Universitetsstyrelsen

1 / 2 Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Universitetsledningens kansli PM 1 / 2 212-4-1 Dnr V 211/13 Universitetsstyrelsen Intern uppföljning för budgetåret 211 Denna årliga rapport är tänkt att ge en sammanfattande bild av universitetets verksamhet, uppdelat i ekonomi, personal, forskning samt utbildning. I bilaga redovisas omfattande fakta per nämnd/motsvarande inom dessa områden och är tänkt att fungera som ett uppslagsverk. Den interna uppföljningen innehåller bland annat följande: Som tidigare redovisats uppgår det ekonomiska överskottet till 46 mnkr, vilket är i linje med senaste prognos och budget. Årsresultatet fördelar sig mellan verksamhetsgrenarna med ett överskott inom forskning och utbildning forskarnivå på 59 mnkr och ett underskott inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 13 mnkr. Det balanserade kapitalet uppgår vid budgetårets slut till 798 mnkr varav 716 mnkr är fördelat på fakulteter och institutioner. Av det balanserade kapitalet på 798 mnkr är 6 procent bundet d.v.s. avsatt för en planerad och tidsbunden användning. Under året har antalet anställda ökat med knappt 15 årsarbetare, vilket motsvarar ökning med tre procent jämfört med föregående år. Jämfört med 27 har antalet årsarbetare ökat med åtta procent. En ny anställningsordning beslutades i december. Våra oförbrukade bidrag ökar med tre procent jämfört med föregående år men ökningstakten är betydligt lägre än tidigare år. Forskningsbidragen har ökat med 6 procent, vilket kan jämföras med Stockholms universitet där bidragsintäkterna har ökat med 1 procent. Forskningsbidragen för Lunds och Umeå universitet ökade med 8 procent under motsvarande period. Universitetet har ökat sin relativa andel i den bibliometriska mätningen som ligger till grund för statens fördelning av rörliga fakultetsmedel. De utvärderingar som har gjorts av tidigare forskningssatsningar redovisas. Antalet helårsstudenter har sjunkit med 2 procent jämfört med förra året. Trots minskning är antalet studenter ändå högre än under perioden27-29. Det höga antalet helårsstudenter har resulterat i en överproduktion jämfört med takbeloppet på 21 mnkr. Av utbildningsutbudet minskar andelen fristående kurser, medan främst program på avancerad nivå ökar. Andelen högskolenybörjare med högutbildade föräldrar uppgår 21 till 43 procent, vilket är i nivå med Stockholms universitet. Styrelsesammanträde 212-4-26, punkt 6

Styrelsen fattade under året beslut om att införa doktorandanställning från första dagen, vilket är ett led i att stärka universitetets konkurrenskraft när det gäller att rekrytera de mest lämpade doktoranderna. Av de som tagit ut en examen på grundnivå eller avancerad nivå är det 6 procent som går vidare till utbildning på forskarnivå, vilket är en lika hög andel som på Stockholms universitet. Av de som studerar vidare på forskarnivå från Göteborgs universitet fortsätter 74 procent på det egna universitetet. Dessutom redovisas resultat från undersökningen Göteborgsdoktorer 211 som visar att vid de flesta fakulteter är andelen som är nöjda med sin utbildning på forskarnivå uppgår till 8-9 procent. Förslag till beslut Rektor föreslår att universitetsstyrelsen beslutar att godkänna den interna uppföljningsrapporten för 211 P-O Rehnquist

