="~ SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING TRoi-oi 2019-06-15 NTL, NSA, NAS, NSS TEKNISK RIKTLINJE FASTSTÄLLD Stamnätsstationer INLEDNING Denna riktlinje baserar sig huvudsakligen på svensk standard SS-EN 61936-1. Den anger lämpligt val i de fall där alternativa möjligheter föreligger och innehåller dessutom ändringar (Ä), tillägg och förtydliganden (T), ny rubrik (N) till standarden. Riktlinjen anger de krav som förutom tilllämplig standard ska gälla för utförande av kraftanläggningar. Denna Tekniska Riktlinje har godkänts av Svenska kraftnät som lämpligt underlag för upphandling. TEKNISK RIKTLINJE 2019-06-15 TR01-01utg9 1/38
Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum A Första utgåvan B Allmän uppdatering 2006-08-25 C Allmän uppdatering 2009-02-05 4 Anpassning till SS-EN 61936-1 samt mindre ändringar 2012-06-08 5 Ny text om bygg och mark, nya och mer detaljerade krav om belysning i bilagor 3, den nya bilaga 4 om dimensionering av vägar, samt text formatering enligt nya mallen. 6 Nytt TR namn. Införda referenser till ny TR01-13 och TR12-22. Uppdatering av normer och standarder. Förtydliganden i text gällande bygg och mark. Förtydligande i text bilaga 1. 7 Bygg och mark beskrivningar bortagna och flyttade till den nya TR01-21 Stamnätsstationer - Bygg och mark. 8 Krav på isolator i porslin, referens till TR01-14, krav på konstruktion av mittstolprad samt andra, smärre ändringar. 9 Ny Bilaga, Typiskt 400kV ställverksfack samt flera smärre ändringar 2014-04-22 2015-04-14 2015-11-20 2017-02-24 2019-06-15 2/38
Innehåll 1 OMFATTNING... 6 2 NORMATIVA HÄNVISNINGAR... 6 2.1 T - Tekniska riktlinjer... 6 2.2 T - Tillämpliga normer och riktlinjer... 7 4 GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR... 9 4.1 T - Allmänt... 9 4.2 T - Elektriska fordringar... 9 4.2.1 T - Metoder för neutralpunktsjordning... 9 4.2.2 Ä - Systemspänning... 10 4.2.3 T- Ström vid normal drift... 10 4.2.4 T - Kortslutningsström... 10 4.2.5 T - Märkfrekvens... 10 4.2.6 T - Korona... 10 4.2.7 Ä - Elektriska och magnetiska fält... 10 4.2.8 Ä - Överspänningar... 10 4.3 T - Mekaniska fordringar... 10 4.3.1 T - Utrustning och bärande konstruktioner... 10 4.3.2 Ä - Dragpåkänning... 13 4.3.3 T - Montagelast... 13 4.3.4 T - Islast... 13 4.3.5 T - Vindlast... 13 4.3.6 T - Reaktionskrafter... 13 4.3.9 T - Vibrationer... 13 4.3.10 Ä - Dimensionering av bärande konstruktioner... 13 4.4 T - Klimatiska förhållanden och omgivningsför hållanden... 13 4.4.2 T - Normala förhållanden... 13 4.5 T - Speciella fordringar... 14 4.5.1 T - Inverkan av små djur och mikroorganismer... 14 4.5.2 T - Ljudnivå... 14 5 ISOLATION... 14 3/38
5.2 Ä - Val av isolationsnivå... 14 5.3 Ä - Kontroll av hållspänningsvärden... 15 5.4 Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar... 15 6 UTRUSTNING... 16 6.1 T - Allmänna fordringar... 16 6.2 T - Särskilda fordringar... 16 6.2.1 T - Kopplingsapparater... 16 6.2.2 T - Krafttransformatorer och reaktorer... 17 6.2.3 T - Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning... 18 6.2.4 T - Mättransformatorer... 18 6.2.5 T - Avledare... 18 6.2.6 T - Kondensatorer... 18 6.2.7 T - Bärfrekvensspärrar... 18 6.2.8 Ä - Isolatorer... 18 6.2.9 T - Kablar... 20 6.2.10 T - Ledare och tillbehör... 20 6.2.14 T - Statiska omriktare...22 7 ANLÄGGNINGAR...22 7.1 Ä - Allmänna fordringar...22 7.1.2 T - Dokumentation...23 7.1.5 T - Belysning...23 7.1.6 T - Driftsäkerhet...23 7.1.7 T - Skyltning...23 7.2 T - Anläggningar av öppet utförande utomhus...23 7.2.4 T - Minsta höjd över tillgängliga områden... 24 7.2.5 T - Avstånd till byggnader... 24 7.2.6 T - Yttre inhägnader och grindar... 24 7.3 T - Inomhusanläggningar av öppet utförande... 24 7.4 T - Montage av fabrikstillverkade, typprovade kapslade ställverk... 24 8 SÄKERHETSÅTGÄRDER... 24 8.1 T - Allmänt... 24 8.4.4 T - Anordningar för jordning och kortslutning... 25 8.6 T - Skydd mot direkta blixtnedslag... 25 4/38
