Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Centrum för Riskforskning, HHS SKB:s samhällsseminarium Gimo Herrgård, Östhammar 17 november 2006
Disposition Projektets uppläggning Förändring hos attityderna 2001-2005 i Östhammar och Oskarshamn Analys av skillnaderna i attityder mellan åldersgrupper Jämförelser mellan attityderna i Östhammar, Oskarshamn, Finspång och riket Modell för förklaring av skillnaderna Kunskaper och engagemang Tidsaspekter, teknikens utveckling Kommunikation och inflytande Försiktighetsprincipen (precaution) Stigma? 2
Uppläggning av projektet En postenkät med ett omfattande formulär, ca 260 frågor eller bedömningar Utsändes till 4000 personer bosatta i Oskarshamn Östhammar Finspång (kontrollkommun) Hela riket Ca 50% svarade efter 2 påminnelser Jämförelse med parallell hälsoundersökning samt Temo-data avseende gemensamma frågor visar på rimligt hög grad av likhet 3
Förändringar 2001-2005 Mätningar gjordes 2001 inför beslutet att eventuellt gå vidare med platsundersökning Hur har dessa undersökningar och information i samband med dem påverkat attityder och riskuppfattningar? Eftersom vissa frågor var gemensamma 2001 och 2005 kan en jämförelse göras 4
Röstavsikt 2001 och 2005 för eller mot ett slutförvar i kommunen 80 Andel som avser rösta för ett slutförvar 75 70 65 60 55 50 45 Män Östhammar Kvinnor Östhammar Män Oskarshamn Kvinnor Oskarshamn Män Kvinnor 40 2001 2002 2003 2004 2005 År 5
Socialt förtroende förtroende för myndigheter och organisationer 0,3 Socialt förtroende 0,2 0,1 Män Östhammar Kvinnor Östhammar Män Oskarshamn Kvinnor Oskarshamn Män 0,0-0,1 Kvinnor -0,2-0,3-0,4 2001 2002 2003 2004 2005 År 6
Förtroende för vetenskapen (epistemiskt förtroende) 0,6 Epistemiskt förtroende 0,4 Män Östhammar Kvinnor Östhammar Män Oskarshamn Kvinnor Oskarshamn 0,2 0,0 Män -0,2-0,4 Kvinnor 2001 2002 2003 2004 2005 År 7
Sammanfattning av förändringar En mera positiv inställning till ett slutförvar bland män Svagare trend bland kvinnor Oskarshamnsbor tycks vara något mera positiva än de bosatta i Östhammar 8
Vad beror förändringarna på? En i landet allmänt mera positiv inställning till kärnkraften är INTE en förklaring enligt mera detaljerade analyser Effekter av SKB:s (och andras) information? 9
Köns- och åldersskillnader, data från Oskarshamn och Östhammar 5,4 5,2 Attityd till slutförvar 5,0 4,8 4,6 4,4 Ungdomsgruppen mest positiv 4,2 4,0 3,8 Män Kvinnor 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75+ Ålder 10
Köns- och åldersskillnader, data från hela landet 4,0 Attityd till slutförvar 3,5 3,0 2,5 Män Kvinnor Data från hela landet ser helt annorlunda ut 2,0 1,5 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75+ Ålder 11
Tolkning Resultat av analysen av förändringar 2001-2005 samt åldersvariationen tyder på att det finns specifika förändringar i just Oskarshamn och Östhammar Dessa har inträffat under den pågående platsundersökningen Effekten tycks vara störst bland ungdomar Den parallella förändringen av attityden till kärnkraften kan inte förklara förändringarna i Östhammar och Oskarshamn En rimlig tolkning är att förändringarna har samband med SKB:s och andras informationsverksamhet i de två kommunerna 12
Attityd till slutförvar 7 6 Män Kvinnor Mycket starkt positiv Starkt positiv 5 4 3 Ganska positiv Varken positiv eller negativ Ganska negativ 2 1 Oskarshamn Östhammar Finspång Riket Starkt negativ Mycket starkt negativ 13
Röstavsikt vid en ev folkomröstning om slutförvar i egna kommunen: andel (procent) som säkert eller troligen skulle rösta för 80 70 60 50 40 30 Män Kvinnor 20 10 0 Oskarshamn Östhammar Finspång Riket 14
Skillnader i emotionella reaktioner på lokalt förvar för använt kärnbränsle (medelvärden, standardiserade skalor) Positiva emotioner Negativa emotioner 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5 Oskarshamn Östhammar Finspång Riket 15
Svar på frågan om risk med ett slutförvar i kommunen, Östhammar/Oskarshamn: Finns det en risk? Risk för kommunen Personlig risk Andel av de svarande i procent 35 30 25 20 15 10 5 0 Små personliga risker, något större för kommunen. Vid större risker kan dessa bli viktigare än nyttan Ja, absolut Ja, troligen Tveksam Nej, absolut inte Nej, troligen inte 16