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 211 Ekonomisk redovisning Ekonomiskt resultat Universitetet redovisar som årsresultat ett samlat överskott på 46 mnkr. Mellan de olika verksamhetsgrenarna fördelar sig årsresultatet med ett överskott inom forskning och utbildning på forskarnivå på 59 mnkr och ett underskott inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 13 mnkr. Intäkterna har fortsatt att öka med 152 mnkr jämfört med föregående år. Kostnaderna har samtidigt ökat med 34 mnkr. Inför budgetåren 21 och 211 togs en rad initiativ och beslut om strategiska satsningar som främst berörde forskningsverksamheten. Dessa satsningar innebar stimulans till nyanställningar och ökade kostnader för infrastruktur. Huvuddelen av dessa satsningar har givit förväntade kostnadsökningar under 211. Resultatutveckling under 211, jämfört med budget och med utfallet för åren 28-21, framgår av nedanstående sammanställning (mnkr). Bokslut Prognos Budget Bokslut Bokslut Bokslut 211 8/211 211 21 29 28 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 3 557 3 554 3 56 3 518 3 276 3 187 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 466 45 482 467 477 433 Intäkter av bidrag 1 244 1 295 1 18 1 159 1 222 958 Finansiella intäkter 5 52 35 21 21 74 Summa intäkter 5 317 5 351 5 257 5 165 4 997 4 652 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -3 18-3 26-3 9-2 923-2 817-2 724 Kostnader för lokaler -63-624 -613-65 -616-63 Övriga driftkostnader -1 287-1 298-1 36-1 252-1 162-1 89 Finansiella kostnader -11-13 -8-4 -9-24 Avskrivningar -165-17 -19-15 -181-23 Summa kostnader -5 272-5 311-5 27-4 933-4 785-4 643 Verksamhetsutfall 45 4 5 231 212 9 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 1,5 3,5,4,2-1,5 Transfereringar Finansiering av bidrag 144 135 115 119 118 85 Lämnade bidrag -144-135 -115-119 -118-85 Saldo Årets kapitalförändring 46 43 5 232 212 8 1 (3)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 211 Ekonomisk utveckling under året Intäkter av anslag uppgår till 3 557 mnkr och ökar med 39 mnkr eller drygt 1 procent jämfört med föregående års utfall. Intäkter av anslag utgör 67 procent av den totala finansieringen. Anslagsökningen beror på den generella löne- och prisomräkningen. Anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå förändras dessutom genom en utökning av antalet utbildningsplatser (läkare, tandläkare och speciallärare), men minskar genom en mindre indragning av anslaget på grund av införandet av studieavgifter för studenter från tredje land (utanför EU27 och EES). Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå förstärks genom fullföljande av beslutade satsningar från den forskningspolitiska propositionen. I nedanstående tabell redovisas intäkter av anslag och dess utveckling för respektive tertial under 21 och 211. Anslag, mnkr 21 T1 1 175 211 T1 1 18 21 T2 1 174 211 T2 1 187 21 T3 1 169 211 T3 1 19 3 518 3 557 Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgår till 466 mnkr, vilket är i princip i paritet med föregående år. Intäkter av avgifter och andra ersättningar utgör 9 procent av den totala finansieringen. Intäkter av uppdrags-forskning minskar något och uppgår till 151 mnkr medan intäkter av uppdragsutbildning ökar med 1 procent och uppgår till 83 mnkr. Även intäkter från resurssamordning ökar och uppgår till 9 mnkr, medan övriga försäljningsintäkter minskar och uppgår till 116 mnkr. Studieavgifter för studenter från sk tredje land infördes under 211 och uppgår till 3 mnkr för året. I nedanstående tabell redovisas intäkter av avgifter och andra ersättningar och dess utveckling för respektive tertial under 21 och 211. Avgifter och andra ersättningar, mnkr 21 T1 118 211 T1 114 21 T2 14 211 T2 142 21 T3 29 211 T3 21 467 466 Intäkter av bidrag uppgår till 1 244 mnkr och ökar med 85 mnkr eller drygt 7 procent jämfört med föregående år. De löpande bidragsinkomsterna har ökat med 2 mnkr eller 1,6 procent. Bland bidragsinkomsterna ökar bidragen från statliga forskningsråd och från övriga svenska givare (ändamålsstiftelser m fl), medan bidragen minskar från övriga statliga givare. Bidrag från Europeiska unionen är i princip oförändrade, medan bidrag från utländska organisationer har ökat med hela 39 procent. 6 5 4 3 BIDRAG (mnkr) 27-211 Forskningsråd Övriga statliga givare Övriga svenska givare EU Utländska givare 2 1 27 28 29 21 211 2 (3)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 211 I nedanstående tabell redovisas intäkter av bidrag och dess utveckling för respektive tertial under 21 och 211. Bidrag, mnkr 21 T1 381 211 T1 437 21 T2 342 211 T2 371 21 T3 436 211 T3 436 1 159 1 244 De finansiella intäkterna uppgår till 5 mnkr och ökar med 29 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på ett högre ränteläge. Av de finansiella intäkterna utgörs merparten (42 mnkr) av ränteintäkter på tillgodohavanden hos Riksgälden. Sammantaget uppgår verksamhetens intäkter till 5 317 mnkr och ökar med 152 mnkr eller 3 procent, jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas de samlade intäkterna och dess utveckling för respektive tertial under 21 och 211. Summa intäkter, mnkr 21 T1 1 679 211 T1 1 746 21 T2 1 661 211 T2 1 717 21 T3 1 825 211 T3 1 854 5 165 5 317 Personalkostnaderna uppgår till 3 18 mnkr och ökar med 257 mnkr eller 8,8 procent, jämfört med föregående år. Dessa kostnader utgör 6 procent av den totala resursanvändningen. Av de ökade personalkostnaderna utgör ungefär 85 mnkr effekter av ett ökat antal anställda. Jämfört med 21 ökar antalet årsarbetskrafter med 14. Resterande ökning på 17 mnkr är konsekvenser av nytt löneavtal. I nedanstående tabell redovisas personal-kostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 21 och 211. Personalkostnader, mnkr 21 T1-1 8 211 T1-1 16 21 T2-877 211 T2-96 21 T3-1 38 211 T3-1 114-2 923-3 18 Lokalkostnaderna uppgår till 63 mnkr och har ökat med 25 mnkr jämfört med föregående år. Lokalkostnaderna utgör 12 procent av den totala resursanvändningen. Lokalytan har ökat med 7 1 m2. Volymförändringen består av tillkommande lokalytor på 11 7 m2 och minskade lokalytor på 4 6 m2. I nedanstående tabell redovisas lokalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 21 och 211. Lokalkostnader, mnkr 21 T1-2 211 T1-29 21 T2-199 211 T2-27 21 T3-26 211 T3-214 -65-63 3 (3)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 211 Övriga driftkostnader uppgår till 1 287 mnkr och ökar med 35 mnkr eller 2,8 procent, jämfört med föregående år. Övriga driftkostnader utgör 24 procent av den totala resursanvändningen. Jämfört med föregående år ökar kostnaderna för olika varuinköp (böcker, tidskrifter, laboratoriekemikalier mm) med 18 mnkr, även kostnader för antagningssystem ökar med 7 mnkr liksom resekostnader med 4 mnkr. Kostnader för köpta tjänster (bl.a. datatjänster och konsulttjänster) minskar med 1 mnkr. Kostnader för klinisk utbildning och forskning inom läkar- och tandläkarutbildningen utgör 477 mnkr, en ökning med 4 mnkr. I nedanstående tabell redovisas övriga driftkostnader och dess utveckling för respektive tertial under 21 och 211. Övriga driftkostnader, mnkr 21 T1-388 211 T1-49 21 T2-391 211 T2-395 21 T3-473 211T3-483 -1 252-1 287 Finansiella kostnader uppgår till 11 mnkr och ökar med 7 mnkr jämfört med föregående år. Förändringen beror på en högre investeringsnivå och ett högre ränteläge under året. Avskrivningarna uppgår till 165 mnkr och ökar med 15 mnkr jämfört med föregående år. Den högre avskrivningsnivån beror främst på en högre investeringsvolym. I nedanstående tabell redovisas avskrivningarna och dess utveckling för respektive tertial under 21 och 211. Avskrivningar, mnkr 21 T1-49 211 T1-5 21 T2-48 211 T2-52 21 T3-53 211 T3-63 -15-165 Sammantaget uppgår verksamhetens kostnader till 5 272 mnkr och ökar med 34 mnkr, jämfört med föregående år. Ökningen beror till största delen på ökade personalkostnader, ökade lokalkostnader och ökade driftkostnader. I nedanstående tabell redovisas de samlade kostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 21 och 211. Summa kostnader, mnkr 21 T1-1 646 211 T1-1 777 21 T2-1 516 211 T2-1 617 21 T3-1 771 211 T3-1 878-4 933-5 272 4 (3)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 211 Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde Det ekonomiska resultatet per fakultetsnämnd/motsvarande redovisas i nedanstående tabell. Fakultet/motsv. Utfall Balans. Ek.res- Utfalls- Utfall Balans. Belopp i mnkr kapital mål prognos kapital 21 1111 211 11831 211 111231 Humanistisk 5 63 28 31 42 15 Samhällsvetenskaplig 22 78-1 -1 4 83 Handelshögskolan 18 66-2 2 1 67 Utbildningsvetenskaplig 24 54-1 -11-6 48 Naturvetenskaplig 11 27-1 -1-15 12 Sahlgrenska akademin 91 24-23 5 38 279 Konstnärlig 14 58-21 -43-43 15 Lärarutbildningsnämnden 3 4-8 -8 6 46 IT-fakulteten 19 21 2 8 12 33 Universitetsbiblioteket 2 11-2 -6-7 4 Styrelsens anslagsfördelning -47 12-41 -24-14 88 Gemensamma verksamheter 9-14 -16-23 -37 Övrigt gemensamt 8-45 152 124 49 3 Övriga enheter 1 6 28-5 -5 1 28 Donationskapital 1 22 1 2 22 Verksamhetsutfall 232 751 5 4 44 796 Resultatandel GUH 4 2 2 Summa kapitalförändring 232 751 5 43 46 798 Fakultetsnämndernas ekonomiska resultat och ställning redovisas även i bilaga med specifikation på dels verksamhetsgrenarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå dels på institutionsnivå. I bilagan redovisas dessutom per fakultetsnämnd och institution oförbrukade bidrag och upplupna bidragsintäkter vid årsskiftet 211-12-31. Utveckling av balanserat kapital Universitetets ekonomiska ställning d.v.s. myndighetskapitalet inklusive årets resultat uppgår till 817 mnkr. I myndighetskapitalet ingår statskapital (deponerad konst), donationsfastigheter, resultatandel i Holdingbolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnämnda beloppet uppgår till 798 mnkr och av detta belopp är 716 mnkr fördelat på fakultetsnämnder och institutioner. Under 211 har institutioner och fakulteter analyserat det balanserade kapitalet. Syftet har varit att försöka klassificera kapitalet i bundet respektive fritt kapital. Med bundet kapital avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbunden användning och som exempel kan nämnas strategiska satsningar, åtaganden om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt, forskarskolor och doktorandanställningar. Med fritt kapital menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Analysen har givit som resultat att av det balanserade kapitalet på 798 mnkr så är ungefär drygt 6 procent att betrakta som bundet kapital och resterande knappa 4 procent som fritt kapital. I bilagematerialet finns redovisat balanserat kapital per fakultetsnämnd och institution och hur stor del som per fakultetsnämnd är att betrakta som bundet kapital. Universitetet avser att gå vidare under kommande år för att ytterligare säkerställa analysen och gjorda bedömningar. 1 GMV, Genussekr., Havsmiljö, SND och NCM 5 (3)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 211 Externa bidrag och oförbrukade medel Hur lärosätet lyckas attrahera externa bidrag inom forskningsverksamheten är en indikator på lärosätets konkurrensförmåga. Det är dessutom en viktig finansieringskälla till de personella och infrastrukturella kostnader som lärosätet tillhandahåller. Vid Göteborgs universitet har, liksom för flertalet av de andra större universiteten, externa bidrag och oförbrukade medel ökat under de senaste åren. Exempelvis har forskningsbidragen (intäkter) ökat med 8 procent 211 jämfört med 21 på Lunds respektive Umeå universitet, för GU har intäkterna ökat med 6 procent och på Stockholms universitet har ökningen uppgått till 1 procent. Med fler anställda och en förbättrad infrastruktur finns förutsättningar för att öka takten i outputen av forskningsverksamheten och därmed minska de oförbrukade medlen. De oförbrukade bidragen har ökat med 3 procent mellan 21 och 211, vilket kan jämföras med Lunds oförbrukade bidrag som ökat med 9 procent under samma tidsperiod. Under perioden 27-211 har utvecklingen av externa bidrag och oförbrukade medel varit följande vid universitetet. Externa bidrag och oförbrukade medel 27-211 (mnkr) 211 21 29 28 27 Forskningsbidrag, årliga inkomster 1 297 1 276 1 21 1 1 957 Forskningsbidrag, årliga intäkter 1 194 1 127 1 156 874 828 Oförbrukade bidrag 1 53 1 49 1 381 1 277 1 11 Upplupna bidrag 137 129 136 98 99 Under perioden har externa inkomster av forskningsbidrag ökat med 34 mnkr (35 procent). Detta speglar en relativt kraftigt ökad tilldelning av forskningsbidrag till universitetet under denna period. De årliga intäkterna har ökat med 366 mnkr (44 procent) och speglar egentligen hur mycket kostnader som har förbrukats i de olika forskningsprojekten. Oförbrukade bidrag utvisar tilldelade medel som ännu inte har förbrukats. Dessa har ökat med 42 mnkr (38 procent) under perioden. Upplupna bidrag är kostnader för startade projekt där inkomsten ännu ej har inbetalats från forskningsfinansiärerna. Dessa medel har ökat med 38 mnkr (38 procent) under perioden. I tabellen nedan redovisas löpande bidragsinkomster per fakultetsnämnd för motsvarande period. Bidragsinkomster 27-211 per fakultetsnämnd (belopp i mnkr) Nämnd 211 21 29 28 27 Förändr % HFN 75 58 58 49 52 44 SFN 151 139 125 117 137 1 HHFN 129 164 124 131 124 4 UFN 62 56 56 56 56 11 NFN 25 264 271 223 197 27 SA 585 562 56 49 399 47 KFN 23 21 26 22 2 15 ITN 9 22 11 2 12-25 LUN 8 6 2 na Samtliga nämnder, förutom IT-nämnden redovisar ökade bidragsinkomster under perioden 27-211. Sammantaget ökar bidragsmedel från Vetenskapsrådet med 116 mnkr (5 procent), från andra svenska givare (ändamålsstiftelser m.fl.) med 19 mnkr (28 procent) och från EU med 24 mnkr (3 procent) och från övriga utländska givare med 34 mnkr (17 procent). 6 (3)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 211 Oförbrukade bidrag och upplupna bidrag per fakultetsnämnd för perioden 27-211 redovisas nedan (belopp i mnkr). Nämnd Oförbrukade bidrag per nämnd Upplupna bidrag per nämnd 211 21 29 28 27 211 21 29 28 27 HFN 48 44 46 45 37-5 -2-1 -1-2 SFN 15 135 18 94 97-13 -11-7 -5-8 HHFN 119 115 73 11 79-22 -29-3 -14-8 UFN 46 5 44 49 33-2 -6-3 -1-2 NFN 273 284 253 192 181-49 -37-38 -31-33 SA 644 627 619 542 425-4 -36-48 -34-34 KFN 15 7 14 11 8-3 -2-1 -2-1 LUN 8 3 4 4 4-1 -1 ITN 16 23 7 4 3-1 -1-1 -6-6 UB 3 4 Donationer mm 197 2 24 227 229-1 -3-7 -5-5 Övr enh 2 14 3 8 5 9-1 Summa 1 53 1 49 1 381 1 277 1 11-137 -129-136 -98-99 2 GMV, Genussekr., Havsmiljö, SND och NCM. 7 (3)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 211 Upphandling och inköpsstyrning Universitetets totala inköp för 211 uppgick till 1 42 mnkr. I detta belopp ingår inte universitetets hyresbetalningar. Av det totala inköpsbeloppet var 51 procent inköpt via upphandlade avtal, 25 procent icke-upphandlingsbart (t ex transaktioner med Chalmers och Västra Götalandsregionen) samt 24 procent av inköpen var gjorda utan föregående upphandling och avtal. Det sistnämnda området motsvarar 253 mnkr, vilket är en minskning med 2 procentenheter eller 12 mnkr jämfört med föregående år. Målet är att andelen inköp utanför upphandlande och avtalade områden ska minska för varje år. Detta då det dels ger kostnadsbesparingar och dels för att undgå överprövningar och skadestånd som en följd av att verksamheten inte följer lagen om offentlig upphandling. Vikten av förbättrad intern styrning och kontroll inom upphandlingsområdet har tidigare påpekades i skrivelse till alla prefekter och chefer. En ny och tydligare inköpspolicy fastställdes under 211 och både allmänna och riktade utbildningsinsatser har genomförts. Flera upphandlingar har genomförts inom produktområden där det tidigare saknats ramavtal. Inköp 21 26% 25% 49% Upphandlat Icke upphandlingsbart Ej upphandlat Inköp 211 24% 25% 51% Upphandlat Icke upphandlingsbart Ej upphandlat Som en del av Riksrevisionens löpande granskningar av verksamheten vid universitetet har en revisionsrapport upprättats där kritik riktas mot den interna styrningen och kontrollen av upphandlingsverksamheten och inköpsområdet inom universitetet. 8 (3)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 211 Riksrevisionen rekommenderar att åtgärder vidtages inom följande områden: Samordningen av inköp och upphandlingar bör förbättras Universitetet bör minska antalet personer med beställarbehörigheter och personer som inte är anställda vid universitetet bör inte ha beställarbehörighet Universitetet bör stärka upphandlingskompetensen vid institutionerna Universitetet bör förtydliga inköpshandbokens beskrivning av beloppsgränser för direktupphandling Universitetet bör förbättra kvalitetssäkringen av upphandlingsstatistiken Universitetsstyrelsen kommer vid sitt sammanträde den 26 april 212 att besvara Riksrevisionens rapport. Regeringen har sedan tidigare beslutat att samtliga statliga myndigheter med fler än 5 anställda ska införa system för elektronisk handel. Detta innebär ett helt elektroniskt flöde, från beställning till fakturering. Förenklad hantering och tidsbesparingar är några av fördelarna för användarna. Universitetet planerar att införa ett system för elektronisk handel under senare delen av 212. 9 (3)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 211 Personalekonomisk redovisning Antal anställda Antalet anställda har ökat från 5 7 personer år 21 till 5 95 personer i oktober 211. Antalet årsarbetare har ökat med 3 procent vilket innebär en ökning med 149 årsarbetare från föregående år. Ökningen av antal anställda/årsarbetare är dock någon procent lägre jämfört med perioden 29-21. Inom kategorin undervisande personal har antalet årsarbetare ökat med drygt 2. Motsvarande minskning av antalet årsarbetare finns inom kategorin annan undervisande och forskande personal. Förändringen förklaras av att tjänstebenämningen postdoktor, enligt den nya anställnings- ordningen, numera är en läraranställning och därmed återfinns inom kategorin undervisande personal. Inom gruppen administrativ personal är ökningen från föregående år 65 årsarbetare. Sahlgrenska akademin och Gemensamma förvaltningen har ökat med vardera 18 årsarbetare och inom Universitetsbiblioteket är ökningen 7 årsarbetare vilket procentuellt är en stor ökning. Inom övriga fakulteter ligger ökningen mellan 1 och 7 årsarbetare; vid Handelshögskolan och IT-fakulteten har en viss minskning inom aktuell kategori skett. Personalekonomisk uppföljning 211 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 211 21 29 28 27 PERSONAL Antal anställda * 595 57 547 5458 5415 Förändring från föregående år (%) 3,6 4,2,2,8 2,3 Antal årsarbetare ** 51 4951 4765 475 4713 Förändring från föregående år (%) 3, 3,9,3,8 2, Antal årsarbetare per personalkategori * Undervisande personal 1912 1686 165 1623 1611 Annan undervisande o. forskande personal 534 748 691 713 73 Forskarstuderande 738 674 668 656 668 Teknisk personal 595 586 587 67 619 Administrativ personal 123 1138 155 13 984 Bibliotekspersonal 146 149 147 153 16 Sjukfrånvaro (%) 2,2 2,1 2,1 2,2 2,9 EKONOMI Personalkostnadernas andel av totala kostn. (%) 6 59 59 59 57 Förändring från föregående år (%) 1,8,6,4 2,3 -,5 Personalkostnad per årsarbetare (tkr) 624 59 591 573 536 Förändring från föregående år (%) 5,6 -,2 3,1 7,1 -,5 Semesterlöneskuld per årsarbetare (tkr) 45 43 43 38 35 Förändring från föregående år (%) 4,,9 11,4 8,9 5,5 NOTER OCH FÖRKLARINGAR * inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från GU) ** exklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från GU). Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom Göteborgs universitet under 211 var drygt 2 procent och ligger kvar på en fortsatt låg nivå. En kontinuerlig uppföljning av sjukskrivningar med tidiga rehabiliteringsinsatser bidrar till den låga sjukfrånvaron. 1 (3)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 211 Inom den gemensamma förvaltningen har sjukfrånvaron däremot ökat något och var under 211 knappt 4 procent. Inom lokalvården har sjukfrånvaron minskat från 7 procent till drygt 5 procent. Personalkostnader Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna utgör 6 procent; en ökning med knappt 2 procentenheter från föregående år. Framförallt har utfallet i den senaste lönerevision bidragit till att personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna har ökat. Semesterlöneskulden per årsarbetare har ökat med 4 procentenheter jämfört med föregående år och motsvarar 45 tkr per årsarbetare. Tänkbara förklaringar till ökningen kan vara att antalet anställda som har fyllt 4 år och därmed har rätt till 35 semesterdagar har ökat, bristande rapportering i egenrapporteringssystemet och utfallet i lönerevisionen. Fördelning på personalkategori och anställningsform Andelen visstidsanställningar ligger kvar på samma nivå som föregående år; av universitetets 5 1 årsarbetare 211 var 36 procent visstidsanställda. En möjlig förklaring till att visstidsanställningarna fortfarande ligger kvar på en hög nivå kan vara att förändringarna i högskoleförordningen f o m 1 januari 211 ännu inte fått fullt genomslag. Arbetet med att minska antalet visstidsanställningar kommer att fortsätta och utvecklingen kommer fortlöpande att följas upp. Högst andel visstidsanställd personal återfinns inom kategorin annan undervisande och forskande personal där mer än 47 procent är visstidsanställda; dock en minskning med 17 procent jämfört med föregående år. En minskning som förklaras av att postdoktorerna i år klassificeras som undervisande personal. Den ändrade klassificeringen av postdoktor innebär istället en ökning av andelen visstidsanställd i kategorin undervisande personal ; här har andelen visstidsanställda ökat med cirka 8 procent från föregående år och andelen är nu 32 procent. I åldersgruppen 3-49 år är andelen drygt 5 procent. På sikt väntas en minskning av andelen visstidsanställda inom denna kategori; framförallt en följd av förändringarna i högskoleförordningen. Inom kategorin administrativ personal är andelen visstidsanställda mer konstant; en ökning från 14 till16 procent sedan föregående år. Däremot är andelen i åldersgruppen upp till 29 år betydligt högre här är andelen visstidsanställda drygt 75 procent. Inom kategorin teknisk personal är andelen visstidsanställda 1 procent; även här är andelen högre i de lägre åldrarna. I gruppen bibliotekspersonal finns endast ett fåtal visstidsanställningar. Antal årsarbetare per personalkategori uppdelat i ålder samt anställningsform, tillsvidareanställning (tv) eller visstidsanställning (vt).* - 29 år 3-49 år 5 år Summa Personalkategori tv vt tv vt tv vt tv vt Undervisande personal 23 49 455 892 132 132 61 Annan undervisande o. forskande personal 7 45 177 175 97 33 281 253 Forskarstuderande 25 456 32 738 Teknisk personal 31 21 241 32 261 9 533 62 Administrativ personal 2 63 493 16 493 29 15 198 Bibliotekspersonal 2 1 57 2 82 2 141 5 11 (3)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 211 Pensionsavgångar Under de kommande fem åren, 212-216, kommer drygt 7 personer att fylla 65 år. Antalet personer är relativt jämt fördelade under den aktuella perioden. Det råder en osäkerhet om hur många som önskar gå i ålderspension vid fyllda 65 år och hur många som önskar kvarstå i tjänst till 67 år. I likhet med andra statligt anställda har de anställda möjlighet till delpension enligt delpensionsavtalet från 61 års ålder. Antal tillsvidareanställda som fyller 65 år (prognos) 2 15 Teknisk/administrativ personal Annan undervisande o. forskande personal Universitetslektor 1 Universitetsadjunkt Professor 5 212 213 214 215 216 Ny anställningsordning Universitetsstyrelsen tog 21-12-15 beslut om en ny anställningsordning med begränsad giltighetstid under 211. Anställningsordningen tidbegränsades framförallt i avvaktan på ett centralt avtal ett avtal med vissa möjligheter till tidsbegränsade anställningar utöver reglerna i LAS. Den tidsbegränsade anställningsordningen har under hösten 211 varit föremål för en översyn och 211-12-14 fattade styrelsen beslut om en ny anställningsordning, som gäller tillsvidare. Nedan redovisas vissa erfarenheter av hur, den under 211 tidsbegränsad anställningordningen, har har påverkat arbetet ute på fakulteter och institutioner. Den nya anställningsordningen har inneburit att anställningsprocessen i viss mån har blivit smidigare. En större flexibilitet finns när det gäller antalet sakkunninga som måste anlitas vid tjänstetillsättning och befordran. Sakkunnigas uppdrag är inte längre styrt att alltid omfatta både vetenskaplig och pedagogisk bedömning och rangordning. Positivt är också den nya anställningsordningen har möjliggjort ett något förstärkt verksamhetsperspektiv. Exempelvis genom att ange lämplighetskriterier beträffande personliga egenskaper och genom att betona vikten av progression i forskning vid befordran till professor. Den nya anställningsordningen har också inneburit en större delaktighet och påverkansmöjlighet för institutionerna vid rekrytering av lektorer och professorer. Den nya anställningsordningen innebär ett steg i rätt rikting, men det finns ett behov av fortsatt utveckling och utvärdering; regelverket kan fortfarande upplevas som alltför tidskrävande. 12 (3)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 211 Internationell rekrytering I början av 211 redovisades utvärderingen av universitetets forskning där det bland annat framhölls vikten av att öka den internationella rekryteringen. Rektor fattade vid halvårsskiftet beslut om att internationell annonsering ska gälla vid framförallt rekrytering av lärare och forskare. Personalavdelningen påbörjade under hösten arbetet med att ta fram universitetsgemensamma rutiner för internationell annonsering. Internationell annonsering sker ofta via institutionernas egna nätverk, men också via rekommenderade universitetsgemensamma kanaler. Andelen internationella rekryteringar ökar och därmed också behovet av olika former av stöd. Vid anställning uppkommer bland annat behov av stöd kring frågor som rör skatt, försäkring, sociala avgifter och pensioner. Stöd önskas också i form av Relocation service för hjälp med bostad, barnomsorg, arbete till medföljande mm. Ett alternativ är att universitetet upphandlar tjänster för att kunna erbjuda både arbetsgivaren och den anställde stöd i aktuella frågor. Vidare efterfrågas en särskild kontaktperson för universitetet på migrationsverket respektive skatteverket efterfrågas också. Yngre forskare I december 211 fanns totalt 3 67 anställd i personalkategorierna undervisande personal och annan undervisande och forskande personal. Av dessa har 2 4 personer, d.v.s. 65 procent, doktorsexamen eller docentkompetens. Som yngre forskare räknas de anställda som har tagit doktorsexamen under perioden 21-211. Av de 2 4 anställda inom universitetet med doktorsexamen har 1 155 personer, d.v.s. 65 procent, avlagt doktorsexamen under den aktuella perioden. I gruppen yngre forskare inom universitetet hade 211 drygt 5 procent en tillsvidare- anställning. Andelen med tillsvidareanställning inom aktuell grupp varierar mellan de olika fakulteterna; från 35 procent inom Naturvetenskapliga fakulteten till drygt 75 procent inom Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Det är svårt att dra några slutsatser av dessa skillnader - förutsättningarna vid fakulteterna varierar; olika strukturer vad gäller forskning och undervisning som t.ex. i fråga om andelen externa bidrag och olika åldersstrukturer. Inom universitetet sker medvetna satsningar på gruppen yngre forskare; framförallt utlysning av postdok anställningar och rekrytering av biträdande universitets- lektorer. Sedan 27 har Sahlgrenska akademin avsatt medel för att erbjuda forskarassistenter fortsatt anställning som forskare under två år. Vid naturvetenskapliga fakulteten anordnas bland annat en karriärutvecklingsdag för doktorander och individuell rådgivning erbjuds till unga forskare som ska söka externa medel. Likabehandling Vi ökar systematiskt kompetensen hos medarbetarna genom utbildning. Under 211 har den årliga universitetsgemensamma utbildningen för likabehandlingsombud varit öppen för alla intresserade anställda samt studenter. Utbildningen omfattar bland annat information om de styrdokument som övergripande styr likabehandlingsarbetet, åtgärder vid förekomst av diskriminering och trakasserier samt exempel på forskning och praktisk tillämpning inom området. Representanter från studentkårernas presidier deltog i utbildningen. Jämlikhetssekreteraren har bistått fakulteter och institutioner med rådgivning, föreläsningar och seminarier. Flera fakulteter har inlett en översyn och ett förtydligande av handläggningsrutinerna vid förekomst av diskriminering och trakasserier. Man har också satsat på seminarier och utbildningar till både anställda och studenter om universitetets policy i likabehandlingsfrågor. 13 (3)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 211 Projektet Jämställda fakulteter? var en del av det universitetsgemensamma likabehandlingsarbetet och syftade till att kartlägga kvinnor och mäns förutsättningar inom akademin vid tjänstgörings-, anslags- och uppdragsfördelning för lärare och forskare. Projektet genomfördes i samverkan mellan Naturvetenskapliga fakulteten, Utbildningsvetenskapliga fakulteten och personalavdelningen vid Gemensamma förvaltningen, Göteborgs universitet. "Jämställda fakulteter?" finansierades med medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan. Projektet ville skapa verktyg för att utmana strukturella hinder och verka för en långsiktig och hållbar utveckling inom jämställdhetsområdet. Under hösten 21 inleddes arbetet med en kvalitativ studie på Naturvetenskapliga fakulteten. Under våren 211 genomfördes en kvantitativ studie av tjänstgörings-, anslags- och uppdragsfördelning för lärare och forskare på utbildningsvetenskapliga fakulteten. Studiernas resultat presenterades vid ett seminarium i februari 212. Resultaten av rapporten kommer att ligga som underlag för olika jämställdhetsåtgärder. 14 (3)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 211 Forskning Bidragsinkomster Under 211 tog Göteborgs universitet emot 1 374 mnkr i externa forskningsbidrag. Den största enskilda forskningsfinansiären är Vetenskapsrådet (VR). Intäkterna härifrån låg på 347 mnkr vilket utgör drygt 25 procent av universitetets externfinansierade forskning. Andelen forskningsmedel från EUs institutioner sjönk något jämfört med 21 medan andelen forskningsbidrag från andra utländska givare ökade. I jämförelse med 21 ökade den totala finansieringen från utländska forskningsfinansiärer med 7 mnkr från 152 mnkr till 159 mnkr. Andelen forskningsbidrag från övriga statliga finansiärer (exklusive VR) sjönk för andra året i rad. Samtidigt ökade andelen bidrag från övriga svenska finansiärer från 426 mnkr till 49 mnkr. I jämförelse med 21 ökade den totala finansieringen från svenska forskningsfinansiärer med 31 mnkr från 1 184 mnkr till 1 215 mnkr. Till gruppen övriga statliga finansiärer hör främst FAS, Formas och Vinnova och till gruppen övriga svenska finansiärer räknas framför allt Cancerfonden, Mistra, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen för strategisk forskning, Wallenbergstiftelserna, Vårdalstiftelsen m.fl. Universitetet totalt (mnkr) 211 21 29 28 27 Vetenskapsrådet 347 336 329 296 331 Övriga statliga 378 422 475 333 32 Övriga svenska 49 426 44 49 391 EU 15 114 92 17 81 Utländska givare 54 38 3 3 2 Summa bidragsinkomster 1374 1337 1365 1175 125 Källa: GU interna ekonomisystem Vetenskapsrådet (VR) VR betalade ut 3 863 mnkr i forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor under 211 vilket var en ökning med knappt 1 mnkr jämfört med 21. Området natur och teknik (NT) och medicin och hälsa (MH) erhöll de största anslagen följt av samhällsvetenskap och humaniora (HS) och utbildningsvetenskap (U). Sedan 27 har VRs anslag till universitet och högskolor ökat med drygt 1 2 mnkr, från 2 68 mnkr till 3 863 mnkr. Ökningen har varit störst inom området medicin och hälsa (MH). Anslagsökningen har inte inneburit några större förändringar sett till lärosätenas relativa konkurrenskraft även om KI och LU har ökat sin andel något på grund av Linnébidragen. Under den senaste femårsperioden har universitetets andel av VRs utbetalade medel legat stadigt kring 9 procent. Lunds universitet (LU), Karolinska institutet (KI) och Uppsala universitet (UU) har varit mest framgångsrika. Under 211 tog de tillsammans emot ungefär hälften av VRs anslag. Under 211 skickade universitetet in 484 ansökningar till VR. Detta var en ökning med 15 ansökningar jämfört med 21. Även antalet beviljade ansökningar ökade. Beviljandegraden steg därmed från 18 procent till 21 procent. Trots detta ligger GU fortfarande under det nationella snittet som är 23 procent. Den relativt låga beviljandegraden kan delvis förklaras med att GU söker mycket medel inom områdena HS och U vilka har ungefär hälften så stor andel beviljade ansökningar som N och MH. LU och KI ligger i topp med en beviljandegrad på 29 procent. 15 (3)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 211 Medicin och hälsa (VR-MH) Universitetet tog emot 15 procent (motsv. 119 mnkr) av forskningsbidragen inom medicin och hälsa under 211. Under året betalades 821 mnkr ut i anslag från VR-MH vilket var en liten minskning jämfört med 21. Budgeten för MH totalt sett har ökat med 3 mnkr sedan 27. Det har inte skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena. Området domineras av KI som erhöll drygt 4 procent av tilldelade medel 211. Under 211 skickade universitetet in 1 ansökningar inom MH. Detta är en betydligt lägre siffra än för 21 då 142 ansökningar skickades in. Antalet ansökningar som beviljades under 211 var emellertid högre. Beviljandegraden steg därför från 19 procent till 31 procent. Från att ha legat klart under det nationella snittet för beviljandegrad under 21 ligger därmed universitetet för 211 i nivå med det nationella snittet. Bäst till ligger UU med en beviljandegrad på 38 procent. 4 VR-M utbetalda medel 27-211 (mnkr) 35 3 25 2 15 1 5 UU LU GU SU UmU LiU KI 27 28 29 21 211 Källa: VR Årsrapporter Humaniora och samhällsvetenskap (VR-HS) Universitetet tog emot 17 procent (motsv. 4 mnkr) av forskningsbidragen inom humaniora och samhällsvetenskap under 211. Tillsammans med UU, LU och SU har GU ca 7 procent av utbetalda medel. Under 211 betalades 234 mnkr ut till svenska universitet och högskolor vilket var en ökning med knappt 2 mnkr jämfört med 21. Budgeten för HS totalt sett har inte ändrats nämnvärt de senaste fem åren. Under 211 skickade universitetet in 121 ansökningar inom HS varav 18 beviljades. Jämfört med 21 skickades 6 färre ansökningar in samtidigt som fler ansökningar beviljades. Beviljandegraden steg från 9 procent till 15 procent vilket motsvarar det nationella snittet för 211. VR-HS utbetalda medel 27-211 (mnkr) Källa: VR årsrapporter 16 (3)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 211 Naturvetenskap och teknik (VR-NT) Universitetet tog emot 6 procent (motsv. 56 mnkr) av forskningsbidragen inom naturvetenskap och teknik under 211. Sedan 27 har den totala budgeten för NT ökat med drygt 1 mnkr. Det har inte skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena. LU, UU och KTH tar emot den största andelen medel. Under 211 skickade universitetet in 74 ansökningar inom NT varav 19 beviljades vilket är jämförbart med 21. Beviljandegraden har legat stadigt runt 26 procent vilket är något lägre än det nationella snittet på 3 procent. Högst beviljandegrad har LU med knappt 4 procent under 211. VR-NT utbetalda medel 27-211 (mnkr) 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 27 28 29 21 211 UU LU GU SU UmU LiU KI KTH CTH SLU Källa: VR årsrapport Utbildning (VR-U) Universitetet tog emot 17 procent (motsv. 26 mnkr) av forskningsbidragen inom utbildningsvetenskap under 211. Sedan 27 har den totala budgeten för utbildningsvetenskap ökat från 127 mnkr till 149 mnkr. Tillsammans med SU, där lärarhögskolan ingår sedan 28, och UU står universitetet för drygt hälften av den totala andelen utdelade medel. Under 211 skickade GU in 43 ansökningar inom utbildningsvetenskap varav 6 ansökningar beviljades. Jämfört med 21 är det 13 fler inskickade ansökningar. Antalet beviljade ansökningar kvarstod dock på samma nivå som 21. Beviljandegraden sjönk därmed från 2 procent till 14 procent 211. Samtidigt var de projekt som beviljades stora vilket innebar att de totala utbetalade bidragen ökade från 22 mnkr till 26 mnkr under samma period. VR-U utbetalda medel 27-211 VR-U utbetalda medel 27-211 (mnkr) 1% ÖVR 35 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 3% 25% 38% 3% 27% 13% 11% 1% 11% 6% 7% 5% 11% 1% 4% 22% 21% 21% 9% 2% 16,6% 17,3% 15,9% 17,7% 15,2% 15% 13% 14% 12% 15% 27 28 29 21 211 SLU KI LiU UmU SU GU LU UU 3 25 2 15 1 5 27 28 29 21 211 UU LU GU SU UmU LiU Källa: VR årsrapport 17 (3)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 211 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) Under 211 betalade FORMAS ut 933 mnkr i forskningsbidrag. Av dessa gick 75 mnkr till svenska universitet och högskolor. Universitetet tog emot 12 procent (motsv. 88 mnkr) av FORMAS medel till universitet och högskolor under 211. Motsvarande siffror för 28 var 1 procent respektive 63 mnkr. FORMAS forskningsmedel ökade marginellt (ca 1 mnkr) 29 men har sedan dess legat stilla. SLU har ytterligare ökat sin andel och har knappt en tredjedel av alla utbetalda bidragsmedel från FORMAS. FORMAS utbetalda medel till UH 28-211 (mnkr) 25 2 15 1 5 28 29 21 211 Chalmers Göteborgs universitet Karolinska institutet KTH Linköping universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet SLU Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Källa: FORMAS årsrapporter Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) FAS betalde ut 261 mnkr i forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor och totalt 273 mnkr under 211. Universitetet emot 17 procent (motsv. 43 mnkr) av utbetalda medel till universitet och högskolor. Under 28 var motsvarande siffror 2 procent respektive 5 mnkr. Under 211 var GU, SU och KI de som tilldelades mest medel av FAS forskningsstöd. FAS utbetalda medel 28-211 (mnkr) 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 Göteborgs universitet Högskolor Karlstad universitet Karolinksa institutet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet Källa: VR årsrapporter 18 (3)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 211 Bibliometri I nedanstående tabell redovisas poängsumman av alla publikationer i GUP i slutet av januari 211. Publikationerna är fraktionerade vilket innebär att om författare har sampublicerat har poängen delats med det sammanlagda antalet författare. Om författare angivit flera institutioner till samma publikation har poängen delats mellan institutionerna. Att antalet publikationer har sjunkit 211 jämfört med 21 beror på att alla publikationer för 211 inte ännu är inrapporterade. Fakultet 211 21 29 HFN 649 75 815 SFN 956 173 987 HHFN 475 494 535 UFN 327 294 368 SA 1212 1273 141 NFN 39 431 628 KFN 162 143 153 ITN 54 56 51 Övriga enheter GU 3 21 2 Totalsumma 4253 4536 4966 Källa: GU publikationsdatabas Från och med budgetåret 29 fördelar regeringen direkta forskningsmedel till lärosätena utifrån prestationsindikatorer varav en sådan är bibliometrisk. Universitetet har därefter valt att fördela en viss del av forskningsmedlen till fakulteterna med en enkel publikationsavräkning. Universitetsbiblioteket har tagit fram en modell för att komplettera denna indikator med en kvalitetskomponent som utgår från respektive fakultets relativa förändring. Fakulteterna har tagit fram sin egen modell för att beräkna den relativa förändringen vilken har påverkat fördelningen inför budgetåret 212 18 Utveckling av den bibliometriska indikatorn i det svenska fördelningssystemet för direkta medel till lärosätena 16 14 12 1 8 6 Bå 29 Bå 21 Bå 211 Bå 212 4 2 GU LU SU UU UmU KI LiU Källa: Vetenskapsrådets mätning av bibliometri (ett regeringsuppdrag) I ovanstående diagram visas att universitetet har ökat sin andel av de ingående lärosätenas publikationspoäng från 8,92 procent inför budgetåret 29 till 9,61 procent i mätningen som gjordes inför budgetåret 212 till Vetenskapsrådets underlag av direkta medel som sedan används av utbildningsdepartementet för fördelning av fakultetsmedel. Universitetet har dock fortfarande en lägre andel än de övriga lärosätena som visas i diagrammet med undantag för Linköpings och Umeå universitet. Publikationerna i fördelningsunderlaget har hämtats ur databasen Web of Science. Fördelningsunderlaget utgörs av en volymdel och en citeringsdel som båda är normerade efter ämne. 19 (3)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 211 Universitetets forskningssatsningar Beskrivning av effekten av satsningen på fler forskningsrådgivare Hösten 29 tog rektor beslut om ett utbyggt administrativt centralt forskningsstöd. Kärnan i satsningen bestod av att förstärka Forsknings- och innovationsservice vid Externa relationer med fem heltidsanställda forskningsrådgivare och en ekonom. Satsningen innefattade även inrättandet av sökbara planeringsbidrag till forskare som koordinerar ansökningar till Europeiska kommissionens ramprogram (FP7). Satsningen har inneburit att Forsknings- och innovationsservice har breddat sin verksamhet. Ett betydande fokus ligger fortfarande på att ge universitets forskare stöd med ansökningar till FP7. Till detta har emellertid också fogats att ge stöd i samband med nationella ansökningar till finansiärer som Wallenbergstiftelserna och Riksbankens Jubileumsfond där rektor står som sökande. Övergripande stöd ges också till forskare som söker finansiering hos finansiärer som FAS, Formas, Vinnova och Vetenskapsrådet. Betydande insatser har också kunnat göras för att underlätta för forskare att söka forskningsmedel från amerikanska forskningsfinansiärer som National Institutes of Health (NIH). Satsningen har även medfört att mer kraft har kunnat läggas på att bygga varaktiga kontakter med finansiärer och forskningsservicefunktioner på andra lärosäten samt ge både universitetsledning och enskilda forskare signaler om hur forskningsfinansieringslandskapet ser ut. Hit hör då att på ett tidigt stadium informera om kommande utlysningar. Forskningsrådgivarna har även fungerat som ett naturligt stöd till universitetsledningen. Den specialistkompetens som upparbetats parad med att rådgivarna kommer från olika vetenskapsområden har också inneburit att tvärande universitetsgemensamma seminariesatsningar kunnat planeras och genomföras. Likaså har tvärvetenskapliga ansatser och samarbeten mellan forskare kunnat identifieras samtidigt som stödet till universitetets centrumbildningar har utvecklats. Sammanfattningsvis kan sägas att satsningen har fallit väldigt väl ut. Antalet dagliga kontakter med enskilda forskare har mångfaldigats, likaså antalet aktiviteter riktade till fakulteterna i syfte att stimulera och informera om olika forskningsfinansieringsmöjligheter. Av de enstaka enkätuppföljningar som hunnit göras med forskare som sökt medel framgår att man är nöjd med det stöd man fått och att stödet ibland har varit avgörande för att en ansökan skall kunna skickas in. Av de dialoger som rektor har haft med fakulteterna framgår även att det utbyggda forskningsstödet ses som en tillgång för verksamheten. Satsningen på medfinansiering av EU-projekt Systemet med medfinansiering av EU-projekt och tillhörande hanteringsordning, där medfinansieringskostnaden delas lika mellan fakultets- och universitetsnivå, har funnits under en relativt kort period. Hanteringsordningen fastslogs i januari 21. Nedanstående tabell visar utbetalda medel för medfinansiering för åren 21 och 211. Medfinansiering av EU-projekt per fakultetsnämnd 21-211 (kronor) Nämnd 211 21 HHFN 473 2 514 381 SA 1 35 8 1 211 549 NFN 4 43 2 2 423 312 KFN 949 48 SFN 54 2 158 561 HFN 1 546 8 313 272 ITN 575 3 239 448 UFN 37 6 Summa 9 196 6 1 89 931 Källa: Ekonomiavdelningen, GU. 2 (3)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 211 Som framgår av tabellen har medfinansieringen av EU-projekt minskat mellan 21 och 211. Att dra några långtgående slutsatser på detta är vanskligt eftersom tidshorisonten är alltför kort. Variationerna mellan fakulteterna är också stora. Medan medfinansieringen vid NFN fördubblats har den minskat avsevärt vid SFN. Att medfinansieringen varierar över tid är en effekt av EU:s sätt att betala ut medel till beviljade projekt. Medfinansieringens omfattning är också kopplad till vilken projekttyp det rör sig om och vilka aktiviteter som utförts inom ett projekt samt fluktuationer i växelkurser. Effekterna av medfinansieringssatsningen får främst sökas på ett kvalitativt plan. För den enskilde forskaren bidrar systemet till att denne inte behöver lägga någon större energi på medfinansieringsfrågan, vilket upplevs som en stor lättnad. Med tanke på att EU-projekt ibland uppfattas som tungrodda och svårskötta är detta ett välkommet tillskott som gör att mer energi kan läggas på de vetenskapliga delarna av ansökningsarbetet. Genom att samtliga ansökningar som är berättigade till medfinansiering måste passera Forsknings- och innovationsservice innebär det också en form av kvalitetssäkring och att Göteborgs universitet framstår som en god partner i relation till Europeiska kommissionen. I slutändan underlättar det också arbetet med avtalsskrivning och kontraktsförhandlingar. RED1 resultat och åtgärder Resultaten av RED1 redovisades i början av 211. Här åskådliggjordes såväl universitets styrkor som svagheter inom forskningen. Graderingar gjordes av samtliga institutioner när det gällde kriterier som forskningskvalitet, produktivitet, forskningsorganisation och framtidsplaner på en skala som sträckte sig från outstanding till poor. Outstanding definierades som att forskningen hade world leading qualities medan forskning som fick betyget poor ansågs vara otillräcklig och sakna utvecklingspotential. Sammantaget visade utvärderingen att forskning av toppklass finns inom universitetets samtliga delar, exempelvis framhölls styrkorna inom life science, medical sciences och områden inom humanities and art. I RED1 utpekades också ett antal generella svagheter och problem. Här underströks bl a den höga graden av internrekryteringar, bristen på jämställdhet, doktorandernas höga medelålder och avsaknaden av ett tydligt strategiskt forskningsledarskap; de utvärderande panelerna menade att det påfallande ofta saknades mål och visioner på institutionsnivå samtidigt som de universitetsgemensamma mål- och strategidokumenten hade begränsat lokalt genomslag. Till detta kom också en rekommendation om att se över institutions- och fakultetsstrukturen samt minska antalet nischade forskningsgrupper i syfte att föra dem samman och åstadkomma fler tvärande samarbeten inom och mellan fakulteterna samt med Chalmers. Med anledning av resultaten från RED1 har en mängd aktiviteter genomförts på alla nivåer inom universitetet. Resultaten från RED1 har även flutit in som en naturlig del i det pågående arbetet med Vision 22. Resultaten har också diskuterats i samband med rektorsdialogerna. Inför dialogerna har fakulteterna fått i uppgift att kommentera resultaten av RED1 och föreslå lämpliga åtgärder. Av dessa redovisningar framgår att resultaten av RED1 blivit ett viktigt underlag att luta sig mot i det pågående förändringsarbetet. Konkreta åtgärder som föreslagits spänner från att utarbeta forskningsstrategier på institutionsnivå och arbeta för ökad internationell rekrytering till karriärplanering för yngre forskare och översyner av forskningsinformation på engelska. Till detta kan läggas att utarbeta gästforskar- och docentprogram och vidta åtgärder för att stärka den internationella publiceringen. Efter dialogerna har rektor uppdragit åt fakulteterna att vidta åtgärder för att stärka forskningen i enlighet med de planer som presenterats. Här har rektor lyft fram internationell rekrytering som ett prioriterat område. I det övergripande arbetet med RED1 har 5 miljoner kronor avsatts till fakulteterna. Av dessa har varje fakultet fått 2 miljoner kronor vardera medan resterande medel fördelats efter samma princip som den rörliga delen av basanslaget för forskning, d v s baserat på publicering och externa medel. Med medlen följer strikta krav på återrapportering av hur de används. Det är med andra ord viktigt att de åtgärder som fakulteter/institutioner föreslagit följs upp och tas om hand på ett systematiskt sätt. Av största vikt är också att någon utpekas som ansvarig för att denna uppföljning genomförs. 21 (3)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 211 Strategiska forskningsområden De strategiska forskningsområdena som initierades i och med 28 års forsknings- och innovationspropositionen har pågått i två år. Göteborgs universitet har medel för området vårdforskning och deltar tillsammans med Chalmers och Lunds universitet i sex andra områden, huvudsakligen inriktade på miljö och hälsa. Denna satsning följs årligen upp av de statliga forskningsfinansiärerna på uppdrag av regeringen. Uppföljningarna ligger till grund för dels en årlig rapport till regeringen, dels en internationell utvärdering under 214. Rapporteringen rör bl.a. ekonomi, aktiviteter, publikationer samt samarbeten utanför universiteten. En konsekvens med strategisk betydelse för Göteborgs universitet är att satsningarna i flera fall har resulterat i eller bidragit till centrumbildningar, bl.a. Centrum för personcentrerad vård och Sahlgrenska Cancer Center. Andra centrumbildningar har stärkts, såsom Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum. Samarbetet mellan institutioner och fakulteter inom universitetet har ökat inom flera områden. Ett exempel är transportområdet där universitets medfinansiering har använts för att inkludera forskare inom globala studier, psykologi och atmosfärskemi. Flera av de strategiska forskningsområdena har initierat forskarskolor. De två områdena klimatmodellering och effekter på naturresurser samarbetar kring en forskarskola där doktorander på Göteborgs och Lund universitet deltar. Samverkan med offentlig sektor och näringsliv utvecklas successivt inom de strategiska områdena. Områden som vårdforskning och cancer samarbetar med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och primärvården i Västra Götalandsregionen samt inom cancerområdet med Regionalt Cancercentrum Väst. Företag som AstraZeneca, SCA och Nobel Biocare är viktiga parter för vårdforskning, cancer och materialvetenskap. Samverkan mellan lärosätena förstärks också, dels mellan de universitet som ursprungligen sökte medel för de strategiska forskningsområdena, dels med andra lärosäten. Ett exempel är området neurovetenskap, där Göteborgs universitets unika kompetensuppbyggnad inom läkemedelskemi har lett till samarbete med Chalmers, medan vårdforskning initierat gemensamma aktiviteter med Umeå universitet. Vidare har samordningen kommit igång mellan de olika initiativen inom ett strategiskt forskningsområde; tydligast är detta för cancerområdet där de tre initiativen bildat en samverkansgrupp. Samverkan är också viktigt för utvecklingen av forskningsinfrastruktur; materialvetenskap har under 211 utrett förutsättningarna för ett Material for Health Laboratory i Göteborgsregionen. Statens Medfinan- (belopp i tkr) satsning siering Totalt Anslag till GU 33 56 33 56 Medfinansiering 16 78 16 78 Övriga intäkter 171 196 367 Summa intäkter 33 731 16 976 5 77 Personalkostnader 11 562 4 696 15 398 Avskrivningar m m 383 25 48 Övriga driftkostnader 13 56 6 544 17 48 Summa kostnader 25 56 11 265 36 771 Utfall bå 211 8 225 5 711 13 936 För 211 är statens anslag 33,6 mnkr och 16,8 mnkr tillförs som medfinansiering från Göteborgs universitet. Av 211 års medel har 36,8 mnkr förbrukats vilket innebär att 13,9 mnkr återstår för att använda kommande år. Huvuddelen av dessa medel, drygt 11 mnkr, härrör från området vårdforskning. Den huvudsakliga orsaken till att medlen inte förbrukats är förseningar i rekrytering. Vårdforskningen har under 211 bl.a. rekryterat dryga tiotalet doktorander som påbörjar 22 (3)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 211 forskarutbildningen tidigt under 212. I och med att allt mer personal finns på plats beräknas medelsförbrukningen öka och därmed minskar det ackumulerade överskottet. För 212 är motsvarande 42,7 mnkr i anslag och 21,3 mnkr i egen satsning. Internationellt gästforskarprogram 21 avsatte rektor 3 mnkr för ett internationellt gästforskarprogram. Programmet var en engångssatsning som fördelades till fakultetsnämnderna dels som ett basanslag och dels i proportion till respektive nämnds fakultetsanslag. Syftet med programmet var att stärka och utveckla internationaliseringen vid universitetets forskningsmiljöer. Många fakulteter menar att gästforskarprogrammet har varit framgångsrikt och uppskattat. De flesta fakulteter har inte förbrukat alla medel, utan planerar att använda resterande medel under 212. Anledningen till att medlen inte förbrukats är bland annat att det tar tid och lång framförhållning att arrangera längre gästforskarvistelser, då inbjudna gäster ofta har svårt att planera in längre vistelser i redan fastställda åtaganden. Utvärdering av satsningen på styrkeområden I enlighet med det beslut som fattades av rektor 29 så har nu den första utvärderingen av satsningen på de så kallade styrkeområdena genomförts. Utvärderingen genomfördes av universitetets internationella rådgivare med stöd av en intern utvärderingsgrupp. Utvärderingen gjordes med avseende på de kriterier som förelåg som underlag för satsningen och fastställdes i samråd med utvärderarna. Styrkeområdena inkom med ett skriftliga underlag inför den site visit som gick av stapeln i mars. Utvärderarna ägnade då en halv dag åt att intervjua företrädare för styrkeområdena. En kväll träffade utvärderarna yngre forskare i samband med ett seminarium. Efter besöket har en skriftlig och muntlig rapport avgetts till rektor. Rapportens huvudslutsats är att this funding method is effective in supporting interdisciplinary work. Utvärderarna uttryckte att metoden är lämplig för att initiera nyskapande forskning, men bör användas just för att initiera och stimulera. Därför föreslås att denna utvärdering betraktas som en halvtidsutvärdering och att satsningen ska tidsbegränsas för att ge framtida utrymme för nya initiativ på liknande sätt. Utvärderarna konstaterar att satsningen skapat forskningsaktiviteter som annars inte hade kunnat genomföras. Satsningarna har också inneburit att flera av områden blivit mer konkurrenskraftiga och attraherat externa anslag i en omfattning som annars sannolikt ej kunnat ske. Med något undantag har också satsningen inneburit att man utnyttjat universitets bredd och expanderat forskningsområdena över disciplingränser. Konstateras kan att Göteborgs universitet genom satsningen bekräftar sina redan etablerade profiler (språkteknologi, demokrati och opinion och lärande) och genom satsningen utvecklar nya (globalisering och kulturarv) som puts the University of Gothenburg firmly on the map. Utvärderarna anser att satsningen varit lyckad och rekommenderar rektor att fortsätta satsningen, men att den ska vara tidsbegränsad. I slutet av perioden bör en ny utvärdering ske med fokus på om satsningen skapat mervärden för Göteborgs universitet. 23 (3)

