Objekt: Lindholmen 50 000 pe Sida 1 av 87 Lindholmen 50 000 pe Miljökonsekvensbedömning Bilaga B Org.nr: 55 64 89 0340 Hemsida: www.bylero.se Rev: 2018 04 25 /Göran Axén
Sida 2 av 87 Innehållsförteckning 1 Icke teknisk sammanfattning... 6 2. Inledning... 8 2.1 Administrativa uppgifter... 8 2.2 Definitioner... 9 2.3 Bakgrund... 10 2.4 Syfte... 11 2.5 Avgränsningar... 12 2.6 Samråd... 12 2.6.1 Samråd... 12 2.6.2 Samrådssvar... 12 3. Verksamhetens utformning och omfattning... 12 3.1 Nuvarande anläggning... 12 3.1.1 Lokalisering... 12 3.1.2 VA-verksamheten i Norrtälje kommun... 13 3.1.3 Avloppsvattenbehandling... 13 3.1.4 Rens- och slambehandling... 14 3.1.5 Nuvarande dimensionering... 15 3.1.6 Inkommande BOD7-belastning... 16 3.1.7 Hydraulisk kapacitet och belastning... 17 3.1.8 Befintlig och planerad fördubbling av utloppsledning... 20 3.1.9 Befintlig och planerat ledningsnät och pumpstationer... 21 3.2 Utsläpp och slam från Lindholmens ARV... 32 3.2. 1 Utsläpp till vatten... 32 3.2.3 Slam från reningsverken... 34 3.3 Framtida anläggning... 37 3.3.1 Avloppsreningsverket... 37 3.3.2 Processlösning... 38 3.3.3 Dimensionering... 40 3.3.4 Framtida slamproduktion och slamhantering... 41 3.3.5 Framtida kemikalieförbrukning... 41 3.3.6 Framtida energiförbrukning... 41 3.3.7 Framtida avfallsmängder... 42 3.3.8 Transporter... 42
Sida 3 av 87 4. Miljökvalitetsnormer... 42 4.1 Luft och buller... 42 4.2 Vatten... 43 4.2.1 Vattendirektivet och havsmiljödirektivet... 43 4.2 Avloppsdirektivet... 43 5. Miljömål och övriga krav... 44 5.1 FN:s globala hållbarhetsmål... 44 5.1.1 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.... 44 5.1.2 Hav och marina resurser... 44 5.2 Nationella och regionala miljömål... 44 5.2.1 Miljökvalitetsmål... 44 5.2.2 RUFS... 46 5.2.3 Boverket - Skyddsavstånd... 46 5.2.4 Naturvårdsverket - Buller... 46 5.2.5 Naturvårdsverket - Slam... 48 6. Alternativa platser och utformning... 48 7. Omgivningsbeskrivning... 54 7.1 Planförhållanden... 54 7.1.1 Riksintressen... 54 7.1.2 Översiktsplan... 54 7.1.3 Gällande detaljplaner... 55 7.1.4 Strandskydd... 55 7.2 Natur och miljö på land... 56 7.2.1 Naturvärden... 56 7.2.2 Rekreation och friluftsliv... 58 7.2.3 Landskapsbild... 58 7.3 Recipientförhållanden... 58 7.3.1 Norrtäljeviken idag och i framtiden... 59 7.3.2 Kvalitetsfaktor enligt Havs- och vattenmyndigheten... 61 7.4 Kultur... 71 8. Effekter och konsekvenser från nuvarande och en framtida anläggning... 71 8.1 Vatten... 71 8.2 Mark... 72 8.3 Luft... 73
Sida 4 av 87 8.3.1 Spridning av aerosoler och dålig lukt... 73 8.3.2 Lustgas och metan... 73 8.3.3 Kvävgaser... 73 8.4 Buller... 74 8.4.1 Transporter... 74 8.4.2 Buller från reningsverket... 75 8.5 Avfall... 75 8.6 Läkemedel... 76 8.7 Kemikalier... 78 8.6.1 Fällningskemikalier... 78 8.6.2 Polymerförbrukning... 79 8.7 Energi... 80 9. Hushållning... 83 9.1 Energi... 83 9.2 Mark... 83 9.3 Vatten... 83 10. Driftstörning, risk för olyckor och skyddsåtgärder... 83 10.1 Utsläpp... 84 10.2 Trafik- och trafikolyckor... 84 10.3 Luft... 84 10.4 Kemikalier och avfall... 85 11. Sammanfattning... 86 Bilagor... 87
Sida 5 av 87 Revisionshistorik Version Beskrivning Datum Författare 1.1 Rättningar 209-05-03 Peter Leonardsson 1.0 Första giltiga version 2019-04-17 Peter Leonardsson 0.14 Rättningar 2019-04-15 Peter Leonardsson 0.13 Ändring av hänvisning 2019-04-15 Jennie Åberg 0.12 Komplettering Sweco 2019-04-04 Peter Leonardsson 0.11 Komplettering 2019-04-03 Peter Leonardsson 0.10 Komplettering 2019-03-13 Peter Leonardsson 0.9 Komplettering 2019-03-12 Peter Leonardsson 0.8 Uppdateringar 2019-03-05 Peter Leonardsson 0.7 Rättningar och uppdateringar 2019-02-22 Peter Leonardsson 0.6 Rättningar 2019-02-19 Peter Leonardsson 0.5 Uppdatering 2019-01-28 Peter Leonardsson 0.4 Uppdatering 2019-01-14 Peter Leonardsson 0.3 Uppdatering 2019-01-09 Peter Leonardsson 0.2 Uppdatering 2018-11-29 Peter Leonardsson 0.1 Koncept 2018-11-22 Peter Leonardsson
Sida 6 av 87 1 Icke teknisk sammanfattning Norrtälje kommun driver idag Lindholmens avloppsreningsverk som renar spillavloppsvattnet från Norrtälje stad och Bergshamra samhälle. Avloppsvattnet utgörs av spillavlopp från hushåll och verksamheter samt slambrunnar och slutna tankar från enskilda anläggningar. Reningsverket har sitt utsläpp i Norrtäljeviken. Det avvattnade slammet används för närvarande som skyddstäckning på avfallsupplag. Lindholmens avloppsreningsverk skall byggas om och till för att klara belastningen motsvarande 50 000 personer (pe). Nuvarande tillståndsgiven avloppsmängd skall ökas från 34 000 pe till 50 000 pe. Samtidigt som tillstånd söks för avloppsreningsverket söks även tillstånd för det tillhörande avloppsledningsnätet. Reningsverket har legat på aktuell plats sedan 60-talet och har byggts om ett antal gånger under åren. Verket är lokaliserat på en kulle invid Lindholmens naturreservat. För att klara den ökande mängden avloppsvatten samt även förnya reningsverket kommer en om- och tillbyggnad att ske av verket. Byggnadsarbetena kommer att försiggå inom eller i direkt anslutning till nuvarande område för verksamheten. Inför ansökan och upprättande av MKB:n har samråd skett med myndigheter, kommun, berörda enskilda, organisation och allmänheten. En studie har gjorts för att finna alternativa lokaliseringar och lösningar för avloppsvattenrening för Norrtälje stad och Bergshamra samhälle. Slutsatserna är att den bästa lösningen ur miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt perspektiv är att bygga ut nuvarande avloppsreningsverk vid Lindholmen. Utbyggnaden vid anläggningen innebär en förnyelse och tillbyggnad av volymer, byggnader och processer. Det framtida avloppsverket kommer att förses med en ökad kapacitet och högre driftsäkerhet. Processer och anläggningsdelar som kan ge lukt och andra olägenheter till luft kommer också att byggas in och förses med särskild luftreningsutrustning. Långsiktigt är den bästa recipienten Norrtäljeviken vid en jämförelse med utanförliggande vikar och fjärdar. Kostnaden för alternativet att bygga till befintligt verk är mycket lägre än flyttning av hela anläggningen till annan plats eller flytt av utsläppspunkten.
Sida 7 av 87 En fortsatt verksamhet vid Lindholmen skulle också innebära möjligheter till ett samarbete med Norrtälje Energi AB kring möjligheten att ta till vara den överskottsenergi som uppstår vid anläggningen. Exempel på miljöaspekter som beskrivs och bedöms för driftskedet är: Natur- och kulturmiljö samt rekreation Utsläpp till luft och vatten Buller Transporter Kemikalier och avfallshantering Klimatförändringar En fortsatt verksamhet vid Lindholmen bedöms inte stå i konflikt med intressen enligt kap 3 och 4 kap miljöbalken. Det finns värdefulla naturvärden i anslutning till anläggningen. Dessa naturvärden bedöms inte påverkas negativt utan snarare finns det möjlighet till ett starkare skydd än om nuvarande verk skulle läggas ned. En stor del av anläggningen kommer att byggas in vilket innebär att risken för buller och lukt kan minimeras. Utsläppsmängderna kommer att öka vid ett fullt belastat verk. Dessa mängder bedöms dock inte innebära en försämrad status för Norrtäljeviken. Transporterna kommer att öka till verket men denna ökning är dock marginell jämfört med den trafik som går på Vätövägen idag. Det framtida verket kommer inte att ge några bullerstörningar till omgivningen. Behovet av kemikalier och mängden avfall bedöms öka i proportion till mängden avloppsvatten som kommer att behandlas i verket. Genom att verket kommer att förnyas i mycket stor utsträckning kommer maskinutrustning mm förväntas innebära en lägre energiförbrukning per person jämfört med nuvarande verk. Några allvarligare konsekvenser under anläggningsskedet bedöms inte uppstå. Avsnitt 3.1.9 har tagits fram av Sweco Environment AB med Anne Adrup som uppdragsledare.
Sida 8 av 87 2. Inledning 2.1 Administrativa uppgifter Anläggning: Lindholmens avloppsreningsverk Fastighetsbeteckning Tälje 3:289, Tälje 2:48 och Tälje 2:115 Platsnummer 0188-50-012 Verksamhetskod 90-10. Avloppsreningsverk med en anslutning av fler än 2000 personekvivalenter (pe) eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2000 pe. Tillståndsmyndighet Sökande Länsstyrelsen i Stockholms län Norrtälje kommun Organisationsnummer: 210200-0217 Postadress: Box 802 761 28 Norrtälje Besöksadress: Estunavägen 14 Norrtälje Telefon: 0176-71 000 Kontaktpersoner: Peter Leonardsson, Bylero AB 070-792 07 31 Peter.leonardsson@bylero.se Jennie Åberg 0739-62 36 07 jennie.aberg@norrtalje.se
Sida 9 av 87 2.2 Definitioner Begrepp/förkortning Förklaring/definition Recipient OCO pe MKB Septikslam Externslam Arv MaxGVB MLN Leq Vattendrag för mottagare av dag- eller avloppsvatten Typ av aktivslamanläggning Personekvivalent Miljökonsekvensbedömning Brunnslam från tömning av slambrunnar och slutna tankar Slam från externa reningsverk Avloppsreningsverk Maximal veckobelastning Miljökvalitetsnormer Ekvivalent ljudnivå
Sida 10 av 87 2.3 Bakgrund Lindholmens reningsverk renar avloppsvattnet från Norrtälje stad och Bergshamra samhälle. Anläggningen tar också hand om slam från slamavskiljare och slutna tankar från enskilda fastigheter i Norrtälje kommun samt avvattnar slam från mindre avloppsreningsverk i kommunen. Reningsverket är lokaliserat strax öster om Norrtälje stad med utsläpp av renat avloppsvatten i Norrtäljeviken. Utsläppet av det renade vattnet sker på 4 m djup ca 350 m ut från land. Figur 1: Avstånd till bebyggelse Under de sista åren har föroreningsmängderna ökat till reningsverket med anledning av den befolkningstillväxt som skett i Norrtälje kommun. För att klara det framtida behovet av rening av avloppsvatten och även förnya anläggningen har kommunfullmäktige gett kommunstyrelsekontoret i uppdrag att ansöka om tillstånd för att bygga ut reningsverket för att klara en framtida belastning på 50 000 personer (pe) med planeringshorisonten 2045. Det ökade flödet kräver också att befintlig utloppsledning måste kompletteras med ytterligare en ledning. Nuvarande tillstånd erhölls 1997-05-20. Tillståndsgiven anslutning till verket är motsvarande 34 000 pe och aktuell belastning till verket är ca 21 000 pe varav mottagning och behandling av septikslam utgör ca 6 000 pe beräknat på hela året (2017).
Sida 11 av 87 För att klara den tillståndsgivna belastningen måste den nuvarande mellansedimenteringen kompletteras. Detta planeras att genomföras under 2019-2020. Norrtälje kommuns prognos för befolkningsutvecklingen är att antalet mantalsskrivna personer kommer att öka med knappt 13 000 personer fram till och med 2026 i Norrtälje stad och Bergshamra samhälle. 35000 Befolkningsprognos Norrtälje Bergshamra statistikuttag NYKO 2018 11 15 30000 Mantalsskrivna personer 25000 20000 15000 10000 5000 0 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Diagram 1 Befolkningsprognos 2.4 Syfte Norrtälje kommun avser att utöka reningskapaciteten vid Lindholmens avloppsreningsverk och söker därför tillstånd för: Miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken (1988:808) och enligt 6 förordningen om miljöfarlig verksamhet för avloppsreningsverk med en anslutning av fler än 2000 personekvivalenter (pe) eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2000 pe. Vattenverksamhet enligt 11 kap 2 miljöbalken (1998:808) för anläggande av utloppsledning i vattenområdet. I tillståndsansökan ingår även tillhörande ledningsnät för avloppsreningsverket. Syftet med en miljökonsekvensbedömning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på miljön och på människors hälsa. Beskrivningen ska visa hur
Sida 12 av 87 verksamheten hushåller med mark, vatten, den fysiska miljön i övrigt, material, råvaror samt energi. Miljökonsekvensbedömningen (MKB) skall också möjliggöra en samlad bedömning av effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n utgör en del av handlingarna tillhörande tillståndsansökan för den ansökta verksamheten. MKB:n har tagits fram i enlighet med de krav som anges i 6 kap. miljöbalken. 2.5 Avgränsningar Denna MKB redovisar bedömda konsekvenser av utbyggnad av Lindholmens avloppsreningsverk, Tillhörande ledningsnätet finns också beskrivet i denna handling, Planeringshorisonten för utbyggnaden är 2045. Värderingarna och bedömningar av miljöaspekter, befolkningstillväxt, tekniska lösningar bygger i första hand på de underlag som finns och de sträcker sig ca 10 år framåt. 2.6 Samråd 2.6.1 Samråd Samråd har skett genom utskick av inbjudan till samråd till de fastighetsägare inom 1500 m från reningsverket samt olika intresseorganisationer som kan vara berörda. Under bilaga I och J i tillståndsansökan för Lindholmens reningsverk finns samrådsredogörelsen samt meddelande från Länsstyrelsen i Stockholms län om det genomförda samrådet. 2.6.2 Samrådssvar Sammanlagt inkom 11 svar från allmänheten och organisationer samt svar från 5 av de myndigheter som erhållit samrådsunderlaget.. Alla svar som kommit finns under bilaga I. Under denna bilaga finns också en sammanställning av kommentarer från Norrtälje kommun på de skriftliga synpunkter som inkommit. Även de frågor som ställdes vid mötet som genomfördes finns redovisade i denna handling. 3. Verksamhetens utformning och omfattning 3.1 Nuvarande anläggning 3.1.1 Lokalisering Lindholmens avloppsreningsverk ligger ca 2,5 km nordöst om Norrtälje stad. Anläggningen ligger på fastigheterna Tälje 2:15, 2:48. 3:289. Det finns 40 st
Sida 13 av 87 pumpstationer och tillhörande ledningsnät som leder avloppsvattnet till Lindholmen. Pumpstationernas placering framgår av bilaga A16 Närmaste bebyggelse till avloppsreningsverket utgörs av bostadshuset Hasselbacken på Tälje 3:85 på ett avstånd av ca 220 m. Ytterligare exempel på bebyggelse i närheten av verksamheten är två förskolor Vildnissarna och Körsbäret, på ett avstånd av 480 respektive 530 m samt ett vårdhem, Maria Winkvist, på ett avstånd av 490 m 3.1.2 VA-verksamheten i Norrtälje kommun Den allmänna anläggningen i Norrtälje kommun omfattar 19 st avloppsreningsverk och 8 st vattenverk samt 119 st avloppspumpstationer. Det allmänna va-ledningsnätet är 1 364 km långt. En vattenledning från Norrvatten försörjer en stor del av tätorterna i kommunen med renvatten bland annat Norrtälje stad och Bergshamra tätort. Det största avloppsreningsverket i Norrtälje kommun är Lindholmen. Övriga tillståndspliktiga allmänna reningsverk i Norrtälje kommun, dvs över 2000 pe, är Älmsta, Hallstavik och Rimbo. Vid Kapellskärs reningsverk pågår tillbyggnadsarbeten innebärande att kapaciteten skall öka från 1900 till den tillståndsgivna mängden 15 000 pe. Lindholmens reningsverk tar hand om spillvatten från Norrtälje stad och Bergshamra samhälle. Utöver detta spillvatten transporteras även slam från enskilda anläggningar samt slam från andra avloppsreningsverk till Lindholmen för behandling. Verksamhetsområdena för vatten och spillvatten framgår av bilaga A13, A14 och A15. Norrtälje kommun har fastställt en VA-plan som beskriver vilka arbeten som planeras för att förvalta, utöka och förnya den allmänna VA-anläggningen. (bilaga B9). VA-planen är ett verktyg för långtidsplanering och för att genomföra varje åtgärd krävs enskilda beslut. 3.1.3 Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen vid Lindholmens avloppsreningsverk består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Vid reningen avskiljs synliga föroreningar, syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Reningsverkets principiella uppbyggnad framgår av nedanstående schematiska bild.
