Under de senaste 100 åren har mer än hälften av den tropiska skogen försvunnit. 6 MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF

Hela 40 procent av de receptbelagda mediciner som vi använder idag härstammar från naturen. Många ursprungsfolk odlar medicinalväxter för husbehov, som den här kvinnan i Pará i Brasilien. Foto: WWF-Canon/Edward Parker Var hittar man naturmediciner? Det finns två sätt att effektivt hitta nya potentiella mediciner i tropikskogen. Det ena är en relativt ny metod som kallas för högkapacitetstestning, HTS High Troughput Screening som innebär att man tar alla växter från ett område i regnskogen och analyserar dem i laboratorier. HTS är en metod som kräver små mängder material och som på kort tid analyserar ett stort antal växtarter. Metoden identifierar också snabbt de medicinskt effektiva molekylerna. Metoden används för att få fram så kallade lead compounds, alltså de molekyler som sedan får stå modell vid utvecklingen av syntetiska läkemedel. Traditionell etnobotanik Den andra metoden är traditionell etnobotanik, där man tar till vara på olika kulturers samlade kunskaper om sin omgivning. Etnobotanik är läran om förhållandet mellan folk och växter. De som forskar inom detta område måste ha kunskap både inom botanik och antropologi, och i vissa fall även inom farmakognosi och medicin. Forskaren besöker ett område, där han lär känna medicinmannen och får lära sig vilka växter som används för vilka åkommor. Med denna kunskap kan forskaren analysera växterna i ett medicinskt laboratorium för att se hur de fungerar i ett västerländskt perspektiv. Analysen kan leda till att man tar reda på vilken molekyl som är medicinskt verksam. Molekylen används sedan som den är eller för att syntetisera läkemedel. Man brukar ta hänsyn till vilken del av växten som används, hur den prepareras och i vilka blandningar den används. En fördel med etnobotanisk forskning är att man inte bara producerar läkemedel för modern medicin, utan att man också studerar växtextraktens effektivitet och giftighet. På så sätt kan man sprida kunskap om de lämpligaste växterna mot en viss åkomma. 6 procent av slumpmässigt utvalda växter visar effektivitet mot HIV, medan 25 procent av etnobotaniskt utvalda växter mot virussjukdomar även visar effek tivitet mot HIV. Av de 119 moderna receptbelagda läkemedel som fortfarande får sina aktiva substanser från växter, är 88 ett resultat av traditionell kunskap. Viktiga upplysningar Etnobotanisk forskning ger upplysningar om vilka olika växter som kan användas medicinskt, hur de appliceras och prepareras och i vilka blandningar. En sådan analys är omöjlig att göra vid en HTS-analys. Enligt FNs världshälsoorganisation WHO använder 80 procent av människorna i utvecklingsländerna i första hand traditionell medicin. I utvecklingsländerna lever cirka 80 procent av världens befolkning. Majoriteten av världens befolkning har inte råd att köpa moderna mediciner eller så har de inte tillgång till dem. Genom att sprida kunskap om de växter som finns i deras närhet, kan hälsoläget öka även i tredje världen. Fokus måste då ligga på de sjukdomar som dominerar i dessa områden, som exempelvis malaria och tuberkulos. För att lyckas finna nya mediciner behövs en kombination av etnobotanisk forskning och HTS-analys. MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF 7

Foto: Ola Jennersten/N 70 procent av de 3 000 växter som amerikanska cancer institutet, NCI, identifierat som potentiella cancermediciner kommer från regnskogen. Bilden visar cancerforskaren Britt-Marie Frost som undersöker rosenskönor på Västra Samoa. Foto: Ola Jennersten/N Forskning på naturmediciner Ungefär 7 000 receptbelagda läkemedel kommer ursprungligen från växter. Cirka 90 procent av alla läkemedel kommer från växt- eller djurriket. 