EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.6.2015 C(2015) 4224 final Ärende: Statligt stöd SA.40616 (2015/N) Finland Ryskt förbud mot import av fiskeriprodukter från EU Herr minister 1. FÖRFARANDE (1) Genom en skrivelse av den 20 januari 2015 anmälde de finska myndigheterna på elektronisk väg den aktuella stödåtgärden till kommissionen, i enlighet med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). Ärendet registrerades under nummer SA.40616 (2015/N). Kommissionen begärde kompletterande uppgifter den 18 mars 2015 och den 21 april 2015. De finska myndigheterna svarade den 31 mars 2015, den 6 maj 2015 och den 12 maj 2015. 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 2.1. Titel (2) Ryskt förbud mot import av fiskeriprodukter från EU. 2.2. Budget (3) Stödordningen har en budget på 600 000 euro, som helt finansieras ur den nationella budgeten. 2.3. Varaktighet (4) Denna stödordning är en engångsåtgärd och omfattar endast de mängder fisk som fanns i fryshus. Syftet är att inleda ett ansökningsförfarande för potentiella stödmottagare snarast möjligt efter kommissionens godkännande av stödordningen. Timo Soini Utrikesminister Sjöekipaget, Maringatan 22, Helsingfors PB 412 FI-00023 Statsrådet, Finland Europeiska kommissionen, 1049 Bryssel, BELGIEN Tfn (växel): + 32 2 299 11 11
2.4. Mottagare (5) Stöd kommer att beviljas till fiskberedningsföretag som före dagen för införandet av förbudet har tagit emot Östersjösill eller skarpsill från yrkesfiskare i syfte att exportera fisken till Ryssland. (6) Antalet stödmottagare understiger 10. 2.5. Stödets syfte (7) Syftet med den anmälda stödordningen är att avhjälpa skador som finska fiskberedningsföretag åsamkats till följd av Rysslands förbud mot import av fiskeriprodukter från EU. 2.6. Stödnivå (8) Den högsta tillåtna stödnivån är 100 % av skadorna. 2.7. Metod för beräkning av skadornas omfattning (9) Stöd kommer att beviljas till fiskberedningsföretag som före förbudets införande hade köpt sill eller skarpsill från yrkesfiskare i syfte att exportera fisken till Ryssland. Villkoret för stödet är att det har varit nödvändigt att sälja fisken i fryshuset till ett lägre värde som foder till fiskmjöl eller som livsmedel eller lagra eller destruera den till ett värde som är minst 30 % lägre än vad företaget skulle ha fått om exporten till Ryssland kunde ha fortsatt normalt. (10) Det beviljade stödbeloppet beräknas på grundval av objektiva kriterier och den beräkningsmetod som beskrivs nedan. Denna metod kommer att tillämpas individuellt för varje företag som erhåller stödet. Normalvärdet för såld fryst Östersjösill och skarpsill (A) Handlingar (kvitton) om försäljning av fryst hel Östersjösill och skarpsill till Ryssland under 2014 före importförbudet (7 augusti 2014) som innehåller uppgifter om sålda volymer och priser och handelsavtal. Det verkliga inköpsvärdet av fryst fisk i fryshuset (B) Fakturor, inköpsfakturor, avtal eller annan tillförlitlig redovisning (eller kvitton på betalningar till yrkesfiskare) från registrerade yrkesfiskare för Östersjösill och skarpsill avsedda som livsmedel, som har köpts in för export till Ryssland och som fanns i fryshuset innan det ryska importförbudet trädde i kraft den 7 augusti 2014 (information om lagerbokföringen). Exceptionellt värde som erhållits från försäljningen av fisken (C) Dokument (med uppgifter om sålda volymer och priser) som erhållits vid försäljning av fryst hel Östersjösill och skarpsill i fryshuset för foder, fiskmjöl eller livsmedel efter att det ryska importförbudet trädde i kraft. Exceptionella kostnader (D) Dokument om exceptionella kostnader eller kostnader för extra paketering som uppstått på grund av den långa lagringstiden för Östersjösill och 2