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning budgetåret 211 Utbildning Utbildningsvolymen har sjunkit med 2 procent jämfört med rekordåret 21. Höstterminen 211 var första året med studieavgifter och totalt 42 betalande studenter (motsvarande 18,1 hst) kom till Göteborgs universitet. 12 GU totalt utfall i % av takbeloppet 1 8 6 4 2 Takbelopp 28 29 21 211 mars april maj juni aug sept okt nov dec Ovanstående diagram visar hur universitetet har nått upp till takbeloppet de senaste åren. Trenden är att utbildningsvolymen relativt takbeloppet har ökat fram till 21 för att sjunka något 211, dock inte tillbaka till 29 års nivå. Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat Verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå -belopp i mnkr 211 21 29 28 27 Bokfört ek. resultat hela GU -22 59 44 28 51 Över/underproduktion (+/-) mot staten 21 59 12-44 -63 Takbelopp från staten 1 767 1 761 1 675 1 628 1 612 Avräknat antal helårsstudenter 26 7 26 714 25 65 24 91 23 489 Övriga universitet har också en överproduktion med undantag för Stockholms universitet. Lund har liksom Göteborgs universitet mycket sparade prestationer, medan Uppsala och Stockholm har ett anslagssparande. Tabellen nedan går inte att summera direkt till ovanstående tabell då den senare inbegriper även universitetsgemensamma verksamheter samt utfallet inom anslagsfördelningen. 24 (3)

