Dagordning vid möte om smågrisdödlighet

1 Dagordning vid möte om smågrisdödlighet Inbjudna som anmält att de kommer: Benedicta Molander, Svenska Djurhälsovården Leif Göransson, HUV/SLU Maria Neil, HUV/SLU Linda Engblom, HGEN/SLU Rebecka Westin, HMH/SLU, Svenska Djurhälsovården Barbro Mattson, Svenska Pig Lina Hidås, Svenska Pig Ingemar Olsson, Sveriges Grisföretagare Anders Olsson, HIR Malmö Kerstin Sigfridsson, Lantmännen Maria Eriksson, Quality Genetics Susanne Meijer; Svenska Foder Tid: 9.45-15.3, torsdagen den 6 april, 1 Plats: Samlingssalen, Animalienborg, Sundsvägen 3, Alnarp KAFFE Kort om funderingarna bakom initiativet 1.- 1.1 Jos Botermans/A-C Olsson, LBT/SLU i Sverige- utveckling, nuläge, i jämförelse med andra länder 1.1-1.35 Barbro Mattsson/Lina Hidås, Svenska Pig Minskad smågrisdödlighet och avel 1.35-11. Linda Engblom, HGEN/SLU Minskad smågrisdödlighet och foder 11.- 11.5 Leif Göransson/Maria Neil, HUV/SLU Minskad smågrisdödlighet och beteende hos smågrisar och sugga 11.5-11.5 Rebecka Westin, HMH/SLU Minskad smågrisdödlighet, inhysning och management- känd kunskap 11.5-1.15 A-C Olsson/Jos Botermans, LBT/SLU LUNCH 1.15-13.1 Minskad smågrisdödlighet, inhysning och management- nya rutiner 13.1-13.35 A-C Olsson/Jos Botermans LBT/SLU Minskad smågrisdödlighet och djurhälsoaspekter 13.35-14. Benedicta Molander, Svenska Djurhälsovården Diskussion om vad som kan göras och vad som bör prioriteras 14.- 15. KAFFE OCH AVSLUTNING