Sida 14 av 87 Figur 2: Princip processchema vattenfas Den mekaniska behandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar i fingaller, tyngre partiklar och sand i luftat sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. Den biologiska reningen sker i en aktivslamprocess benämnd OCO-reaktor. Utformningen av OCO-reaktorn gör det möjligt att i ett och samma reningssteg driva både biologisk-, kväve- och fosforrening. De mikroorganismer som utnyttjas i dessa processer har relativt låg tillväxthastighet varför en stor del av slammet som organismerna finns i, måste recirkuleras. Slammet från OCO-reaktorn avskiljs därför i en efterföljande sedimenteringsbassäng och en större del av slammet pumpas sedan tillbaka in i reaktorn. En renad klarfas pumpas vidare från sedimenteringsbassängen till nästa reningssteg där en fällningskemikalie tillsätts för att fälla resthalterna av fosfor och partiklar. Detta bildar ett slam som sedimenterar i efterföljande bassänger innan det renade vattnet leds ut i Norrtäljeviken. 3.1.4 Rens- och slambehandling Gallerrens avvattnas med renspress innan det samlas upp och fraktas till Salmunge avfallsupplag, där det blandas med papper/plast/träfraktionen och sedan går vidare till förbränning. Primärslam från försedimenteringen leds direkt till rötkammaren. I rötkammaren stabiliseras slammet, det vill säga de organiska ämnena bryts ner så att de inte ger upphov till lukt. Under rötningsprocessen bildas biogas som samlas upp i en gasklocka. Vintertid används en gaspanna för omvandling av gas till värme för
Sida 15 av 87 lokalerna men övrig tid facklas gasen bort. Efter rötningen förtjockas slammet innan det går vidare till centrifugering. Här tillsätts polymerer för att underlätta avvattningen. Det förtjockade slammet pumpas sedan till ett utvändigt slamlager. Figur 3: Princip processchema slamfas Överskottslammet från den biologiska reningen går till slamförtjockare där det dekanteras, innan det leds vidare till slamlager där det blandas med rötat slam. Slammet från slutsedimenteringsbassängen pumpas till slamlager innan det går vidare till centrifugering och utvändigt slamlager. Externslam kommer in i externslammottagningen och pumpas sedan vidare till slamlager, innan det går vidare till centrifugering och utvändigt slamlager. Septiskt slam samlas upp i två egna slamlager och passerar ett galler innan det pumpas till reningsverkets inlopp. 3.1.5 Nuvarande dimensionering Lindholmen ARV behandlar avloppsvatten från Norrtälje tätort, Bergshamra tätort och stabiliserat slam från mindre reningsverk samt slam från enskilda avloppsanläggningar. Avloppsvattnet består till största delen av hushållsspillvatten. I staden finns några mindre industrier och ett sjukhus. Lindholmens ARV är dimensionerat för en föroreningsbelastning av 32 000 pe och tillståndet gäller för 34 000 pe. Det biologiska processteget utgör den
Sida 16 av 87 begränsande faktorn för anläggningen. Anläggningen är dimensionerad för ett medelflöde över biosteget på 520 m³/h och Qmax är 880 m³/h. Typ Mängd Kg/d BOD7 2 380 N tot 390 P tot 75 Tabell 1: Dimensionerande belastning (kg/d). (källa driftinstruktioner) 3.1.6 Inkommande BOD7-belastning Den specifika belastningen (70 g BOD7/pe), inklusive industrier mm och exklusive septiskt slam, beräknas till 15 835 pe som årsmedelvärde. I nedanstående diagram har belastningen beräknats utifrån inkommande mängd avloppsvatten samt att mängden mottaget septikslam har lagts till. Beräknad belastning för år 2017 är 20 978 pe inklusive septikslam. 40 000 Lindholmens avloppsreningsverk 2001 2017 Belastning baserad på inkommande BOD och flöde inkommande per månad 35 000 30 000 Personekvivalent 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 pe Figur 4: BOD7-belastning till Lindholmens ARV 2001-2017. (källa driftjournaler)
Sida 17 av 87 3.1.7 Hydraulisk kapacitet och belastning Flöden I nedanstående tabell visas dimensionerande data över befintligt reningsverk. En kvot mellan maxflödena (Q-max) och medelflöde 520 m 3 /h redovisas i Tabell. Processteg Dimensionerande maxflöde (m 3 /h) för delsteget Kvot (Q max/q dim) Försedimentering 5220 10 Biosteg 880 1,69 Slutsedimentering 1825 3,5 Tabell 2: Dimensionerande flöden för vattenbehandling. (källa driftinstruktion) Den mekaniska reningen består av galler från 2011 samt silar från 2014. Totalt har dessa en kapacitet av 3200 m 3 /h, motsvarande sex gånger Q-dim. Allt spillvatten tas in i anläggningen för rening, Den faktiska hydrauliska begränsningen i Lindholmens ARV är mellansedimenteringen i det biologiska reningssteget som klarar ca 640 m 3 /timme, i stället för det dimensionerande flödet 880 m 3 /h. Högre flöden än 640 m³/h bräddar förbi biosteget till slutsedimenteringen. 1200 1000 800 Lindholmens avloppsreningsverk timflöden 2015 2017 m3/d 600 400 200 0 01 jan 11 jan 21 jan 31 jan 10 feb 20 feb 01 mar 11 mar 21 mar 31 mar 10 apr 20 apr 30 apr 10 maj 20 maj 30 maj 09 jun 19 jun 29 jun 09 jul 19 jul 29 jul 08 aug 18 aug 28 aug 07 sep 17 sep 27 sep 07 okt 17 okt 27 okt 06 nov 16 nov 26 nov 06 dec 16 dec 26 dec 2015 2016 2017 Figur 5: Inkommande flöde 2015-2017. (källa PC-manager)
Sida 18 av 87 I figur 5 redovisas timflödena vid reningsverket under åren 2015-2017. Den 11 juli 2016 kom det ett skyfall i Norrtälje stad vilket gav mycket stora flöden under en kort tid. Under hösten 2017 har det varit genomgående höga flöden till reningsverket. I figur 6 redovisas ett frekvensdiagram. Diagrammet visar att drygt 90 % av tiden ligger timflödena under Q-dim (520 m 3 /h). Figur 6: Historiska dygnsflöden från Lindholmens ARV år 2008-2016 som frekvensdiagram. (källa PCmanager)
Sida 19 av 87 Flöde till Lindholmen, m3/dygn genomsnittsvärden per mån 2002 2017 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 jan 02 jan 03 jan 04 jan 05 jan 06 jan 07 jan 08 jan 09 jan 10 jan 11 jan 12 jan 13 jan 14 jan 15 jan 16 jan 17 Flöde (m3/dygn) Dygnsflöden Linjär (Dygnsflöden) Figur 7: Medelvärden avseende m 3 /dygn (månadsmedelvärden) 2002-2017. (Källa PC-manager) Årsflöden av spillvatten in till Lindholmens ARV har inte ökat trots en ökad befolkning och föroreningsbelastning. Medelspillvattenflödet har minskat med 500 m³/dygn sedan 2010. Timflöde (m 3 /h) 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Timflöde Lindholmen 2017 Norrtälje kommun Flöde m3/h Procent (%) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Figur 8: Fortvarighetsdiagram för år 2017. (Källa PC-manager)
Sida 20 av 87 Av fig 8 framgår att under 85 % av tiden ligger flödet över beräknat medelflöde över det biologiska steget. Under 2 % av tiden över hela året ligger flödet över den dimensionerade kapaciteten. Utgående flöde från Lindholmen registreras kontinuerligt och visar att flödet varierar kraftigt under dygnet. De lägsta timflödena under 2017 uppmättes under den 22-24 juli och låg då på i medeltal 120 m³/h. m3/h 250 200 150 100 50 0 Lindholmen flöde nattetid 22 24/7 2017 22 jul 23 jul 24 jul Figur 9: Inkommande flöde nattetid 22-24/7. (källa PC-manager) De lägsta nattflödena under en lågflödesperiod ger en indikation om storleken på det kontinuerligt inläckande basflödet, som kan bestå av inkopplade dräneringar, grundvatteninläckage och dylikt. Detta basflöde skulle innebära ett tillskott av inläckagevatten på ca 2 900 m³/dygn. De största nattflödena under 2017 erhölls den 26/10 då flödet var högre än vad utgående flödesmätare kan mäta dvs 1 200 m³/h. Det vill säga ca 10 ggr högre än basflödet. 3.1.8 Befintlig och planerad fördubbling av utloppsledning Det renade avloppsvattnet diameter 800 mm leds via en utloppsledning som mynnar på 4 meters djup cirka 350 meter ut från stranden. För att klara de framtida avloppsvattenmängderna kommer en utloppsledningen att kompletteras med ytterligare en ledning med dimension på 1200 mm och kommer att läggas på samma djup som befintlig ledning. Utloppsledningens förläggning framgår av bilaga A17.
Sida 21 av 87 3.1.9 Befintlig och planerat ledningsnät och pumpstationer 3.1.9.1 Befintligt ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet anslutet till Lindholmen utgörs av nästan 190 km ledning (både självfalls- och tryckledningar). Merparten av ledningsnäten i områdena är utformade som duplikatssystem, det vill säga att spill- och dagvatten avleds i olika ledningar. På det spillvattenförande ledningsnätet till Lindholmen finns 39 pumpstationer inklusive 2 som är under byggnation. Figur 10 och 11 visar pumpstationernas läge i Norrtälje respektive Bergshamra.
Sida 22 av 87 Figur 10. Pumpstationer i Norrtälje tätort.
Sida 23 av 87 Figur 11: Pumpstationer i Bergshamra samt på överföringsledning till Norrtälje tätort 3.1.9.2 Status och kapacitet Figur 12 är enn sammanställning av inrapporterade problem på spillvattenledningsnätet under åren 2012 2018. 2016 drabbades Norrtälje av ett skyfall med ett antal översvämningar i fastigheter som följd. Alla dessa var dock inte orsakade av brister på spillvattennätet; en del orsakades av uppdämning i dagvattenledningsnätet och en del av vatten som rann via marken.
Sida 24 av 87 I övrigt visar inte inrapporterade störningar på direkt återkommande problem, förutom en del avloppsstopp vid några fastigheter där det är oklart om problemet varit på den privata servisen. Figur 12 Sammanställning av problem på spillvattennätet i Norrtälje tätort åren 2012 2018 En hydraulisk modell över spillvattennätet byggdes 2010 och uppdaterades under 2018. Enligt simuleringarna finns ett antal områden där trycknivån i ledningarna överskrider marknivån och som därmed riskerar att översvämmas vid ett 20årsregn (markerade i Figur ). Det är främst områdena uppströms pumpstation P3
Sida 25 av 87 (område 1 och 2 i figur 13) samt pumpstation P6 (område 3 och 4) som får problem. Hög trycknivå uppstår även i den nordöstra grenen uppströms P2 i Kvisthamra (område 5). Modellen verkar dock underskatta ledningsnätets verkliga kapacitet. Enligt modellen borde det vara översvämningar oftare och på fler ställen, men i verkligheten har det inte varit några översvämningar där. Figur 13: Områden som riskeras att översvämmas vid 20 årsregn enligt hydraulisk modell 3.1.9.3 Tillskottsvatten Stora mängder dagvatten i nätet är en anledning till de högra trycknivåerna i den hydrauliska modellen, bland annat uppströms pumpstation P3, längs ledningen i Norrtäljeån och dess förgreningar i stadens centrala delar. För att komma tillrätta med problemen bör regnpåverkan på ledningsnätet minska. Dessutom ligger stora delar av ledningsnätet under grundvattennivån, vilket medför att vatten läcker in i ledningarna. Även ledningsnät under havsnivå kan påverkas av inläckande vatten. Figur 14 redovisar brunnar på spillvattenledningsnätet som ligger under medelhavsnivån.