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning budgetåret 211 Verksamhetsgrenen utbildning utfall och ekonomiskt resultat per nämnd Nämnd Takbelopp mnkr Utfall mnkr Bokfört ekonomiskt resultat utbildn mnkr Balanserat kapital utbildning mnkr HFN 127 137 14 15 SFN 242 258 9 43 HhFN 15 153-2 12 UFN* 47 49 24 SA 382 393-4 81 NFN 16 161 3-73 KFN 192 187-12 19 ITN 56 55 5 8 LUN 314 36 3 43 *I ekonomiskt resultat ingår även lärarutbildningsuppdraget Samtliga fakulteter med undantag av LUN, konstnärliga- och IT-fakulteten, redovisar utfall som överstiger takbeloppet. Överproduktionen har dock minskat jämfört med 21. Det bokförda ekonomiska resultatet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är positiva förutom för Konstnärliga fakulteten, Sahlgrenska akademin och Handelshögskolan. Alla nämnder förutom Naturvetenskapliga fakulteten har dock relativt stora balanserade kapital. Utbildningsprofil Utbildningsstrategin fastslår bland annat att universitetet ska vara stort men inte större, att den avancerad nivå synliggöras, att tydligare utbildningsvägar på grundnivå ska skapas samt att utbildningskvalitet ska stärkas. Studenterna ska stå i centrum före, under och efter studierna, vilket bl.a. ska ske genom en aktiv och bred rekrytering. Utbildningen på avancerad nivå ökar något. Totalt omfattar avancerad nivå drygt 2 procent av den totala volymen. Linköpings och Lunds universitet har något större andelar på avancerad nivå, medan Umeå och Stockholm har något mindre andel på avancerad nivå. Uppsalas andel är ungefär lika stor som Göteborgs. 211 21 29 28 Fristående kurs grundnivå 31% 35% 35% 35% Fristående kurs avancerad nivå 6% 6% 6% 6% Program grundnivå 46% 45% 44% 44% Program avancerad nivå 16% 14% 13% 12% Källa: Ladok mätt som andel av hst En annan illustration är att universitetets sex största utbildningsprogram gemensamt svarar för 25 procent av hela utbildningsvolymen. De sex programmen är lärare, socionom, jurist, läkare, ekonom samt sjuksköterska. Nämndernas utbildningsutbud går inte att tillsammans lägga ihop till en gemensam utbildningsprofil för hela universitetet. Som helhet kan sägas att Göteborgs universitet värnar fortfarande om bildningsidealet och valfrihet för studenter men präglas mycket av de stora yrkesutbildningarna som syftar till en ganska specifik yrkesroll i närområdet men samtidigt strävar GU efter en mer internationell profil och internationell rekrytering. Hittills har universitetsledningar försökt påverka genom införandet av vissa incitament men profileringen av utbudet avgörs av fakulteterna och baseras på deras respektive traditioner. 25 (3)