Kortfattade minnesanteckningar från Workshop om smågrisdödlighet, 6 april 1 Vid mötet samlades inbjudna deltagare från olika håll i Sverige med anknytning till svensk grisproduktion. På plats fanns ordföranden för Sveriges Grisföretagare, Ingemar Olsson, representanter från Svenska Pig (Barbro Mattson och Lina Hidås), forskarna Leif Göransson och Maria Neil från HUV och Linda Engblom från HGEN i Uppsala. Från HMH i Skara kom doktoranderna Rebecka Westin och Emma Andersson. Foderindustrin deltog genom Kerstin Sigfridsson, Lantmännen och Susanne Meijer, Svenska Foder. Nordic Genetics representerades av Maria Eriksson och Monica Hansson. Från HIR i Malmö deltog Anders Olsson, som arbetar med byggrådgivning. Djurhälsoveterinär Benedicta Molander representerade Svenska Djurhälsovården. Dessutom deltog två lantmästarstudenter, Anna Nilsson och Lina Larsson, som f n gör examensarbete kring den aktuella problematiken. Från LBT medverkade Jos Botermans, Mats Andersson och Anne-Charlotte Olsson. Jos Botermans (se presentation sid 4) inledde med att hälsa alla välkomna till mötet. Han visade också några sammanställningar över utvecklingen av produktionsresultat och smågrisdödlighet i Sverige jämfört med i Nederländerna och Danmark. Barbro Mattson och Lina Hidås (se presentation sid 5-6), talade allmänt om smågrisdödligheten och visade data som pekar mot att dödligheten fortsätter att öka i Sverige. Barbro reflekterade över hur lätt det tycks vara för skötaren att komma åt att hantera smågrisarna i grisningsboxar utomlands, när suggan är fixerad och boxens väggar kan vara låga. I detta sammanhang är de svenska grisningsboxarna mer arbetskrävande. Linda Engblom (se presentation sid 7-11) diskuterade möjligheterna att avla för ökade smågrisöverlevnad. Det finns vissa möjligheter till detta men aveln på allt magrare slaktgrisar påverkar smågrisöverlevnaden negativt. Dessutom befinner sig den svenska grisaveln för tillfället i gungning och inget vet riktigt vad som kommer att hända. Satsningar på en ökad födelsevikt hos smågrisarna och en minskad variation i födelsevikt inom kullarna bör dock vara vad som ska prioriteras inom aveln för att få en bättre smågrisöverlevnad. Leif Göransson (se presentation sid 1-13) och Maria Neil (se presentation sid 14-15) presenterade olika resultat kring utfodringens inverkan på smågrisdödligheten. Rebecka Westin (se presentation sid 16-18) Rebecka Westin berättade om sitt doktorandprojekt Strategisk halmning. Vid stategisk halmning tillför man rikligt med halm i boxen inför grisning. Suggan får möjlighet att utföra bobyggnadsbeteende och miljön för smågrisarna blir skonsammare när spaltgolvet täcks över med en halmbädd. Enligt Rebecka borde detta vara positivt för smågrisarnas överlevnad. Dock finns inga färdiga resultat ännu. I sina studier har dock Rebecka konstaterat att svält är den vanligaste orsaken till smågrisdödlighet. Anne-Charlotte Olsson (se presentation sid 19-) Anne-Charlotte Olsson talade om smågrisdödlighet, inhysning och management. LBT arbetade med projekt kring smågrisdödlighet på 8- och 9 talen och det finns redan mycket känd kunskap. Möjligen finns en del kvar att göra vad gäller att tillämpa denna kunskap i vissa besättningar. Den svenska djurskyddslagstiftningen försvårar också i viss utsträckning möjligheterna till en fullt optimal skötselinsats vid grisning. Å andra sidan menade ACO att

3 problemet kring smågrisdödligheten i många topp-besättningar idag är att antalet levande födda smågrisar helt enkelt är för stort och att suggorna inte har tillräckligt många funktionsdugliga spenar för att kunna försörja alla grisar som föds. Detta leder till en oönskad smågrisdödlighet och nya rutiner för att få dessa överskottgrisar att överleva, såsom system med amsuggor eller rescue-boxar vore intressant att utvärdera. Benedicta Molander(presentationen utelämnad) höll med om att smågrisdödligheten är ett bekymmer som vi måste fortsätta att arbeta vidare med på alla nivåer och i alla sammanhang. Benedicta diskuterade bl a mer hänsyn till sinsuggorna vad gäller individuell utfodring och hull så att varje individuell sugga är i bästa form vid grisningen och klarar av den stora mjölkproduktion försörjningen av de allt större kullarna kräver.