8.7 T - Skydd mot brand... 25 8.8 T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF6... 26 8.9 T - Identifiering och märkning... 26 9 KONTROLLANLÄGGNINGAR OCH HJÄLPSYSTEM... 26 9.1 T - Övervaknings- och styrsystem... 26 9.2 T - Matningskretsar för likström och växelström... 27 9.4 T - Anläggningar för hantering av SF6-gas... 27 9.6 T - Grundregler för elektromagnetisk kompati- bilitet i kontrollanläggning... 27 10 JORDNINGSSYSTEM... 27 10.1 T - Allmänt... 27 10.5 T - Mätningar... 27 11 BESIKTNING OCH PROVNING... 27 11.1 T - Allmänt... 27 12 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSANVISNING... 29 12.1 T - Utbildning... 29 13 N - BILAGOR... 30 13.1 N - Bilaga 1 Specifikation av fullskaleprov för simulering av vindoch islast på åldrad jordningskopplare med motormanöverdon... 30 13.1.1 N - Förutsättningar... 30 13.1.2 N - Genomförande... 31 13.1.3 N - Test 1: vindriktning 90 mot armens rörelseriktning... 31 13.1.4 N - Test 2: vindriktning 180 i armens rörelseriktning... 33 13.1.5 N - Dokumentation...34 13.2 N - Bilaga 2 Belysning...36 13.2.1 N - Belysning utomhus...36 13.3 N - Bilaga 3 Typiskt 400kV fack... 38 5/38
1 OMFATTNING All utrustning, apparater, konstruktioner, byggnader, dokumentation och montage ingående i levererade funktioner ska vara utförda så att de uppfyller beställarens specificerade krav. Levererad utrustning ska uppfylla kraven i gällande EU-direktiv och för lågspänningsutrustning kraven på CE-märkning. Förväntad livslängd på ställverksutrustningen inklusive apparater är minst 30 år. Stålkonstruktioner och markarbeten ska ha en livslängd på minst 50år. Anläggningsdata anges i handlingarna. Med handlingar avses förstudie eller förfrågningsunderlag. 2 NORMATIVA HÄNVISNINGAR Vid utformning av anläggningen gäller följande publikationer i senaste utgåva. 2.1 T - Tekniska riktlinjer TR01-02 TR01-04 Kabelströmtransformatorer 7,2-420 kv Fristående strömtransformatorer 7,2-420 kv TR01-05 Fristående magnetiska spänningstransformatorer 7,2-420 kv TR01-06 Fristående kondensatorspänningstransformatorer 170-420 kv TR01-08 TR01-09 TR01-10E TR01-11E TR01-12 TR01-13 TR01-14 TR01-16 TR01-17 TR01-18 TR01-21 Effektbrytare 245-420 kv Frånskiljare i utomhus-utförande 12-420 kv Power transformers 2 MVA and above Shunt Reactors Fristående avledare 12-420 kv Stamnätsstationer jordning Skruvklämmor för ledare i utomhusställverk Skyltar i ställverk 7,2-420 kv Shuntkondensatorer Reservkraftdieselanläggningar Stamnätsstationer - Bygg och mark 6/38
TR02 TR03-01 TR04 TR05 TR08 TR09 TR12-22 TR13 Kontrollanläggningar Mätning Tele- och datakommunikation Ledningar Anläggningsdokumentation Fysiskt skydd Bärbar utrustning för jordning Miljö, arbetsmiljö, elsäkerhet och kvalitet 2.2 T - Tillämpliga normer och riktlinjer SFS 2009:22 ELSÄK-FS 2008:1-3 SS-EN ISO 14001 SS-NN 60529 IEC/TS 60815-1 IEC/TS 60815-2 IEC/TS 60815-3 SS-EN ISO 898 SS-EN ISO 1461 SS-EN ISO 12944-2 SS-EN 1090 SS-EN ISO 3506-1 SS-EN ISO 3506-2 Starkströmsförordning Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd inklusive ändringsföreskrifter Miljöledningssystem-Krav och vägledning Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning) Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions - Part 1: Definitions, information and general principles Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions - Part 2: Ceramic and glass insulators for a.c. systems Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions - Part 3: Polymer systems for a.c. systems Skruvar och muttrar Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stålföremål - Specifikationer och provningsmetoder Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 2: Miljöklassificering (ISO 12944-2:1998) Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 1: Skruvar och pinnskruvar Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 2: Muttrar 7/38
SS-EN ISO 3506-4 SS-EN ISO 10684 SS-EN 10250-4 SS 421 01 66 SS 421 01 67 SS 424 14 05 SS 424 14 07 Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 4: Gängpressade skruvar Varmförzinkade fästelement Rostfria stål Mekanisk dimensionering av utomhusställverk Dimensionering av utomhusställverk - Vindlaster Ledningsnät för max 1000 V - Dimensionering m.h.t. utlösningsvillkoret - Nät skyddade av säkringar Kraftkablar - Egenskaper vid kortslutning SS 424 14 16 Kraftkablar - PEX-isolerad kabel med märkspänning 7/12 till 21/36 kv - Konstruktion och provning SS 424 14 24 SS 460 48 60 SS-EN 50522 SS-EN 50341 SS-EN 12464-2:2007 SS-EN 1838 SS-EN 60168 SS-EN 61462 SS-EN 60672 SS-EN 60865-1 Kraftkablar - Dimensionering av kablar med märkspänning högst 0,6/1 kv m.h.t. belastningsförmåga, skydd mot överlast och skydd vid kortslutning Vibration och stöt - Syneförrättning - Arbetsmetod för besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kv AC - Jordning Elektriska friledningar över 45 kv (AC) Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 2: Arbetsplatser utomhus Nödbelysning Stödisolatorer av keramiskt material eller glas för ställverk med systemspänning över 1000 V - Provning Isolatorer - Trycksatta och icke trycksatta ihåliga isolatorer av kompositmaterial för elektrisk utrustning med märkspänning över 1000 V - Definitioner, provningsmetoder och villkor för godkännande Fasta isolermaterial - Keramiska material och glas för elektriska ändamål Kortslutningsströmmar - Beräkning av verkningar - Definitioner och beräkningsmetoder 8/38
SS-EN 61082-1 SS-EN 61936-1 SS-EN 62271-1 SS-EN 50110-1 SS 436 21 10 Dokumentation - Framställning av dokument för användning inom elektroniken Del 1: Allmänna fordringar Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kv AC - Del 1: Allmänna fodringar (I denna riktlinje angivna förtydliganden, tillägg och ändringar till SS-EN 61936-1) Kopplingsapparater för spänning över 1 kv Del 1: Gemensamma specifikationer Skötsel av elektriska anläggningar Fasta installationer för jordning i ställverk med systemspänning högre än 1 kv SS-EN 81346-1 Struktureringsprinciper och referensbeteckningar - del 1 grundläggande regler SS-EN 81346-2 SS-IEC 60273 SNV RR 1978:5 Struktureringsprinciper och referensbeteckningar - Klassificering av objekt och koder för klasser. Characteristic of indoor and outdoor post insulators for systems with nominal voltages greater than 1000 V Statens Naturvårdsverk, Externt industribuller - allmänna råd 4 GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR 4.1 T - Allmänt Station med tvåbrytarställverk ska utformas så att inget förutsägbart enstaka fel i stationen eller dess närhet medför att mer än en samlingsskena och ett objektsfack bortkopplas. Detta krav ska speciellt beaktas vid anslutning av fas- och topplinor och vid val av skilda kabelvägar för sub 1 och sub 2 från manöverbyggnaden till respektive ställverksutrustning. 4.2 T - Elektriska fordringar 4.2.1 T - Metoder för neutralpunktsjordning 220 kv och 400 kv näten är direktjordade. (I standarden benämnd nollpunktsjordning med låg impedans ). Felbortkoppling ska ske automatiskt inom 0,5 s. (ELSÄK- FS). 9/38
