Ansökan Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser inom programmet Främja kvinnors företagande 2013-2014

Ansökan Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser inom programmet Främja kvinnors företagande 2013-2014 Tillväxtverket fördelar 90 miljoner kr inom Sverige för att främja kvinnors företagande varav 3,8 miljoner kr går till Dalarna. Region Dalarna kommer dessutom att stötta satsningen med 1 780 000 kr. Målet med satsningen är att kvinnor ska starta nya företag och utveckla befintliga samt göra dem mer konkurrenskraftiga och lönsamma. Det ska göras bland annat genom utvecklande av nya tjänster och produkter, förbättrad marknadsföring, utbildning och rådgivning. Det övergripande syftet är att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Ansökningsblanketten består av fem delar. A) Allmänna uppgifter B) Projektbeskrivning C) Budget D) Indikatorer och horisontella kriterier E) Bilagor och underskrift Ansökan ska vara inne hos Region Dalarna senast: 2013-04-02. Denna ansökan ska skickas i original i pappersformat till adressen nedan, samt även i Word-format till diariet@regiondalarna.se Region Dalarna Myntgatan 2 791 51 Falun

NYPS-id (Anges av Region Dalarna) Diarienr (Anges av Region Dalarna) A) ALLMÄNNA UPPGIFTER Projektets namn Mits möten inom ITS Projektledare Anna-Karin Ossendorf Startdatum (Tidigast 2013-05-01) 2013-05-01 Slutdatum (Senast 2014-10-31) 2014-07-31 Projektägare ITSdalarna Utvecklings AB Organisationsnummer 556758-6333 Adress Forskargatan 3 Postnummer 781 70 Postadress Borlänge Telefon 0243-73777 E-post info@itsdalarna.se Hemsida www.itsdalarna.se Juridisk form Aktiebolag CFAR-nummer 46923934 Bankgiro 320-7222 Plusgiro - Bankkonto (bifoga kontobevis) - Momsredovisning Ja Omfattas sökanden av LOU? Nej, affärsmässig upphandling genomförs. Sökt belopp från programmet 225 000 kr 1 / 10

Kontaktpersoner Projektledare Anna-Karin Ossendorf E-post anna-karin.ossendorf@itsdalarna.se Telefonnummer 070-5700836 Adress ITSdalarna, Forskargatan 3, 78170 Borlänge Projektmentor Annica Roos E-post annica.roos@itsdalarna.se Telefonnummer 0738-222297 Adress ITSdalarna, Forskargatan 3, 78170 Borlänge Ekonomi Anna-Karin Ossendorf E-post anna-karin.ossendorf@itsdalarna.se Telefonnummer 070-5700836 Adress ITSdalarna, Forskargatan 3, 78170 Borlänge Revisionsbyrå KPMG, Pekka Anderman E-post pekka.anderman@kpmg.se Telefonnummer 0243-227030 Adress Box 84, 78121 Borlänge Kategorisering av projektet Insatsområde (markera ett av nedanstående) Gröna näringar (Jord, skog, trädgård eller landsbygdens miljö, enligt LRFs definition) Tjänste- och servicesektorn Kreativa och kulturella näringar Vård och omsorg Utbildning IT och Internet för ökad affärsnytta i företag som drivs i gles- och landsbygd Utveckling och kommersialisering av innovationer X Inriktning (markera ett av nedanstående) Kvinnor som driver företag ensam eller tillsammans med andra, och som vill utveckla företaget Kvinnor som vill starta företag Kvinnor som vill utveckla innovativa idéer till nya tjänster, varor och koncept Antal deltagande personer 20 2 / 10