Sida 26 av 87 Figur 14: Brunnar i Norrtälje tätort med bottennivå under medelvattenståndet i Östersjön Det förekommer stora mängder tillskottsvatten till ledningsnätet som är anslutet till Lindholmens ARV. Vid regn har sex gånger normaltillströmningen på timvärdesbasis uppmätts. En 30-årig trend visar att tillrinningen till Lindholmen sjunker något mer än den debiterade mängden avloppsvatten. Att den debiterade avloppsvattenmängden inte ökar beror bland annat på installation av mer vattensnåla installationer. Tillskottsvattnet kan medföra bräddningar vid stora flöden. Figur 15 och 16 visar tillskottsvatten, redovisat som debiterad dricksvattenmängd i tillrinningsområdet och behandlad mängd avloppsvatten i Bergshamra och
Sida 27 av 87 Lindholmen. Från september 2016 är Bergshamra anslutet via överföringsledning till Lindholmen. 140 000 120 000 100 000 Debiterat respektive renat avlopp i Bergshamra 1990-2016 (t.o.m. aug 2016) Debiterat Renat m3 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Figur 15: Tillskottsvatten Bergshamra (fram till 2016) m3 4 000 000 Debiterat respektive renat avlopp i Norrtälje 1990-2018 (sedan sept 2016 inkl. Bergshamra) Debiterat Renat 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 Figur 16: Tillskottsvatten Lindholmen
Sida 28 av 87 Tabell 3 redovisar vattenbalansen för Lindholmen de senaste fem åren, dvs hur mycket dricksvatten som debiterats jämfört med hur mycket avloppsvatten som behandlats i avloppsreningsverket. Skillnaden mellan dessa är tillskottsvatten, dvs. vatten som inte hör hemma i spillvatten-ledningsnätet. Från september 2016 är Bergshamra kopplat till Lindholmen. I beräkningen av ledningsnätet är inte tryckledningarna med, eftersom det vanligtvis inte rinner in tillskottsvatten i dessa. Lindholmen 2014 2015 2016 2017 2018 Avloppsvattenmängd (m3) 2 663 752 2 684 168 2 535 094 2 746 645 2 694 129 Försåld vattenmängd (m3) 1 118 026 1 120 798 1 168 434 1 237 972 1 294 903 Tillskottsvatten (m3) 1 545 726 1 563 370 1 366 660 1 508 673 1 399 226 Andel tillskottsvatten, % 58% 58% 54% 55% 52% Ledningslängd spillvattenförande nät, km 96,6 96,6 96,6 120,6 120,6 Tillskottsvatten, m3/km och dygn 43,8 44,3 38,8 34,3 31,8 Nederbörd (mm/år), Svanberga 581 583 560 530 407 Tabell 3: Vattenbalans Lindholmen åren 2014 2018. Från september 2016 leds Bergshamra till Lindholmen, men i tabellen för 2016 avser ledningsnätet bara Norrtälje tätort. Norrtälje kommun arbetar löpande med att minska tillskottsvattnet. Delar av spillvattennäten i Bergshamra samt Vigelsjöområdet är renoverade och några brunnar är tätade. Felkopplade fastigheter är till viss del inventerade men åtgärder har ännu inte genomförts. Ett projekt för att införa ett nytt överordnat övervakningssystem för ledningsnät och pumpstationer är påbörjat. 3.1.9.4 Miljöpåverkan Bräddningar På ledningsnätet i Norrtälje tätort finns två bräddpunkter utöver de nödutlopp som finns i anslutning till de 23 pumpstationer som tillhör ledningsnätet. Kända bräddningar sker i mycket liten omfattning. Kända bräddningar har främst förekommit i samband med incidenter, såsom avgrävda elkablar eller haverier som orsakats av andra entreprenadarbeten, vilket gjort att pumpstationerna stannat. I Bergshamra finns fem stycken allmänna pumpstationer i drift samt en utjämningsvolym i det gamla avloppsreningsverket. På överföringssträckan mellan Bergshamra och Norrtälje tätort finns åtta pumpstationer. I sex av dessa finns möjlighet till bräddning vid stopp i pumpstationen. En station saknar bräddmöjlighet, en är försedd med bräddtank om 6 m 3.
Sida 29 av 87 Bergshamraledningen styrs så att om det blir hög nivå i en station eller om kontakten bryts med någon av stationerna så ska stationerna Ån och Båtklubben inte pumpa vidare. I stället leds spillvattnet till en bräddkammare i det gamla reningsverket och ett gammalt trekammarbrunns-system. Innan dessa magasin blir fyllda, vilket tar ca 1 2 dagar, finns möjlighet att suga spillvattnet och köra med bil till Lindholmen, Skulle båda dessa magasin bli fyllda samt att det inte är möjligt att suga spillvattnet, bräddas spillvattnet via den gamla utgående ledningen i Bergshamraviken. Detta scenario kan i princip aldrig inträffa. Även om bräddmöjligheter finns på pumpstationerna längs Bergshamraledningen så bör dessa i princip aldrig överbelastas. Vid bräddning registreras tidpunkt och den tid som bräddning pågår. Sammanställning av pumpstationerna, övervakning, bräddmöjligheter samt bräddade volymer/timmar de senaste åren finns sammanställd i tabell 4.
Sida 30 av 87 Tekniskt namn Populärnamn Antal anslutna personer idag Övervakningssystem Nederbörd Svanberga mm/år 565 507 835 459 581 583 560 530 407 Recipient Luktreduktion 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BHAP 01 Pst Anders 25 ja Vägdike till Bergshamraån 0 0 0 0 0 0 Ja Bergshamra Bergshamraledningen Norrtälje BHAP 02 Ps t Ån 1515 ja Bergs hamraviken Evodor 0 0 0 0 80 min 0 40 m 3 0 0 BHAP 03 Pst Båtklubben 388 ja Dike som mynnar i Bergs ha mra vi ken Kompostfilter 0 0 0 0 0 0 519 m 3 0 0 BHAP 10 Ps t 10 Nya AV 275 ja Utloppsledning till Bergs ha mra vi ken 52 m 3 0 0 BHAP 14 Ps t 14 Bergs hamra by 150. ja Bergs hamraån Kompos tfilter BHAP 15 Pst 15 Rörmossen 60 ja Bergshamraån Kompostfilter BHAP 09 Pst 9 Underskog 2000 ja Bergshamraån Evodor BHAP 06 Pst Sjöändan 2000 ja Länna Kyrksjö södra Deo 0 0 0 BHAP 07 Pst Issjö 2000 ja Dike som minnar i Länna Kyrks jö Kompostfilter 0 0 0 BHAP 08 Pst Fägla 2000 ja Dike som minar i Hagsjön Kompostfilter 0 0 0 NEAP 22 P22 Lönsvik 2010 ja Frötuna Kyrksjö Kompostfilter 0 0 0 NEAP 21 P21 Mellingeholm 2088 ja Limmaren 0 0 0 NEAP 20 P20 Volvo 2100 ja Diken och vidare till Kvi stha mravi ken 0 0 0 NEAP 01 P1 Strandvägen 103 ja Kvisthamraviken Kompostfilter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 NEAP 02 P2 Kvisthamra 3910 ja Kvisthamraviken Kompostfilter 188 h 8h + 400 m 3 0 186 h 640 m 3 Ja 0 0 0 NEAP 03 P3 Hamnen 8031 ja Norrtäljeviken Kompos tfilter 13 h 4,5 h 4800 m 3 > 4 h 0 0 2550 m 3 0 0 NEAP 04 P4 Port Artur 1677 ja Norrtäljeviken Kompos tfilter 4 h 3 h 300 m 3 0 0 0 0 0 0 NEAP 05 P5 Gransäter 205 ja Norrtäljeviken Kompostfilter 0 2h 0 720 h 0 0 0 0 0 3000 m 3 NEAP 06 P6 Grind 4873 ja Norrtäljeviken Kompos tfilter 0,5 h 4 h 900 m 3 1,5 h 0 0 0 0 0 NEAP 07 P7 Baldersgatan 558 ja Dike och sedan via Ludden till Lommaren 0 2500 m 3 0 0 1 h 4 h 0 8160 m 3 500 m 3 NEAP 08 P8 Vigelsjö 50 ja Lommaren Kompostfilter NEAP 10 P10 Görla 634 ja Dike och Limmaren Kompostfilter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 NEAP 11 P11 Solvägen 113 ja Dike till Ludden Kompostfilter 0 0 0 0 12 h 0 0 0 0 NEAP 12 P12 Ha vs piren 15 ja Norrtä ljeviken Kompos tfilter 0 0 0 0 0 0 0 NEAP 13 P13 Planetvägen 38 ja Gillfjärden Kompostfilter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 NEAP 14 P14 Nånö 5 Nånö vv Ludden NEAP 15 P15 Socitetsparken 153 ja Norrtäljeviken Kompostfilter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 NEAP 16 P16 Görlahöjden 58 ja Diken och vidare till Kvi stha mravi ken 0 0 0 0 0 0 NEAP 17 P17 Lindholmen 368 ja Diken och vidare till Norrtäljeviken 0 0 0 0 0 0 0 0 0 NEAP 18 P18 Färs na 48 ja Dike och sedan via Ludden till Lommaren Evodor 0 0 0 NEAP 19 P19 Stors ten 50 ja Dike och sedan via Ludden till Lommaren Kompostfilter 0 0 0 Diken och vidare till NEAP 20.1 P20.1 Volvo Truckcenter 5 Kvi stha mravi ken NEAP 23 P23 Sika 78 ja Diken Måns jön Kompos tfilter 0 0 0 Bräddpunkter på ledningsnär Norrtälje NEAP 24 P24 Handelsplats Nordrona 30 ja Diken och vidare till Kyrksjön Kompostfilter 0 0 0 Dike och vidare till NEAP 32 P32 Solbackastrand 40 ja Norrtäljeviken Kompostfilter 0 0 0 NEAP 33 P33 Björnö 83 ja Dike och vidare till Limmaren Kompostfilter 0 0 0 Till närliggande NEAP 34 P34 Backtorpshöjden 13 ja sedimenteringsanläggning Kompostfilter NEAP 35 P35 Os envägen 113 ja Dike i översvämningsyta som mynnar ut i Kvisthamraviken NEAP 36 P36 Alestavägen 124 ja Dagvattensystem som mynnar i dagvattendammarna i Kvi stha mravi ken Bräddmätning Strandvägen/Björnögatan Kvi stha mravi ken installeras 2019 Bräddmätning Röda kors gården installeras 2019 Norrtäljeån Kompostfilter Kompostfilter Tabell 4 Sammanställning över pumpstationer och bräddpunkter på ledningsnätet anslutet till Lindholmen * Bergshamraledningen har en programmering som gör att då det blir hög nivå eller om kontakten bryts med någon av stationerna så ska de övriga inte pumpa vidare utan då går vatten till bräddkammare i gamla verket och ett gammalt trekammarbrunnsystem utanför. Skulle bägge magasin bli fyllda bräddar verket igenom den fd. utgående ledningen i Bergshamraviken. Även om bräddmöjligheter finns på pumpstationerna längs ledningen bör dessa i princip aldrig överbelastas. Lukt och buller Dålig lukt från pumpstationer motverkas med luktfilter, oftast i form av barkfilter. Typ av luktreduktion redovisas i tabell 4. Klagomål på lukt har noterats vid ca åtta tillfällen från 2017, mellan 2005 2016 finns inga klagomål noterade. Klagomålen rör NEAP3 Hamnen (ombyggd och
Sida 31 av 87 ska åtgärdas), brunnar på Sjötullsgatan (oklar orsak) och NEAP02 Kvisthamra (fläktproblem). På grund av mycket LTA-system och långa tryckledningar uppstår svavelväte i överföringsledningen från Bergshamra vilket resulterar i klagomål på lukt. Problemet uppstår vid nästan alla stationer men de flesta klagomålen som har inkommit rör BHP2 Ån, BHP9 Underskog och BHAP06 Sjöändan. Olika metoder för luktreducering har testats. Vid BHP2 Ån ska Odomin installeras, vid BHAP06 Sjöändan finns DEO men den kommer att kompletteras med Odomin. Förhoppningsvis kommer dessa åtgärder att förbättra luktproblematiken hela vägen uppströms. Det finns två noterade klagomål avseende buller, båda från 2018 och avser NEAP32 Solbacka strand. Vid ena tillfället hade en sten fastnat i backventilen, andra gången verkar ha varit ett tillfälligt problem. 3.9.1.5 Framtid I det befintliga tillståndet för Lindholmen står att avloppsledningsnätet fortlöpande ska ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt, dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Ledningsnätet kommer att behöva byggas ut för att kunna ansluta befintlig bebyggelse som idag har enskilda eller samfällda avloppslösningar. Detta sker enligt beslutad VA-plan, som aktualiseras regelbundet. Tillkommande ledningsnät kommer även att bestå av nya pumpstationer med tillhörande nödutlopp. Exploateringar med nya bebyggelseområden sker kontinuerligt inom eller i anslutning till områden med befintligt ledningsnät, främst inom Norrtälje tätort. Därigenom kommer även en befolkningstillväxt att ske. Norrtälje kommer att fortsätta arbetet med att samla in mer information om hur spillvattenledningsnätet som är anslutet till Lindholmen fungerar. Den hydrauliska modellen för spillvattennätet kommer att kalibreras efter flödesmätningar. Bräddmätning kommer att installeras på bräddpunkterna på ledningsnätet. För att minska tillskottsvattenmängderna kommer Norrtälje kommun att systematiskt arbeta vidare med att lokalisera de källor och åtgärder som ger mest kostnadseffektiva resultat. Status, kapacitet, problem och risker på det befintliga ledningsnätet kommer att vara underlag för en åtgärdsplan för ledningsnätet som är anslutet till Lindholmens reningsverk. Åtgärdsplanen kommer att uppdateras löpande.
Sida 32 av 87 3.2 Utsläpp och slam från Lindholmens ARV 3.2. 1 Utsläpp till vatten Utgående vatten från reningsverket kontrolleras med avseende på COD-Cr, BOD7, totalfosfor, totalkväve och ammoniumkväve samt ett antal metaller. Under åren 2010-2017, har utgående halter av BOD7, totalfosfor och totalkväve legat under riktvärdet för samtliga kvartal samt under gränsvärdet som årsmedelvärde. Ämne Enhet Riktvärde/ Gränsvärde 2010 Årsmedel 2011 Årsmedel 2012 Årsmedel 2013 Årsmedel 2014 Årsmedel 2015 Årsmedel 2016 Årsmedel BOD₇ mg/l 10 4 4 5 3 2 3 2 2 Tot P mg/l 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 Tot N mg/l 15 10 12 10 11 11 8 8 10 Tabell 5: Utgående halter från Lindholmens arv för åren 2010-2014 (källa miljörapporter) Reningseffekten kan även uttryckas med procentuell jämförelse mellan inkommande halter och utgående halter. Nedan redovisas den procentuella reningseffekten för åren 2010-2017. Ämne 2017 Årsmedel Reningseffekt 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BOD₇ % 98 98 97 99 99 99 99 99 Tot P % 95 97 93 95 94 95 96 97 Tot N % 80 76 75 76 77 82 82 80 Tabell 6: Reningseffekt för inkommande avloppsvatten till Lindholmens arv 2010-2017. (källa miljörapporter) Trots att Lindholmens ARV flödesmässigt ligger nära de dimensionerande förutsättningarna kan reningsresultaten sammanfattas som mycket goda. Variationen på föroreningsmängderna på inkommande avloppsvatten varierar mycket under året. Halten ovidkommande vatten är hög, det vill säga sådant vatten som beror på nederbörd och snösmältning.