4.2.2 Ä - Systemspänning Konstruktionsspänningen är antingen 245 kv eller 420 kv (Um). Aktuell spänning anges i handlingarna. 4.2.3 T- Ström vid normal drift Aktuella driftströmmar för fack och samlingsskenor anges i handlingarna. Samlingsskenor dimensioneras för att klara 6300 A om inte annat anges i handlingarna. 4.2.4 T - Kortslutningsström Om inte annat anges i handlingarna dimensioneras anläggningen för en felström på 40 ka. 4.2.5 T - Märkfrekvens Frekvensen är 50 Hz. 4.2.6 T - Korona Om inte annat anges i handlingarna får radiostörningsnivån vid 1,1 Um/3 inte överstiga 2500 V (SS-EN 62271-1). 4.2.7 Ä - Elektriska och magnetiska fält Nya anläggningar ska konstrueras så att de elektriska och magnetiska fälten som genereras av spänningssatt utrustning ej överstiger 20 kv/m respektive 1000 µt för personer som utför normalt inspektionsarbete. Händer och armar kan utsättas för högre fält 1. 4.2.8 Ä - Överspänningar Kablar, reaktorer och transformatorer ska skyddas med avledare, se även avsnitt 6.2.5 T Avledare. 4.3 T - Mekaniska fordringar 4.3.1 T - Utrustning och bärande konstruktioner Stålet ska dimensioneras enligt SS 421 01 66 och SS421 01 67. Vid vindlastberäkning gäller terrängtyp II. Refererande vindhastighet vref = 25 m/s. Dimensionering med hänsyn till mekanisk påkänning från massa, dragpåkänning, montagebelastning, islast, vindlast, reaktionskrafter, kortslutningskrafter och bortfall av dragkraft från ledare ska verifieras genom beräkningar. Jordbävning behöver inte beaktas. 1 Svenska kraftnäts tolkning av AFS 2016:3 när det gäller arbete i höga elektriska fält framgår av dokumentationen på diarierna Svk 2017/111 och AFS 2016:3. 10/38
Efter montage ska alla muttrar i fackverkskonstruktioner för stolpar, master och stativ låsas genom att gängorna körnas med två körnslag eller mejselhugg. Används annan låsningsmetod ska den godkännas av beställaren. Skruvförband med dubbla muttrar ska ej körnslås. För grundskruvar se TR01-21. Stålkonstruktioner Samtliga stolpar, reglar och fundament i ställverkets mittstolprad ska vara av samma utförande och dimension. Stolparna och fundament ska mekaniskt dimensioneras efter den högsta förekommande belastningen i mittstolpraden, se Tabell 4.3.1 Minimum dimensionerande krafter på mittstolpraden för min krafter. Samtliga stolpar ska vara ostagade. Stativ ska vara utförda med fotplatta för grundskruv som placeras på fundament med ställskruvar. Hål för jordningsanslutningen ska placeras så att ansluten jordledare har tillräckligt utrymme för montage av kabelsko. I delvis stängda rörkonstruktioner ska särskilda åtgärder vidtas för att undvika sk syrafällor. 