skarpsill. De kvarvarande volymerna av Östersjösill och skarpsill i fryshuset och destruerade volymer (E) De volymer av fryst hel Östersjösill och skarpsill som fanns kvar i fryshuset vid tidpunkten för inlämningen av stödansökan och som hade tagits in i fryshuset före ikraftträdandet av det ryska importförbudet. Dokument om volymer av Östersjösill och skarpsill i fryshuset som det har varit nödvändigt att destruera. Normal värdekedja (X 1 ) A B = X 1 euro (= 100 %) Exempel på en normal värdekedja A = normalt försäljningsvärde för fryst fisk 1 000 ton x 0,45 euro B = verkligt värde för inköpt fisk 1 000 ton x 0,25 euro X 1 = normalt resultat (= 100 %) X 1 resultat: 450 000 250 000 = 200 000 euro (= 100 %) Exceptionell värdekedja (X 2 ) (C + E) (B + D) = X 2 euro (< 70 % av X 1 resultat) Exempel på en exceptionell värdekedja C = exceptionellt försäljningsvärde för såld fryst fisk 800 ton x 0,30 euro B = verkligt värde för inköpt fisk 1 000 ton x 0,25 euro D = det totala värdet av de exceptionella extra kostnaderna 5 000 euro E = det exceptionella värdet av fryst fisk som finns kvar i fryshuset 200 ton x 0,30 euro (samma värde som det exceptionella försäljningsvärdet) X 2 = exceptionellt resultat (< 70 % av X 1 normalt resultat) Ekonomiska förluster (skador) visas med formeln X 2 resultat: (240 000 + 60 000) (250 000 + 5 000) = 45 000 euro (= 22,5 % av X 1 resultat, < 70 %) Stödbeloppet för ekonomiska förluster i ett fiskberedningsföretag beräknas med formeln X 1 X 2 = X 3. 3
2.8. Bakgrundsinformation (11) Den 6 augusti 2014 beslutade Ryska federationen om ett förbud mot jordbruks- och fiskeriprodukter och livsmedel från länder som har infört sanktioner mot Ryssland mot bakgrund av situationen i Ukraina. (12) Enligt en informerande not från kommissionen inför mötet i rådet (jordbruk och fiske) den 13 14 oktober 2014 har värdet av fiskeri- och vattenbruksprodukter som påverkas av det ryska förbudet beräknats uppgå till cirka 144 miljoner euro under 2013 (163 miljoner euro enligt ryska uppgifter), nästan 5 % av värdet av EU:s totala export av fiskeri- och vattenbruksprodukter under det året. Detta innebär en betydande marknadsandel, mot bakgrund av fiskerisektorns särskilda karaktär. De viktigaste exportvarorna till Ryssland var fryst makrill (17 %), frysta räkor (6 %), fryst skarpsill (6 %) och kyld öring (4 %). De fiskeflottor som påverkas mest förefaller vara danska trålare som fiskar nordhavsräkor, brittiska och irländska pelagiska trålare och snörpvadsfartyg som fiskar makrill samt finska och baltiska snörpvadsfartyg som fiskar sill och skarpsill. (13) Före exportförbudet var Ryssland och Estland de viktigaste exportmarknaderna för fisk och fiskprodukter från Finland och en stor andel av den fisk som exporterades till Estland återexporterades till Ryssland. Förbudet fick därför svåra följder för finska aktörer. (14) För den anmälda åtgärdens stödmottagare minskade den totala försäljningen av sill och skarpsill med 33 71 % räknat på helåret 2014 jämfört med helåret 2013, enligt de nationella myndigheternas beräkning. Två av de potentiella stödmottagarna handlar endast med sill och skarpsill, och för de övriga utgjorde försäljningen av sill och skarpsill under 2013 mellan 69 % och 87 % av deras totala omsättning. 3. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN 3.1. Förekomsten av stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget (15) Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. (16) För att en åtgärd ska betecknas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, måste därför följande kumulativa villkor vara uppfyllda: 1) Stödet ska finansieras med statliga medel, 2) det ska ge vissa företag en selektiv ekonomisk fördel, 3) det ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och 4) det ska påverka handeln inom EU. (17) I det aktuella fallet kommer stödet att ges i form av direkta bidrag till finska beredningsföretag som före införandet av det ryska förbudet hade köpt sill eller skarpsill och hade planerat att exportera fisken till den ryska marknaden. (18) De medel som behövs för att finansiera stödet utgörs av offentliga medel från den nationella budgeten, efter ett beslut av Finlands riksdag. Därför omfattar åtgärden statliga medel och kan tillskrivas den finska staten. 4