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning budgetåret 211 Våra studenter I nedanstående cirkeldiagram visas från vilka län de studenter som påbörjade studier på GU vårterminen 211 kom. Studenterna rekryteras till största del från Västra Götalands län, 58 procent. Okänt innebär att uppgift saknas om regional härkomst, vilket oftast innebär att det rör sig om utländska studenter. Lunds universitet rekryterade till motsvarande termin 41 procent av sina högskolenybörjare från Skåne län. På Stockholms universitet kom 62 procent av deras högskolenybörjare från Stockholms län. Uppsalas största andel kom från okänt län (34 %), följt av Uppsala län (23 %) och Stockholms län (16 %). Från vårterminen 2 och framåt har Västra Götalandsregionen har varit det län från vilket flest nybörjare på GU kommer, andelen har varierat mellan 53 procent (ht 28) upp till 67 procent (vt 23). Hemlän för de högskolenybörjare som påbörjade studier på GU vt-11 Källa: HSVs NU-databas Andel högskolenybörjare med högutbildade föräldrar (%) År Riket GU LU SU UmU UU 21 35 43 5 42 32 48 29 35 41 5 42 32 5 28 34 42 49 44 33 48 27 29 36 41 39 27 41 26 3 38 43 43 29 42 Källa: HSVs NU-databas Tabellen ovan visar att andelen studenter där minst en av föräldrarna har utbildning på högskolenivå är relativt konstant under de senaste åren. Lunds och Uppsala universitet har de högsta andelarna studenter med högutbildade föräldrar. Universitet ligger i nivå med Stockholms universitet, men över riksgenomsnittet. 26 (3)