2. Tillåten beräknad utböjning för ställverksmaster och stativ inklusive apparat/stödisolatorstativ får max vara 1/100 enligt lastfall 6B i SS 4210166 och tillåtet beräknat nedhäng för reglar får max vara 1/150 enligt lastfall 6C i SS 4210166. Dessa värden gäller för komplett utrustad regel inklusive ledare, isolatorer och eventuella apparater. För att bekräfta nedhäng enligt beräkning ska nedhäng kontrollmätas efter montage. Horisontellt monterade stativbalkar ska ha minst 2,2 m för 245kV anläggningar och 3 m för 420kV anläggningar, fritt avstånd från underkant av regel till färdig mark. Portaler ska dimensioneras så att båda ledningsriktningarna är möjliga och ledningsvinkeln ±20º snedställda spann i samtliga fack. Portalerna ska dimensioneras för projektets verkliga krafter men minst för följande krafter per fas: Tabell 4.3.1 Minimum dimensionerande krafter på mittstolpraden 420 kv 245 kv Lastfall 3 enligt SS 4210166: Lastfall 5 enligt SS 4210166: 25 kn 25 kn 50 kn 65 kn Stålet ska tillverkas enligt SS-EN 1090-2, och minst utförandeklass EXC2. Delgängad stålbyggnadsskruv i hållfasthetsklass 8.8 användas så att gängor i skjuvytor undviks. 2 Enskilda små hål i ändplåt anses inte tillräckligt. Inspektion med endoskop ska vara en punkt i FAT. 11/38
Enskilda master avsedda för åskskydd ska vara av skruvad fackverkstyp och anslutna med åskskyddslina. Stolpar och master för åskskydd, inklusive fundament, ska kunna kompletteras med ytterligare linor (minst lika stor last som redan är ansluten) i vilken riktning som helst, utan att behöva byta ut eller förstärka någon del Beställaren ska ges möjlighet att granska konstruktionsritningar och beräkningar för fundament och stålkonstruktioner innan tillverkningen startas. Tydlig spårbarhet med referenser ska finnas mellan ledar-, stål- samt fundamentberäkningar. Utdata från respektive beräkning ska kunna verifieras mot efterföljande beräkning/ritning. På konstruktionsritningar/beräkningar ska svetsar beräknas och svetsparametrarna redovisas. Följande dokumentation krävs för stålet: Tillverkningscertifikat, Materialintyg, IWE(svetslicenser), ITP(inspection and testplan). ITP (Inspection and test plan) för stål, stödisolatorer, isolatorkedjor samt klämmor tas fram av entreprenör och skickas till beställaren minst 4 veckor före test/leverans. Beställaren avgör om han avser bevittna testerna. 4.3.1.1. N - Varmförzinkning och rostskydd Allt stål ska varmförzinkas enligt SS-EN ISO 1461 eller SS-EN 10684. Efter förzinkning ska konstruktionen rensas, så att den kan hanteras utan risk för handskador. Varmförzinkning ska likställas med färg enligt standard ISO 8501-3. Svetsar, kanter och andra områden med defekter ska före varmförzinkning uppfylla förbehandlingsgrad P3 enligt ISO 8501-3. Zinktjocklek för valsat stål med godstjocklek större eller lika med 6 mm ska vara följande: Medelvärde minst: Minimivärde för enskilt prov: 85 μm 70 μm 4.3.1.2. N - Reparation av galvanisering Vid reparation av stål gäller korrosivitetsklass C4 enligt SS-EN ISO 12944-2:1998. Reparationsmetod ska uppfylla krav i SS-EN ISO 1461. Beställaren ska informeras om tänkt reparationsmetod (tvåkomponentsmetoden) av varmförzinkningen före reparationens påbörjande. Det är ett krav att leverantör av produkt för reparation ska godkänna föreslagen reparationsmetod inklusive förbehandling. Samtliga använda produkter för reparation ska dokumenteras med säkerhetsdatablad och tekniska varublad. Dessa ska finnas på svenska. Minsta tillåtna skikttjocklek på reparerade områden ska vara minimum nominellt värde på motsvarande zinktjocklek enligt standarden + 30 μm. Utförda reparationer 12/38