(19) Det stöd som beviljas inom stödordningen kommer att medföra en ekonomisk fördel för ett begränsat antal företag inom bearbetningssektorn, vilket kommer att stärka deras konkurrenskraft på marknader som är öppna för handel. Beloppen i fråga är högre än de tak för stöd av mindre betydelse som gäller inom sektorn för fiske och vattenbruk. Därför är det sannolikt att åtgärden kommer att snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. (20) Stödet är selektivt eftersom det särskilt gynnar vissa finska beredningsföretag. (21) Enligt domstolens rättspraxis kan stöd till ett företag snedvrida handeln mellan medlemsstater om företaget är verksamt på en marknad som är öppen för handel inom unionen. Enbart det faktum att ett företag får ökad konkurrenskraft i förhållande till konkurrerande företag genom en ekonomisk fördel som det inte skulle ha fått inom ramen för sin vanliga verksamhet visar att det finns en risk för snedvridning av konkurrensen. Den fördel som stödet medför kan därför snedvrida konkurrensen med andra EU-företag som är verksamma inom fiskerisektorn, och den kommer sannolikt att påverka handeln mellan medlemsstaterna. (22) Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att den aktuella åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. 3.2. Bedömning av stödets förenlighet (23) För principen om statligt stöds oförenlighet med den inre marknaden, som fastställs i artikel 107.1 i EUF-fördraget, gäller de undantag som anges i artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget. Enligt artikel 107.2 b i fördraget ska stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller exceptionella händelser anses vara förenligt med den inre marknaden. Enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget kan stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset anses vara förenligt med den inre marknaden. (24) I anmälan anförde de finska myndigheterna att följderna av plötsliga och oförutsedda omständigheter på grund av det importförbud som införts av Ryssland för EU:s fiskeriprodukter motsvarade en exceptionell händelse i den mening som avses i artikel 107.2 b i EUF-fördraget. Det är därför nödvändigt att bedöma om förbudet mot import av fiskeriprodukter kan betraktas som en exceptionell händelse i fördragets mening. (25) Enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget ska stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller exceptionella händelser anses vara förenligt med den inre marknaden. I punkt 4.4 i riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk 1 (nedan kallade riktlinjerna) anges att frågan om huruvida en naturkatastrof eller en exceptionell händelse har inträffat måste bedömas från fall till fall med beaktande av kriterierna enligt kommissionens praxis och domstolens rättspraxis. (26) Det finns ingen definition av exceptionella händelser i EU-lagstiftningen. Tidigare har emellertid krig, inre oroligheter, strejker (med vissa förbehåll och beroende på deras 1 Riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (EUT C 84, 3.4.2008, s. 10). 5
omfattning), större industri- och kärnkraftsolyckor och bränder som leder till omfattande förluster förklarats vara exceptionella händelser. Det finns dock inga prejudikat i kommissionens praxis eller i domstolens rättspraxis om att ett avbrott i internationell handel betraktas som exceptionell händelse i den mening som avses i artikel 107.2 b i EUF-fördraget. (27) Med tanke på att uttrycket exceptionella händelser i artikel 107.2 b i EUF-fördraget måste tolkas restriktivt, eftersom det handlar om ett undantag från principen om förbud mot statligt stöd, anser kommissionen inte