Attityd till slutförvar och kärntekniskt arbete (eget eller hos någon i familjen) Alla Kärntekniskt arbete Ej kärntekniskt arbete 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4 Kärntekniskt arbete har viss effekt men förklarar bara en del av skillnaderna i attityder Oskarshamn Östhammar Finspång Riket 17
I ett nötskal Små skillnader mellan Oskarshamn och Östhammar, stora skillnader mellan dessa två och övriga landet Även skillnader mellan män och kvinnor Ganska positiva attityder i Oskarshamn och Östhammar bland män, kvinnorna där mera neutrala Stora skillnader i emotionella reaktioner de var positiva i Östhammar/Oskarshamn, negativa i landet Kärntekniskt arbete kan förklara en del, men långt ifrån hela, skillnaden mellan kommunerna 18
Modell för attityden till ett slutförvar 68 % förklarad varians Socialt förtroende Attityd till kärnkraften -0.02 0.12 Positiva emotioner 0.18-0.15 Attityd till slutförvaret Negativa emotioner 0.12 0.27 0.14 Viktigast: Nytta för kommunen Emotioner, risk Epistemiskt förtroende Nytta för kommunen Risk för kommunen 19
I ett nötskal Mycket hög förklaringsnivå Nyttan den viktigaste förklaringsvariabeln (speciellt i ungdomsgruppen) Emotionella reaktioner näst viktigast, riskuppfattning ungefär lika viktigt Epistemiskt förtroende klart mera kraftfull variabel än socialt förtroende Attityd till kärnkraften som sådan bidrar också med betydande del av förklaringen Andra variabler har prövats men inte bidragit till att förklara attityden ytterligare, t ex de i amerikansk forskning ofta framhållna dimensionerna stark fruktan ( dread ) och att risken är ny 20
Några detaljer. 21
Stora skillnader! 22
Skulle du kunna skydda dig mot en olycka i samband med hantering och förvaring av använt kärnbränsle? 23
I ett nötskal Stora skillnader när det gäller nyttan för kommunen Stora skillnader när det gäller möjligheten att skydda sig mot en eventuell olycka 24
Det finns ett tydligt samband mellan attityd till slutförvar och politiska preferenser 0,4 Attityd till slutförvar 0,2 0,0-0,2-0,4 Avviker från vänster-höger dimensionen -0,6 Mp V C Kd S Fp M 25
Detaljer Östhammar Oskarshamn Finspång Hela landet 1,0 Attityd till slutförvar 0,5 0,0-0,5-1,0 I stort samma trend, men V-, Mp- och Kdanhängare i Östhammar mera negativa än motsvarande i Oskarshamn -1,5 Mp V C Kd S M Fp 26
Bedömning av eget engagemang i frågan om slutförvar 2. Känner du dig engagerad i frågan om ett djupförvar för använt kärnbränsle i din kommun? Östhammar Oskarshamn Kolumnprocent Kolumnprocent Ja, absolut 13 15 Ja,troligen 36 39 Tveksam 15 16 Nej,troligen inte Nej, absolut inte 30 27 5 4 27
Självbedömd kännedom om SKB:s metod för slutförvar 40 35 30 25 20 15 10 5 Östhammar Oskarshamn Finspång Hela landet 0 Mycket liten Liten Varken stor eller liten Stor Mycket stor 28
I ett nötskal Ganska högt engagemang i frågan i Oskarshamn och Östhammar Betydligt bättre kännedom om SKB:s metod för slutförvar i dessa kommuner än i landet i stort 29
Under hur lång tid är det använda kärnbränslet farligt? 60 50 Ca 50% svarar mindre än 1000 år 40 30 20 Östhammar Oskarshamn Hela landet 10 0 Högst 50 år 51-100 år 101-500 år 501-1000 år >1000 år 30
Hur långt in i framtiden kan man förutse samhällets utveckling? 30 25 Svenska samhället Världen i stort Data från alla 4 stickproven 20 15 10 På sin höjd några decennier! 5 0 Högst 5 år 6-10 år 11-20 år 21-50 år >50 år 31
Östhammar Oskarshamn Finspån g Riket 17. Tror du att det använda kärnbränslet inom ca 100 år kan göras helt ofarligt med hjälp av nya, idag ej tillgängliga, tekniska metoder? Ja, absolut 10 8 6 6 Ja,troligen 39 41 31 33 Tveksam 36 40 40 41 Nej,troligen inte Nej, absolut inte 13 11 20 16 2 1 3 3 32
Information och diskussion i Östhammar och Oskarshamn Tabell 18. Öppen och tydlig information och diskussion. (Kolumnprocent). Östhammar Oskarshamn Ja, absolut 42 51 Ja, i viss mån 33 29 Tveksamt 18 14 Nej,troligen inte 4 4 Nej, absolut inte 3 2 33