4 Jämförelse resultat smågrisproduktion Jämförelse produktionsresultat smågrisproduktion (år 1) 9, 7, 5, 3, Sverige Danmark 1, Nederländerna 19, 17, 15, 1994 1996 1998 4 6 8 1 NL-topigs 1% bästa NL-topigs Genomsnitt S-Pigwin 5% bästa Antal besättningar 75 748 4 171 Suggor per besättning 561 449 355 77 Kullar/år,46,4,8, Avvanda/sugga/år 3,9 8,1 5,9 3,5 Levande födda/kull 14,1 13,4 13,3 1,8 (%) 1,4 11,9 14,6 17, Avvanda/kull 1,6 11,8 11,4 1,6 S-Pigwin Genomsnitt Department of Rural Buildings and Animal Husbandry (LBT), Alnarp Department of Rural Buildings and Animal Husbandry (LBT), Alnarp Jämförelse produktionsresultat smågrisproduktion (år 1) Jämförelse produktionsresultat smågrisproduktion (år 1) NL-topigs 1% bästa NL-topigs Genomsnitt S-Pigwin 5% bästa Antal besättningar 75 748 4 171 Suggor per besättning 561 449 355 77 Kullar/år,46,4,8, Avvanda/sugga/år 3,9 8,1 5,9 3,5 Levande födda/kull 14,1 13,4 13,3 1,8 (%) 1,4 11,9 14,6 17, Avvanda/kull 1,6 11,8 11,4 1,6 S-Pigwin Genomsnitt NL-topigs 1% bästa NL-topigs Genomsnitt S-Pigwin 5% bästa Antal besättningar 75 748 4 171 Suggor per besättning 561 449 355 77 Kullar/år,46,4,8, Avvanda/sugga/år 3,9 8,1 5,9 3,5 Levande födda/kull 14,1 13,4 13,3 1,8 (%) 1,4 11,9 14,6 17, Avvanda/kull 1,6 11,8 11,4 1,6 S-Pigwin Genomsnitt Department of Rural Buildings and Animal Husbandry (LBT), Alnarp Department of Rural Buildings and Animal Husbandry (LBT), Alnarp Vad beror detta på: - Genetik? - Lösgående suggor i samband med grisning och digivning? - Utfodring? - Hela infrastrukturen? - Jag tror inte på skillnader i yrkesskicklighet mellan länder. - Nya rutiner för omhändertagande av överskottsgrisar Department of Rural Buildings and Animal Husbandry (LBT), Alnarp 1

5 1-5-, utveckling, nuläge och i jämförelse med andra länder Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft. Lina Hidås Barbro Mattsson Alnarp, 6 april 1 Använd potentialen - effektivare grisproduktion Spädgrisdödlighet 3-9 Källa: InterPig Svenska Pig AB ägs av: Antal avvanda grisar per kull, 3-1 Källa: InterPig Digivningstid, dagar 3-1 Källa: InterPig 1

6 1-5- Levande födda grisar per kull och spädgrisdödlighet Källa: Nutritional physiology of pigs, kap sid 5, www.vsp.lu.dk PigWin Sugg 1 Totalt Bästa 5 % Sämsta 5 % Kullar/årssugga,,8,5 Andel gyltkullar, % 3,9,8 8,4 Levande födda/kull 1,8 13,3 1,3 Dödfödda/kull 1,5,99 1,1 Antal avvanda/kull 1,6 11,4 9,8 PigWin Sugg 1 och 11 11 1 Skillnad Kullar/årssugga,, Andel gyltkullar, % 3,9 3,9 Levande födda/kull 13,1 1,8 +,3 Dödfödda/kull 1,1 1,5 Antal avvanda/kull 1,7 1,6 +,1 Dödlighet födselavv., % 17, 14,6 19,8 Dödlighet födselavv., % 18,3 17, Producerade grisar/årssugga 3,5 5,9 19,1 Producerade grisar/årssugga 3,8 3,5 Sammanfattning Svenska resultat sticker ut Kullstorleken vid födelse ökar Antal avvanda grisar per kull ökar Ökningen i kullstorlek vid födelse är större än ökningen i antal avvanda grisar per kull, = spädgrisdödligheten ökar Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, 391 9 KALMAR info@svenskapig.se www.svenskapig.se

