FÖRSLAG TILL RAPPORT

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 17.7.2013 FÖRSLAG TILL RAPPORT om syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet: möjligheter och utmaningar för AVS-länderna Medföredragande: Elvis Mutiri wa Bashara (Demokratiska republiken Kongo) och Jean-Jacob Bicep DEL A: FÖRSLAG TILL RESOLUTION DR\1001280.doc AP101.516/A

INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...2 FÖRSLAG TILL RESOLUTION...3 MOTIVERING (offentliggörs separat) PROTOKOLLSIDA Vid sitt sammanträde den 26 november 2012 uppdrog den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens presidium sitt utskott för ekonomisk utveckling, finanser och handel att, enligt artikel 2.8 i arbetsordningen, utarbeta en rapport om syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet: möjligheter och utmaningar för AVS-länderna. Vid sitt sammanträde den 21 mars 2013 utsåg utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel Elvis Mutiri wa Bashara (Demokratiska republiken Kongo) till medföredragande för AVS-länderna och Jean-Jacob Bicep till medföredragande för EU. Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel behandlade förslaget till rapport vid sitt sammanträde den [...]. Vid det sistnämnda sammanträdet antog utskottet nedanstående utkast till förslag till resolution. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... Resolutionen ingavs den... AP101.516/A 2/7 DR\1001280.doc

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet: möjligheter och utmaningar för AVSländerna Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen utfärdar denna resolution vid sitt sammanträde i [Addis Abeba] den 25 27 november 2013, med beaktande av artikel 18.1 i arbetsordningen, med beaktande av partnerskapsavtalet mellan länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 1 (Cotonouavtalet) och ändrat den första gången i Luxemburg den 25 juni 2005 2 och den andra gången i Ouagadougou den 22 juni 2010 3, med beaktande av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken [d]et främsta målet för unionens politik på detta område ska vara minskning och på sikt utrotning av fattigdom. Unionen ska ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som kan påverka utvecklingsländerna, med beaktande av den förklaring som den gemensamma parlamentariska församlingen antog i Budapest (maj 2011) om det fjärde högnivåmötet om biståndseffektivitet i Busan (Sydkorea) 2011 4, med beaktande av förklaringen från det sjunde toppmötet mellan stats- och regeringschefer i Sipopo, i synnerhet punkt 18 där det krävs att man ska ägna syd-sydsamarbetet och triangelsamarbetet särskild uppmärksamhet och arbeta för att få slut på biståndsberoendet 5, med beaktande av partnerskapet från Busan för ett effektivt utvecklingssamarbete av den 1 december 2011 6, med beaktande av Parisförklaringen om biståndseffektivitet av den 2 mars 2005 och Accra-handlingsplanen av den 4 september 2008 7, med beaktande av slutsatserna från det 3166:e mötet i Europeiska unionens råd (utrikes frågor/utveckling) av den 14 maj 2012 om att göra EU:s utvecklingspolitik effektivare: en agenda för förändring 8, 1 EUT L 317, 15.12.2000, s. 3. 2 EUT L 287, 28.10.2005, s. 4. 3 EUT L 287, 4.11.2010, s. 3. 4 EUT L 327, 10.11.2011, s. 11. 5 http://www.acp.int/content/outcome-documents-7th-summit-acp-heads-state-and-government-and-96th-acpcouncil-ministers 6 http://www.oecd.org/dac/effectiveness/49650173.pdf 7 http://www.oecd.org/development/effectiveness/34428351.pdf 8 http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/foraff/130243.pdf DR\1001280.doc 3/7 AP101.516/A