att det ryska importförbudet ska betraktas som en exceptionell händelse under de omständigheter som råder i det aktuella fallet. (28) Det är därför nödvändigt att bedöma om den anmälda stödåtgärden kan förklaras förenlig med stöd av artikel 107.2 c i EUF-fördraget. Med beaktande av stödåtgärdens kännetecken bör tillämpligheten av punkt 4.1 i riktlinjerna ( Stöd för åtgärder som omfattas av en förordning om gruppundantag ) övervägas. Om den punkten inte är tillämplig bör åtgärden bör också analyseras mot bakgrund av bestämmelserna i punkt 4.9 ( Stöd för andra åtgärder ). (29) I punkt 4.1 i riktlinjerna anges att stöd för åtgärder av samma slag som de som anges i någon gruppundantagsförordning, avsedda att gynna små och medelstora företag eller andra företag än små och medelstora företag, kommer att granskas på grundval av riktlinjerna och de kriterier som anges för varje typ av åtgärd i de förordningarna. I andra stycket klargörs att om en stödordning eller ett individuellt stöd ger stöd utöver de kriterierna ska medlemsstaten visa att stödet är väl underbyggt och nödvändigt. (30) Punkt 4.1 i riktlinjerna måste tolkas som en hänvisning till den gällande gruppundantagsförordningen för fiskeri- och vattenbrukssektorn, dvs. kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 2 (nedan kallad gruppundantagsförordningen). Enligt gruppundantagsförordningen är de stödkategorier som anges i artiklarna 13 45 förenliga med den inre marknaden och undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget om de uppfyller alla de villkor som anges i gruppundantagsförordningen. Gruppundantagsförordningen är starkt kopplad till finansieringsinstrumentet, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 3. Alla de kategorier av stöd som förklaras förenliga och undantagna från anmälningsskyldigheten, med undantag för artiklarna 44 och 45, gäller åtgärder som skulle berättiga till stöd från EHFF. (31) Därför är det nödvändigt att bedöma om den anmälda stödåtgärden faller inom en av de stödkategorier som omfattas av gruppundantagsförordningen. Om så är fallet är det nödvändigt att analysera om samtliga relevanta kriterier är uppfyllda och, om stöd 2 3 Kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 (EUT L 149, 20.5.2014, s. 1). 6
beviljas utöver de kriterierna, om medlemsstaten har visat att stödet är väl underbyggt och nödvändigt. (32) Stödåtgärden syftar till att kompensera de förluster som drabbat de fiskberedningsföretag som exporterar sill och skarpsill till Ryssland. I gruppundantagsförordningen regleras stöd till beredningsföretag i artikel 42. I den artikeln anges att stöd för beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i detta (...) under förutsättning att a) stödet uppfyller villkoren i artikel 69 i förordning (EU) nr 508/2014 [EHFF-förordningen], och b) stödet, uttryckt i bruttobidragsekvivalent, inte överstiger den högsta stödnivå för offentligt stöd som fastställs i artikel 95 i förordning (EU) nr 508/2014 och i genomförandeakter antagna på grundval av artikel 95.5 i den förordningen. (33) I artikel 69 i EHFF-förordningen anges att EHFF får stödja sådana investeringar i beredningen av fiskeri- och vattenbruksprodukter som (...) stödjer beredning av fångster från kommersiella bestånd som inte får vara avsedda som livsmedel. (34) Sill och skarpsill kan vara avsedda som livsmedel och den anmälda åtgärden kan därför inte anses vara av samma slag som ett stöd som omfattas av gruppundantag. Bedömningen av stödåtgärdens förenlighet kan följaktligen inte grundas på punkt 4.1 i riktlinjerna. (35) I punkt 4.9 i riktlinjerna anges att stöd för åtgärder för vilka det inte finns någon tillämplig bestämmelse i punkterna 4.1 4.8 kan förklaras förenligt med den inre marknaden om medlemsstaten visar att det följer de principer som anges i punkt 3 i riktlinjerna och särskilt att det tydligt tjänar den gemensamma fiskeripolitikens