7 1 5 och avel Minskad smågrisdödlighet och avel Många smågrisar per år Avel för minskad smågrisdödlighet Grisavel i Sverige Svenska suggdatabasen studie om smågrisdödlighet Linda Engblom Inst. för husdjursgenetik, SLU Många smågrisar per sugga och år Avel för kullstorlek (Haley et al., 1998) och smågrisöverlevnad är möjligt (Knol, 1) Inga fysiologiska begränsningar (Meisham), utan en fråga om resursfördelning Om vi avlar för större kullar utan att ge mer resurser så ökar smågrisdödligheten Avelsmål för magra slaktkroppar kan försvåra (Kerr and Cameron, 1995; McKay, 1993) Egenskaper Kullstorlek vid födsel, h =,11 Lätt att registrera Kullstorlek vid avvänjning, h =,7 Hanterar både kullstorlek och dödlighet Problem med kullutjämning Smågrisöverlevand till avvänjning, h =,5 Låg arvbarhet Hög fenotypisk varians (Rotschild and Bidanel, 1998; Damgaard et al., ) Studier har visat Gynnsam (negativ) genetisk korrelation mellan antal levande födda och andel dödfödda (Y) (Damgaard et al., 3) Kullstorlek och smågrisöverlevnad har en negativ ogynnsam genetisk korrelation (Rotschild and Bidanel, 1998; Knol, 1; Hermesch et al., 1; Grandinson et al.,, Lund et al., ) Därför är det nödvändigt att även inkludera smågrisöverlevnad i avelsvärderingen Olika genetisk bakgrund till smågrisdödlighet hos lantras och yorkshire (Lund et al., ; Ibanez Escriche et al., 9) Födelsevikt Den främsta faktorn som påverkar smågrisöverlevnaden (Roehe och Kalm, 1998) Ökad födelsevikt Styrs av suggan (Roehe, 1999) Minskad variation Färre små och stora Ökad överlevnad Variation mellan raser och inom raser Överlevnad Födelsevikt Överlevnad Födelsevikt 1

8 1 5 Kopplingar till födelsevikt Låg genetisk korrelation mellan födelsevikt och smågrisöverlevnad Högre födelsevikt medför ökad risk för dödfödsel (Grandinsson et al., 5; Lund et al., ) Andel ihjälklämda smågrisar och smågrisvikt har dock en positiv korrelation (Grandinsson et al., ) Så att öka de enskilda smågrisarnas vikter är inte lösningen utan att minska spridningen mellan dem (Damgaard et al., ; Knol, 1). Direkt och maternell effekt Vems är felet att en smågris dör? Gener från smågrisen (vitalitet) Gener från suggan (livmoderskvalitet) Gener från foster suggan (omvårdnad) Suggans påverkan minskar när smågrisen blir äldre (Solanes et al., 4) Båda direkta och maternella effekter behöver inkluderas i avelsvärderingar Modersegenskaper Aggression har negativ genetisk korrelation till modersegenkaper Suggor med höga avelsvärden för modersegenskaper är/har: Lugna Uppmärksamma Tillräckligt många spenar Spenar med hög kvalitet Jämna kullar vid födsel och avvänjning Vilka smågrisar överlever? Jämförelse av kullar efter suggor och galtar med olika avelsvärden för smågrisöverlevnad. 65 smågrisar dissekerade efter kejsarsnitt. (Levenhouwers, 1) Smågrisar med högt avelsvärde för överlevnad hade Mindre placentor och mindre kullvariation Högre kortisolhalt (dag 111 av dräktigheten) Tyngre lever, mer glykogen i levern och i musklerna Mer fett, tyngre tunntarm och tyngre magsäck Selekterar bort de största placentorna och de största smågrisarna och därmed blir kullarna jämnare Får starkare smågrisar, inte tyngre Hitta generna Ganska många QTL för reproduktion har identifierats Genomic selection skulle kunna snabba på avelsframstegen Vilken genvariant har djuret i upp till 6. lokus Selektion av de bästa djuren kan ske efter födelsen, istället för att behöva vänta på att de grisar in. Dessutom får man avelsvärden för galtarna. Avel för smågrisöverlevnad Skötsel och selektion Avel för överlevnad är möjligt. Problemet är nog den negativa genetiska korrelationen mellan sidspäck och överlevnad De flesta avelsföretagen gör det men med olika verktyg Avel för överlevnad via jämnare placentastorlek och längre dräktighet ger lägre variaton i födelsevikt, men inte tyngre smågrisar