med beaktande av meddelandet från FN:s generalsekreterare om ett ramverk med operativa riktlinjer för FN:s stöd till syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet (SSC/17/3) av den 12 april 2012 9, med beaktande av rapporten från AVS-ländernas och Internationella organisationen för frankofonis symposium om en förstärkning av syd-syd-samarbetet: utmaningar och möjligheter för AVS-gruppen 10, med beaktande av slutdokumentet från det grundläggande sammanträdet om syd-sydsamarbetet och triangelsamarbetet den 5 6 mars 2012 i Bryssel 11, med beaktande av slutsatserna från den politiska dialogen om triangelsamarbete som anordnades i Lissabon den 16 17 maj 2013 av OECD och den portugisiska regeringen 12, med beaktande av slutdokumentet från Nairobi som antogs av FN:s högnivåkonferens om syd-syd-samarbetet 13, med beaktande av rapporten från det gemensamma sammanträdet för UNDP:s/UNFPA:s/Unops, Unicefs, UN Womens och WFP:s styrelser i februari 2013 i New York som syftade till att dra nytta av syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet 14, med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingsarbete 15, med beaktande av FN:s millenniedeklaration av den 8 september 2000, med beaktande av rapporten från utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel om syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet, och av följande skäl: A. Tjugohundratalets första decennium har kännetecknats av snabb ekonomisk tillväxt i stora tillväxtekonomier i syd, bland annat i Kina, Indien, Brasilien, Argentina, Indonesien och Sydafrika. Dessa länder framstår allt mer som viktiga utvecklingsaktörer och de stod enligt OECD:s uppskattningar 2010 för nästan 50 procent av den globala bruttonationalprodukten jämfört med 36 procent för tio år sedan. B. Mot bakgrund av detta och sett till de utmaningar som utvecklingen medför arbetar AVS-länderna mer och mer med syd-syd-partnerskapet, vilket inte bara innefattar finansiella flöden utan också strategier för utbyte av erfarenheter, tekniköverföring, förmånstillträde till marknaden och mer solidarisk handel. C. Dessa AVS-länder har gradvis övervägt nya tillvägagångssätt för målen för fattigdomsutrotning och för hållbar utveckling, på en mer regional nivå och genom horisontella partnerskap. 9 http://ssc.undp.org/content/dam/ssc/documents/hlc%20reports/framework%20of%20operational%20guideli nes_all%20languages/ssc%2017_3e.pdf 10 Slutrapport (2011) av den 4 maj 2011. 11 Slutrapport (2012) av den 20 mars 2012. 12 http://www.oecd.org/dac/dac-global-relations/dialogue-triangular-cooperation.htm 13 A/RES/64/222 A-RES-64-222f.doc. 14 http://www.undp.org/content/dam/undp/library/corporate/executive%20board/2013/english/b-11712e-2013- JBM-Leveraging%20South-South%20cooperation%20and%20triangular%20cooperation.pdf 15 COM(2011)0840, 7.12.2011. AP101.516/A 4/7 DR\1001280.doc

D. Vid triangelsamarbete är det fråga om ett syd-syd-samarbete som stöds av ett land i norr. Detta samarbete skiljer sig från vanliga tekniska samarbetsprogram genom att varje aktör bestämmer sitt bidrag utgående från sina egna komparativa fördelar och ansvarar på så sätt för resultaten på utvecklingsområdet. E. De utländska direktinvesteringarna mellan utvecklingsländer uppgick till 16 procent av de totala investeringarna i världen 2010 (ungefär 210 miljarder dollar) jämfört med 187 miljarder dollar 2008. F. Enligt rapporten från FN:s generalsekreterare hade siffran för syd-sydutvecklingssamarbetet snabbt ökat till 16,2 miljarder dollar 2008, en ökning med 63 procent från 2006. 1. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen anser att syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet skapar nya områden och möjligheter till samarbete, vilket gör det möjligt för tillväxtekonomierna i syd att dela med sig av erfarenheterna från sina framgångar med de minst utvecklade länderna och erbjuda dem utvecklingsbistånd. 2. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen konstaterar att tillväxtekonomierna (bland annat Kina, Indien, Brasilien, Turkiet, Marocko och länderna runt Persiska viken) gör stora investeringar i AVS-länderna och att de stegvis bör inta en ledande roll för att åtgärda grundläggande internationella problem, rörande bland annat ekonomisk återhämtning, en tryggad livsmedelsförsörjning och klimatförändringarna. 3. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen konstaterar att AVS-länderna kan få tillgång till teknisk kunskap och annan kunskap som är specifik för varje region, tack vare den geografiska närheten och växande regionalt samspel, även om obalanserna i handeln kvarstår, vilket framgår av Kinas verksamhet i Afrika. 4. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen beklagar att handelsstrukturen mellan AVS-länderna och tillväxtekonomierna inte har genomgått någon kvalitativ förändring. AVS-länderna förblir därför källor till basprodukter som används för att öka den industriella tillväxten i andra länder. Församlingen uppmanar dessa länder att visa sin kapacitet att främja nya mekanismer för utveckling och mobilisering av medel, så att de ekonomiska förbindelserna med tillväxtländerna garanterar dem en strukturell breddning av ekonomin. 5. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen uppmanar också EU att stödja ett syd-syd-utvecklingssamarbete som ovillkorligt uppfyller principerna om ömsesidigt intresse och jämlikhet genom att ta hänsyn till obalansen mellan partnerskapets båda parter. 6. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen vill att innovativa finansieringsmöjligheter ska tas fram och i synnerhet att en koldioxidskatt ska införas, i enlighet med principen om att förorenaren betalar, som inkomstkälla för de minst utvecklade länderna (MUL), eftersom tillväxtekonomierna ofta är stora förorenare på grund av sina industrier. 7. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen uppmuntrar alla berörda aktörer att främja en långsiktig förstärkning av kapaciteten i AVS-länderna genom att tillämpa triangelsamarbete som utnyttjar de komparativa fördelarna och samspelet mellan de DR\1001280.doc 5/7 AP101.516/A