syften. (36) I fråga om kompensationsstöd, som i det aktuella fallet med tanke på omfattningen av den skada som åsamkats stödmottagarna (se skäl 14), anges i riktlinjerna att principerna om stimulanseffekt och om förbudet mot driftsstöd inte gäller. (37) Målen för den gemensamma fiskeripolitiken fastställs i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 4 (nedan kallad grundförordningen). Enligt artikel 2.5 c ska den gemensamma fiskeripolitiken särskilt skapa förutsättningar för att göra branschen för fångst och beredning av fisk samt den landbaserade verksamhet som är knuten till fisket mer ekonomiskt bärkraftiga och konkurrenskraftiga. (38) I det aktuella fallet var det, på grund av det plötsliga importförbudet, nödvändigt att sälja en del av den fisk som ursprungligen var avsedd för export till Ryssland till ett lägre pris som foder och för fiskmjöl. En annan del såldes som livsmedel och ytterligare en del fick lagras eller destrueras, eftersom det inte fanns någon marknad för den. Dessutom har stödmottagarna lidit väsentlig skada (se skäl 14). Ersättningen för sådana skador som orsakats av det ryska förbudet mot import av fiskeriprodukter 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22). 7
till de berörda beredningsföretagen i Finland bidrar till att upprätthålla den ekonomiska bärkraften och därmed konkurrenskraften inom beredningsindustrin. (39) Enligt den årliga ekonomiska rapporten om beredningsindustrin 5 (uppgifter för 2012) är den finska beredningssektorn liten och består uteslutande av små och medelstora företag. Sektorns ekonomiska resultat (mätt både som lönsamhet och räntabilitet) var relativt svagt och försämrades under perioden 2010 2012. Under samma period har exporten av djupfryst sill ökat, med Ryssland som den viktigaste exportmarknaden (följt av Danmark och Estland). Förbudet har hållit tillbaka en lovande exportmarknad som skulle kunnat bidra till att vända trenden av försämrat ekonomiskt resultat. I rapporten påpekas att importförbudet kan få stora följder för beredningsindustrin, om den minskade handeln fortsätter under en längre tid, och om inga nya marknader kommer i stället. (40) Det bör noteras att förekomsten av en beredningsindustri är av avgörande betydelse för den gemensamma fiskeripolitikens främsta mål att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen (artikel 2.1 i grundförordningen). Även om den europeiska fiskberedningsindustrin är beroende av import av råvaror från tredjeländer, är dess existens trots allt av stor betydelse för företag i den nationella fångstsektorn. Erfarenheten visar att fångstsektorn lättare kan anpassa sig till lagervariationerna än beredningssektorn. Därför är det viktigt att importförbudet inte inverkar negativt på de finska fiskberedningsföretag som är mer utsatta för det. (41) I detta sammanhang bör det understrykas att de fiskberedningsindustrier som exporterar till Ryssland har drabbats särskilt hårt av importförbudet. Finska fiskberedningsföretag hade ungefär 5 000 ton packad och fryst Östersjösill och skarpsill färdig att exporteras till Ryssland, som fångats före de ryska handelsrestriktionerna. Det finns inte många alternativa marknader för dessa produkter som livsmedel och huvuddelen måste säljas som foder eller för fiskmjölsproduktion. (42) Importförbudets effekter är av särskilt allvarlig karaktär. Som exempel kan nämnas att det största beredningsföretaget för sill och skarpsill i Finland exporterade 60 % av sin produktion till Ryssland före förbudet. Efter förbudet såldes produktionen som foder och för fiskmjölsproduktion. På grund av utbudsöverskottet på sill och skarpsill för foder och fiskmjöl har priserna sjunkit med mellan 15 % och 25 %, beroende på fiskens storlek. Detta företag har alltså tvingats anpassa sig till en plötslig minskning av omsättning och lönsamhet. (43) Försäljningen av sill och skarpsill från