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning budgetåret 211 Andel studenter med utländsk bakgrund (%) År Riket GU LU SU UmU UU 21 17 17 15 23 1 15 29 18 18 15 24 11 15 28 18 18 14 25 9 17 27 17 17 14 22 1 18 26 16 15 14 21 9 17 Källa: HSVs NU-databas Andelen studenter med utländsk bakgrund definieras här som andel studenter av högskolenybörjarna som själva är födda utomlands eller har två föräldrar födda utomlands, exklusive adoptivbarn. I uppgiften exkluderas även inresande studenter. Här ligger universitetets andel lika högt som riksgenomsnittet och andelen är varit relativt konstant de senaste åren. Lund och Uppsala universitet har lägre andelar studenter med utländsk bakgrund, medan Stockholms universitets andel är högre. Utredning om förstärkt organisation för ökad uppdragsutbildning Externa relationer har under 211 genomfört en utredning om förstärkt organisation för ökad uppdragsutbildning vid Göteborgs universitet. Utredningen färdigställdes i september och har presenterats vid samverkans- och grundutbildningsberedningen. Till utredningen har det funnits en referensgrupp med representanter från fem fakulteter och båda beredningarna. Informationsinsamling har skett främst genom en enkätundersökning till samtliga prefekter, intervjuer med olika verksamheter och studiebesök vid tre olika universitet. Utredningen föreslår övergripande en tydligare organisation och strategi för uppdragsutbildningen. Målet är att skapa en professionell och attraktiv uppdragsutbildning som långsiktigt kan stärka kontakterna med omvärlden och marknadsföra Göteborgs universitets samlade kompetens. Utredningen konstaterar att en förutsättning för att uppdragsutbildningen ska kunna öka i omfattning och kvalitet är att den blir en integrerad del av utbildningsplanering och strategier för samverkan. Denna planering bör genomföras på alla nivåer, inte minst vid de nya stora institutionerna. En utbyggd specialistkompetens vid Externa relationer ska stödja en sådan utveckling men också fungera operativt bland annat genom att utveckla kundrelationer, svara på anbudsförfrågningar, och följa upp uppdragsverksamheten. Ett nätverk för uppdragsutbildning med representanter från hela universitetet blir ett forum och kommunikationskanal för erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och metodutveckling. Med utgångspunkt i utredningens har Externa tagit fram förslag på en ny policy och förstärkt organisation för uppdragsutbildning. Förslaget har remitterats till samtliga fakulteter under februari Utbildning på forskarnivå Göteborgs universitet har de senaste åren uppvisat en lägre andel anställda doktorander jämfört med de övriga större universiteteten. GU kompenserar delvis den lägre andelen med doktorandanställning genom att doktorander vid GU i högre utsträckning än exempelvis Lund, Uppsala och Lund har anställningar utanför högskolan exempelvis som läkare. GUs andel med utbildningsbidrag är något lägre än övriga större lärosäten. Utbildning på forskarnivå olika lärosäten GU LU SU UU UmU Nybörjare 21 169 287 15 166 13 Aktiva HT1 1635 255 152 1774 187 Anställning doktorand HT1 676 1236 865 112 636 Andel anställning doktorand HT1 38% 46% 47% 49% 53% Doktorsexamina 21 296 352 243 331 188 Källa: HSVs NU-databas 27 (3)