9 1 5 Avelsframsteg, Nordic Genetics Bruksbesättningar 13 Antal smågrisar 1 11 1 9 8 7 5 6 7 8 9 Lev födda (Y) Avvanda (Y) Lev födda (HB) Avvanda (HB) Lev födda (H) Avvanda (H) Varför skiljer de sig åt? Olika miljö i avels/hybrid och bruksbesättningar Inte säkert att de rankas lika Yorkshire selekteras för kullstorlek. Avelsvärderingen bör kompletteras med smågrisöverlevnad, både som smågrisegenskap (direkt) och suggegenskap (maternell). Hamphire selekteras idag endast för produktionsegenskaper, men utgör hälften av generna i smågrisarna. Därför bör smågrisöverlevnad även inkluderas i hampshires avelsvärdering Ingen grisavel i Sverige Avelspoolen (Norsvin) Nordic genetics (QG+Finnpig) Nordic genetics (NG) Norsvin Samarbete de senaste åren Svensk Yorkshire och Norsk Lantras Samarbetet mellan NG och Norsvin avbröts dec 11 Ägarna till Nordic Genetics beslutade ut att lägga ner Yorshireaveln i mars 1 Norsvin köper in Yorkshire från Topigs Nordic genetics skall köpa in allt avelsmaterial (utom Hampshire) från utländska aktörer Svenska Suggdatatabasen Besättning Samla in data från bruksbesättningar (SLF projekt) Studie av 18 besättningar, 9 1, 8. kullar Antal dödfödda Andel döda under diperioden 5% i studien påvekades av Besättning Kullnummer Dräktighetlängd Antal levande födda smågrisar Säsong Laktationslängd Kullutjämning Antal dödfödda 1,6 1,,8,4 1 3 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 % 15% 1% 5% % Besättningsnummer 3

1 1 5 Kullnummer Dräktighetslängd Antal dödfödda 1,6 1,,8,4 Antal dödfödda Andel döda under diperioden 5% % 15% 1% 5% Andel döda under diperioden Antal dödfödda 1,6 1,,8,4 Antal dödfödda Andel döda under diperioden 5% % 15% 1% 5% Andel döda under diperioden 1 3 4 5 6+ Kullnummer % 14 113 114 115 116 117 118 119 18 Dräktighetslängd, dagar % Kullstorlek, lev födda Säsong Antal dödfödda 3,5 1,5 1,5 Antal dödfödda Andel döda under diperioden 1 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 19 + Antal smågrisar i kullen 5% 4% 3% % 1% % Andel döda under diperioden Andel döda under diperioden 5% % 15% 1% 5% % mar maj jun aug sep nov dec feb Säsong Laktationslängd Kullutjämning Andel döda under diperioden 5% % 15% 1% 5% Andel döda under diperioden 3% 5% % 15% 1% 5% % 1 7 8 9 3 31 3 33 34 35 36 37 38 4 Laktationslängd, dagar % Minst 1 borttagen Minst 1 tillagd Kullutjämning 4

11 1 5 Lämpliga avelsmål Lagom antal levande födda Hög smågrisöverlevnad vid grisning och de första veckorna Lagom smågristillväxt fram till avvänjning Jämna smågrisar vid avvänjning (Rydhmer, 1) Yorkshire Modersegenskaper Kullvikt vid 3 veckor Normala, funktionsdugliga spenar Reproduktionsegenskaper Ingrisningsålder Intervall från avvänjning till ny betäckning Kullstorlek Levande födda Produktions och exteriöregenskaper (se Hampshire) Hampshire Produktionsegenskaper Ålder i dagar vid 1 kg Sidspäck i mm, mätt vid ekolodning Ålder i dagar vid 35 kg, stationstestade djur Antal dagar mellan 35 och 1 kg, stationstestade djur Kg foder mellan 35 och 1 kg, stationstestade djur Exteriör och Hållbarhetsegenskaper Benställningar och rörelser registrerat i samband med ekolodning i avelsbesättningarna Benställningar och rörelser registrerat på stationstestade djur Osteochondros i armbågsled samt knäled, stationstestade djur Avel för ökad kullstorlek bland möss gav dubbelt så stora kullar men som födde omogna ungar och dubbelt så många ungar dog (Rauw et al., 1999) Ogynnsamt genetiskt samband mellan smågristillväxt och överlevnad (Grandinsson et al., 5; Knol, 1) 5