70 procent av de 3 000 växter som amerikanska cancerinstitutet, NCI, identifierat som potentiella cancermediciner kommer från regnskogen. Endast en bråkdel av världens växter har studerats medicinskt, och då främst växter utanför tropikerna. Därför antar man att det är just i tropikbältet som framtidens mediciner kan finnas. Rosensköna, Catharanthus roseus Alkaloider från rosenskönan hjälper mot barnleukemi. Kemiska extrakt gör det möjligt för fyra av fem barn med leukemi att bli friska. Naturen är en långt mer fantasifull och erfaren kemist än människan någonsin kan bli, och en enorm variation av molekyler finns att identifiera i naturen. Dessa kan användas som modeller för syntetiskt producerade molekyler, ibland något förändrade för att öka effekten eller minska bieffekter. Ett exempel är aspirin. Ursprungsmolekylen är salicylsyra som finns naturligt i älggräs. Om man kopplar på en acetylgrupp får man acetylsalicylsyra, ett annat namn för aspirin. Ett annat exempel är neostigmin, en molekyl från kalabarbönan som används mot grön starr i Västafrika. En liten förändring av molekylen gör den användbar inom insektsbekämpning. Tack vare vår svenske etnofarmakolog Bo Holmstedt har man också lyckats isolera en annan av bönans molekyler, fysostigmin, som än idag används som ögonläkemedel. Tack vare de kunskaper om växter och dess användning som finns i världen kan man få en indikation om vilka som kan vara intressanta att studera vidare. Medicinsk och biologisk forskning Regnskogens växter kan även användas inom medicinsk och biologisk forskning. Vissa växtmolekyler kan hjälpa forskarna att förstå cancercellers tillväxt. Ett exempel är emetin från kräkrot som används för att avstanna cellens proteinsyntes, ett annat papain från papaya för att studera antikroppar. Andra växtextrakt kan användas för att testa om mat och mediciner är hälsofarliga. Man hoppas även hitta säkrare preventivmedel för både män och kvinnor eftersom minst 4 000 växtarter har visat sig ha sådan effekt. Säkrare bekämpningsmedel är också något som forskarna letar efter. I vissa fall kan kunskap om en viss växt vara spridd över hela kontinenter, medan kunskapen om andra växter är begränsad till en liten region. Ett exempel på det sistnämnda är frön från en växtart i södra Etiopien, som man placerar i en bunke med vatten. Efter ett litet tag fälls de värsta orenheterna ut, och man kan dricka vattnet. Denna kunskap skulle vara av enorm betydelse i de 8 MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF

delar av världen där sjukdomar sprider sig oroväckande snabbt med dricksvattnet. Genom att sprida kunskap om effektiva och ofarliga medicinalväxter skulle stora delar av världens befolkning kunna må mycket bättre. Definition av naturmediciner Traditionella örtterapeuter ordinerar preparat som är gjorda av hela växter eller växtdelar, till exempel bark, rötter, blad, blommor och frukt. Blandningen av de enskilda beståndsdelarna i växterna är balanserad med utgångspunkt i deras medicinska egenskaper. Moderna farmaceutiska läkemedel baseras vanligtvis på enstaka kemiska ämnen med aktiva egenskaper. Många läkemedel har upptäckts genom forskning om fysiologiska effekter av kemiska ämnen som hittats i växter. En del av dessa läkemedel utvinns fortfarande direkt från växter, till exempel digitalin och hjärtglykosider från fingerborgsblomma, medan andra nu framställs syntetiskt, till exempel aspirin. Ursprungligen kommer aspirin från barken på pilträdet. Kemiska ämnen i en del växter extraheras och omvandlas till läkemedlens byggklossar, till exempel progesteron som syntetiseras från kemiska ämnen i en del arter av vildjams. Inom naturläkemedelsindustrin finns exempel där man marknadsför växtpreparat som liknar moderna farmaceutiska läkemedel. Detta görs genom att endast de ämnen i växten som är verksamma som medicin skiljs ut. Det är kanske inte ett problem ur medicinsk synvinkel, men det är ett problem för traditionella örtterapeuter om FEBERTRÄD (EUKALYPTUS) Eucalyptus globulus Eukalyptusträdet kommer ursprungligen från Australien där det kan bli över 100 meter högt. I Europa, dit det importerades på 1800-talet, kan ett planterat träd bli 30 40 meter högt. Det planterades ut för att torrlägga våtmarker och göra dem odlingsbara. Naturligt utbredningsområde: Sydöstra Australien, Tasmanien Användningsområde: Eukalyptusolja används medicinskt invärtes eller som inhalation vid akut eller kronisk luftrörskatarr (bronkit), hosta, influensa och andra luftvägsinfektioner, men även mot inflammation i näsa, mun och svalg samt utvärtes i liniment och salvor. Vid homeopatiska sjukhuset i Stuttgart används eukalyptus med framgång mot tuberkulos, problem i njurar och urinvägar samt mot njurbäckenkatarrer. Jordens apotek medicinalväxter sådana produkter marknadsförs som traditionella naturmediciner. Det är missledande eftersom traditionella naturmediciner innehåller alla beståndsdelar i de växtdelar som används. Det är detta som gör naturmediciner så unika. Foto: WWF-Canon/Alain Compost Traditionella örtterapeuter ordinerar preparat som är gjorda av hela växter eller växtdelar, till exempel nötterna från Arganiaträdet, Argania spinosa. Olja pressas ur nötterna och används i traditionell marockansk medicin. MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF 9