Sida 33 av 87 Provtagning sker av utgående vatten från reningsverket med avseende på metaller och i tabell 5 är årsmedelhalterna sammanfattade för åren 2014-2017. Ämne Lindholmen 2014 Årsmedel/ årsmängd µg/l resp kg Lindholmen 2015 Årsmedel/ årsmängd µg/l resp kg Lindholmen 2016 Årsmedel/ årsmängd µg/l resp kg Lindholmen 2017 Årsmedel/ årsmängd µg/l resp kg Kvicksilver 0,05/0,1 0,05/0,1 0,16/0,1 0,05/0,14 Kadmium 0,03/0,1 0,02/0,1 0,08/0,1 0,05/0,13 Bly 0,3/0,8 0,1/0,3 0,3/0,3 0,1/0,35 Koppar 12/30 8/22 20/16 4,3/13 Zink 57/154 33/88 103/82 37/98 Krom 0,9/2,5 0,3/0,7 0,84/0,7 0,24/0,67 Nickel 30/8 2,4/6 8,1/6 2,5/6,7 Järn 0,8/2,1 0,7/2,0 3,5/2,8 1,1/3,1 Tabell 7: Tungmetaller i utgående vatten 2014 2017. (källa miljörapporter) Ett sätt att bedöma storleken på metallhalterna i utgående vatten är att jämföra halterna med Vattendirektivets bedömningsgrunder för god status i recipienten. Detta är dock inte helt rättvist då dessa prov skall analyseras på filtrerat vatten och för vissa ämnen skall även den biotillgängliga halten beräknas. En grov bedömning kan dock göras vilket ger att zink har en något anmärkningsvärd halt i utgående vatten. Halten är dock inte sådan att den påverkar gränsen för god status enligt Vattendirektivet bedömningsgrunder.
Sida 34 av 87 3.2.3 Slam från reningsverken Till Lindholmens ARV förs så kallat externslam från mindre kommunala reningsverk för gemensam avvattning. Externslam kommer från Bergshamra, Blidö, Drottningdal, Gräddö, Köpmanholm, Norrby, Nysättra, Spillersboda, Svanberga och Södersviks ARV. Under vissa perioder har externslam även tagits emot från Edsbro, Älmsta, Finsta, Rånäs samt Grisslehamns ARV. Även slam från privata avloppsreningsverk transporteras till Lindholmens reningsverk för avvattning. Mängden externslam från de kommunala reningsverken uppgår till ca 6-7000 m³/år. Därutöver tillförs Lindholmens reningsverk så kallat septikslam, genom främst renhållningsavdelningens försorg, men även genom privata slamsugningsentreprenörer. Den årliga mängden septikslam som förs till reningsverket uppgick 2017 till 39 588 m³ och externslammet till 7 592 m³. m3/år 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Mottaget slam 2002-2017 Mottaget externt slam Mottaget septikslam Figur 17: Mottaget extern- och septikslam till Lindholmens ARV 2002-2017. (källa miljörapporter)
Sida 35 av 87 m3/mån 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Septiskt slam Lindholmen ARV 2002-2017 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 18: Mottaget septikslam 2002-2017 per månad. (källa miljörapporter) Mängden mottaget septikslam fördelar sig ojämnt över året med störst mängd under sommarmånaderna, särskilt under maj och augusti månad, fig 11. Halten BOD7 i det septiska slammet är i medeltal omkring 2800 mg/l vilket innebär att 1 m³ motsvarar en belastning `på 40 pe. Det innebär att inkommande belastning i sommarmånaderna ligger på motsvarande 3500-7000 pe genomsnitt per månad (5-dagar/vecka). Det finns idag möjlighet att till viss del utjämna dygnsmottagningen i ett lager för septikslam som rymmer 150 m 3. Från lagret pumpas septikslam in till anläggningen nattetid för att utjämna belastningen. Vissa dygn tar Lindholmens ARV emot större mängder än slamlagrets volym. Då behöver kontinuerlig pumpning utföras direkt till inkommande ledning till verket. Norrtälje kommun planerar att omdisponera befintliga slamfickor under 2019-2020 och skapa en större utjämningsvolym. Det finns också planer på att i framtiden omdirigera en del av slamtransporterna till Rimbo och Kapellskärs arv i framtiden. Torrsubstanshalten i det avvattnade slammet har i medelvärde under åren 2010-2017 varit 16,5 %. Den producerade mängden slam har ökat med ca 30 % under angiven period beroende på sjunkande TS-halt. Mängden producerat slam angivet i torrsubstans har varit i stort sett konstant under åren 2010-2017. Mängden slam per person är 2017 320 kg/pe och år.
Sida 36 av 87 År Borttransporterad mängd slam, m³ Genomsnittlig TS halt, % Mängd TS, ton 2010 3439 19,1 654 2011 3609 18,2 651 2012 3183 17,2 541 2013 4182 16,3 676 2014 4836 14,4 695 2015 4643 15,1 691 2016 3782 16,3 607 2017 4567 15,2 676 Tabell 8: Borttransporterat slam från Lindholmen 2010-2017. (källa miljörapporter) Provtagning av metallhalter i avvattnat slam sker en gång/månad och analyserade halter ligger under gällande gränsvärden (SFS 1998:944). Den metall som har en relativt hög halt är kadmium vilket kan innebära problem i framtiden om strängare krav ställs. Under några månader under perioden 2013-2017 har halten legat över 2 mg/kg TS. Med beaktande av Revak:s regler är det främst metallerna koppar, zink och kadmium som kommer att begränsa spridningen av slam på åkermark.
Sida 37 av 87 Ämne Gränsvärde mg/kg TS Förslag till nytt gränsvärde, from 2023 mg/kg TS 2014 Årsmedel mg/kg TS 2015 Årsmedel mg/kg TS 2016 Årsmedel mg/kg TS 2017 Årsmedel mg/kg TS Bly 100 30 11 14 15 15 Kadmium 2 0,9 1 1,1 0,7 0,7 Koppar 600 550 541 515 468 468 Krom 100 45 17 20 39 21 Kvicksilver 2,5 0,8 0,4 0,5 0,51 0,8 Nickel 50 35 15 15 21 16 Silver 5 4 *) *) *) *) Zink 800 750 505 588 581 588 *) Silver i slam vid Lindholmens ARV analyseras inte regelmässigt. Vid analys 2018 11 28 var halten 1,69 mg/kg TS Tabell 9: Tungmetaller i avvattnat slam Lindholmen 2010-2017. (källa miljörapporter) 3.3 Framtida anläggning 3.3.1 Avloppsreningsverket I det framtida Lindholmen kommer en ny slambyggnad att uppföras som inrymmer renshantering, sandfång, rens- och sandtvätt samt även mottagning av septik- och externslam. Byggnaden kommer också att innehålla utrymme för avvattning samt lagring av slam i en torrslamsilo. Möjlighet kommer också att finnas att lagra slam i en container vid störningar och service av torrslamsilon. Befintliga volymer kommer att utnyttjas i största möjliga utsträckning. Kontroll har skett av betongbassängerna i försedimenteringen och dessa har vid kontrollen bedömts vara i bra kondition. Rötkammaren kommer att renoveras och om ytterligare volym i framtiden erfordras kommer ytterligare en enhet att byggas. En ny personalbyggnad kommer att uppföras vid infarten till anläggningen där också parkeringar kommer att anordnas. Befintlig personalbyggnad kommer att rivas liksom nuvarande renshus.
Sida 38 av 87 Den biologiska behandlingen kommer att kompletteras med ytterligare OCOreaktor samt sedimentationsbassänger. En alternativ reningsteknik kan bli aktuell med membran. En sådan lösning skulle då innebära att en ny byggnad uppförs som inrymmer förbehandling och membrananläggningen Kemsteget kommer att förses med ytterligare en flockningsdel och sedimenteringsbassänger alternativt kommer ett slutpoleringssteg att byggas. Vid en membranlösning kan kemsteget eventuellt utgå. Möjligheten att lägga en våtmark som polersteg av det renade vattnet innan det leds till Norrtäljeviken har utretts. Tillgängliga ytor i anslutning till anläggningen är inte tillräckligt stora för ett sådant slutsteg. Det finns också risker ur smittskyddssynpunkt att lägga en våtmark i anslutning till den befintliga bebyggelsen. Befintlig utloppsledning kommer att kompletteras med ytterligare en ledning. 3.3.2 Processlösning Figur 19: Framtida utformning Lindholmens arv- vattenfas
Sida 39 av 87 Figur 20: Framtida utformning Lindholmens arv- slamfas 1. Förbehandling sker i nya silar och sandfång med avskiljning och tvätt av rens och sand. 2. Vattnet fördelas över befintliga försedimenteringsbassänger som vardera innefattar två bassänger. Uttag av slam sker till rötkammaren. Vid höga flöden dvs över 1800 m³/h kommer vattnet kemfällas och ledas direkt ut i recipient. 3. Den biologiska reningen kommer att bestå av två OCO-bassänger och tre mellansedimenteringsbassänger. Avskilt slam pumpas tillbaka till reaktorn och överskottsslammet samt flytslammet leds bort till förtjockare alternativt rötslamlager 4. Kvarvarande fosfor i vattnet flockas i slutsedimenteringsbassänger och leds sedan ut till Norrtäljeviken. Kemslam tas ut till förtjockare eller rötslamlager 5. Befintlig utloppsledning kommer att kompletteras med ytterligare en med utsläppspunkt vid nuvarande plats. 6. Beroende på utsläppskrav kan det bli aktuellt med ett poleringssteg före utsläppet till Norrtäljeviken. Provtagning kommer att ske av inkommande avloppsvatten. Utgående vatten kommer att flödesmätas och provtas.
Sida 40 av 87 3.3.3 Dimensionering Dagens belastning på Lindholmens avloppsreningsverk (2017) är 20 978 pe. I denna belastning ingår det septiska slammet som utgör ca 6 000 pe. Ett framtida verk skall dimensioneras för en belastning motsvarande 50 000 pe varav 8 500 pe utgörs av septikslam. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen MaxGVB från Norrtälje stad och Bergshamra samhälle är beräknad till 50 000 pe 2045. (bilaga A2) Ett framtida verk skall dimensioneras för att klara ett dygnsflöde motsvarande 16 650 m³/d och ett timflöde på 1 800 m³/h. Inloppsgaller, sandfång och försedimentering skall klara ett flöde på 3600 m³/h. Vid en full belastning år 2045 kommer 96 % av tiden allt flöde (1800 m³/h) behandlas genom samtliga behandlingssteg och övrig tid kommer vattnet att behandlas mekanisk och genom kemisk fällning i försedimenteringsbassängerna. I dagens anläggning är flödet genom anläggningen 96 % av tiden under 800 m³/h. Trots ökad anslutningsgrad har inte flödet till verket ökat i reningsverket de senaste åren. Figur 21: Forvarighetsdiagram Lindholmen 2017 Lindholmen arv I tabell 8, 9 och 10 har dagens och framtida utsläppsmängder sammanställts. I tabell 8 redovisas de faktiska mängderna som släpps ut i dag till Norrtäljeviken från Lindholmens reningsverk och sedan en teoretisk mängd baserat på nu gällande kravgränser multiplicerat med dagens flöde. Vidare har beräknats vilka
Sida 41 av 87 maximala mängder som teoretiskt skulle kunna uppnås vid olika framtida kravnivåer. De faktiska utsläppsmängderna kan antas vara minst 25 % lägre med tanke på att avloppsverket måste drivas med en säkerhetsmarginal mot ställda kravnivåer. Fosformängderna är beräknade med avrundning och flöden år 2030 är baserat på ett linjärt samband mot framtida mängder. Dagens verksamhet 10/0,3/15 Medel 2014-2017 Kravgräns nuvarande tillstånd BOD 7 P-tot N-tot BOD 7 P-tot N-tot Medelvärde inkommande mg/l 217 6 49 217 6 49 Mängd inkommande kg/år 544 737 14 857 121 325 575 330 15 944 130 213 Medelvärde utgående mg/l 2 0,2 9 10 0,3 15 Mängd utgående kg/år 6 310 629 24 550 26 574 917 39 861 Tabell 10: Utsläpp från dagens anläggning samt beräknade maximala mängder enligt nuvarande tillstånd Sökt verksamhet 10/0,30/12 2030 2045 BOD 7 P-tot N-tot BOD 7 P-tot N-tot Medelvärde inkommande mg/l 210 7,5 42 210 7,5 42 Mängd inkommande kg/år 919 800 32 850 183 960 1 276 223 45 579 255 245 Medelvärde utgående mg/l 10 0,30 12 10 0,30 12 Mängd utgående kg/år 45 946 1 334 52 560 63 750 1 853 75 905 Tabell 11: Utsläpp vid kravgränser 10/0,30/12 mg/l 3.3.4 Framtida slamproduktion och slamhantering Den totala slamproduktionen efter rötning beräknas vid maximal belastning till ca 4400 kg TS/dygn dvs ca 15-20 m³/dygn eller 2370 ton/ts år eller 7000-9000 m³/år. Nuvarande producerade slammängder är 1455 ton TS/år respektive 4567 m³/år (2017) 3.3.5 Framtida kemikalieförbrukning Förbrukning av fällningskemikalier (PIX) och polymer för avvattning beräknas till 365 respektive 18 ton/år år 2045 (villkor på 0,30 mg/l) 3.3.6 Framtida energiförbrukning Elförbrukningen år 2045 beräknas uppgå till 2 MWh.
Sida 42 av 87 3.3.7 Framtida avfallsmängder Avfallsmängderna i form av avskilt rens och sand kommer att öka i proportion till den ökade belastningen i inkommande avloppsvatten och septikslammottagningen. Mängden gallerrens bedöms till 18 ton/per år. 3.3.8 Transporter Antalet transporter beräknas öka med ca 75 % jämfört med dagens nivå. År 2045 bedöms det årligen vara ca 3400 tunga transporter till Lindholmen. I genomsnitt blir det 12,5 st/arbetsdag. 4. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel och utgör en del av miljöbalken 1998:808. Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Miljökvalitetsnormer finns fastställda för buller, luft och vattenkvalitet. Naturvårdsverket ansvarar för vägledning inom MKN som rör luftkvalitet och omgivningsbuller medan Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för vägledning inom MKN som rör vattenkvalitet. 4.1 Luft och buller För utomhusluft till skydd för människors hälsa finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svaveldioxid, koloxid. bensen, partiklar, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel, bly och ozon. För skydd av växtlighet finns normer för kväveoxider, svaveldioxid och ozon. Luftkvalitetsförordningen (2010:477). Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en målsättningsnorm där det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Enligt Naturvårdsverkets tolkning omfattar miljökonsekvensnormen inte kommuner med mindre än 100 000 personer. Däremot skall strävan vara begränsa bullret. Detta styrs bland annat av allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och reglerna om egenkontroll, tillsyn och prövning. Den planerade utbyggnaden av Lindholmen bedöms inte stå i konflikt mot miljökvalitetsnormerna för luft. När det gäller begränsning av buller så kommer bullret från den framtida anläggningen att minska jämfört med dagens verk (bilaga B10).