1 1 5 Inverkan av foder och utfodring på spädgrisdödligheten Utfodring - Hull Inverkan på grisning och smågrisarnas vitalitet Utfodring Foder inverkan på klinisk och subklinisk difeber Inverkan av olika fettkällor i fodret på smågrisarnas vitalitet Effekt av suggans energireserv på smågrisarnas vitalitet Högt fettmått under sen dr. få dödfödda (Maes et al.4) Ökningen i fett under dr. pos. korr. med födelsevikt (Quesnel et al., 8). Färre dödfödda och högre kullvikt relaterade till högre fettmått vid grisning Beyga & Rekiel (1). Fettmått vid betäckning positivt korrelerat till kullvikten vid födelse (Matysiak et al., 1). Ingen effekt av höjd dräktighetsgiva om medeltalet för födelsevikten var över 1,5kg (King et al. 6). Höga fettmått vid grisning korrelerade till utdragen grisning och högre spädgrisdödlighet (Oliviero et al., 1). Inverkan av utfodring under dräktighet på födelsevikten Göransson, 1989 Från 14 dagar före grisning 3,4 kg/dag 1, kg/dag Lantmännen, 1986 Från 1 dagar fore grisning Ad lib 8 kg/dag, kg/dag Lantmännen, 1994 Dag - 8 under sinperioden, 3, kg/dag kg/dag Vikt vid 1,4 1,38 1,48 1,51 1,44 a 1,59 b födelse, kg 1,48 a 1,56 b Foder utfodring och difeber Byte av foder 8 jmf med 3 d. före gr. gav högre tillväxt hos nyfödda (Papadopoulus et al., 9). Högre viktökning de första fem levnadsdagarna efter suggor som fått foder med 7% jmf med 3% växttråd (Oliviero et al. 9) Smågrisar efter suggor med hög fiberhalt i dräktighetsfodret hade högre tillväxt under första levnadsveckan (Guillemet et al. 7) Hög fodergiva under sen dräktighet ökar risken för difeber (Göransson, 1989 ; Lantmännen ) Hög giva veckorna före grisning påverkar inte antal sjuka suggor (Miller et al., ). Det finns samband mellan rekt.temp. och smågrisdödlighet även hos synbart friska suggor Effekt av foderbyte på hög rektaltemp (>39,5) Difoder dagen efter grisning Difoder från 4 dagar före gr Difoder från 8 dagar före gr.,% 16,1% 14,% 15,% 1,% 7,4% 5,%,% >39,5 C Effekt av utfodring under sen dr.- och tidig lakt. på MMA behandlingar 8 7 6 5 4 3 1 % 16,3 Lantmännen SUG86 68,4 Oxytocin 45, 1 3 Sen dr. Tidig lakt. -1 dag 1 dag 7 MJ +6MJ/dag Adlib (96 MJ) Ad lib 7 MJ Ad lib,3 13, Antibiotika,4 1 5 Lantmännen SUG96 1 5 1

13 1 5 Effekt av sen dr.utfodr. och tidig lakt.utfodr på dödligheten Framtida forskning kring utfodring och smågrisdödlighet % 5 1 3 Sen dr. Tidig lakt -1 dagar 1 dagar 7 MJ +6MJ/dag Ad lib (96 MJ) Ad lib 7 MJ Ad lib Hur påverkar utfodringsstrategin (suggans hull), födelsevikt, spridning i vikt och dödlighet? Hur påverkar fodersammansättningen grisarnas vitalitet vid födelse? 15 1 9,6 15 18,4 1,1 11,7 1,3 Hur påverkar foder och fodersammansättning subklinisk difeber? Hur diagnostisera subklinisk difeber? 5-7 dagar -35 dagar 1 5 Lantmännen SUG86