Foto: WWF-Canon/Volker Kees I genomsnitt utrotas några växtarter varje dag. Minst 34 000 av jordens 250 000 kända växtarter betraktas som hotade. Hotade medicinalväxter Hoten mot medicinalväxter kommer huvudsakligen från okontrollerad handel, överexploatering av vilda växter, destruktiva skördetekniker och förstörelse av växternas naturliga biotoper. Konsekvenserna av destruktiva skördetekniker blir snabbt uppenbara. Förstörelsen av den naturliga miljön och dess olika biotoper är ofta en gradvis, smygande process. Genetiska förändringar, vare sig de sker naturligt eller framkallas av människan genom odling, är mycket svårare att urskilja. Man bör inte se dessa hot separat eftersom det är i olika kombinationer som de utgör fara för en specifik växtart. Under de senaste minuterna har 26 hektar tropikskog (ungefär lika stort som 37 fotbollsplaner) förlorats genom illegal skogsavverkning, markröjning för jordbruk och skogsbränder. Uppskattningsvis är minst 34 000 av jordens mer än 250 000 kända växtarter hotade. I genomsnitt utrotas några växtarter varje dag. Någon av dessa kunde ha gett oss en revolutionerande ny medicin. Hur många människoliv har vi ovetande påverkat genom denna förlust? Många växter är på väg att utrotas. 9 procent av världens cirka 100 000 trädarter och 1 800 orkidéarter är hotade. De flesta människor i världen använder huvudsakligen traditionell naturmedicin. Här i västvärlden ser man en ökande användning av naturmediciner. Marknaden för medicinalväxter expanderar och utsätter naturens resurser för ett starkt tryck. Ett fåtal växtarter, som till Foto: WWF-Canon/Alain Compost exempel rosensköna, odlas kommersiellt för läkemedelsindustrin, men de flesta arter som används i naturmediciner samlas in från naturen. Även om lokal användning av medicinalväxter normalt inte orsakar något problem, kan insamling för kommersiellt bruk driva en växt till utrotningens gräns. Att användningen av medicinalväxter stadigt ökar har inte bara att göra med användningen av naturmediciner och modern västerländsk medicin. Medicinalväxter används också i matlagning och inom kosmetika- och färgningsindustrier. Enbart i Europa omfattar handeln omkring 2 000 arter av medicinalväxter och aromatiska växter. Mellan 1 200 och 1 300 av dessa arter är europeiska; resten är importerade eller exklusivt odlade arter. Den totala försäljningsökningen av medicinalväxter i Europa ligger på mellan 5 och 10 procent per år. Under de senaste minuterna har 26 hektar tropikskog förlorats genom bland annat illegal avverkning. 10 MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF

Foto: WWF-Canon/Alain Compost Insamling av vilda växter är hållbart och oproblematiskt så länge mängden insamlade medicinalväxter av en given art inte överskrider den årliga, naturliga förökningen hos arterna på samma plats eller i samma region. Hållbar insamling Grundläggande ekologisk kunskap om olika arter och deras biotoper är viktiga krav för en hållbar insamling av vilda växter. Miljöutbildning är ett annat krav. Många medicinalväxter är utrotningshotade i sin naturliga utbredning, något som måste betonas i all information. Både enskilda personer och företag som samlar in, handlar med, förädlar, säljer eller konsumerar medicinalväxter bör känna till: Vad som orsakar hotet mot de naturliga bestånden. Hur bestånd av medicinalväxter kan skyddas utan att den kommersiella användningen av dem förhindras (utom för en del kritiskt utrotningshotade arter). Överexploatering ger hotbild De flesta medicinalväxter och aromatiska växter samlas in från naturen. Som ett resultat av den dramatiskt ökade efterfrågan har en del arter överexploaterats och är på väg att bli hotade. Om en medicinalväxt växer vilt måste skörden ligga på en sådan nivå att växtbeståndet kan fortsätta att föröka sig själv. Vilken del av växten som samlas in kan ha en avgörande betydelse för växtens chanser till överlevnad. Om det är rötter eller bark som samlas in måste skördetekniken vara sådan att växten eller trädet in dör. Det är nödvändigt att ha kunskap om artens tillväxtmönster för att bäst veta hur den ska skyddas. Att plocka selektivt eller att plocka på olika platser kan ge