Sida 43 av 87 4.2 Vatten 4.2.1 Vattendirektivet och havsmiljödirektivet EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, trädde i kraft år 2000 och är implementerat främst genom vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Direktivet omfattar både ytvatten och grundvatten och det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus, så att en långsiktigt hållbar vattenkvalitet och vattenanvändning tryggas. God status för ytvatten innebär god ekologisk status och god kemisk status. För grundvatten är begreppet God status indelat i god kvantitativ och god kvalitativ status. Vi ska verka för att sämre vattenmiljöer ska bli bättre och att vatten som redan är bra ska bevara sin kvalitet - inga vatten får försämras. EU:s havsmiljödirektiv syftar till att upprätthålla eller uppnå god miljöstatus i havsmiljön inom hela EU. Direktivet infördes i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341) i november 2010. Förordningen gäller för alla marina vatten och underliggande jordlager från kusten och i hela Sveriges ekonomiska zon. Sveriges hav delas in i två förvaltningsområden - Östersjön och Nordsjön. Miljökvalitetsnormer (HVMFS 2012: 18 bilaga 3) som berör tillförseln till Östersjön är: Koncentrationer av kväve och fosfor i havsmiljön till följd av tillförsel av näringsämnen från mänsklig verksamhet orsakar inte negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. Den utredning som genomförts av Naturvatten i Roslagen AB 2019-01-24 avseende vattenförekomsten Norrtäljeviken, (bilaga B2), visar att det utökade utsläppet från Lindholmen inte innebär någon ändrad statusnivå i vattenförekomsten som helhet, Ett utsläpp i inre delen är att föredra framför ett utsläpp i yttre liggande fjärdar. Avloppsreningsverkets utsläpp av läkemedelsrester beräknas inte ge negativa effekter på Norrtäljeviken när det gäller biologisk mångfald eller ekosystem (bilaga B11). Utgående metallhalter i avloppsvattnet från verket är låga idag och bedöms inte heller ge en negativ påverkan. 4.2 Avloppsdirektivet EG:s avloppsdirektiv (91/271/EEG) om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kräver att avloppsvatten ska genomgå minst sekundär rening och anger minimikrav för kvaliteten hos det renade vattnet. Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom föreskrift SNFS 1994:7.
Sida 44 av 87 Lindholmens avloppsreningsverk uppfyller detta krav. 5. Miljömål och övriga krav 5.1 FN:s globala hållbarhetsmål FN har antagit 17 st hållbarhetsmål som skall bidra till en ekonomisk, social och miljömässig tillväxt. De mål som berör den planerade verksamheten är: 5.1.1 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Delmål som berörs är: Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Aktivslamprocessen vid Lindholmens reningsverk ger en biologisk fosforreduktion vilket innebär att behovet av fällningskemikalier är litet vid verket. Det ombyggda verket kommer att nyttja gas från rötkammaren för uppvärmning av rötkammare och alla byggnader. Som komplement kommer värmepumpar att användas. En stor del av utrustningen kommer att förnyas och utgångspunkten är att välja maskiner och tekniska lösningar som är energieffektiva. 5.1.2 Hav och marina resurser Delmål som berörs är: Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. Det framtida ombyggda verket kommer att ha minst lika hög reningsgrad på det inkommande avloppsvatten som nuvarande anläggning. 5.2 Nationella och regionala miljömål 5.2.1 Miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har antagit 16 st miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som skall uppnås. Dessutom har ett generationsmål antagits som visar riktningen för vad som måste göras inom en generation för att
Sida 45 av 87 miljökvalitetsmålens skall nås. Generationsmålen är av övergripande karaktär och berör inte denna MKB. Miljökvalitetsmålen skall ge en målbild för miljöarbetet och även ge vägledning för aktörernas arbete. De miljömål som den planerade verksamheten bedöms påverka är: begränsa klimatpåverkan, ingen övergödning, hav i balans samt kust och skärgård. För Stockholms län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar och etappmål som regeringen har beslutat om. Preciseringar av Ingen övergödning innebär bland annat att havet skall ha minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (20170:134). Vattenmyndigheten har fastställt miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna och även åtgärdsprogram. Lindholmen ligger inom åtgärdsområde Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljeviken. Detta område är idag övergött liksom området utanför Norrtäljeviken (Björkö-, Tjockö- och Lidöfjärden samt Vätösundet). Norrtälje kommuns allmänna VA-anläggning bidrar till målet, ingen övergödning, genom att öka reningsgraden i utgående vatten, reducera läckage, minska bräddningarna, minska gifterna i slammet mm. Den befolkningstillväxt som sker i Norrtälje kommun innebär ökade avloppsvattenmängder till de allmänna anläggningarna. Reningsgraden i befintliga anläggningar är mycket god idag och framtida anläggningar kommer att ha minst lika hög reningsgrad. De faktiska utsläppsmängderna kommer dock att öka genom den ökande anslutningsgraden till Lindholmen. Bräddning sker mycket sällan i bräddpunkterna vid pumpstationerna och verket. Den bräddning som sker är på grund av tekniska fel och inte överbelastningar. Idag är alla utom en pumpstation anslutna till ett övervakningssystem. Detta system kommer att förnyas de närmaste åren och då kommer alla pumpstationer inom området att vara uppkopplade mot ett centralt driftövervakningssystem. Det finns alltid drifttekniker i beredskap för att vidta åtgärder vid larm om driftstörningar i pumpstationerna. En riskbedömning har skett av alla bräddpunkter för att utreda i vilken utsträckning dessa kan påverka närliggande recipienter på sådant sätt att ställda miljökvalitetsmål förhindras att uppnås. Riskbedömning visar endast vid extrema situationer skulle allvarliga händelser kunna uppstå. (bilaga B12). Naturvatten i Roslagen AB har i bilaga B2 analyserat avloppsreningsverkets påverkan i Norrtäljeviken och konstaterar att för att förbättra statusen i Norrtäljeviken måste samlade åtgärder vidtas för att minska den externa och interna påverkan av näringsämnen i viken. Utsläppen från Lindholmens reningsverk har ingen avgörande betydelse och bedöms inte leda till att Havs- och vattenmyndighetens haltgränser för Norrtäljeviken överskrids. (bilaga B2) Avloppsverket är också en samhällsviktig verksamhet.
Sida 46 av 87 5.2.2 RUFS Landstingsfullmäktige i Stockholm län har antagit RUFS 2050 vars övergripande version är att vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Planen trädde i kraft oktober 2018 och anger fyra mål 1. En tillgänglig region med god livsmiljö samt 4. En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp berör de planerade arbetena Lindholmen. Mål 1 har bland annat som delmål att minst 22000 bostäder per år behöver tillkomma och att minst 95 % av ny bebyggelse bör tillkomma i regionens relativt sett mest tillgängliga lägen. Mål 4 anger bland annat att den årliga energianvändningen per invånare ska minska kontinuerligt till 16 MWh och regionens energiproduktion skall vara 100 % förnyelsebar. Norrtälje kommun arbetar aktivt med att skapa nya bostäder i kommunen och en mycket stor del av dessa bostäder planeras i anslutning till Norrtälje stad. Detta ställer stora krav att utveckla infrastrukturen för staden. Vattenförsörjningen har säkerställts de sista åren genom en ny vattenledning från Norrvatten som idag försörjer Norrtälje stad och många av de mindre orterna i södra kommundelen. För att säkerställa en god rening av avloppsvatten måste också avloppsledningsnäten och avloppsreningsverket Lindholmen byggas ut. Målsättningen för Lindholmens reningsverk är att anläggningen skall vara självförsörjande när det gäller uppvärmningsbehovet och att man skall fortsätta arbetet med Norrtälje Energi AB om att nyttja den värme som finns i avloppsvattnet. 5.2.3 Boverket - Skyddsavstånd Enligt Boverket Bättre plats för arbete (Allmänna råd 1995:5) är antalet bakterier i luften obetydligt högre än normala bakgrundsvärden 200 meter från reningsverk. Enligt samma skrift var riktvärden för skyddsavstånd 1000 meter för reningsverk som var dimensionerade för mer än 20 000 personekvivalenter (pe). För reningsverk dimensionerade för 5 000-20 000 pe är riktvärdet för skyddsavstånd 500 meter. Dessa allmänna råd har utgått i samband med införandet av PBL men används fortfarande som ett stöd i bedömningar av lämpliga skyddsavstånd. Idag finns enstaka hus inom avståndet 250-500 m. Det är önskvärt att inga hus skulle finnas inom 500 m. De anläggningsdelar som kan alstra bakterier kommer att vara inbyggda varför ett skyddsavstånd på 250 m kan accepteras. 5.2.4 Naturvårdsverket - Buller Naturvårdsverket har i rapport 6538 april 2015, tagit fram en vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller som ett stöd för tillsyns- och prövningsmyndigheter. Vägledningen avser buller utomhus från miljöfarlig verksamhet enligt 2-32 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251). Att någon upplever störningar från buller innebär inte nödvändigtvis att det är en olägenhet. Olägenhet anges i miljöbalkens nionde kapitel som en störning som enligt
Sida 47 av 87 medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka människors hälsa eller välbefinnande negativt och som inte är ringa eller helt tillfällig. För att en störning ska kunna betraktas som en olägenhet för människors hälsa ska den alltså vara av någon betydenhet och inte av helt tillfällig natur. Nivåerna i tabell 11 bör i normalfallet vara vägledande för bedömning av om buller utgör en olägenhet. Det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer än tabellvärdena, såväl högre som lägre, liksom andra tider. Nivåerna gäller utomhus vid fasad och vid uteplatser och andra ytor för utevistelse i bostadens närhet. För bostäder avser nivåerna i första hand bostadsbyggnader där ett ärende om detaljplan eller bygglov påbörjats före den 2 januari 2015. Leq dag (06-18) Leq kväll (18-22) samt lör-, sönoch helgdag (06-18) Leq natt (22-06) Utgångspunkt för olägenhetsbedömning vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler. 50 dba 45 dba 40dBA Tabell 12: Ljudnivå från industri/verksamhet, frifältsvärde. (Naturvårdsverket rapport 6538) För bostäder där ett ärende om detaljplan eller bygglov påbörjats efter den 2 januari 2015 görs olägenhetsbedömningen i plan- eller bygglovsskedet. I Boverkets vägledning, rapport 2015:21, om industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovprövning av bostäder anges ljudnivåer som bör gälla vid planläggning av bostadsbebyggelse i områden som påverkas av industri och annat verksamhetsbuller. En bullerutredning har gjorts av Magenta Akustik (2019-01-24) med mätningar och beräkningar. Deras slutsatser är att efter planerad utbyggnad 2045 kommer ljudnivåer från reningsverket att minska eftersom tömningen av slambilar kommer att ske inomhus. Naturvårdsverkets riktlinjer för bostäder inte kommer att överskridas. Ljudnivån från reningsverket blir under 35 db(a) i stora delar av omgivningen. Riktvärden för ekvivalenta ljudnivåer dagtid är 40 db(a) i friluftsområden (35 db(a) på helgen). För det närliggande naturreservatet ligger den ekvivalenta ljudnivån under 35 db(a).
Sida 48 av 87 Maximala ljudnivåer nattetid kommer att vara lågt eftersom transporter inte förekommer nattetid. Riktvärden nattetid är 50 db(a) maximalt i friluftsområden som bedöms uppfyllas. De maximala ljudnivåerna i det naturreservatet kan överskridas men det bedöms inte som något problem ur miljösynpunkt då området inte har några besökare under nattetid. Ljudmiljön inomhus i bostäder som ligger runt reningsverket förväntas, med en normal fasadisolering för hus byggda under 1900-talet, uppfylla riktvärden enligt folkhälsomyndigheten med god marginal. 5.2.5 Naturvårdsverket - Slam Det är förbjudet att deponera slam i Sverige. Vid återföring av avloppsslam finns gränsvärden för metallhalter (1998:944) och i kungörelse SNFS (1994:2) finns föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruken Naturvårdsverket fick i februari 2012 i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Enligt denna utredning finns potential att öka återcirkuleringen av fosfor och andra växtnäringsämnen från avloppsfraktioner. Naturvårdsverket föreslår i sin redovisning till regeringen en förordning som begränsar tillförsel av oönskade ämnen till åkermark och annan mark. Målet är att halten föroreningar i fraktionerna ska bli så låg att fosfor ska kunna återföras till mark där fosforn behövs utan risk för människors hälsa eller miljön. Förslaget reglerar högsta tillåtna halter av åtta metaller och fem organiska ämnen. Gränsvärdena är strängare jämfört med dagens lagstiftning. Krav på hygieniserande behandling föreslås. Norrtälje kommun arbetar med att ta fram en slamöversikt som beskriver nuläge och förutsättningar. Denna översikt skall ligga till grund för att formulera strategiska ställningstaganden och riktlinjer för det vidare arbetet i en slampolicy. Denna slampolicy kommer att utgöra en grund för en slamplan som i sin tur utgör en integrerad del i kommunens VA-plan. 6. Alternativa platser och utformning En lokaliseringsstudie har genomförts för att värdera olika alternativa platser för att lokalisera ett nytt Lindholmen 50 000 pe, bilaga B1. De grundläggande kriterierna för etableringen av ett nytt, alternativt ombyggt reningsverk har i denna studie varit: Området måste vara tillräckligt stort, ca 4-5 ha. Avstånd till bebyggelse skall vara minst 250 m till bostäder om en ny plats skall väljas
Sida 49 av 87 Det skall finnas lämpliga transportvägar i anslutning till platsen En lämplig recipient för det renade vattnet ska finnas i närheten Reningsverket skall klara framtida översvämningsrisker Utifrån dessa huvudkriterier har ett antal lösningar analyserats. Tre platser har identifierats, figur 22. Figur 22 Tänkbara lokaliseringar En av de centrala frågorna när det gäller lokaliseringen av ett nytt reningsverk för Norrtälje stad och Bergshamra samhällen är att finna en lämplig utsläppspunkt för det renade avloppsvattnet. De realistiska alternativen för utsläppspunkter som finns är, Norrtäljeviken eller i utanförliggande fjärdar. Fem tänkbara utsläppspunkter för renat avloppsvatten från Lindholmens ARV eller alternativt reningsverk har tagits fram. Berörda vattenförekomster är Norrtäljeviken (två olika utsläppspunkter), Björköfjärden, Tjocköfjärden och Kapellskärsområdet. Samtliga vattenförekomster tillhör kustområde 12n (Östergötlands samt Stockholms skärgård, mellankustvatten, norra). Modellering av vattenomsättningen (ref handling B3) visade att Norrtäljeviken hade den längsta omsättningstiden (ytvatten) medan omsättningstiden i övriga vattenförekomster var likartade. De högsta halterna fosfor och kväve har uppmätts i Norrtäljeviken (ref handling B2). Halterna är lägre i Björköfjärden och Kapellskärsområdet. Fjärdarna utanför Norrtäljeviken saknar trösklar och öppenheten mot intilliggande kustvatten är stor. Den ekologiska statusen för näringsämnen bedömdes till otillfredsställande i Norrtäljeviken medan övriga vattenförekomster bedömdes till måttlig status under perioden 2013-2017. Ser man till de olika vattenförekomsternas påverkan från mänsklig verksamhet var påverkan störst i Norrtäljeviken. Problemet finns dock inte i första hand inne i
Sida 50 av 87 Norrtäljeviken utan i de utanförliggande kustvattnen. För att uppnå god status i Norrtäljeviken måste de utanförliggande kustvattnen först uppnå god status. De viktigaste förslagen till åtgärder i våra vattenförekomster är att anlägga våtmarker, skyddszoner mot jordbruksmark eller dagvattenanläggningar. Samtliga åtgärder utförs innan det av människan påverkade vattnet når våra hav (Östersjön). Grundtanken är att rena vattnet så mycket som möjligt innan det når kusten. De förslag till utsläppspunkter av renat avloppsvatten som finns framtagna är samtliga belägna i kustvatten. Här finns således ingen möjlighet till kvarhållande av näringsämnen (retention) i eventuella våtmarksområden eller dylikt. Tre av utsläppspunkterna är lokaliserade till Björköfjärden (Lidöfjärden), Tjocköfjärden och Kapellskärsområdet. Samtliga vattenområden får anses som relativt öppna med kort omsättningstid och god kontakt med utanförliggande kustvatten. Utsläpp vid dessa platser skulle innebära en liten påverkan beroende av den stora utspädningen i de öppna fjärdarna. Påverkan innebär dock ytterligare en direkt tillförsel av näringsämnen till mellanskärgården. För att uppnå god status i dessa vattenområden måste tillförseln av näringsämnen minska. Vid utsläpp i Norrtäljevikens inre delar blir påverkan större men processer i vattenmassa och sediment ger ett naturligt kvarhållande (retention) av näringsämnen som fastläggs i vikens bottnar. Att lokalisera ett utsläpp av renat avloppsvatten till vikens centrala delar (utsläppspunkt Vätö sund) skulle bara försämra detta kvarhållande med tanke på avståndet till utanförliggande kustvatten. Den bästa platsen att släppa ut renat avloppsvatten är i den inre delen av Norrtäljeviken. Möjligheter finns då att åtgärda de bottnar där halterna näringsämnen är höga. En vik med fungerande bottnar där stora delar av de näringsämnen som tillförs fastläggs i sedimenten minskar även påverkan på utanförliggande kustvatten. En betydande nackdel att pumpa avloppsvattnet ut genom viken till Kapellskär till ett nytt reningsverk är risken att temperaturen i spillvattnet, i den 23 km långa ledningen, kommer att sjunka speciellt vintertid till omgivande temperatur i viken. Beräkningar har gjorts och pekar på att temperaturen sjunker till 3-4 o C. Vid en sådan temperatur uppstår problem med att få den biologiska processen att fungera. Det biologiska steget måste byggas större och det kan trots detta uppstå problem med att få en fungerande biologisk rening. Norrtälje kommun har en omfattande fritidsbebyggelse och större delen av kustremsan är bebyggd. Samtidigt måste ett nytt reningsverk placeras på ett betydande avstånd från bebyggelse för att säkerställa att inte störningar uppkommer. Detta gör det svårt att hitta en lämplig plats som kan accepteras av
Sida 51 av 87 de boende i omgivningen särskilt då många är fritidsboende och inte upplever sig ha nytta av anläggningen. I samband med tillståndsprövningen av Kapellskärs reningsverk har det varit ett stort motstånd till att lägga ett nytt avloppsreningsverk vid Kapellskärs hamn. Det finns anledning att tro att detta motstånd även kommer att uppkomma om ytterligare ett avloppsreningsverk skulle förläggas i området. Eftersom de båda reningsverken skulle nyttja samma recipient skulle det blir aktuellt med gemensamma utsläppskrav för de båda anläggningarna. En etablering i ett område som tidigare varit opåverkat kan upplevas för de permanent- och fritidsboende som ett stort intrång. Området runt en tänkt placering i Kapellskärsområdet har höga naturvärden med våtmarker och är ett opåverkat område. Nuvarande reningsverk byggdes ursprungligen på 60-talet och bebyggelsen har kommit närmare verket med åren. Idag finns det några enstaka hus inom avståndet 250-500 m och övrigt ligger bebyggelsen mer än 500 m från anläggningen. Endast enstaka klagomål på dagens verk finns. Dessa klagomål rör lukt i första hand. I det framtida reningsverket kommer den del av verksamheten som skapar det mesta av luktproblemen att vara inbyggd varför luktproblemen för den närliggande bebyggelsen kommer att kunna minimeras. I och med att anläggningen är etablerad på platsen finns också en färdig infrastruktur med va-ledningar, kraftförsörjning, bredband och transportvägar klara. Om det blir aktuellt med att bygga till Lindholmens avloppsreningsverk kommer grovrening och all slamhantering att byggas in med rening av utgående luft från denna hantering. Nuvarande verk ligger i anslutning till ett naturreservat och även till ett skogsområde med högt naturvärde. Det finns också strandängar som betas sommartid. Området är intressant för det rörliga friluftslivet. Denna samverkan på platsen har hittills fungerat bra och det som planeras är att utveckla området vidare genom ytterligare stigar i området för att ytterligare tillgängliggöra området för de boende i staden. Det finns möjlighet att lägga nytillkommande anläggningsdelar på sådant sätt att dessa inte påverkar skyddsvärd natur på ett negativt sätt utanför reningsverksområdet. Investeringskostnaden är avsevärt lägre om tillbyggnaden sker vid Lindholmen och en etablering på annan plats innebär att det kommer att ta längre tid innan anläggningen kan tas i drift.