olika utvecklingsaktörerna och samlar länderna runt ett gemensamt mål, det vill säga att minska fattigdomen i hela världen och främja en hållbar utveckling. 8. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen erkänner att inför den svaga interna anskaffningen av resurser och den minskade andelen utvecklingsbistånd är finansieringen från syd-syd-samarbetet mycket viktig för flertalet AVS-länder som har ett enormt behov av finansiering. Församlingen beklagar dock att finansieringen kännetecknas av en stark koncentration, vad gäller sektorerna, naturresurserna och mottagarländerna. 9. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen anser att det finns ett behov av att stärka ländernas kapacitet för att infoga utarbetande och tillämpning av lagstiftning i en solidarisk utveckling som garanterar respekten för de mänskliga rättigheterna, social rättvisa, lika behandling, demokrati och respekt för miljön. 10. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen anser att AVS-länderna måste visa sig vara kapabla att bemöta miljöutmaningar, såsom klimatförändringar och energioch miljöproblem, framför allt med hjälp av medel avsedda att utvinna naturresurser, som måste göras på ett hållbart sätt. 11. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen föreslår att det globala partnerskapet för ett effektivt utvecklingssamarbete skulle kunna användas som forum för olika partner med gemensamma principer och vars åtaganden fastställts på ett korrekt sätt i syfte att uppnå konkreta utvecklingsresultat, genom att undersöka de komparativa fördelarna och hur aktörerna kompletterar varandra samt genom att öka öppenheten gällande kostnaderna, stödmottagarna och de lokala och regionala aktörernas ansvar i dessa processer. 12. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen understryker att de traditionella givarna fortfarande är de som i huvudsak tillhandahåller bistånd till AVS-länderna och handelspartnerna. EU och dess medlemsstater har bekräftat sitt åtagande att bidra med 0,7 procent av sin bruttonationalprodukt för att snabbare uppnå förverkligandet av millenieutvecklingsmålen 2015 och framåt. 13. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen uppmuntrar till partnerskap på specifika områden och för specifika insatser för att bättre kunna påverka internationella beslut. Församlingen uppmanar de berörda aktörerna att överväga hur hållbara dessa nya samarbetsformer är då de diskuterar den centrala frågan om kunskaps- och tekniköverföring och gränsöverskridande miljöskydd. 14. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen anser att dessa nya former för territoriell integration kräver att utvecklingsprojekt överförs till de lokala och regionala aktörerna och att denna princip bör fastställas utgående från hur projekt väljs ut för finansiering inom utvecklingsbiståndet. 15. Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen insisterar på att man måste ge forskning och innovation en central roll då man i internationella sammanhang förhandlar fram system som gynnar forskning i utvecklingssyfte. 16. Gemensamma parlamentariska AVS EU församlingen uppdrar åt talmännen att översända denna resolution till AVS EU-rådet, Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, Europeiska rådets ordförandeskap, Afrikanska unionen, det AP101.516/A 6/7 DR\1001280.doc

panafrikanska parlamentet, de nationella och regionala parlamenten och AVS-ländernas regionala organisationer. DR\1001280.doc 7/7 AP101.516/A