växterna tid att återhämta sig. Det är väsentligt att en balans mellan produktion och Fingerborgsblomma, Digitalis purpurea FINGERBORGSBLOMMA Digitalis purpurea Fingerborgsblomma är en finhårig, tvåårig ört. Stjälken kan bli mer än en meter hög. Vid mitten av 1800-talet utvann man för första gången en blandning av så kallade hjärtaktiva glykosider ur fingerborgsblommans blad. Naturligt utbredningsområde: Europa och Afrika Användningsområde: Fingerborgsblomman innehåller digitoxin och digoxin, två viktiga hjärtmediciner som fortfarande utvinns direkt från växten. Extraktet reglerar hjärtslagen. Jordens apotek medicinalväxter efterfrågan bibehålls: en snabb ökning av efterfrågan på en växtart kan utgöra ett hot mot dess existens. Dessutom kan ett uppsving i popularitet hos medicinalväxter och aromatiska växter påverka ursprungsfolkens andra användningar av dem, till exempel för inhemska traditioner eller ceremonier. Ett exempel är kava, Piper methysticum, som odlas på öar i Stilla havet. Nyligen blev efterfrågan från andra länder så stor att det på några platser blev svårt för befolkningen att hitta kava för inhemska ceremonier. MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF 11

Växten Ancistrocaldus korupensis upptäcktes först i Korups nationalpark i Kamerun. Löven innehåller en substans som har visat aktivitet mot HIV-viruset, men det krävs ytterligare forskning för att fastställa att den kan användas som medicin mot HIV. Prostratin ett framtida medel mot HIV? Ett av de hetaste områdena inom medicinsk forskning idag är att hitta botemedel för HIV/AIDS. Genom att leta efter mediciner mot virussjukdomar, kan man kanske hitta en medicin som även fungerar mot HIV. Det är precis vad som hände på ön Samoa som ligger i Stilla havet. En forskargrupp fick av en slump kontakt med en gammal samoansk medicinkvinna som berättade om en växt som botar gula febern, Homalanthus nutans. Växten skickades till National Cancer Institute i USA där den analyserades. Där lyckades forskarna isolera den aktiva ingrediensen prostratin. Till deras glädje visade sig växtextraktet vara effektivt mot HIV-infekterade celler. Dessvärre är den kemiska familj, forbolester, som prostratin tillhör också känd för att ge upphov till tumörer. Detta minskade förhoppningarna om att ha hittat en användbar medicin mot HIV. Det gick inte att behandla patienter med ett preparat, där de samtidigt riskerade att få cancer. Eftersom Homalanthus nutans har använts länge på Samoa mot gula febern, utan bieffekter, gjordes dock ytterligare tester som glädjande nog visade att just denna forbolester inte gav upphov till cancer. Arbetet med att eventuellt kunna använda prostratin som HIV-medicin i framtiden kan därför fortsätta. Foto: Allan Carlson Foto: WWF-Kamerun I Kameruns kustregnskogar letar forskarna efter växter som kan hjälpa till att bota HIV/AIDS. 12 MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF

Prunus africana används mot prostatacancer Trädet Prunus africana är en vild släkting till bland annat körsbärsträdet och kan bli upp mot 40 meter högt. Arten breder ut sig på de små öar som finns kvar av afrikansk bergsregnskog på 1 500 till 2 000 meters höjd. För nästan fyrtio år sedan identifierades och patenterades barkextrakt från Prunus africana för behandling av prostatacancer. Barken från trädet innehåller fytosteroler och används vid förstorad prostata, prostatainfektion och manlig ofruktbarhet som följd av nedsatt prostatasekret. Prostatacancer är en vanlig sjukdom som oftast drabbar äldre män världen över. Sjukdomen förväntas bli ännu vanligare eftersom Västeuropas och Nordamerikas befolkning blir allt äldre. Varannan man kommer snart att leva längre än 80 år. Man räknar med att risken för att utveckla prostatacancer ökar till ungefär 88 procent. Tre aktiva grupper Barkextraktet som används mot prostatacancer innehåller tre olika aktiva grupper: fytosteroler, pentacykliska triterpener och forbolester. Det är antiinflammatoriska fettsyror som förhindrar absorption av kolesterol, ett ämne som man har onormalt mycket av vid prostatacancer. Prunus africana är också en av de viktigaste medicinalväxterna bland Afrikas ursprungsfolk som använder barken som traditionell medicin. Av den pulveriserade barken bryggs te som dricks mot allergier, inflammationer, njursjukdomar, malaria, magont och feber. Den hårda och tåliga veden gör också Prunus africana mycket populär som timmer. Timret