Sida 52 av 87 Lindholmen utsläpp i Norrtäljeviken Lindholmen utsläpp i Tjocköfjärden Kapellskär utsläpp utanför Kapellskär 587 884 2600 Investeringskostnad, milj. kr Ränta och amortering år 1,milj kr/år 34,3 42,3 117 Tabell 13 Beräknade kostnader för de olika alternativen Vid en rimlighetsavvägning enligt 2 kap 7 Miljöbalken kan inte nyttan av att lokalisera reningsverket till annan plats motivera kostnaderna för en sådan omlokalisering. Såväl investerings- som driftkostnaderna skulle bli avsevärt högre utanför det studerade området. En lösning med separat behandling av det septikslam som idag transporteras till Lindholmens avloppsreningsverk kan tillfälligt lösa situationen för några år framåt. Att starta upp en sådan separat behandling av slammet är ett omfattande arbete och det tar många år innan denna insamling kan påbörjas i mindre skala. Detta är därför ingen långsiktig lösning för behoven av utbyggnad av Lindholmens avloppsreningsverk. Avvattnat slam används idag till jordtillverkning och som täckmaterial. En återföring till brukad åkermark är att föredra ur kretsloppssynpunkt. För alla alternativ som granskats finns denna möjlighet i framtiden, förutsatt att det finns åkermark tillgänglig för spridning och att markägarna önskar ta emot det avvattnade slammet. Slammet från slutna tankar innehåller normalt mindre mängder av oönskade ämnen och markägarna kan sannolikt lättare acceptera spridning av denna typ av slam än övriga typer.
Sida 53 av 87 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Ombyggd Lindholmen Ombyggt Lindholmen med utsläpp i Tjocköfjärden Nytt reningsverk på annan plats i Kapellskär Mark och skyddsavstånd Rådighet över mark Ja Ja Nej Översvämningsrisk Viss, men acceptabel Viss, men acceptabel God Ytbehov God God God Avstånd till bebyggelse Tillräcklig Tillräcklig God Expansionsmöjlighet för ARV God God God Miljömässiga parametrar Inverkan på naturvärden Ingen Ingen Ingen Inverkan på kulturvärden Ingen Ingen Ingen Inverkan på recipient Påverkar Påverkar Påverkar Inverkan på rörligt friluftsliv Ingen Ingen Viss Inverkan på omgivningen Viss Viss Viss Återföring av näringsämnen Ja Ja Ja Genomförandetid Tider Ekonomi Anläggningen bedöms vara byggd 2024 Anläggningen bedöms vara byggd 2024 Anläggningen bedöms vara klar 2027 Investeringskostnader 587 milj skr 884 milj skr 2600 milj skr Kapitaltjänst Ökning med 26 milj kr/år Ökning med 35 milj kr/år Ökning med 94 milj kr/år Kapacitetsproblem Lösning på kapacitetsproblem Ja Ja Ja Tabell 14. Värdering av de olika alternativen
Sida 54 av 87 Befintligt avloppsreningsverk byggdes om och till 1998 och kompletterades då med en aktivslamanläggningen benämnd OCO. Genom detta biosteg kunde kvävereduktionen reduceras till under 15 mg/l i utgående avloppsvatten. Biosteget har varit driftsäkert med mycket goda reningsresultat under de 20 år den har varit i drift. I anläggningen erhålls förutom en kväverening även en biologisk fosforreduktion. Utsläppshalterna har legat under ställda villkor i gällande beslut. Norrtälje kommun har studerat ett antal andra reningstekniker de sista åren och funnit att huvudalternativet är för utbyggnaden av Lindholmen är att komplettera befintligt biosteg med ytterligare en OCO-reaktor av samma typ som används idag. Andra tekniker som studerats är konventionell aktivslam, OCO med kaskad och MBR samt en tillkommande efterpolering. Det som talat för denna teknik är att den gett ett bra och stabilt reningsresultat under de år den varit i drift. Den har också varit lättskött och en hög tillgänglighet. Genom att det nu erhålls en redundans bedöms denna anläggningstyp vara lämplig för Lindholmen i framtiden. 7. Omgivningsbeskrivning 7.1 Planförhållanden 7.1.1 Riksintressen Inga riksintressen finns i anslutning till Lindholmens reningsverk. 7.1.2 Översiktsplan Översiktsplanen anger att på de platser där miljöstörande verksamheter redan är lokaliserade är det viktigt att risken för miljöstörningar minimeras bland annat genom att bebyggelse med krav på sundhet inte tillåts i närheten. Strategin är att genom att följa rekommenderade skyddsavstånd säkerställs en god bebyggd miljö för människor. Vidare skall transporter och transportanläggningar lokaliseras så att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrig är störande för miljön. I beslut KF 148 2016-06-20 har Kommunfullmäktige frångått strategin i översiktsplanen om att verket skall flyttas. När det gäller utsläppen från verket skall anläggningen dimensioneras enligt de krav som länsstyrelsens miljöprövningsenhet fastställer. Bedömning För undvika framtida störningar måste det finnas en skyddszon till bostadsbebyggelse. Även om luktreducerande åtgärder vidtas kan det finns en viss risk för lukt och risk för smitta från ett avloppsreningsverk. Avståndet bör vara minst 250 m. Det kommer också att var många tunga transporter till verket varje dag vilket kommer att upplevas som störande om området efter vägen mellan
Sida 55 av 87 Vätövägen och reningsverket bebyggs med bostäder. I kommande fördjupad översiktsplan kommer därför detta behov av skyddsavstånd tas upp för att skapa en tydlig skyddszon mellan verksamheten och bostadsbebyggelsen 7.1.3 Gällande detaljplaner Det närmaste området kring avloppsreningsverket är inte detaljplanelagt. Pågående planbesked finns för Hasselbacken (Tälje 3:85) och för Lindholmens reningsverk Tälje 2:48, Tälje 3:289. För Tälje 3:188 och 3:195 har planbesked beviljats. Ett planbesked har också lämnats in av Norrtälje kommun att detaljplanelägga reningsverksområdet för befintligt ändamål. Figur 23: Gällande detaljplaner vid Lindholmen arv Bedömning Genom att området för avloppsreningsverket blir detaljplanelagt kan den pågående verksamheten på platsen säkerhetsställas. 7.1.4 Strandskydd Strandskyddsområdet sträcker sig 100 m från viken.
Sida 56 av 87 Figur 24: Gällande strandskydd Bedömning Strandskyddsområdet bedöms inte beröras negativt av reningsverkets utbyggnad. 7.2 Natur och miljö på land 7.2.1 Naturvärden Sydväst om Lindholmens avloppsreningsverk ligger naturreservatet Lindholmen. Det invigdes 1996 och har en yta på ca 4 ha. Området är en berg- och moränkulle med lövträd, där de vanligaste trädslagen är ek, asp och hassel. Området har ett rikt fågelliv och flora. Strax nordväst om avloppsreningsverket ligger ett ädelskogsområde med höga naturvärden med bland annat spärrgreniga grova träd och värdefull kryptogamflora.
Sida 57 av 87 Figur 25: Naturvärden Norr om Lindholmen finns en nyckelbiotop. Inom detta område finns tre naturvårdsarter och många värdeelement. En inventering har skett av området genom Naturföretagen. Bilaga B5. Inom reningsverksområdet finns två större solitära ekar som inventerats av Naturföretagen bilaga B6. Den ena av träden uppfyller definitionen för jätteträd och den andra kan betraktas som efterträdare. I väster finns betade strandängar med värdefull natur, landskap och strövområden. Bedömning Den utbyggda anläggningen bedöms inte påverka naturreservatet i sydväst. Nya reningsbassänger planeras att läggas norr om nuvarande OCO-bassäng och mellansedimentering. Bassängerna kommer inte att läggas så att de inkräktar på nyckelbiotopen. Däremot måste båda de stora ekarna tas bort för att göra det möjligt att bygga den nya slambyggnaden som skall innehålla grovrensning av inkommande vatten och slamhanteringen. De avverkade ekarnas stam och ved kommer att läggas upp i området för att användas som faunadepåer. När projekteringen sker av verket kommer möjligheten att plantera ytterligare ekar inom verksamhetsområdet som ersättning till de två träd som måste tas ned att övervägas.
Sida 58 av 87 7.2.2 Rekreation och friluftsliv I anslutning till avloppsreningsverket finns inga utpekade intressen när det gäller rekreation och friluftsliv. Bedömning Det finns idag en gång- och cykelväg till Grind och därefter strövstigar till Solbacka strand. För att öka tillgängligheten till naturreservatet Lindholmen och även förbättra för de boende i Långgarn att ta sig till Norrtälje diskuteras en gångväg för att ansluta vid Solbacka strand. 7.2.3 Landskapsbild Reningsverket ligger inbäddat och skyddat mellan nyckelbiotopen och naturreservatet. 7.3 Recipientförhållanden Naturvatten i Roslagen AB har i rapport Lindholmen ARV Påverkan på Norrtäljeviken 2017-2045 daterad 2019-03-05 sammanställt data från Norrtäljeviken, dess tillrinningsområden och Lindholmens ARV. I rapporten redovisas också vilka förändringar som bedöms ske fram till 2045 vid olika scenarier vid olika kravnivåer på utsläpp från Lindholmens ARV. (bilaga B2). Nedanstående text under rubrikerna 7.3.1 oh 7.3.2 är ett utdrag från rapporten Under rubrik 7.3.1 har Havs- och vattenmyndighetens statusnivåer av olika kvalitetsfaktorer redovisats med en jämförelse mellan dagens och framtida nivåer(2045) enligt kravnivå 1. Kravnivåerna för bedömning av effekter är: BOD 7 mg/l Totalfosfor mg/l Totalkväve mg/l Ammoniumkväve mg/l Kravnivå 1 10 0,30 15 8 Kravnivå 2 8 0,2 12 5 Kravnivå 3 5 0,20 10 3 Tabell 15 Framtida utsläppskrav
Sida 59 av 87 7.3.1 Norrtäljeviken idag och i framtiden Norrtäljeviken är en jämnbred havsvik som är ca 17 km lång. Viken saknar tydliga trösklar och är djupare än 10 m hela vägen in till Norrtälje. Vikens vattenkvalitet påverkas av ett tillrinningsområde (677 km2) som domineras av skog och jordbruksmark med inslag av tätort. Vidare sker påverkan från Lindholmens avloppsreningsverk och vattenomsättningen med Björköfjärden. Figur 26 Norrtäljevikens djupförhållanden Under sommaren skiktas viken i samband med hög ytvattentemperatur och jämförelsevis låg vattenomsättning med Björköfjärden samt lösta näringsämnen frigörs från vikens bottensediment. Vikens vattenmiljöer påverkas även av erosion av finmaterial i vikens grunda delar. Den mätbara externa och interna tillförseln beräknades under perioden 2014-2017 till ca 6,8 ton fosfor och ca 193 ton kväve per år. Belastningen av totalfosfor och totalkväve dominerades av vikens tillrinningsområde som stod för ca 4,4 ton respektive ca 162 ton av den totala transporten. Lindholmens ARV stod för 0,6 ton av totalfosforbelastningen och 24 ton av den totala kvävebelastningen. Erosionen från grunda bottnar, fastläggning i sedimenten och denitrifikationen är inte mätbara källor och fällor men kan inte bortses vid beräkningen av fosfor- och kvävebalansen i Norrtäljeviken. Erosionen beräknades att bidra med 12 ton fosfor och 72 ton kväve medan fastläggningen i sedimenten beräknades till 8 respektive 48 ton.