Sammanfattning Sammanfattning av projektet Vi vill med projektet Mits nå användare som bär på nya idéer till innovationer inom ITS-området för att bidra till att kvinnors innovationer lyfts fram och tillåts ta plats i en mansdominerad sektor. Vi vill samtidigt utveckla det nätverk av kvinnor som driver eller vill starta företag inom ITS, som byggts upp under projektet KVITS (främja kvinnors företagande inom ITS), vilket genomförts under 2012. ITS och teknikutveckling inom transporter är områden med stark mansdominans. ITS-lösningar tenderar att utvecklas av män och sällan associeras till kvinnodominerade branscher, även om det i allra högsta grad finns stora transportutmaningar i branscher som exempelvis vård och omsorg. Genom att rikta oss till traditionellt kvinnodominerade branscher som vården, turistnäringen, gröna näringar med flera med information om möjligheterna inom ITS, vill vi möjliggöra för kvinnor i dessa näringar att identifiera transportutmaningar och hitta ITS-lösningar på problem och transportutmaningar i branscher där utbudet av tekniska lösningar är eller har varit begränsat. Dessa branscher utgör nya marknader för ITS. Mits står för möten inom ITS. Genom att tidigare KVITS-deltagare tillsammans med nya kvinnor med innovativa idéer till ITS-lösningar (eller med problem som kan lösas med hjälp av ITS) deltar i gemensamma, kreativa arbetsträffar, skapas möten som möjliggör för innovationer att vidareutvecklas och för problem att hitta lösningar. Det sammankopplar kvinnors behov och efterfrågan med sådana (kvinnliga) aktörer som kan och vill hitta lösningar som matchar behoven. Projektet inleds med informationsträffar där ITS-området presenteras med konkreta exempel på vilka möjligheter det finns att lösa problem med hjälp av ITS. Träffarna riktar sig till kvinnor i de ovan beskrivna branscherna. Från dessa informationsträffar kan såväl behov som personer med innovativa idéer följa med till de kreativa arbetsmötena och bearbetas eller vidareutvecklas i grupp tillsammans med KVITS-deltagarna. B) PROJEKTBESKRIVNING Bakgrund IT och teknik är branscher som bedöms växa och behöva mer arbetskraft. ITS (intelligenta transportsystem) utgör därmed en framtidsbransch. I Dalarna är förutsättningarna för att arbeta med ITS extra goda. Här finns Trafikverket med sitt huvudkontor, som är en viktig motor för utvecklingen av kompetens inom transportområdet, däribland ITS. Transportstyrelsen är en annan transportmyndighet som har stark förankring i regionen. Det bidrar till att stärka regionens kompetensmassa inom transportnäringen. Klustret ITSdalarna har byggts upp i denna miljö och har vidare utvecklat den lokala kompetensen kring ITS. Här finns goda förutsättningar för fler företag att utvecklas inom ITS-segmentet. Forskning om kluster visar att klustermiljön förbättrar möjligheten till innovation, att ta sig från idé till kommersialisering och att växa som företag (Ketels, 2009). ITSdalarna har under 2012 drivit projektet KVITS som syftat till att främja kvinnors företagande inom ITS (intelligenta transportsystem). Detta projekt har, trots initiala svårigheter med att rekrytera deltagare ur målgruppen, varit både uppskattat och framgångsrikt. Projektet upplevs av såväl deltagare som projektledning som starten på ett mer långsiktigt arbete med att främja kvinnors företagande i IT/ITS- transport- och logistikbranscherna och därigenom bidra till en ökad jämställdhet i transportsystemet. Det är fortfarande övervägande män som driver företag inom ITS och transporter 3 / 10

