Lota lota Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 UTBREDNINGSOMRÅDE n finns i större delen av landet samt längs Östersjökusten ner till Kalmarsund. Den saknas på västkusten och är sällsynt i fjällens björkskogsbälte. n är den enda arten i torskfamiljen som finns i svenska sötvatten. LEKOMRÅDE Leker i december till mars över sandiga, grusiga eller steniga sjö- och flodbottnar på djup mellan 1 och 15 meter vid en temperatur av,5 4o C. Kan lägga upp till 5 miljoner ägg vilka vanligen kläcks efter 2 6 dygn beroende på vattentemperaturen. Till skillnad från andra svenska sötvattensfiskar innehåller lakens ägg en oljedroppe som gör att romen svävar omkring fritt i vattenmassan. De nykläckta larverna håller sig kvar i den fria vattenmassan en kort period, därefter simmar de in på grunt vatten nära stränderna när vattnet blivit varmare. VANDRINGAR Från sjöar och kustområden kan laken årligen under hösten och vintern vandra upp i rinnande vatten för att leka. Leken kan också ske i sjöar där det kan finnas såväl vandrande som stationära bestånd i samma sjö. n återvänder till sin hemström eller hemsjö för övervintring och lek. Vandringen sker oftast under natten. ÅLDER VID KÖNSMOGNAD Vid kusten hanen 2-4 år, honan 2-5 år I insjöar hanen 3-4, honan 3-5 år MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK Lakar på 14 år har påträffats i Sverige men rapporter på 2 år finns från utlandet. Svenska sportfiskerekordet på lake är 8,5 kilo. BIOLOGI n trivs i kallt och klart vatten på mjuka eller leriga bottnar i vattnens djupare partier där strömmen inte är för stark. Den är ett utpräglat nattdjur som är passiv under dagen. Under natten simmar den på jakt. Unga individer lever av dagsländelarver, kräftdjur, musslor och snäckor medan de äldre är rovfiskar som lever av fisk, större kräftdjur och fiskrom. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske I dagsläget finns inget riktat fiske efter lake utan den fångas i huvudsak som bifångst i fiske med bottensatta nät efter andra arter. Fångsterna av lake har i yrkesfisket minskat successivt sedan början på 19-talet i samtliga av de fyra största sjöarna. Sannolikt speglar detta i första hand en minskad fiskeansträngning. I Vänern har fångsten av lake under 19-talet varit relativt hög och mellan 1914 och 195- talet fångades inte sällan över 1 ton lake per år. Fångsterna sjönk sedan och planade under perioden från mitten av 199-talet till 21 ut på knappt 4 ton årligen. De tre senaste åren har fångsten minskat ytterligare i Vänern. Det kan i viss mån bero på avsättningsproblem i samband med att arten kategoriserats som nära hotad i Artdatabankens rödlista. En annan orsak är att det 211 infördes saluförbud för sik, vilket gjorde att fisket med bottensatta nät, där lake ofta fångas som bifångst, minskade markant. I Vättern skedde en drastisk minskning av fångsterna under början av 197-talet. Nedgången berodde troligtvis på ett för hårt fiske. För tre år sedan skedde ett trendbrott och fångsterna har sedan dess ökat till den högsta nivån på femtio år. Detta är sannolikt en effekt av de nya fiskeregler som infördes 25-27. Fångsten av lake per nätansträngning i yrkesfisket minskade först i samband med de nya reglerna men har därefter ökat för att nu Kontraktsnummer 733-214 Projektnummer 27
vara högre än perioden innan reglerna infördes. I Mälaren och i Hjälmaren har fångsterna också minskat sedan 19-talets början. Under 2- talet har fångsterna ökat stadigt i Hjälmaren samtidigt som de minskat lika stadigt i Mälaren. Det är oklart vad skillnaden i fångsttrend beror på. används i viss mån som kräftbete så eventuellt kan skillnaden förklaras av att det pågår ett mer intensivt kräftfiske i Hjälmaren vilket gör att man är mer benägen att behålla landad lake. Ton 6 4 2 Landningar 1996 21 26 211 Stora sjöarna Vänern Vättern Mälaren Hjälmaren Figur 1. Yrkesfiskets fångster av lake i de stora sjöarna åren 1996-213. kg/1 m nät och 