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning budgetåret 211 3 Aktiva studerande på forskarnivå 25 2 15 1 GU LU SU UmU UU 5 Ht 7 Ht 8 Ht 9 Ht 1 Källa: HSVs NU-databas Antalet aktiva på forskarnivå på universitet har sjunkit höstterminen 21 jämfört med höstterminen 27. Antalet aktiva på Lunds universitet har ökat under perioden, medan antalet på övriga lärosäten är relativt konstanta. Doktorandnybörjare 35 3 25 2 15 1 GU LU SU UmU UU 5 Ht 7 Ht 8 Ht 9 Ht 1 Källa: HSVs NU-databas I ovanstående diagram visas hur antalet doktorandnybörjare har varierat under fem höstterminer. Från höstterminen 27 har antalet doktorandnybörjare vid universitetet ökat, vilket också är fallet på Lunds och Umeå universitet. På Uppsala universitet har antalet minskat sedan höstterminen 28 och höstterminen 21 är antalet nyantagna något fler på Göteborgs universitet än vid Uppsala universitet. Lunds universitet har nyantagit absolut flest och deras antal nyantagna har också ökat under perioden. Umeå universitet har ökat antalet nyantagna dock från en lägre nivå. 28 (3)

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning budgetåret 211 Övergång från utbildning på grundnivå och avancerad nivå till utbildning på forskarnivå GU LU SU UU UmU Andel som övergått till forskarutbildning 6 % 9 % 6 % 11 % 7 % -varav på det egna lärosätet 74 % 8 % 57 % 67 % 69 % Källa: SCB:s regionala tabeller Tabellen ovan visar hur stor andel av de som tagit ut examensbevis från utbildningen på grundnivå och avancerad nivå läsåren 21/2 till 25/6 som övergått till utbildning på forskarnivå tom läsåret 29/1. Av de som gått vidare till utbildning på forskarnivå på GU har 74 procent studerat vidare på Göteborgs universitet. Hur stor andel som läser vidare på forskarnivå varierar med ämne. Av de som studerar humaniora och teologi gick 9,3 procent vidare till utbildning på forskarnivå, medan motsvarande andel för undervisning uppgick till 1,2 procent. Andelen för naturvetenskap var 24,3 procent medan vård och omsorg uppgick till 3,7 procent. Ett mönster kan skönjas som visar att de som tagit ut en yrkesexamen i lägre omfattning än övriga övergår till utbildning på forskarnivå. Exempelvis gick 32 procent (15 personer) av de som tog ut en magisterexamen i biologi vidare till utbildning på forskarnivå medan motsvarande andel av de som tagit ut magisterexamen i företagsekonomi uppgick till 3,1 procent (56 personer). Doktorandanställning från första dagen 211 har finansieringen av utbildningen på forskarnivå utretts samt förutsättningarna för övergång till full studiefinansieringen genom doktorandanställning från första dagen. Styrelsen fattade i oktober 211 efter en intern remiss beslut om att införa doktorandanställning från första dagen. Avvecklingen av utbildningsbidragen ska inledas fr.o.m. och vara klar den 1/7 215. Samtidigt ska stipendiefinansiering och s.k. annan finansiering kraftigt ska begränsas. På detta sätt vill universitetet slå vakt om goda arbets- och studievillkor inom utbildningen på forskarnivå, vilka är viktiga förutsättningar för en god kvalitet i doktorandens utbildning och bidrar till att stärka universitetets konkurrenskraft när det gäller att rekrytera de bästa doktoranderna. De kortsiktiga effekterna som kostnaderna för åtgärden kan förväntas ha på utbildningsvolymen bedöms vara återhämtade på sikt och dämpas genom en stegvis övergång till den nya finansieringsmodellen. Styrelsen uppdrog också till rektor att utarbeta ett universitetsgemensamt regelverk som är tydligare och inriktat mot större enhetlighet än dagens doktorandregler. Kostnader för utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå ska utvecklas och förnyas. Universitetsstyrelsen har fattat beslut om att införa doktorandanställning från första dagen. Utifrån dessa aspekter är det också väsentligt att få en bild av vad kostnaderna är för utbildning på forskarnivå uppgår till. Universitetet har därför givit verksamheten i uppdrag att under 211 påbörja en särredovisning av dessa kostnader. Redovisningen omfattar direkta kostnader såsom doktorandanställningar, annan studiefinansiering, handledarkostnader, övriga driftkostnader, lokalkostnader och indirekta kostnader för stödfunktioner. Analysen visar att kostnaderna för 211 uppgår till 457 mnkr eller motsvarande drygt 14 procent av redovisade totala kostnader inom verksamhetsgrenen Forskning och utbildning på forskarnivå. Den framtagna kostnaden på 457 mnkr är till nästan 3 procent finansierad av externa medel. Arbetet med att utveckla kostnadsredovisningen inom detta område kommer att fortsätta under kommande år. I bilagematerialet redovisas kostnader för utbildning på forskarnivå för respektive fakultetsnämnd. Göteborgsdoktorer 211 Som ett led i universitets kvalitetsarbete genomförs ett antal utredningar med syfte att ta reda på vad studenter och doktorander tycker om utbildningen. Våren 211 genomfördes för första gången en uppföljning av doktorer på universitetsövergripande nivå, Göteborgsdoktorer 211. Enkäten skickades ut till alla som tagit doktorsexamen under perioden 23 211 och som således har några års 29 (3)