och som arbetar med frågor som rör transportsystemet, trots att detta berör och nyttjas av båda könen. Eftersom det finns olikheter i kvinnors och mäns utnyttjande av transportsystemet, till exempel i fråga om resmönster (se ex.vis Trafikanalys, 2012), är det viktigt att även kvinnors erfarenheter och behov tas tillvara i utvecklingen av transportsystemet. Regeringen och Trafikverket har som mål är att transportsystemet ska vara jämställt (Vägverket, 2007). Med KVITS har ITSdalarna lagt en grund för att fortsätta detta arbete. Nu vill vi gå vidare och möjliggöra för dessa och fler kvinnor att vidareutveckla sina företag eller innovationer inom ITS, genom att koppla ihop dem med nya användargrupper som har behov av eller efterfrågar ITS-lösningar på transportutmaningar de har i sin verksamhet. En lärdom från KVITS är att det kan vara svårt att genom exempelvis branschkoder göra urval och hitta kvinnor som är intresserade av att affärsutveckla genom att kliva in på ITS-fältet, eftersom det är en bransch som har kontaktytor med många andra, t.ex. turistnäringen och vården (vårdlogistik). Genom att fokusera på kvinnor i transport- och IT-sektorn utestänger man potentiella ITS-företag eller innovationer som också i högre grad härrör från kvinnodominerade sektorer och därmed förstärker man bilden av att ITS är något som är manligt könskodat. Mits-projektet ska därför rikta sig till användargrupper inom sektorer där många kvinnor arbetar samt till en nätverksgrupp av kvinnor som driver eller vill starta företag inom ITS, för att jobba med att hitta nya tillämpningar och användningsområden för ITS/lösningar på problem genom ITS. Exempel på branscher där många kvinnor driver företag som kan gynnas av ITS är vård, tjänste- och servicesektorn, kultur & nöje, hotell & restaurang, detaljhandel. Syfte Syftet med Mits är att generera affärsnytta och tillväxt i ITS-branschen i Dalarna. Genom att den kunskap om ITS, resor och transporter som finns inom klustret ITSdalarna utnyttjas för att möjliggöra för fler företag och affärsidéer inom ITS att växa fram i regionen, stärks regionens konkurrenskraft som attraktivt centrum för aktörer som verkar inom transportsektorn. Jämställdhet skapas i samband med det dagliga arbetets beslutsfattande, resursfördelning och formande av normer. Genom att projektet riktar sig till kvinnor i en traditionellt mansdominerad bransch ska det också bidra till att öka jämställdheten i branschen, och att skapa ökad samhällsnytta genom att innovativa idéer till nya produkter eller tjänster inom ITS-området kommer fram utifrån kvinnors erfarenheter och behov och därigenom gör transportsystemet mer jämställt. Mål Mits ska bidra till att nya företag på sikt startas av kvinnor, samt att befintliga företag, ägda eller ledda av kvinnor, anställer eller ökar sin omsättning. Mits ska också bidra till utveckling inom ITS-området, genom att fler kvinnor tar steget in i branschen och där utnyttjar sina erfarenheter för att skapa innovativa lösningar på säkerhets- effektivitetstillgänglighets- eller miljöproblem som finns i transportsystemet. Mits ska attrahera fler kvinnor till ITS-branschen genom att informera om (och med konkreta förebilder visa) att det faktiskt är en rolig och intressant bransch att verka i, även som kvinna. 4 / 10