ordningens potentiella stödmottagare minskade under 2014 med 33 71 % jämfört med 2013 6. Denna minskning är en konsekvens av det ryska importförbudet. Försäljningen av sill och skarpsill utgör 100 % av all försäljning för två av företagen och mellan 69 % och 89 % för övriga företag. Förbudets effekter på stödmottagarnas omsättning är alltså av en liknande eller till och med större storleksordning än den tröskel på 30 % som anges i punkt 4.4 i riktlinjerna 5 6 http://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/861045/2014-12_stecf+14-21+-+eu+fish+processing+industry_jrc93340.pdf. Det bör noteras att 2012 användes som referensår för en stödmottagare eftersom ett importförbud gällde under januari oktober 2013 för det företaget till följd av en hälsokontroll utförd av den ryska federala tjänsten för veterinär och fytosanitär övervakning. 8
för statligt stöd för att avhjälpa skador orsakade av dåliga väderförhållanden som inte kan anses vara naturkatastrofer eller exceptionella händelser. (44) Även om förbudet påverkar företagens omsättning och lönsamhet under hela dess varaktighet, i synnerhet när det inte finns alternativa marknader för försäljning som livsmedel, bör det noteras att den anmälda stödåtgärden endast kompenserar förluster för fisk som fångats innan det ryska förbudet infördes. (45) Enligt punkt 4.9 i riktlinjerna krävs att stödåtgärden följer de principer som anges i punkt 3 i riktlinjerna. Det är därför nödvändigt att bedöma om det anmälda stödet är förenligt med kravet på en stimulanseffekt (punkt 3.3 i riktlinjerna). (46) Enligt punkt 3.3 sista meningen i riktlinjerna gäller kravet på stimulanseffekt inte för stöd som är avsett att fungera som kompensation för skador orsakade av naturkatastrofer eller exceptionella händelser. Som förklarats ovan uppfyller den anmälda stödåtgärden inte kraven för exceptionell händelse, men stödet kan anses ha en kompensatorisk karaktär, mot bakgrund av importförbudets effekter på stödmottagarnas försäljningar av sill och skarpsill i förhållande till deras totala omsättning (se skäl 14). (47) Med beaktande av det ovanstående anser kommissionen att en åtgärd som utformats för att kompensera förluster till följd av importförbudet är av kompenserande karaktär och därför är undantagen från kravet på en stimulanseffekt. 3.3. Metod för att undvika överkompensation (48) Den beräkningsmetod som föreslagits av de finska myndigheterna garanterar att stödet inte överstiger de faktiska skador som orsakats genom Rysslands importförbud. (49) Den föreslagna metoden för beräkning av skador kommer att tillämpas individuellt för varje företag som beviljas stöd, så att det säkerställs att ingen stödmottagare får en kompensation som är högre än de faktiska förlusterna. 3.4. Slutsats (50) Mot bakgrund av dessa faktorer anser kommissionen att den anmälda stödåtgärden uppfyller villkoren för att anses vara förenlig med den inre marknaden, i linje med punkt 4.9 i riktlinjerna. 4. SLUTSATS Kommissionen har följaktligen beslutat att inte göra några invändningar mot stödet eftersom det är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Om någon del av denna skrivelse berörs av kravet på tystnadsplikt enligt kommissionens meddelande om tystnadsplikt och inte bör offentliggöras, vänligen informera kommissionen inom femton arbetsdagar efter mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den tidsfristen, anses ni ha samtyckt till att denna skrivelse offentliggörs i sin helhet. Om Finland önskar att viss information ska omfattas av 9
tystnadsplikt, vänligen ange relevanta delar och lämna en motivering för varje del som inte ska offentliggöras. Er begäran bör skickas elektroniskt i enlighet med artikel 3.4 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 till följande adress: MARE-AIDESDETAT@ec.europa.eu. Med vänlig hälsning På kommissionens vägnar Karmenu VELLA Ledamot av kommissionen 10