14 5//1 Smågrisen liten jf m SUGGAN ~1.5 kg jf. 15 3 kg Smågrisen små energireserver Stora kullar, ~ 1 grisar Många spenar, minst 14 Inga cisterner mjölk direkt från alveolerna ( on demand ) Nyfödd: Liten, blöt, inga fettreserver, ingen hjälp från suggan (hon grisar fortfarande) Smågrisar växer snabbt, ~5 g/dag, potentialen ännu större Mission No 1 dia!!! Grisar som överlevde dog Tid (min) för att..nå juvret 13.7 36.1..dia 6.9 54.7 Tuchsherer et al. Fixar fett i fodret förlusterna? Fett fleromättat fett essentiella fettsyror omega 3 och omega 6 Fett Amerikanska försök 7 8 talet Mer fett i fodret från slutet av dräktigheten Mjölk Smågrisvikt Smågrisöverlevnad Särskilt vid låg födelsevikt och hög dödlighet Fleromättade essentiella fettsyror Linolsyra ( > arakidonsyra m fl omega 6) Omega 6 Omega 3 (n 3) EPA DHA fiskolja Linolensyra linfröolja rapsolja sojaolja (Alfa )Linolensyra ( > EPA, DHA m fl omega 3) Omega 3 Omega 6 (n 6) Linolsyra sojaolja, rapsolja, linfröolja men även spannmål 1

15 5//1 Omega 3 och omega 6 Från ca 199 Kvoten n 6/n 3 anses viktig Substrat prostaglandiner etc inflammationer, glatt muskulatur, Byggsten i fosfolipider membranrik vävnad (näthinna, nervvävnad, ) Gris(foster) hjärna ögon SNABB utveckling runt födsel Fiskolja (menhaden, tonfisk, lax, ) Hjärna, fettsyraprofil mer EPA och DHA Födelsevikt lägre Tid födsel till juverkontakt kortare Dräktighetstid längre Överlevnad högre Avvänjningsvikt? Nästa kull större Fett i fodret fixar förluster FAST fler frågor finns Mängd n 3, n 6? Kvoten n 6/n 3? Tidpunkter? Samma eller olika för olika perioder? Linolensyra i st f marina n 3 dvs EPA, DHA?

16 Strategisk halmning och smågrisdödlighet Seminarium i Alnarp, 6 april 1 Rebecka Westin doktorand Begränsade mängder fint strömedel under resten av diperioden Tillfredställt behov av bobyggnad Bobyggnad helt avslutad före förlossningen startar Uttrycker sina modersegenskaper tydligare Kortare förlossning Lugnare under grisning Doktorandprojekt Stor besättningsstudie i samarbete med SvDHV 4 gårdar x omgångar Strategisk halmning vs. ca,5 kg daglig giva + ca kg vid grisning Totalt 365 grisningar 1 suggor har grisat i båda systemen Produktionsdata Suggor som grisat i båda systemen Kontroll Halm Levande födda 13,58 13,58 Dödfödda 1,5,77 Kull ef utj 13,38 13,8 Antal dag 5 11,3 11,6 Antal avv 1,48 1,86 1,7 % 1,3 % Obs! Råa medeltal