Målgrupp Mits har två målgrupper: 1) Företagare - Kvinnor som driver företag inom ITS eller som är etablerade i branschen och som vill starta nya eller vidareutveckla befintliga företag genom att hitta innovativa idéer till nya produkter eller tjänster inom ITS. I denna målgrupp finns de kvinnor som deltagit i det föregående KVITS men också nya deltagare som driver eller vill starta företag inom IT/ITStransport- och logistikbranscherna. 2) Användare - Kvinnor som är verksamma i traditionellt kvinnligt könskodade branscher och som möter transportutmaningar i sina dagliga liv och i sin verksamhet, som leder till att de har problem som kan lösas med hjälp av ITS eller idéer som kan leda till nya innovationer inom ITS. Exempel på sådana branscher är vård, tjänste- och servicesektorn, kultur & nöje, hotell & restaurang, detaljhandel, d.v.s. branscher som är beroende av transporter på olika sätt. Vi kommer att marknadsföra projektet på Högskolan Dalarna och vänder oss också till kvinnliga studenter och alumner: i Företagargruppen till studenter som läser eller avslutat utbildningar som knyter an till ITS-området, exempelvis systemvetare och BI-studenter. I användargruppen vänder vi oss till den generella gruppen kvinnliga studenter för att hitta frön till nya innovationer på oväntade ställen. Projektorganisation Projektägaren ITSdalarna Utvecklings AB ansvarar för projektets genomförande. Projektledning och administration genomförs av ITSdalarnas egen personal. ITSdalarna Utvecklings AB ägs till fullo av den ideella föreningen ITSdalarna och har till uppgift att genomföra projekt samt ge service till föreningens medlemmar (för närvarande 41 organisationer i triple helix-konstellation). Bolagets verksamhet är allmännyttigt, transparent och inte vinstdrivande. Högskolan Dalarna och företagsfrämjarna Stiftelsen Teknikdalen samt Falun-Borlängeregionen ingår i projektets styrgrupp tillsammans med ITSdalarna Utvecklings AB. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Projektplanen delas in i fyra steg: 1) Förberedelsefasen: Planering och upprättande av detaljerad tidplan och detaljerat upplägg för information, rekrytering och kreativa arbetsmöten, lokaler, seminarieinnehåll, framtagande av informationsmaterial. 2) Informations- och rekryteringsfasen: Deltagare i företagargruppen kartläggs, kontaktas och bjuds in. Ett befintligt nätverk finns från KVITS-programmet, vilket utgör stomme för företagargruppen. Nya kvinnor som driver eller vill starta företag inom ITS identifieras med hjälp av befintliga kontakter, snöbollsurval och via exempelvis högskolan. Dessa kontaktas och bjuds också in till företagargruppen. Informationskampanj på Högskolan där representanter från ITSdalarna närvarar. Snöbollsurval kontakters kontakter. Annonsering. Från KVITS finns en kontaktlista över kvinnor som driver företag inom IT/ITS, transport och logistik, som kan användas igen. En lärdom från det tidigare projektet är att det under sommaren var svårt att boka möten med dessa kvinnor för att bjuda in till projektet. Rekrytering bör därför starta redan direkt vid projektstart i maj. Målgruppen användare nås genom en informationskampanj med annonsering mot riktade grupper och via nätverk. Kvinnor ur denna grupp bjuds in till en inspirationsdag som kombinerar en inspirerande föreläsning med en workshop kring transport- och 5 / 10