4 natt 3 2 1 Landningar, Vättern 1995 2 25 21 215 Figur 2. Fångst av lake i yrkesfisket i Vättern per 1 meter nät och dag. Observera att regelverket ändrades 25-27 med förändringar i maskstorlekar i nätfisket och införande av fiskefria områden. Fångsterna av lake i fritidsfisket är relativt anspråkslösa. I Vänern togs år 212 cirka sex ton med mängdfångande redskap. I fritidsfisket med nät har fångsten av lake per ansträngning varit stabil de senaste tio åren. I de enkätundersökningar som genomförts i Vättern under 2-talet över fritidsfisket har årsfångsten som högst varit två ton. I Mälaren och Hjälmaren finns inga uppgifter om fritidsfiskets fångster av lake. Miljöanalys och forskning är en bottenlevande art och fångas därför relativt sällan i det övervakningsprogram med trålning och ekolodning som pågått årligen sedan tidigt nittiotal i Vänern, Vättern och Mälaren. I Vättern har det mellan åren 25-212 pågått ett riktat provfiske efter sik och röding som en del av SLU:s uppföljning av de omfattande förändringar i fiskereglerna som infördes mellan 25 och 27. I detta provfiske fångas även en betydande mängd lake. Fångsten av lake i SLU:s provfisken i Vättern visar en positiv beståndsutveckling under perioden 25-212. Särskilt de sista tre åren har fångsten ökat märkbart. n tycks således, i likhet med de flesta andra storvuxna rovfiskar i Vättern, ha gynnats av de nya fiskereglerna. I Vänern har provfisken skett under perioden 21-212. Arten dominerade fiskbiomassan på djup överstigande 25 meter. förekommer således i höga tätheter över stora delar av sjöytan i de två huvudbassängerna Värmlandssjön och Dalbosjön. Senast en fiskundersökning i motsvarande skala genomfördes i Vänern var den så kallade Vänerexpeditionen år 1973. Även då var lake den dominerande arten på stora delar av de djupare partierna i Vänerns bägge huvudbassänger. Fångsterna av lake var 21-212 högre än i motsvarande provfisken i Vättern. Under de tre år som provfisket pågått så har fångsterna av lake minskat något.
kg/nät och natt 4 3 2 1 Provfiske, Vättern och Vänern I Hjälmaren har lake inte fångats överhuvudtaget i de undersökningsprogram som pågått på senare år. I Mälaren fångas lake endast i provfisken som sker i de djupare delarna av de större, djupare bassängerna. Det rör sig främst om de bassänger som ligger i de östra mer näringsfattiga delarna av sjön som exempelvis Prästfjärden och Lambarfjärden. Fångsterna är dock låga i jämförelse med Vänern och Vättern. 25 27 29 211 Vättern Vänern Figur 3. Fångst av lake i kilo per nät och natt i provfisken i Vänern och Vättern. Övriga 1973 Beståndsstatus n har nyligen klassificerats som nära hotad i Artdatabankens rödlista. Bakgrunden är att arten minskar i sjöar och vattendrag i framför allt södra Sverige. Orsaken är sannolikt klimatrelaterad. ns rekrytering missgynnas av att vattentemperaturen ökar, vilket får mest genomslag i grundare sjöar och rinnande vattendrag i södra Sverige. Liknande trender ses också för lake i Nordamerika. Sik Nors Övriga 21-212 I Vättern bedöms lakbeståndets status som god med en positiv trend över tid. I Vänern är osäkerheten i beståndsstatus större. De höga fångstnivåerna i stora delar av både Värmlandssjön och Dalbosjön samt att många olika storlekar av lake förekommer i fångsten gör att lakbeståndet bedöms vara livskraftigt. I Hjälmaren och Mälaren är lakbestånden förhållandevis små och begränsade till de djupa bassänger som är tillräckligt väl syresatta. Fångsterna i befintliga provfisken i Mälaren och Hjälmaren är för låga för att det ska gå att bedöma trender i beståndsstatus. Sik Nors Figur 4. Andel av fångsten (vikt) av de dominerande fiskarterna på Vänerns djupbottnar i provfisken genomförda 1973 och 21-212. Biologiskt råd Lakbestånden i Vänern och Vättern bedöms tåla ett oförändrat eller svagt ökat fisketryck i både Vänern och Vättern. I och med den hotbild som ett förändrat klimat kan medföra och de minskande trender i mindre vatten som lett till att lake tagits upp på rödlistan rekommenderas att fisketrycket på lake i grundare och mer näringsrika sjöar som Hjälmaren och Mälaren inte bör öka. Underlagen för biologiska råd är svagare i dessa