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning budgetåret 211 arbetslivserfarenhet. Svarsfrekvensen var 72 procent, vilket utgör ett gott underlag för att uttala sig om doktorernas åsikter. De allra flesta, 94 procent, förvärvsarbetar och 9 procent är också nöjda med sitt nuvarande arbete. Drygt hälften arbetar kvar inom universitet/högskola, vanligen vid Göteborgs universitet. Vid flera fakulteter arbetar så många som 8 procent kvar inom universitetsvärlden, jämfört med omkring hälften av de examinerade vid Sahlgrenska och Naturvetenskapliga fakulteten. En fjärdedel av doktorerna har varit arbetslösa efter sin forskarexamen, huvudsakligen under kortare perioder. Resultaten överensstämmer i hög grad med liknande undersökningar som gjorts vid Lunds universitet och av HSV. I retrospektiv är doktorerna nöjda med forskarutbildningen, vid de flesta fakulteterna är andelen nöjda 8 9 procent. Detta återspeglas både i att många skulle välja att gå samma forskarutbildning igen och att de skulle rekommendera andra att läsa forskarutbildningen. Överrensstämmelsen mellan vad doktorerna har lärt sig under forskarutbildningen och vad de förväntas kunna i arbetslivet är hög. Klassiska akademiska färdigheter såsom självständig problemlösning, att kritiskt kunna granska och bedöma ny kunskap samt att genomföra kvalificerade arbetsuppgifter hamnar i topp i båda avseenden. Förbättringspotential finns inom många områden, men är särskilt angeläget gällande lönenivå och anställningsvillkor. Resultaten har presenterats för ansvariga för forskarutbildningen vid fakulteterna och har mottagits med stort intresse. Det är nu upp till dem att vidta eventuella åtgärder. Under våren 212 genomförs enkätundersökningen Göteborgsdoktorander 211/12 som riktar sig till nuvarande doktorander. Tillsammans kommer dessa undersökningar att ge en god bild av villkoren för universitets forskarstuderande. Avsikten är att undersökningarna ska genomföras regelbundet med treårsintervall. Bilagor I bilaga redovisas detaljerad information om utbildning, forskning, ekonomi samt personalekonomi per fakultet/motsvarande. Därefter ges i en särskild sammanställning fakulteternas och institutionernas balanserade kapital samt oförbrukade bidrag. Sedan redovisas fördelning av bidragsinkomster för Göteborgs universitet fakultetsvis (27-211). 3 (3)

Bilagor till intern uppföljning 211 Redovisning och tabeller per fakultetsnämnd/motsv - Verksamhetsutfall i tabellform med kommentarer - Ekonomiskt utfall i tabellform med kommentarer - Personalekonomiskt utfall i tabellform med kommentarer Uppgifter per institution och nämnd av balanserat kapital 211-12-31 samt oförbrukade/upplupna bidragsmedel Redovisning av bidragsinkomster fakultetsvis per bidragsgivare Intern uppföljning bå 211 21241 www.gu.se

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN Verksamhetsuppföljning 211 GU-andel GU-andel 21 211 211 21 211 211 UTBILDNING GRUND- & AVANCERAD NIVÅ FORSKNING Utfall avräkning utbildning tkr 14 61 136 883 8% Anslag mnkr 196 196 Takbelopp tkr 125 533 126 898 8% Bidragsinkomster mnkr 55 7 Resultat tkr (över+/underproduktion -) 14 528 9 985 35% Totalt ekonomiskt resultat mnkr 36 28 Totalt ekonomiskt resultat tkr 14 442 14 29 Antal publikationer* 146 123 Avräknat antal helårsstudenter 3 953 3 838 15% UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Prestationsgrad 7% 7% Aktiva studerande på forskarnivå 198 24 1% Andel fristående kurser 91% 88% - varav kvinnor 122 123 1% Andel utbildning på grundnivå 93% 92% Nyantagna studerande på forskarnivå 6 34 1% Yrkesexamina 6 6 % - varav kvinnor 4 18 9% Magisterexamina 71 84 9% Doktorsexamina 31 33 12% Masterexamina 24 44 6% Licentiatexamina 2 6 12% Andel hst dagtid på helfart 57% 58% Doktorandanställningar 87 99 13% Utbildningsbidrag 1 % Andel disputerade lärare (krav på drex/motsv) -professorer 99% 96% -lektorer 97% 94% -forskarassistenter 1% 89% Grundutbildningens resultat för HFN åren 23-211 2 15 1 resultat i mkr 5 takbelopp resultat -5 23 24 25 26 27 28 29 21 211-1 -15 Andel kvinnor Andel kvinnor i den akademiska karriären,8,7,6,5,4,3,2,1 utb grund&avanc utb forskarnivå doktorandanst avlagda doktorsex forskarass lektor professorer 29 21 211 NOTER OCH FÖRKLARINGAR Diagrammet ovan tar inte hänsyn till uppdragsförändringar *refereegranskad artikel, forskningsöversikt

Kommentarer till Humanistiska fakultetsnämnden verksamhet Utbildning Utbildningsuppdraget 211 är oförändrat jämfört med året innan, dock har antalet helårsstudenter minskat något och uppgår 211 till 3838 hst. Detta har resulterat i att fakultetens utfall i förhållande till takbeloppet är något lägre än föregående år och uppgår 211 till knappt 1 mnkr över takbeloppet 211. Andelen fristående kurser har sjunkit med sju procentenheter 211 jämfört med 28, medan andelen på grundnivå ligger relativt konstant på cirka 93 procent under perioden 28-211. Antalet magisterexamina har ökat mellan från 71 examina 21 till 84 examina år 211 men ligger ändå under 28 och 29 års nivåer (13 respektive 14 magister-examina). Antalet masterexamina har ökat från 1 examen 28 till 44 examina 211. Andelen forskarassistenter som i lönesystemet är registrerade som disputerade uppgår 211 till 89 procent. Det beror på att det finns,75 heltidsekvivalenter som i lönesystemet ej är registrerade som disputerade. Forskning och utbildning på forskarnivå Bidragsinkomsterna har ökat från 45 mnkr 28 till 7 mnkr 211 medan det ekonomiska resultatet har minskat till 28 mnkr år 211. Antalet publikationer är lägre 211 jämfört med 21, vilket beror på att alla publikationer ännu inte har rapporterats in för 211. Antalet refereegranskade artiklar och forskningsöversikter för åren 28 och 29 är ungefär lika många som 21. Inom utbildning på forskarnivå ökar både antalet aktiva och nyantagna. Antalet nyantagna låg 21 på en minimal nivå och antalet nyantagna år 211 är mer i nivå med tidigare år under perioden. Ökningen av antalet doktorandanställningar ligger inom ramen för tidigare fluktuationer mellan åren. Att andelen kvinnor varierar så kraftigt mellan åren vad gäller forskarassistenter beror på att det rör sig om få personer (totalt 7 personer, varav 2 kvinnor 211) vilket gör att små variationer i absoluta tal ger stort utslag procentuellt sett.

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN Ekonomisk uppföljning 211 (Mnkr) Utfall Utfall Prognos Budget 21 211 211 211 INTÄKTER Anslag 368 367 371 362 Uppdragsinkomster 1 8 7 6 Försäljningsinkomster 12 11 1 5 Inkomst indirekta kostnader o interna bidrag 3 29 2 19 Bidragsinkomster 57 73 78 51 Finansiella intäkter Periodisering bidrag/uppdrag -4 1-18 5 Summa intäkter 473 488 468 45 KOSTNADER Personalkostnader -219-245 -24-231 Doktorander och utbildningsbidrag -28-29 -3-27 Övriga driftskostnader -42-38 -34-3 Indirekta kostnader o interna bidrag -92-91 -88-9 Lokalkostnader -4-4 -43-39 Finansiella kostnader Avskrivningar -3-3 -3-3 Summa kostnader -424-447 -438-421 TRANSFERERINGAR Erhållna medel 11 9 Lämnade bidrag -1-8 Summa transfereringar 1 1 ANSLAG (Mkr) 4 35 3 25 2 15 1 5 27 28 29 21 211 4 3 2 1 BIDRAG (Mkr) Övrigt Grundutbildningsanslag Anslag forskning/forskarutbildning Forskningsråd Övriga statliga givare Övriga svenska givare EU Utländska givare Årets kapitalförändring 5 42 31 28 27 28 29 21 211 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 27 28 29 21 211 BALANSERAT KAPITAL inkl. årets kapitalförändring Utgående balans -43-32 17 63 15 varav sekretariatet för genusforskning -1 4 varav bundet kapital 49 BIDRAG OCH UPPDRAG Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter 2 1 1 2 5 Oförmedlade bidrag 5 2 Oförbrukade bidrag/uppdrag 43 53 48 48 51 NOTER OCH FÖRKLARINGAR INVESTERINGAR INKL. BYGGNADER Årets anskaffning 3 3 4 8 3 Utgående balans inventarier 1 9 9 12 11

Kommentarer till Humanistiska fakultetsnämnden ekonomi Ekonomiskt resultat Nämnden redovisar för året ett resultat på 42 mnkr vilket medför att nämndens egna kapital uppgår till 15 mnkr vid årsskiftet. Det budgeterade överskottet var 28 mnkr. Utfallet för den anslagsfinansierade utbildningen på grundnivå och avancerad nivå har ett utfall på 13 mnkr att jämföra med budgeterat överskott på knappt 4 mnkr. Differensen mellan budget och utfall förklaras främst av för högt beräknade påslag för overhead. Drygt 1 mnkr återfördes i bokslutet till grundutbildningen. Antal helårsstudenter inom utbildningen på grund- och avancerad nivå ligger något över uppdraget från styrelsen medan utfall av helårsprestationer ligger något under. Fakulteten har ej uppnått uppdraget inom lärarutbildningen och därför betalat tillbaka drygt 2 mnkr till Lärarutbildningsnämnden. Sammantaget redovisar utbildning på grundnivå och avancerad nivå en positiv utgående balans på drygt 15 mnkr. Samtliga institutioner har en positiv utgående balans. Inköp Humanistiska fakultetens inköpsvolym är 26,4 mnkr, och har så varit de sista två åren. Andelen upphandlade inköp är 62 procent år 211, jämfört med 63 procent år 21. Andelen ej upphandlat har minskat till 24 procent jämfört med år 21 då den var 27 procent. Den anslagsfinansierade forskningen och utbildningen på forskarnivå har ett positivt resultat på drygt 22 mnkr, jämfört med budgeterat 24 mnkr och en prognos på knappt 18 mnkr. De totala kostnaderna för utbildning på forskarnivå uppgick 211 till 54 mnkr. Nämnden hade budgeterat för ett överskott för att finansiera utbildningen för de doktorander som antogs 211. Sammantaget redovisar forskning och utbildning på forskarnivå en positiv utgående balans på 9 mnkr. Till detta kommer oförbrukade forskningsbidrag på sammantaget 48 mnkr. Investeringsramen för 211 är 4 mnkr. Utfallet uppgår till 2,7 mnkr. För satsning för ökad konkurrenskraft och stärkt infrastruktur 29-211 erhöll nämnden en extra investeringsram på 3,6 mnkr och ett bidrag på 2 mnkr. Av detta har 2,8 respektive 1,5 mnkr utnyttjats. Nämnden var klar med sin satsning på infrastruktur 21.