logistikutmaningar och hur man skulle kunna lösa dem med hjälp av ITS. Intressanta idéer samt intresserade deltagare ur denna grupp fångas upp och erbjuds att delta i det fortsatta workshop-programmet med kreativa arbetsmöten. 3) Kreativa arbetsmöten. Steget fokuserar på att deltagare ur företagargruppen tillsammans med eventuella intressenter från användargruppen som själva är intresserade av att arbeta vidare med idéer till innovationer, arbetar tillsammans med identifiering av behov, skapande av frön till innovationer på ITS-området, möjligheter att vidareutveckla tjänster och produkter med hjälp av ITS. Dessa möten kommer att genomföras under 5-6 tillfällen (halvdagar) under perioden oktober- 13 till mars-14. Fokus under dessa möten kommer att vara deltagarnas behov och idéer och mötena kommer att ske i workshop-form. Föredragshållare/inspiratörer från ITSdalarna kommer att bjudas in för att hålla kortare föredrag men mötenas huvudfokus kommer att vara att deltagarna får arbeta tillsammans med idéer och lösningar. Målet med detta är att idéer ska kunna omsättas i konkreta affärsidéer, produkter eller tjänster och/eller leda till affärsutveckling. Mellan träffarna kommer ITSdalarnas hemsida att användas som en kanal för deltagarna där de kan hålla kontakten och få information. Företags- och produktidéer som uppkommer under projekttiden slussas vidare till de främjare som finns inom Stiftelsen Teknikdalens inkubator och företagsstöd samt Falun Borlängeregionen, enligt en process som arbetas fram tillsammans med de främjare som finns i styrgruppen. Mits kan därigenom fungera som en grogrund för själva idéerna och innovationerna, som sedan kan får stöd på vägen till färdigt företag eller färdig produkt av de befintliga främjarstrukturer som finns i regionen. 4) Utvärdering och avslut: Projektet avslutas och utvärderas såväl av deltagare som i klustret ITSdalarna. Plan för hur resultatet kan tas tillvara och hur kontakter och nätverk ska fortleva. Slutrapportering. Inga kontanta deltagaravgifter kommer att begäras av deltagarna. Projektledningen bedömer att den kostnad de har för deltagandet i form av sin egen tid, motiverar att deltagaravgiften subventioneras. Medfinansiering från Högskolan Dalarna och från ITS Dalarna Utvecklings AB används som insats för att deltagare ska kunna vara med utan annan kostnad än den egna tiden. Samtliga deltagare i företagargruppen ska däremot signera ett gruppkontrakt där de förbinder sig att dedikera sig i programmet och att delta aktivt i de kreativa arbetsmötena. Resultatspridning Hur ska resultaten spridas och till vilka? Projektresultaten sprids via ITSdalarnas ordinarie informationskanaler såsom hemsida och nyhetsbrev, via press och annonsering. Därutöver via Högskolan, på inspirationsdagen och på IT-frukost för ungdomar, med hjälp av framtaget informationsmaterial och i samband med slutrapportering. Målgrupper för spridningen är allmänheten, studenter, ITSdalarnas medlemmar, medlemmar i Dalarnas kommun- och landstingsfullmäktige (Nyhetsbrev distribueras till alla dessa). 6 / 10

Projektavgränsning ITSdalarna har en kärnverksamhet inom ITS och utveckling av klustret. Det sker i nära samarbete med aktörer som arbetar med stöd i företagsutveckling såsom starta-eget-kurser och inkubatorer. Därför avgränsas projektet till att främja innovation och näringslivsutveckling inom ITS-området. Eventuella kopplingar till andra projekt/insatser Projektet kommer att ingå i den projektportfölj som finns inom ITSdalarna och samordning av aktiveter kan vara en fördel för alla. Därför kommer vi när det är möjligt att nyttja den möjligheten. Vi försökte i KVITS-projektet att samarbeta med andra projekt inom programmet och vår ambition är att arbeta likartat i detta projekt. Effekter på lång sikt Projektet ska långsiktigt bidra till regional tillväxt genom att kvinnors företag stärks och nyetableras inom ITS-området i Dalarna. Regionens konkurrenskraft stärks ytterligare i takt med att det kluster, som byggts upp kring ITS- och transportkompetensen i Dalarna, befästs och utvecklas. Vi månar om att projektet inte blir en isolerad satsning på att öka tillväxten i branschen, utan att arbetet med att möjliggöra utveckling i kvinnors (och andras!) företag inom ITS fortgår även efter projektets slut som en del i ITSdalarnas ordinarie verksamhet. Ett led i detta arbete tror vi är att tidigt ge ungdomar information om hur det är att arbeta med ITS. En aktivitet i programmet är därför att tillsammans med regionens gymnasieskolor arrangera ett seminarium för unga tjejer, där deltagare i vår projektgrupp beskriver vad ITS är och hur det är att arbeta med ITS. (Kommunens IT-frukostar). Infrastrukturfrågor är viktiga för tillväxt rent allmänt. När vi stärker den kompetensen inom regionen så vill vi tro att det får långsiktiga effekter i allmänhet, vilket är till nytta för såväl näringsidkare som privatpersoner. Hur ska uppföljning/utvärdering ske? Projektet ska följas upp såväl bland deltagarna i de båda grupperna, som bland ITSdalarnas medlemmar. Detta sker genom intervjuer och enkätundersökningar. Uppföljningens syfte är att utreda om projektet bidragit till kontakter med nya samarbetspartners, utveckling av nya innovationer/produkter/tjänster, inträde på nya affärsområden eller utveckling av befintliga eller nya affärsidéer. Genom utvärdering i användargruppen vill vi fånga upp om idéer kring effektivisering eller innovationer med hjälp av ITS i den egna verksamheten/vardagen har uppkommit som resultat av projektet. 7 / 10