två sjöar eftersom arten inte fångas tillräckligt ofta i fiskundersökningarna. Förvaltning Minimimått Det finns inget minimimått för lake i någon av sjöarna. Fiskefria områden I Vättern finns tre stora fiskefria områden där allt fiske med undantag av burfiske efter signalkräfta är förbjudet. I Vättern finns också ett flertal fredningsområden för röding och öring som i viss mån kan ge ett skydd för lake. Minsta tillåtna maskstorlek i fiske med bottensatta nät på djup grundare än 3 meter är 43 mm (maskstolpe) och på djup överstigande 3 meter 6 mm (maskstolpe). Fredningsområden Inga av de fredningsområden som finns i Vänern är riktade mot lake. Minsta tillåtna maskstorlek i Vänern är 45 mm (i maskstolpe), i vissa områden är dock minsta tillåtna maskstorlek 55 mm (i maskstolpe). Egentliga Östersjön och Bottniska viken Yrkes- och fritidsfiske fångas främst i yrkesfisket längs med kusterna från mellersta delen av Egentliga Östersjön och upp till Bottenviken. Landningarna låg år 1999 på nära 4 ton men har sedan 21 varierat i närheten av 1,5 ton per år. Miljöanalys och forskning De flesta fiskerioberoende provfisken längs Östersjökusten är koncentrerade till mer kustnära, något grundare områden. föredrar sommartid kallare vatten och står därför på något större djup. Därför fångas den sällan i nuvarande provfiskeundersökningar. Det finns heller inga riktade provfisken efter lake i Östersjön. Beståndsstatus HELCOM klassar laken i Östersjön som NT Near Threatened / nära hotad baserat på trender i övervakningsprogram och fångststatistik i Östersjöområdet. Fiskerioberoende underlag från den svenska kusten saknas. Det finns dock en negativ trend i fångst per ansträngning i yrkesfisket med bottensatta nät i Bottniska viken under åren 1999-212, vilket antyder att mängden lake minskat i Bottniska viken under denna period. Biologiskt råd Biologiskt råd kan inte ges för lake i Egentliga Östersjön och Bottniska viken. Lästips Andersson, M. Sandström, A. Asp, A. & Bergek S. 213. Provfisken i Vänern 29-212, Från stranden till öppna sjön. Vänerns vattenvårdsförbund rapport nr 75, 42 s. Degerman E. och T. Ekman 24. De stora blå: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Gullers förlag, 143 s. Jeppesen, E., T. Mehner, I. J. Winfield, K. Kangur, J. Sarvala, D. Gerdeaux M. Rask H. J. Malmquist, K. Holmgren, P. Volta S. Romo R. Eckmann, A. Sandström, S. Blanco, A. Kangur H. Ragnarsson Stabo, M. Tarvainen A-M. Ventelä, M. Søndergaard, T.L. Lauridsen & Meerhoff M. (212). Impacts of climate warming on the long-term dynamics of key fish species in 24 European lakes. Hydrobiologia DOI 1.17/s175-12-1182-1. HELCOM (212). Checklist of Baltic Sea Macrospecies. Baltic Sea Environment Proceedings No. 13. Helsinki Commission, Helsinki. 23 pp. Stapanian, M.A., Paragamian, V.L., Madenjian, C.P., Jackson, J.R., Lappalainen, J., Evenson, M.J., Neufeld, M.D. (21). World-wide status of burbot and conservation measures. Fish and Fisheries 11: 34 56. Svensson, M., Degerman, E, Florin, A.-B., Hagberg, J., Kullander, S. O., Nathanson, J. E. & Stenberg, C. (21). Fiskar Fish. Pisces. In Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 21 The 21 Red List of
Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. P. 323 332. Thiel, R., Winkler, H., Böttcher, U., Dänhardt, A., Fricke, R., George, M. Kloppmann, M., Schaarschmidt, T., Ubl, C. & Vorberg, R. (213). Rote Liste und Gesamtartenliste der etablierten Neunaugen und Fische (Petromyzontida, Elasmobranchii & Actinopterygii) der marinen Gewässer Deutschlands. 5. Fassung, Stand August 213. Naturschutz und Biologische Vielfalt 7(2): 11 76. På vissa lokaler domineras vinterfisket med nät i Vättern av lake. Foto: Michael Bergström.