används för att bygga möbler och tillverka skaft till yxor och hackor eller till ved som brinner länge och intensivt. Biotopförlust det stora hotet Det stora hotet mot trädet är biotopförlust, det vill säga att trädens naturliga miljö förstörs, genom markberedning för jordbruk. Men även ett för högt uttag av bark hotar arten. Skörden av bark påbörjas när träden är omkring femton år gamla. I flera afrikanska länder som Kamerun, Kenya, Tanzania, Madagaskar, Uganda och Demokratiska Republiken Kongo skördas bark från vilda träd, vilket kan ha en förödande effekt på de vilda bestånden. Det går dock inte att helt förbjuda skörd från vilda träd eftersom så många människor är helt beroende av den inkomsten. Nyckeln till att lösa problemet är att införa småskalig odling och skörda på ett hållbart sätt med metoder som fungerar både ekonomiskt och politiskt. Av alla medicinalväxter som exporteras till Europa varje år står torkad bark och barkextrakt från Prunus africana för den största volymen av alla. Det råmaterial som går till läkemedelsindustrin uppskattas ha ett marknadsvärde av omkring 150 miljoner amerikanska dollar per år. Prunus Africana är en av de viktigaste medicinalväxterna bland Afrikas ursprungsfolk. De använder barken som traditionell medicin. Av den pulveriserade barken bryggs te som dricks mot allergier, inflammationer, njursjukdomar, malaria, magont och feber. Prunus africana på CITES-listan Det stora kommersiella intresset har gjort Prunus africana sårbart för överexploatering. År 1995 togs arten därför upp på den internationella naturvårdsunionen CITES andra bilaga över hotade växter. Det innebär bland annat att de länder som exporterar Prunus africana måste visa att de kvoter som tas ut inte påverkar arten negativt (se vidare i kapitlet om arthandel på sidan 20). Foto: Allan Carlson MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF 13

URSPRUNGSFOLK unika kunskapskällor Människor med traditionell livsstil I alla samhällen behöver människor vård och kontakt med medicinskt kunniga personer. I samhällen med traditionell livsstil finns alltid en motsvarighet till våra läkare, det vill säga personer som kan diagnostisera patienter och bota deras sjukdomar. Med ett samlingsnamn kallas de för medicinmän, men varje kultur har sin egen benämning. I många samhällen med traditionell livsstil finns shamanen, som oftast betraktas som en länk mellan den andliga världen och den vi uppfattar som vår vanliga värld. Efter lång och krävande utbildning, som ofta påbörjas redan som barn, får shamanen en hög position i samhället. Shamanen verkar som andlig rådgivare och i vissa kulturer även som medicinman. Foto: WWF-Canon/Martin Harvey IDEGRAN Taxus brevifolia På 1960-talet påbörjades en undersökning av olika växtextrakts effekter på cancerceller odlade i provrör. Mängder av växter undersöktes och däribland den amerikanska arten lärkidegran, Taxus brevifolia. Den visade sig ha effekt mot bland annat bröst- och äggstockscancer. År 1993 registrerades den som ett nytt läkemedel, taxol, i Sverige. Idegranar växer långsamt och risk finns att idegranen utrotas för att tillfredsställa den amerikanska marknaden. Nu pågår arbetet med att utveckla en metod att framställa läkemedlet syntetiskt på ett billigare sätt. Naturligt utbredningsområde: Västra Nordamerika Användningsområde: Läkemedel mot bland annat bröst- och äggstockscancer. Innehåller substansen taxol som används för att behandla flera olika sorters cancer. Jordens apotek medicinalväxter Medicinmän har mycket stor kunskap om växtarter och deras medicinska effekter. Kunskapen går i arv från generation till generation. I de kulturer där det finns både shamaner och medicinmän brukar man skilja på andliga och fysiska sjukdomar, som då behandlas av shamanen respektive medicinmannen. I de samhällen där det bara finns en av de två, blir funktionen både läkarens, farmaceutens, psykologens och prästens. Varje medicinman har mycket stor kunskap om områdets växtarter och deras medicinska effekter. Kunskapen går i arv från generation till generation, men den delas bara med ett fåtal inom varje stam. Systemet har fungerat i tusentals år, men hotas nu av människans ändrade livsstil och exploateringen av tropikskog. Ett illustrativt exempel är en familj i ecuadorianska Amazonas. Vid en intervju klarade farfadern att namnge samtliga växtarter som utfrågaren pekade på. Sonen klarade ungefär hälften medan sonsonen namngav en fjärdedel han var dock en mästare på utombordsmotorer! 14 MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF

Foto: WWF-Canon/Martin Harvey Listan på det som utvinns ur regnskogen är lång. Där finns många substanser, främst från växter, som dagligen används till mediciner av ursprungsfolken. Den här kvinnan från Baakastammen i Kamerun har fyllt sin korg med olika växter. Lokala kunskapsskällor Än idag saknas effektiva mediciner mot många sjukdomar, som HIV, Alzheimer och olika cancerformer. Bakterier blir resistenta mot antibiotika och nya virustyper får fäste. För att finna nya mediciner behöver vi en kombination av modern medicinsk forskning, traditionell medicinsk kunskap och tropikskogens enorma biologiska mångfald. Vissa medicinmän menar att 90 procent av regnskogens växter är medicinskt användbara. Ett sätt att leta nya mediciner är att ta hjälp av traditionella kulturers medicinmän. Runt 90 procent av de växter som lokala medicinmän pekar ut som aktiva visar också aktivitet i moderna laboratorier. 75 procent av de mediciner, som innehåller aktiva substanser från växter, är resultat av traditionell kunskap. Genom samarbete med människor med traditionell livsstil har man lyckats hitta flera lovande mediciner mot HIV och cancer som nu studeras intensivt i laboratorier. MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF 15

Hur botar en shaman? Shamaner jorden över har olika metoder för att bota sina patienter. Don Jaime är en shaman från Quichuafolket, ett ursprungsfolk i ecuadorianska Amazonas. Shamanens ämbete går oftast i arv från far till son, och utbildningen påbörjas i tidig ålder. Mot slutet av utbildningen måste lärlingen tillbringa flera år ute i skogen, isolerad från familj och vänner. Enligt Quichuafolket har alla levande ting en ande, kallad supai. Papegojan, kaffeväxten och svamparna har därför alla sina egna supai, vilket är viktigt att ta hänsyn till inom medicinen. Genom att behandla växterna med respekt får man inte bara del av växtens kemiska ämnen utan även av växtens andliga kraft. Vid allvarligare åkommor botar Don Jaime främst under nattetid. Han brukar då dricka en brygd gjord på en hallucinogen lian, ayahuasca, Banisteropsis caapi, som hjälper honom att se och kommunicera i supais värld. Under botandeprocessen kommunicerar han både med patientens supai, för att förstå vad som är fel, och med växternas supai som vägleder honom i botandet. Don Jaime utför också en reningsprocess av sina patienter, då negativa energier dras ur och positiva stoppas in. Detta görs i totalt mörker, eftersom ayahuasca är en nattlig växt. Han vispar runt patienten med torkade blad och använder både cigarettrök och sin röst för att transportera energierna. Reningsprocessen sägs vara till nytta för det mesta från bättre studieförmåga till bot av sjukdomar. Foto: WWF-Canon/Sandra Mbanefo Obiago Kinaträd, Cinchona officinalis KINATRÄD Cinchona officinalis Namnet kinaträd kommer från det indianska namnet på barken quinquina eller chinchina. På 1600-talet upptäcktes att bark från kinaträdet var effektiv mot växelfeber, eller malaria som vi säger idag. Indianerna använde medlet långt före européerna. Kinin utvinns ur barken. Malariaparasiten har med tiden utvecklat motståndskraft mot bland annat kininmedicinering. Naturligt utbredningsområde: Andernas bergsskogar i Peru och Sydamerika Användningsområde: Kinin mot malaria. Jordens apotek medicinalväxter I många kulturer har medicinmännen även en andlig funktion, och kombinerar sin läkekonst med andlighet eller religion. Vem har rätt till skogen? I tropikskogen lever folk som alltid använt sig av naturens gåvor för att överleva. Västerländsk läkekonst har under århundraden använt sig av dessa folks medicinska kunskaper. Efter att ha koncentrerat sig på laborativ grundforskning i några årtionden har läkemedelsindustrin nu än en gång fått upp ögonen för ursprungsfolkens kunskaper och regnskogens otroliga medicinska rikedom. Men vem äger egentligen kunskapen? Och vem äger alla växter som lever i tropikskogen? Kan man ta patent på växter som i årtusenden använts av ursprungsfolk? Är läkemedelföretagens framfart i tropikskogen ytterligare en av den moderna världens våldtäkt på ursprungsfolken? 16 MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF

Svårknäckt juridisk nöt Begrepp som ursprungsfolk är oerhört svårt att definiera juridiskt. Oftast handlar dessa folks kunskaper om kollektiva, intellektuella innovationer som gått i arv i generation efter generation och som saknar en klar avgränsning mellan vad som är offentligt och vad som är privat. Vidare kan sådana kunskaper inte tidsbestämmas, vilket är ett krav inom patenträtt. Möjligheterna att juridiskt skydda olika former av folklig kunskap är alltså i praktiken oerhört begränsade. Till komplikationerna hör bland annat att någon form av registrering och avgränsning måste ligga som grund. Ett antal länder, däribland Brasilien, Peru och Filippinerna, har dock utarbetat förslag till regler som skyddar nationell lagstiftning. Lagarna ska skydda inhemska och traditionella gruppers kunskaper och de genetiska resurser som finns i dessa områden. Biostölder risk för utarmning av världens artrikedom Biostölder är ett växande globalt problem som riskerar att utarma världens artrikedom. Globalt arbetande företag finkammar världens biologiska resurser, väljer ut intressant genetiskt växtmaterial och patenterar fynden som egna upptäckter. De länder som inom sina gränser har störst biologisk och genetisk variation är primära måltavlor. De flesta av dessa länder finns i tredje världen. En del nationer i tredje världen bildar allianser mot biostölder. Tolv nationer med Kina, Indien och Brasilien i spetsen trycker på för att få regler som skyddar ursprungsfolkens rättigheter till de genetiska resurser som finns inom deras respektive områden. Olika internationella nätverk arbetar för att skydda JAMS Dioscorea sp. Jams är en slingerväxt med ätliga och C-vitaminrika rotknölar. Den tillhör jamsväxterna (Dioscoreaceae) och finns vilda i all världens tropiker. Liksom många andra slingerväxter lindar sig jamsskotten alltid runt sitt stöd, medsols eller motsols beroende på vilken art det är frågan om, och kan inte förmås att ändra riktning. De långa rankorna vissnar ner efter säsongen och har då lagrat näring i väldiga rotknölar som kan väga upp till 50 kg. Vildjams har giftiga alkaloider i knölarna och måste därför kokas innan man kan äta dem. Naturligt utbredningsområde: Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika Användningsområde: Kortison och diosgenin utvinns från vildjams och används mot inflammationer och som huvudbeståndsdel i p-piller. Jordens apotek medicinalväxter den biologiska mångfalden och trygga lokal matsäkerhet. Många länder tar i domstol upp problemen med det överstatliga patentsystemet och utarmningen av deras biologiska resurser. Vissa länder kräver också att få del av inkomsterna från produkter som utvecklas genom biostölder. I många länder förändras lagstiftningen för att juridiska sanktioner mot biostölder ska underlättas. Foto: WWF-Canon/Alain Compost Medicinalväxter och aromatiska växter, så kallade MAPs Medicinal and Aromatic Plants har använts i århundraden för hälsan och för smaksättning av mat och dryck. På senare år har intresset för dessa växter och deras användning i väst, men också på platser som Indien och Kina, ökat dramatiskt. MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF 17

Inte fritt att använda ursprungsfolkens kunskaper i framtiden Konventionen för biologisk mångfald Riokonventionen behandlar bland annat äganderätt till biologisk mångfald. Konventionens artikel 8j har idag regler om genetiskt material som redan har resulterat i nationell lagstiftning i många länder. Denna lagstiftning innebär att insamling av genetiskt material och traditionell kunskap kräver att medgivande ges i förväg och att det upprättas ömsesidiga villkor. I praktiken har detta inneburit att insamling och utbyte av genetiskt material för växtförädling över nationsgränser kraftigt minskat på senare år. I vissa länder, särskilt i Latinamerika, blir det allt svårare att samla in exempelvis växtmaterial hos ursprungsfolk utan omfattande förhandlingar. Rosensköna, Catharanthus roseus Kräkrot, Cephaelis ipecacuanha KRÄKROT Cephaelis ipecacuanha Kräkrot innehåller alkaloider som retar slemhinnorna till ökad sekretion samt framkallar kräkning genom bland annat vagusretning. Den homeopatiska effekten berör matsmältningskanalen och luftvägarna. Naturligt utbredningsområde: Sydamerika, främst Brasilien Foto: Ola Jennersten/N Användningsområde: Cephaelin är de viktigaste alkaloiderna i kräkrot mot amöbadysenteri. Motgift vid förgiftningar. Jordens apotek medicinalväxter ROSENSKÖNA Catharanthus roseus Rosenskönan har använts i medicinska syften långt innan den blev känd