Beskrivning av projektledningens genuskompetens och kunskaper inom innovations- och affärsutveckling, alternativt plan för hur motsvarande kompetens/kunskap tas in i projektet Projektmentorn har gedigen erfarenhet från affärsutveckling och entreprenörskap. Projektledaren har genuskompetens och har erfarenhet från tidigare jämställdhetsprojekt. Genuskompetens inhämtas också via Högskolan Dalarnas delaktighet i projektet. Stiftelsen Teknikdalen har erfarenhet från processen att starta företag. Falun-Borlängeregionen har erfarenhet från processen att driva företag. Tid och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad 1) Förberedelsefasen 130501 130731 25 000 kr 2) Informations- och rekryteringsfasen 130801 131031 90 000 kr 3) Kreativa arbetsmöten 131001 140430 110 000 kr 4) Utvärderingsfasen 140401 140731 25 000 kr Summa: 250 000 kr 8 / 10

C) BUDGET Kostnadsbudget Kostnadsslag 2013 2014 Totalt Personal 67 200 58 800 126 000 Köp av tjänst 51 000 20 000 71 000 Lokal 11 000 9 000 20 000 Resekostnader 8 000 0 8 000 Övrigt 15 000 10 000 25 000 Totala kostnader 152200 97800 250 000 Finansieringsbudget Typ av finansiär 2013 2014 Totalt Sökt belopp från programmet 225 000 Övrig offentlig kontant: Summa: Privat kontant: Summa: Deltagaravgifter: ITSdalarna Utvecklings AB 7 500 7 500 15 000 Högskolan Dalarna 5 000 5 000 10 000 Summa: Total finansiering 250 000 Observera att summan av kostnaderna och finansieringen ska balansera årsvis och totalt. 9 / 10

D) INDIKATORER OCH HORISONTELLA KRITERIER Indikatorer Indikator Mål Antal nya företag 1 Antal som gått från deltid till heltid 1 Antal företag som anställt 2 Antal företag med ökad omsättning 3 Antal deltagande företag 10 Deltagande kvinnor 20 Horisontella kriterier Integration O Syftar direkt till att förbättra integrationen x Bidrar till att förbättra integrationen O Påverkar inte integrationen Beskriv projektets påverkan på integrationen Projektet har inte som direkt syfte att bidra till ökad integration och mångfald, men genom att vända sig till breda grupper av användare välkomnar vi kvinnor med annan bakgrund än svensk att delta med sina erfarenheter i Mits. Högskolans Business Intelligence-program har många internationella studenter. Genom att rekrytera deltagare ut denna grupp och genom att komplettera med ett snöbollsurval för att nå ytterligare potentiella deltagare hoppas vi kunna nå fler utrikesfödda. 10 / 10