Sida 60 av 87 Sammantaget visar detta att Lindholmens ARV under perioden 2014-2017 stod för ca 3 % av den totala fosfortillförseln och 9 % av den totala kvävetillförseln. När det gäller tillförseln av löst fosfor och kväve är dessa mängder svåra att beräkna. Ser man endast till uppmätta halter i tillrinnande vattendrag, Lindholmens ARV och från internbelastningen utgör andelen som kommer från Lindholmens ARV betydande mängder, speciellt under sommaren då flödena i tillrinnande vattendrag är låga. Vid en utbyggnad av Lindholmens ARV kommer mängden av BOD7, totalkväve, totalfosfor, ammoniumkväve, löst kväve och löst fosfor att öka. Störst påverkan sker under sommarperioden och i Norrtäljevikens inre delar. Figur 27 Norrtäljeviken uppdelad i tre olika områden (bassänger) samt provtagningspunkter De högsta halterna fosfor och kväve har uppmätts i de inre delarna av Norrtäljeviken (2008-2017). Halterna minskar sedan med avståndet från Norrtälje. Det är tydligt att ytvattnet i Norrtäljeviken påverkas av höga flöden från vikens tillrinningsområde under vintern. Det visar sig framförallt i extremt höga kvävehalter i ytvattnet under år då isen ligger i hela Norrtäljeviken. Ytvattenproverna under vintrar då isen ligger är dock inte representativa för totalfosfor- och totalkvävehalterna i vikens vattenmassa under denna period. Under de senaste tio åren har inte uppmätts några statistiskt signifikanta trender för totalfosfor och totalkväve i de tillrinnande vattendragen Norrtäljeån och Broströmmen. Inte heller i Norrtäljeviken uppmättes några trender för de båda näringsämnena totalfosfor och totalkväve under vinter, vår, sommar och höst med undantag för totalfosforhalten under sommaren i vikens inre delar (P3) där en svag trend mot minskade halter uppmättes. Flödesviktade halter har beräknats genom att summera samtliga flöden till en bassäng, beräkna den andel som de olika flödena stod för och relatera det till den halt som uppmättes vid tillflödet. Vattenutbytet står på årsbasis för ca 97% av den
Sida 61 av 87 totala vattenomsättningen medan tillflödena står för 2,5% och Lindholmens ARV för 0,1% av den totala vattenomsättningen i Norrtäljevikens inre delar. Beroende av det stora vattenutbytet är Lindholmen-ARVs andel av totalfosforhalten 2014-2017 endast ca 0,2 μg/l. Vid en ökad belastning 2045 beräknades andelen till maximalt 0,8 μg/l (kravnivå 1) av den totala totalfosforhalten. Idag (2014-2017) utgör Lindholmens ARV ca 10-15% av den totala tillförseln av syretärande ämnen på årsbasis, eller ca 290 ton. Vid kravnivå 1 2030 ökar denna mängd till 790 ton syretärande ämnen och vid kravnivå 1 2045 har mängden syretärande ämnen beräknats till ca 1080 ton. År 2045 utgör Lindholmens ARV ca 30% av den totala tillförseln av syretärande ämnen till Norrtäljeviken. Den största tillförseln av syretärande ämnen kommer från internbelastningen, 1150 ton. På grund av vattenomsättningen i Norrtäljeviken är tillförseln av syrerikt vatten från utanförliggande fjärdar god. Vid dagens förhållanden utgör de syretärande ämnena från Lindholmens ARV ca 1 % av den totala omsättningen av syrgas i Norrtäljevikens inre delar på årsbasis. Vid en utbyggnad av Lindholmens ARV vid kravnivå 1 till 2045 ökar denna andel till ca 4 %. 7.3.2 Kvalitetsfaktor enligt Havs- och vattenmyndigheten En utbyggnad av Lindholmens ARV innebär inte att den ekologiska statusen för totalfosfor och totalkväve ändras för Norrtäljeviken. En genomgång av samtliga kvalitetsfaktorer som ligger till grund för en bedömning av ekologisk status i Norrtäljeviken visar ingen större påverkan av faktorerna på grund av en utbyggnad av Lindholmens ARV 2045 (kravnivå 1). Mellanårsvariationen för den ekologiska statusen är stor (2014-2017) och berodde i första hand på flöden från tillrinnande vattendrag, skiktningsförhållanden (vindpåverkan och temperatur) samt vattenståndsförändringar.
Sida 62 av 87 Totalfosfor Figur 28 Förväntad haltökning i Norrtäljeviken av totalfosfor under vintern vid utbyggnad av Lindholmen ARV med de haltgränser som beräknas för vattenförekomsten Norrtäljeviken (Havs- och Vattenmyndigheten). Staplarna i figuren jämförs med klassgränserna för dålig status (röd), otillfredsställande (orange), måttlig status (gul), god status (grön) och hög status (blå) I figur 28 visas den förväntade haltökningen av totalfosfor under vintern jämfört med de haltgränser som beräknats för vattenförekomsten Norrtäljeviken (Havs- och Vattenmyndigheten 2018). I Norrtäljeviken bedöms den ekologiska statusen för totalfosfor till måttlig status. Haltökningen i samband med en utbyggnad av Lindholmens ARV 2030 och 2045 är liten då den största påverkansandelen kommer från tillrinningsområdet i samband med höga flöden. Påverkan från Lindholmens ARV medför inte någon förändring av den ekologiska statusen.
Sida 63 av 87 Figur 29 Förväntad haltökning i Norrtäljeviken av totalfosfor under sommaren vid utbyggnad av Lindholmen ARV med de haltgränser som beräknas för vattenförekomsten Norrtäljeviken (Havs- och Vattenmyndigheten). Staplarna i figuren jämförs med klassgränserna för dålig status (röd), otillfredsställande (orange), måttlig status (gul), god status (grön) och hög status (blå) Under sommaren bedöms Lindholmens ARV stå för en större andel av den totala halten totalfosfor då påverkan från kringliggande marker är liten i samband med låga flöden. Totalfosfor bedömdes till otillfredsställande status under sommaren i Norrtäljeviken. Haltökningen innebär ingen förändring av den ekologiska statusen, se figur 29. Totalkväve Figur 30 Förväntad haltökning i Norrtäljeviken av totalkväve under vintern vid utbyggnad av Lindholmen ARV med de haltgränser som beräknas för vattenförekomsten Norrtäljeviken (Havs- och Vattenmyndigheten). Staplarna i figuren jämförs med klassgränserna för dålig status (röd), otillfredsställande (orange), måttlig status (gul), god status (grön) och hög status (blå) Mängden totalkväve under vintern i Norrtäljeviken bedömdes till god status, se figur 30. Halterna låg på gränsen till måttlig status men med samtliga
Sida 64 av 87 kravnivåer uppnåddes god status. Figur 31 Förväntad haltökning i Norrtäljeviken av totalkväve under sommaren vid utbyggnad av Lindholmen ARV med de haltgränser som beräknas för vattenförekomsten Norrtäljeviken (Havs- och Vattenmyndigheten). Staplarna i figuren jämförs med klassgränserna för dålig status (röd), otillfredsställande (orange), måttlig status (gul), god status (grön) och hög status (blå) Under sommaren bedömdes totalkväve i Norrtäljeviken till måttlig status vid samtliga kravnivåer 2030 och 2045. Under denna period utgör tillskotten av totalkväve från Lindholmens ARV en jämförelsevis stor andel av den beräknade totalkvävehalten, se figur 31.
Sida 65 av 87 Löst fosfor Figur 32 Den ekologiska kvoten för löst fosfor vintern vid de tre områden i Norrtäljeviken och hela Norrtäljeviken beräknad för uppmätta halter 2014-2017 och för tillskottet av löst fosfor från Lindholmens ARV 20145 vid kravnivå 1. Staplarna i figuren jämförs med klassgränserna för dålig status (röd), otillfredsställande (orange), måttlig status (gul), god status (grön) och hög status (blå) Felstaplarna visar på min- och maxvärden under perioden. Den ekologiska statusen för löst fosfor (fosfatfosfor) och löst kväve (summan av ammonium- och nitritnitratkväve) bedöms enligt Havs och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (2013) endast under vintern. I figur 32 visas den ekologiska statusen för löst fosfor under vintern för Norrtäljeviken som helhet under perioden 2014-2017. Staplarna i figuren visar på min- och maxvärden under samma period. I figuren visas även beräknad status utifrån beräknade tillskott av löst fosfor från Lindholmens ARV 2045 vid kravnivå 1. Medelvärdena för uppmätta halter 2014-2017 och beräknade halter inkluderat tillskottet från Lindholmens ARV 2045 vid kravnivå 1 visade på små skillnader i ekologisk status. Mellanårsvariationen i ekologisk status för löst fosfor var stor beroende av tillrinnande vattendrag, erosion och vattenomsättning i Norrtäljeviken. Påverkan från Lindholmens ARV vid kravnivå 1 2045 ändrar inte den ekologiska statusen för löst fosfor under vinter. Statusförändringar beror av mellanårsvariationer av nederbörd, flöden och vattenståndsförändringar. Observera att den ekologiska kvoten (EK) har ett omvänt samband mot uppmätta halter, höga halter innebär lägre ekologisk kvot och sämre status.
Sida 66 av 87 Löst kväve Figur 33 Den ekologiska kvoten för löst kväve vintern vid de tre områden i Norrtäljeviken och hela Norrtäljeviken beräknad för uppmätta halter 2014-2017 och för tillskottet av löst fosfor från Lindholmens ARV 20145 vid kravnivå 1. Staplarna i figuren jämförs med klassgränserna för dålig status (röd), otillfredsställande (orange), måttlig status (gul), god status (grön) och hög status (blå) Felstaplarna visar på min- och maxvärden under perioden. I figur 33 visas den ekologiska statusen för löst kväve (summan av ammoniumoch nitritnitratkväve) under vintern för Norrtäljeviken som helhet under perioden 2014-2017. Felstaplarna i figuren visar på min- och maxvärden under samma period. I figuren visas även en beräknad status utifrån beräknade tillskott av löst kväve från Lindholmens ARV 2045 vid kravnivå 1. Medelvärdena för uppmätta halter 2014-2017 och beräknade halter inkluderat tillskottet från Lindholmens ARV 2045 vid kravnivå 1 visade på små skillnader i ekologisk status. Mellanårsvariationen i ekologisk status för löst kväve var mycket stor beroende av tillrinnande vattendrag, erosion och vattenomsättning i Norrtäljeviken. Status varierade under perioden 2014-2017 mellan dålig och måttlig status i Norrtäljeviken som helhet. Påverkan från Lindholmens ARV vid kravnivå 1 2045 ändrar inte den ekologiska statusen för löst kväve under vintern.
Sida 67 av 87 Syrgashalt Figur 34 syrgashalten i bottenvattnet (baserat på den undre kvartilen) vi de tre områdena i Norrtäljeviken och hela Norrtäljeviken beräknad för uppmätta halter 2014-2017 och för tillskottet av syreförbrukande ämnen från Lindholmen ARV 2045 vid kravnivå 1. Staplarna i figuren jämförs med klassgränserna för dålig status (röd), otillfredsställande (orange), måttlig status (gul), god status (grön) och hög status (blå)felstaplarna visar min- och maxvärden under perioden 2014-2017. Vattnets syrgashalt styrs av abiotiska faktorer som vattentemperatur och vind samt biotiska faktorer som balansen mellan syreproducerande (fotosyntes) och syreförbrukande processer i vattnet. I figur 34 visas den ekologiska statusen för syrgas i Norrtäljevikens som helhet. Figuren visar uppmätta halter (baserat på den undre kvartilen) under perioden 2014-2017 och en beräknad syrgashalt vid påverkan av Lindholmens ARV 2045 (kravnivå 1). Syrgasens ekologiska status för perioden 2014-2017 bedömdes till måttlig i Norrtäljeviken som helhet. Skillnaden mellan uppmätta halter 2014-2017 och en beräknad haltförändring till 2045 (kravnivå 1 vid Lindholmen ARV) var mycket liten. Mellanårsvariationen var dock stor. Beroende av vattenmassans skiktningsförhållanden och vattenståndsförändringar varierade status mellan otillfredsställande och god under perioden 2014-2017 i Norrtäljeviken som helhet. Påverkan från Lindholmens ARV vid kravnivå 1 2045 ändrar inte den ekologiska statusen för syrgas.
Sida 68 av 87 Bottenfauna Figur 35 Bottenfaunans BQI-index (Benthic Quality Index) vid de tre områdena i Norrtäljeviken och hela Norrtäljeviken. Staplarna i figuren jämförs med klassgränserna för dålig status (röd), otillfredsställande (orange), måttlig status (gul), god status (grön) och hög status (blå)felstaplarna visar på min- och maxvärden under perioden 2014-2017. Sedimentlevande bottenfauna visar kraftig respons på syrgasförhållanden och organisk påverkan. Bottendjuren är ofta stationära och relativt långlivade, vilket gör att sammansättningen av faunan speglar miljöförhållandena över en längre tid. Den beräknade haltförändringen av syrgas till 2045 (kravnivå 1 vid Lindholmen ARV) var mycket liten. Troligen har vattenmassans skiktningsförhållanden och vattenståndsförändringar betydligt större inverkan på syresituationen vid Norrtäljevikens bottnar och möjligheten för bottenfaunan att etablera sig under längre tid. I figur 35 visas BQI-index (Benthic Quality Index) för Norrtäljevikens som helhet (20% percentil) som medelvärden för perioden 2014-2017. Felstapeln visar på min- och maxvärden under samma period. Den ekologiska statusen för bottenfauna bedömdes till dålig i Norrtäljeviken som helhet perioden 2014-2017. Sämst var den ekologiska statusen för bottenfaunan i de inre delarna av Norrtäljeviken (P3) där påverkan från tillrinnade vattendrag, erosion och Lindholmens ARV var som störst. Vid denna plats är även utbytet med vatten från utanförliggande fjärdar som minst. Troligen är förhållandena i Norrtäljevikens inre delar delvis naturliga men de dåliga syrgasförhållandena förstärks av påverkan från dagvatten, tillrinnande vattendrag och Lindholmens ARV. Eftersom den ökade mängden syretärande ämnen har en liten effekt på syrgashalterna i bottenvattnet i Norrtäljeviken är det inte troligt med någon försämring av den ekologiska statusen för bottenfauna.