I ett nötskal Tidsfaktorn tycks underskattas av många av de svarande som inte anser att det använda kärnbränslet är farligt efter 1000 år, men det kan förstås ha samband med vad som menas med farligt Framtida utveckling av samhället anses mycket svårt att förutsäga En viss optimism finns om utveckling av ny teknik 34
Bedömning av möjligheten att påverka kommunens politik Förvar för kärnbränsle Andra frågor 5 4 3 2 1 Oskarshamn Östhammar Finspång Riket 35
0,8 Aktivitet 30 Genomsnittlig aktivitet 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4 Andel 25 20 15 10 5 Andel av de svarande i procent -0,6 Mkt starkt pos Starkt pos Ganska pos Varken eller Ganska neg Starkt neg Mkt starkt neg Attityd till slutförvar 0 36
I ett nötskal Ganska låg bedömning av möjlighet att påverka skeendet De som är mest aktiva och gör sig mest bemärkta har starkare attityder för eller emot änövriga De är därför inte representativa 37
Försiktighetsprincipen Enkelt uttryckt: undvik även små risker med en ny teknologi om konsekvenserna av en olycka skulle vara stora i kombination med att kunskaperna om relevanta sannolikheter är osäkra Detta även om vinsterna med teknologin skulle vara stora Denna inställning mättes med ett antal attitydfrågor och ett index beräknades 38
Genomsnitt av försiktighetsattityd i de fyra stickproven >3 = positiv till försiktighets- Principen i genomsnitt Statistiskt signifikanta men små skillnader! 39
Försiktighetsattityd och ålder 0,6 0,4 Män Kvinnor Försiktighetsattityd 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75+ Ålder 40
Försiktighetsattityd och utbildning 0,6 0,4 Män Kvinnor Försiktighetsattityd 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6 1 2 3 4 5 6 Utbildningsnivå 41
42 Mycket starkt negativ Ganska negativ Starkt negativ Varken negativ eller positiv Ganska positiv Starkt positiv 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0 Mycket starkt positiv Försiktighetsattityd
I ett nötskal Stora skillnader avs kön, utbildning och ålder i inställning till försiktighetsprincipen Starkt samband med inställningen till slutförvar 43
Stigma fördelning av sammansatt Östhammar och Oskarshamn index Hela landet och Finspång 44
Slutsatser Nyttan för kommunen är den viktigaste variabeln när det gäller attityd till ett slutförvar. Detta är en dimension som fångar upp ett större innehåll än enbart att man har arbete inom kärnteknisk industri Därnäst kommer den upplevda risken och emotionella reaktioner, förtroende för den vetenskapliga analysen av riskerna, attityden till kärnkraften, Förändringarna under genomförandet av platsundersökningen 2001-2005 tycks vara specifika för de två kommunerna och främst är det ungdomarna som har påverkats Frågan är engagerande, man anser sig ha ganska goda kunskaper Tiden för risk med ett slutförvar bedöms av ca 50% som < 1000 år 45
Slutsatser (forts.) Man är optimistisk om utveckling av ny teknik men anser att samhällets utveckling bara kan förutses på ganska kort sikt God information, men ganska små möjligheter att påverka kommunens politik De som är aktiva är har ovanligt starka uppfattningar för eller emot - och är inte representativa Inställning till försiktighetsprincipen: skillnader mellan grupper, samband med attityd till slutförvar Stigma anses inte vara en risk av boende i Östhammar och Oskarshamn men väl av svarande i övriga landet 46
Att diskutera Varför kvinnor är mindre positiva till slutförvaret än vad män är Varför detsamma gäller äldre jämfört med yngre Att riskerna med ett slutförvar av många bedöms som obefintliga efter 1000 år Att många tror att ny teknik kan ge nya förutsättningar för ett slutförvar Att förtroende för vetenskapen tycks vara viktigare än förtroende för experter och myndigheter Att man tycks uppleva ganska små möjligheter att påverka skeendet trots att man är nöjd med information och diskussioner Att de mest aktiva inte har typiska attityder utan är mera extrema 47
Att diskutera (forts.) Försiktighetsprincipen Stigma en myt? 48