Jämställdhet x Syftar direkt till att förbättra jämställdheten O Bidrar till att förbättra jämställdheten O Påverkar inte jämställdheten Beskriv projektets effekter på jämställdheten Mits har ett riktat jämställdhetsperspektiv. Genom att rikta oss till traditionellt kvinnodominerade branscher som vården, turistnäringen, gröna näringar med flera med information om möjligheterna inom ITS, vill vi möjliggöra för kvinnor i dessa näringar att identifiera transportutmaningar och hitta ITS-lösningar på problem och transportutmaningar i branscher där utbudet av tekniska lösningar är eller har varit begränsat. ITS och teknikutveckling inom transporter är som nämnt områden med stark mansdominans. ITSlösningar tenderar att utvecklas av män och sällan associeras till kvinnodominerade branscher, även om exempelvis turistnäringen och vården i allra högsta grad har stora transportutmaningar. Transportsystemet berör och nyttjas av båda könen, men på olika sätt. Eftersom det finns olikheter i kvinnors och mäns utnyttjande av transportsystemet, till exempel i fråga om resmönster, är det viktigt att även kvinnors erfarenheter och behov tas tillvara i utvecklingen av transportsystemet. Mits ska direkt syfta till detta. Miljö O Syftar direkt till att förbättra miljön x Bidrar till att förbättra miljön O Påverkar inte miljön Beskriv projektets påverkan på miljön Projektet bidrar till att förbättra miljön. Att transporter står för en stor del av den negativa miljöbelastningen är väldokumenterat. Alla prognoser pekar mot ett transportbehov som ökar ytterligare de kommande åren. De flesta auktoriteter på området, såväl som politiska ledare, är överens om att vi inte kan fortsätta att bygga ut infrastruktur för de olika transportslagen i samma takt som tidigare. Detta gäller framförallt bil och flyg. För att uppnå ett hållbart resande arbetar exempelvis Trafikverket därför enligt en strategi kallad fyrstegsprincipen då det gäller infrastrukturfrågor. Enligt denna princip ska åtgärder för att påverka behovet av resor/valet avtransportslag samt åtgärder för att mer effektivt utnyttja befintlig infrastruktur, föregå åtgärder där man bygger om eller bygger nytt (SKL, 2007). Här kommer ITSteknik in som en möjliggörare för att underlätta resor med andra (mer miljövänliga) transportslag och för att effektivisera transporter på befintliga transportstråk. ITS-området har redan visat att det på ett avgörande sätt kan bidra till ett mer resurssnålt transportsystem och därigenom kraftigt minska transporternas negativa miljöpåverkan. Samtidigt visar ett flertal studier att kvinnor tenderar att i högre grad än män prioritera hållbara resalternativ (exempelvis Malmö Stad, 2010) och generellt prioriterar miljöfrågor i högre utsträckning än män (exempelvis Svensson, 2009). Projektets syfte, att verka för att innovativa idéer till nya produkter eller tjänster inom ITS-området utvecklas av kvinnor, bidrar därför till en positiv påverkan på miljön. 11 / 10

Referenslista: Ketels, C. (2009) Kluster och konkurrenskraft i en global ekonomi. Refererad av Globaliseringsrådet. Malmö Stad (2010) På väg. En resa i jämställdhet. Informationsmaterial. SKL Sveriges kommuner och landsting (2007) Fyrstegsprincipen för planering. För hållbara åtgärder i transportsystemet. skl.se/publikationer Svensson, S. (2009) Fler kvinnor för bättre miljö? En kvantitativ undersökning om betydelsen av kvinnorepresentationen för kommunal miljöpolitik. Magisteruppsats. Göteborgs Universitet, statsvetenskapliga institutionen. Trafikanalys (2012) Män reser 50 procent mer i bil än kvinnor. Pressmeddelande. trafa.se Vägverket (2007) Fördjupningsdokument Jämställdhet, 2008-2017. Ledningsdokument 2007:60 12 / 10

E) BILAGOR OCH UNDERSKRIFT Utöver ansökningsblanketten ska ett registreringsbevis samt underlag som bestyrker firmatecknare bifogas. Bilagor Förteckning över de bilagor som hör till ansökan 1 Registreringsbevis (obligatoriskt) 2 Firmatecknare (obligatoriskt) 3 4 5 6 Underskrift Undertecknad försäkrar härmed att de uppgifter som lämnas i ansökan, inklusive i bilagor, är riktiga. Vidare försäkras att ingen finansiering utöver den i ansökan kommer att sökas för projektets kostnader. Om förhållanden som rör projektet ändras kommer undertecknad att meddela Region Dalarna förändringen omgående. Ort Datum Underskrift av behörig firmatecknare Namnförtydligande 13 / 10