inom modern läkemedelsindustri. Under mitten av 1950-talet hörde forskare för första gången talas om att ett te bryggt på rosenskönan användes mot diabetes. Naturligt utbredningsområde: Madagaskar och Indien Användningsområde: Alkaloider från rosenskönan hjälper mot barnleukemi. Kemiska extrakt gör det möjligt för fyra av fem barn med leukemi att bli friska. Jordens apotek medicinalväxter Patent inom biotekniken Ett ytterligare problem är användningen av patent inom biotekniken, speciellt i USA. Inom till exempel växtförädlingen och den växtbiotekniska forskningen krävs avtal när det gäller royalties och skydd mot spridandet av kunskap om produkter som ska patenteras. Det håller på att växa fram en hel vetenskap om hur man ska hantera tillgången till genetiska resurser. De kunskaper en shaman har om nyttjandet av en växt med medicinska egenskaper kan man således betrakta som en affärshemlighet. Det är alltså inte fritt för till exempel en botaniker eller en antropolog att nedteckna och publicera sådan kunskap. När vi i framtiden vill dokumentera och använda ursprungsfolkens kunskaper om hur man uthålligt skyddar och nyttjar sin närmiljö i till exempel en tropisk skog måste vi först ha deras tillstånd. 18 MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF

Foto: WWF-Canon/Claire Doole När vi i framtiden vill dokumentera och använda ursprungsfolkens kunskaper om hur man uthålligt skyddar och nyttjar sin närmiljö i till exempel en tropisk skog måste vi först ha deras tillstånd. I Kanha, en av Indiens nationalparker, har ursprungsfolken rätt att bo och leva av vad naturen ger. MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF 19

MEDICINALVÄXTER måste skyddas av bättre lagar Omfattande handel Handeln med medicinalväxter och aromatiska växter Medicinal and Aromatic Plants, MAPs är mycket omfattande. Merparten av växterna plockas direkt från naturen och en del är odlade. Vissa arter är också upptagna på CITES-konventionens bilagor. Handeln med dessa arter är då kontrollerad eller helt förbjuden. Normalt sker handeln med torkade hela växter eller växtdelar. Ibland kan de också vara i pulveriserad form (se exemplet med Prunus africana på sidan 13). Viss handel sker också med levande exemplar och med exemplar som förvaras i alkohol. Det är mycket svårt att analysera data rörande den internationella handeln med MAPs. Ett stort antal företag är involverade i handeln och de är ofta ovilliga att dela med sig av uppgifter om handeln. Dessutom sker en omfattande handel mellan företagen, och de produkter som säljs saknar därför ofta uppgifter om ursprung. De största internationella marknaderna för MAPs är Kina, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Spanien, USA och Storbritannien. The International Council for Medicinal and Aromatic Plants uppskattar att marknaden växer med omkring 10 procent per år under de första åren på 2000-talet. I slutet av 1990-talet uppskattades värdet av den internationella handeln med MAPs till omkring 19 miljarder amerikanska dollar per år, varav försäljningen i Europa omsatte 6,7 miljarder dollar per år. Handeln med MAPs är mycket omfattande och till stor del dåligt kontrollerad. I Europa förekommer cirka 2 000 olika växtarter i MAPs varav cirka 1 200 är av europeiskt ursprung. Av dessa bedöms cirka 150 vara hotade av för stor insamling och handel. Av de växter som har europeiskt ursprung beräknas 90 procent vara insamlade vilda exemplar från naturen. Läs mer Mer att läsa om handeln med MAPs finns i rapporten Europe s Medicinal and Aromatic Plants: Their Use, Trade and Conservation. A TRAFFIC Species in Danger Report June 1998. Rapporten kan läsas på TRAFFICs hemsida www.traffic.org. Opievallmo, Papaver somniferum OPIEVALLMO Papaver somniferum Opievallmons medicinska effekter har varit kända för människan i mer än 3 000 år. Växtens mjölksaft är sömnbringande och har gett upphov till dess latinska namn, där just somniferum betyder sömnbringande. Naturligt utbredningsområde: Asien Användningsområde: Morfin och kodein mot smärta, hostdämpande noskapin samt muskelavslappnande papaverin i samband med operationer. Opium används inte inom sjukvården i lika stor utsträckning som tidigare därför att det är beroendeframkallande. I stället används kodein som smärtstillande medel. Kodein är också smärtlindrande men inte lika beroendeframkallande. Jordens apotek medicinalväxter 20 MEDICINALVÄXTER EN INFORMATION FRÅN WWF