17 Vad dör smågrisar av? English & Smith 1975 36 smågrisar y Svält 4 % Dyck & Swiestra 1987 569 smågrisar y Svält 41% y Trauma 36 % y Infektioner,1 % y Missbildningar,1% y Okänd 1 % -11,4 % agalacti -31,4 % normal digivning y y y Trauma 18 % Infektioner m.m 1 % Missbildningar 1 % (Svagfödda 15 %) Extensive supplie of straw Unknown 4% Starvation 4% Enteritis 3% Trauma 33% Fördelning av dödsfall över tid Kontroll Conventional Dödsfallen inträffar under en mer utsträckt period i kontrollgruppen. 5 Other 9% Enteritis 1% Enteritis 7% Starvation 34% Trauma 8% Unknown 9% Other 7% Unknown Other 7% 8% Andel dödsfall % y Dödsorsak hos 781 smågrisar Starvation 46% 15 Svält Trauma 1 Enterit 5 1 3 4 5 Fördelning av dödsfall över tid Halm Trauma % Risken att dö av svält var hälften så stor i boxar med strategisk halmning (OR=,5). Risken att dö av trauma eller diarré var dock något högre (OR=1,7). Andel dödsfall % 5 15 Svält Trauma 1 Enterit 5 Svält + hypotermi = sant 1 3 4 5 Ökad risk för trauma? Individual temperature of piglets at 8h 4 Temperature 8h 39 38 37 36 Weight class Treatment <1,5 kg 1,5-1,9 kg,- kg No straw <1,5 kg 1,5-1,9 kg,- kg Straw Endast en av gårdarna hade boxar byggda för lösgående suggor.

18 Frågor som söker svar? Tack! Den optimala grisningsboxen hur ser den ut? Hur mycket material behövs för att se positiva effekter av bobyggnad?

19 - inhysning och management - orsaker - orsaker - sammansatt problem Suggan Kullen/smågrisarna Råmjölk/hygien Värme Omgångsgrisning och kullutjämning Management och skötsel Inhysningssystem - suggan - suggans ålder - Modersegenskaper - Kondition - Antal funktionsdugliga spenar - Ålder - Hälsa (MMA, benhälsa m m) Dödlighet, % 5 15 1 5 Övr infektioner Mag/tarm Trampning Fläk Svält Svaga 1 3-4 5-6 >6 Kullnummer 1

- suggans hälsa - kullen/smågrisarna Dödlighet, % 5 15 1 5 ingen MMA MMA Övr infektioner Mag/tarm Trampning Fläk Svält Svaga Dödlighet, % 35 3 5 15 1 5 <8 8 9 1 11 1 13 14 >14 Övr infektioner Mag/tarm Trampning Fläk Svält Svaga Antal 'at risk' - kullen/smågrisarna - värme Födelsejuverkontakt, min Dödlighet under de 3 första levnadsdygnen, % Medelvikt, kg < 8 1,53 1-4 19 1,4 >4 1,3 Ingen juverkontakt 1 1,7 - råmjölk/hygien - råmjölk/hygien Nedsatt kroppstemperatur Dåligt kolostrumintag (råmjölk) Blodsockerbrist Dålig passiv immunisering Nedsatt kroppstemperatur Infektiösa sjukdomar Sjukdom/död

1 - råmjölk omgångsgrisning och kullutjämning management och skötsel inhysningssystem (+ skötsel) - Dagens problem är för många födda! - nya rutiner System med amsuggor Nygrisade -,5 v 4v 3

- nya rutiner System med amsuggor - nya rutiner (Rescue Deck) + Lägre smågrisdödlighet - Stör allt in allt ut -systemet? - Överföring av smittor? - Avvänjningsvikter/pellegrisar? - Effekter på suggorna? - Arbetsinsats? - Andra kostnader (byggkostnader etc)? Djurskyddsföreskrifter kring avvänjningsålder? - nya rutiner (Rescue Deck) + 3-5 % lägre smågrisdödlighet? + Bättre avvänjningsvikter? + Stör inte allt in allt ut -systemet - Arbetsinsats? - Andra kostnader (utrustning, energi, mjölkersättningar etc)? - andra alternativ? Kombination amsugga och Rescue Deck? Nygrisade -,5 v Djurskyddsföreskrifter kring avvänjningsålder? 4