Sida 69 av 87 Växtplankton Figur 36 Den ekologiska statusen för klorofyll a vid tre områdena i Norrtäljeviken och hela Norrtäljeviken 2014-2017 (juli-augusti). Felstaplarna visar på min- och maxvärden under perionden 2014-2017. I figur 36 visas den ekologiska statusen för klorofyll a vid Norrtäljeviken som helhet. Staplen visar på min och maxvärden under perioden 2014-2017. Den ekologiska statusen för klorofyll a bedömdes till måttlig i Norrtäljeviken som helhet. Mellanårsvariationen var mycket stor under perioden 2014-2017 och varierade mellan måttlig och hög i Norrtäljeviken som helhet. Mängden växtplankton beror av den tillförsel av lösta näringsämnen som det finns tillgång till i Norrtäljeviken. Lösta näringsämnen tillförs från tillrinnande vattendrag, Lindholmens ARV, via internbelastning, återföring från sedimenterat material och från erosion av finmaterial. Störst betydelse för förhållandena i Norrtäljeviken har dock vattenutbytet mellan utanförliggande fjärdar och Norrtäljeviken. Vattenståndsförändringar gör att vattenmassan i Norrtäljeviken är under ständig förändring, vilket den stora variationen i klorofyllhalt visar. Eftersom ökningen av tillförd näring från Lindholmens ARV (2045 kravnivå 1) till Norrtäljeviken beräknats till 2% (löst fosfor) och 5% (löst kväve) är det inte troligt att denna ökning kommer att medföra att statusen för klorofyll a försämras i någon större omfattning. Makroalger Makroalger undersöks inte i recipientkontrollen för Norrtäljeviken. Den ekologiska statusen för makroalger bedöms från växternas djuputbredning. Utbredningen styrs i första hand av siktdjupet som avgör den mängd ljus
Sida 70 av 87 som når bottnarna. Med tanke på att denna utredning visat att siktdjupet troligen inte kommer att påverkas i någon högre grad av en ökad belastning från Lindholmens ARV 2045 är det inte troligt att makroalgernas utbredning kommer att påverkas. Siktdjup Figur 37 Den ekologiska statusen för siktdjup vid tre områdena i Norrtäljeviken och hela Norrtäljeviken 2014-2017 (juni-augusti). Staplarna i figuren jämförs med klassgränserna för dålig status (röd), otillfredsställande (orange), måttlig status (gul), god status (grön) och hög status (blå)felstaplarna visar på min- och maxvärden under perionden 2014-2017. Siktdjupet visar den totala påverkan av vattenfärg och grumling. Humusämnen tillförs Norrtäljevikens vattenmassa från tillrinnande vattendrag under framförallt under högflödesperioder. Grumling av vattnet beror av organiska (plankton) och oorganiska (lerpartiklar) partiklar. Den ekologiska statusen för siktdjup bedöms under sommaren (juni-augusti) och visas i figur 37. Figuren beskriver den ekologiska statusen för Norrtäljeviken som helhet 2014-2017. Felstapeln visar på min- och maxvärden under perioden 2014-2017. Norrtäljeviken som helhet bedömdes till otillfredsställande status. Variationen under perioden 2014-2017 var liten. Eftersom påverkan från Lindholmens ARV endast visar sig som förhöjda mängder plankton i Norrtäljeviken och plankton endast utgör en del av den totala påverkan från grumling är det inte troligt att påverkan från Lindholmens ARV 2045 (kravnivå 1) kommer medföra någon mätbar försämring av siktdjupets ekologiska status i Norrtäljeviken.
Sida 71 av 87 7.4 Kultur Inom naturreservatet Lindholmen finns två utpekade fornminnen, en stensättning och en fornlämningsliknande lämning. Figur 38: Kulturvärden 8. Effekter och konsekvenser från nuvarande och en framtida anläggning 8.1 Vatten Befintliga pumpstationer kan påverka recipienterna vid bräddningar, vid tekniska fel och överbelastning. Vid ingen av dagen pumpstationer tvingas bräddning ske på grund av kapacitetsbrist. De bräddningar som sker uppkommer vid tekniska fel, planerade arbetet eller yttre störningar. Under de senaste 5 åren har få sådana bräddningar uppkommit. I den genomlysning som skett i utredning från Naturvatten (bilaga B12) rekommenderas åtgärder i några punkter samt en förhöjd beredskap. Det renade vattnet från Lindholmens avloppsreningsverk släpps i den inre delen av Norrtäljeviken på 4 m djup. Av den totala tillförseln av totalkväve och totalfosfor står reningsverket för 10-15 % respektive 7-11%. (bilaga B2)
Sida 72 av 87 Figur 39: Den externa och interna tillförseln av totalfosfor till Norrtäljevikens inre delar 2014-2017, (handling 04.02) Några signifikanta förändringar av halterna i den inre delen av Norrtäljeviken har inte konstaterats vid provtagningarna under perioden 2008-2017 avseende totalkväve och totalkväve. (bilaga B2) Nuvarande verks påverkan på recipienten Norrtäljeviken är relativt liten. Det nya ombyggda verket kommer att ge ett ökat utsläpp. Mängderna kommer inte vara så stora att de försämrar statusen i Norrtäljeviken som helhet. (bilaga B2). För att klara det framtida flödet till reningsverket kommer ytterligare en utloppsledning att anläggas. Marken vid landfästet kommer att schaktas för att ledningarna skall komma på erforderligt djup. Schakten i strandkanten blir ca 4 m bred. De sjöförlagda förläggs med betongvikter för att hållas på plats på sjöbotten. Bottenjustering kommer att ske genom nedschaktning eller nedspolning. För att minimera spridning av grumlande partiklar och påverkan av bottenfauna kommer arbetet att utföras innanför skyddsanordningar genom länsar med bottenslutande skyddsskärmar. Skyddsskärmarna tas bort när mätningarna visar att uppgrumlande partiklar har sedimenterat och turbiditeten återgått till samma nivå som innan. Om det visar sig att med hänsyn till miljön är bättre att trycka ut ledningen genom strandkanten kommer denna lösning att väljas. 8.2 Mark Reningsverksområdet kommer till största del utgöras av hårdgjorda ytor. Dagvatten som bildas inom området kommer att samlas upp i rännstensbrunnar och ledas till en utjämningsdamm och en dagvattenreningsanläggning med oljeavskiljare. Utjämningsdammen kommer att kunna klara att samla upp ofrivilliga kemikalieutsläpp. All slamhantering kommer att ske inomhus och utan risk för att spill skall kunna uppkomma till omgivande mark.
Sida 73 av 87 8.3 Luft 8.3.1 Spridning av aerosoler och dålig lukt Spridning av smittämnen kan ske från anläggningen och då i första hand i öppna biobassänger. På 200 meters avstånd är antalet bakterier som sprids med vinden är obetydligt fler jämfört med normala förhållanden (Boverket 1995). Närmaste hus ligger på ca 250 m avstånd varför det är mycket liten risk för att närboende skulle exponeras för aerosoler med bakterier från avloppsreningsverket. Dålig lukt kan uppkomma från grovreningen och från mottagning av slam. Vidare kan även lukt uppkomma vid transport av avvattnat slam från anläggningen Spridningen av smittämnen som aerosoler bedöms inte vara ett problem om tillräckligt skyddsavstånd skapas för reningsverket. Avståndet bör vara minst 250 m för nytillkommande bebyggelse. De processdelar som skapar mest lukt kommer att byggas in i den nya slambyggnaden där renshantering och slamhanteringen kommer att ske. Luften från denna anläggningsdel kommer att renas i ett reningsfilter. 8.3.2 Lustgas och metan B2 Processteknik, Berndt Björlenius har i rapport daterad 2019-03-29 (bilaga B13) beräknad och bedömt emissioner av växthusgaser från Lindholmens avloppsreningsverk och tillhörande ledningsnät. Dygnsmängderna har beräknats för koldioxid, metan och lustgas. För att bedöma respektive gas klimatpåverkan har jämförelse skett med normerade mängder beräknade som Global Warming Potentials (GWPs). Sammanfattningsvis visar beräkningarna att utsläppen av klimatgaser från Lindholmens avloppsreningsverk bedöms som typiska för ett väl fungerade reningsverk med väl fungerande biologisk kvävereduktion. Eventuell metanbildning i ledningsnätets längre tryckledningar för överföring av avloppsvatten bör kartläggas på sikt. Visar det sig vara problem med metangasavgång bör åtgärder vidtas för att minska utsläppen. För att minska avgång av växthusgaser från reningsverket kommer frånluft från inloppsdelar, slamtankar och slamlager samlas upp och destrueras. Allt slam kommer att hanteras i en särskild slambyggnad med rening av utgående luft från byggnaden. För att minimera lustagasavgång från biosteget skall kontroller utföras för att säkerställa väldefinerade syrehalter under anox- och luftningsfas. 8.3.3 Kvävgaser Kväveoxider regleras av FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP) och klimatkonventionen samt av EU:s utsläppsdirektiv (2001/81/EG),
Sida 74 av 87 luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EC) och industriutsläppsdirektiv (201/75/EU). Gränsvärdet är 100 mg NOx/MJ. Vid Lindholmens reningsverk har inga mätningar skett. Vid Henriksdal och Bromma reningsverk har mätningar utförts på utsläppen från gaspannor vid ett antal tillfällen sedan 2001. Medelvärdet från dessa mätningar ger ett medelvärde på 22 mg NOx/MJ med en variation mellan 11 till 43 mg NOx/MJ. (Ref B2 processteknik, bilaga B16) 8.4 Buller 8.4.1 Transporter De transporter som sker till Lindholmens avloppsreningsverk utgörs av bilar för septikslam, externslam av oavvattnat slam för andra reningsverk, borttransport av avvattnat slam, kemikalier och persontransporter. Den största delen av tunga transporter är de fordon som levererar slam till verket för olika typer av behandling. Antalet lastbilar som levererade slam uppgår till ca 2000 per år. Antalet lastbilstransporter varierar en hel del mellan olika dagar och som mest är det 16-18 bilar som lämnar slam varje dag. De tunga transporterna alstrar buller genom transporten genom staden och anslutande väg till avloppsreningsverket. På Vätövägen går idag ca 5800 fordon/dygn varav tunga transporter utgör 360 st/dygn. Trafikökningen bedöms till ca 2 % år. År Totalt antal transporter på Vätövägen per dag Totalt antal tunga transporter till Lindholmen år Antal dagar med tunga transporter till Lindholmen Medeltal transporter per dag till Lindholmen 2016 1933 289 6,7 2017 2030 360 466 2204 273 8,0 2755 273 10,1 2045 3416 273 12,5 *transporterna till Lindholmen alstrar även en transport från Lindholmen Tabell 16: Transporter Det avvattnade slammet transporteras bort ca 6 ggr/år.
Sida 75 av 87 Bedömning: Den nuvarande och den framtida trafiken till och från Lindholmen har ingen avgörande betydelse för eventuell bullerstörning efter Vätövägen. För tillfartsvägen till Lindholmen utgör huvuddelen av all trafik sådan som avser Lindholmen. Ingen bebyggelse finns idag efter denna tillfartsväg. En exploatering med ny bebyggelse för bostäder skulle innebära en risk för störning på grund av buller och även lukt. 8.4.2 Buller från reningsverket Anläggningen har varit i drift sedan 1960-talet och det har inte varit några problem med höga ljudnivåer från verksamheten under dessa år. Det bedöms inte bli några problem med framtida anläggning förutsatt att det finns ett tillräckligt skyddsavstånd till anläggningen. Naturvårdsverkets riktvärden kommer inte att överskridas för verket. 8.5 Avfall Den största delen av avfall som uppkommer vid avloppsreningsverket utgörs av fast avfall i form av rens och sand. Renset från rensgallret avvattnas idag och omlastas vid Salmunge avfallsupplag för att sedan köras till Uppsala för förbränning. Sanden tvättas och läggs upp inom reningsverksområdet. I framtiden avses tvättad sand transporteras bort för deponering. År 2014 2015 2016 2017 Borttransporterad mängd rens, m³ 600 600 700 750 Tabell 17: Borttransporterats rens Det farliga avfall som förekommer vid anläggningen utgörs av sprayburkar, mindre mängder av spillolja, rester av smörjfett, färgrester och mindre rester av lösningsmedel samt övriga kemrester. Vid enstaka tillfällen kan det förekomma att komponenter, exempelvis termostater och vippor, uppkommer och lagras i avvaktan på borttransport. Sedan förekommer utbytta lysrör och batterier från verksamheten.
Sida 76 av 87 När det gäller testkit från laboratorieutrustningarna går dessa tillbaka till leverantören. Bedömning Allt farligt avfall kommer att förvaras inom invallade ytor för att kunna samla upp spill och utsläpp. Avfall som uppkommer kommer att sorteras i olika fraktioner innan det hämtas av Norrtälje kommuns anlitade avfallstransportörer. Rens- och sand kommer att transporteras bort från anläggningen. 8.6 Läkemedel Tre läkemedel är upptagna som särskilt förorenande ämnen i Havsmyndighetens förordning HVMFS 2018:17 och omfattas av god ekologisk status. Dessa läkemedel är diklofenak, bronopol och etninylöstraiol. Några mätningar har inte skett av dessa ämnen i Norrtäljeviken. På uppdrag av Norrtälje kommun har B2 Processteknik, Berndt Björlenius gjort en teoretisk beräkning och bedömning av mikroföreningar i nutida och framtida renat avloppsvatten och i recipienten Norrtäljeviken (bilaga B11). I denna studie har fokus legat på fyra ämnen: bronopol, ciprofloxacin, diklorfenak och entinylöstradiol. Förutom till dessa ämnen har också ämnena östradiol, azithromycin, clarithromycin och erythromycin samt ämnena östron och karbamazepin lagt till i studien. Studien har genomförts genom att samla in uppgifter om försäljningen av dessa ämnen under en 10-årsperiod och den trend i försäljningen som har varit för dessa läkemedel. För varje substans har hänsyn tagits till genomsnittlig utsöndring i människa, reningsgrad i reningsverket och utspädningsgrad i recipienten. En bedömning har i och med det kunnat göras vilka koncentrationer som kan förväntas i utgående avloppsvatten och i Norrtäljeviken 2016, 2030 och 2045. Figur 40: Metodik för att beräkna halter av mikroföreningar
Sida 77 av 87 Förväntade koncentrationer kan jämföras med de tre läkemedel som finns upptagna på i Havs- och vattenmyndighetens förordning HVMFS 2013:19 Koncentrationerna kommer att ligga långt under de halter som angivits som god status. Ämne 2016 2030 2045 God status Diklofenak ng/l Bronopol ng/l Etninylöstraiol ng/l 0,43 0,23 0,10 10 0,35 0,84 1,76 300 0,0002 0,0000004 0,0000002 0,007 Tabell 18: Förväntade halter i Norrtäljeviken och god status enligt HVMFS 2013:19 Genom att dividera kvoten mellan beräknad koncentration (PEC) och den koncentration vilken ej bedöms ge någon effekt (PNEC) har en bedömning kunnat göras av riskerna för miljöpåverkan i Norrtäljeviken av de studerade ämnena. För samtliga ämnen ligger kvoterna under 1. Risken för miljöpåverkan är därför låg eller till och med försumbar. Tabell 19 : PEC/PNEC- Halter i Norrtäljevikens inre delar med spädning med både Norrtäljeåns vatten och vattenomsättningen i Norrtäljeviken med Björköfjärden (75 m³/s) För en mer långtgående rening krävs en särskild rening och den metod som är vanligast idag är en ozonrening. Ett annat alternativ är aktivt kol eller en kombination av dessa båda tekniker. Tekniken är inte fullt utvecklad ännu. Norrtälje kommun har tagit det beslutet att avvakta med åtgärder till dess att krav ställs på denna typ av rening. Kommunen ser inte att det inte finns några stora miljörisker för närvarande för Norrtäljeviken med hänsyn till dessa läkemedelsrester och genom att avvakta med att installera läkemedelsrening kan kommunen dra nytta av den teknikutveckling som sker samt av erfarenheter