ska dokumenteras enligt riktlinjer för grundkontroll enligt BSK 07 (kapitel 9:65). Eventuella reparationsställen ska vara UV-beständiga och åldersbeständiga. 4.3.2 Ä - Dragpåkänning Dimensionering enligt SS 421 01 67 och SS 421 01 66 4.3.3 T - Montagelast Montagelast (100kg x 9,81 1000 N) är ett begrepp som tillkommit för att en montör inklusive verktyg ska kunna belasta konstruktionen. 4.3.4 T - Islast Ställverk dimensioneras för 20mm islast enligt svenska standarder SS 421 01 66 och SS 421 01 67.. 4.3.5 T - Vindlast Dimensionering av ställverk ska ske med ett vindtryck motsvarande det som fås ur SS 421 01 67. För dimensionering av apparater gäller respektive Teknisk Riktlinje. 4.3.6 T - Reaktionskrafter Reaktionskrafter är exempelvis krafter som uppkommer vid brytarmanöver. 4.3.9 T - Vibrationer För dimensionering med hänsyn till vibration gäller klass 3M2 enligt SS-EN 60721. Ledare ska förhindras vibrera genom lämplig åtgärd. 4.3.10 Ä - Dimensionering av bärande konstruktioner Bärande ställverkskonstruktioner ska dimensioneras enligt SS 421 01 66 och SS 421 01 67. 4.4 T - Klimatiska förhållanden och omgivningsför hållanden 4.4.2 T - Normala förhållanden 4.4.2.1 Ä - Inomhus Se TR01-21. 4.4.2.2 Ä - Utomhus Lägsta dimensionerande omgivningstemperatur för elektrisk utrustning utomhus är i syd- och Mellansverige 40 C och i norra Sverige (norr om Dalälven) 50 C. Aktuella temperaturkrav anges i handlingarna. 13/38
Apparater med fast isolation eller vätskeisolation ska vid utomhusanvändning alltid dimensioneras för 50 C. Utomhusmonterade kapslingar ska minst ha skyddsformen IP54 enligt SS-EN 60529. Då spolbart utförande krävs ska skyddsformen vara minst IP55. Kapslingar ska vara väl ventilerade och om de har mekaniskt rörliga delar eller fuktkänslig elektronik ska de vara försedda med värme som ger luftväxling och motverkar kondens. Vid normala omgivningsförhållanden ska lätt nedsmutsningsnivå (klass b enligt IEC/TS 60815-1) tillämpas. Utomhus i smutsig eller salthaltig omgivning krävs förlängd krypsträcka på isolatorer med tillämpning av nedsmutsningsnivå av klass d kraftig nedsmutsning enligt IEC/TS 60815-1. Detta ska då speciellt anges i handlingarna. Förlängd krypsträcka ska i första hand tillämpas inom västkustområdet (till ett avstånd ca 30 km från kusten samt Göta älvdal upp till Vänern). Förlängd krypsträcka kan också krävas vid kraftig industriell nedsmutsning eller för icke vertikala isolatorer i områden med stora snömängder. För krav på isolatorer se avsnitt 6.2.8 Ä - Isolatorer. 4.5 T - Speciella fordringar 4.5.1 T - Inverkan av små djur och mikroorganismer Ventilationsöppningar ska vara försedda med finmaskigt metallnät eller liknande som insektshinder. 4.5.2 T - Ljudnivå Krav på högsta bullernivå framgår, om inget annat specificerats, av Naturvårdsverkets riktvärde för industribuller och eventuella riktlinjer från den lokala hälsoskyddsmyndigheten. 5 ISOLATION 5.2 Ä - Val av isolationsnivå Tabellerna 5.1 och 5.2 visar urval av konstruktionsspänningar och isolationsnivåer. 14/38
Tabell 5. 1. Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 245 kv. Konstruktionsspänning [kv] Märkhållspänning för kort stöt [kv] till jord och mellan poler Märkhållspänning vid 1 min Växelspänningsprov [kv] till jord och mellan poler 245 950 395 Tabell 5.2. Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 420 kv. Konstruktionsspänning [kv] Märkhållspänning för kort stöt [kv] Märkhållspänning för lång stöt [kv] Märkhållspänning vid 1 min växelspänningsprov [kv] 420 1425 1050 520 Isolationsnivåer och konstruktionsspänningar för elektrisk utrustning framgår av respektive Teknisk Riktlinje. 5.3 Ä - Kontroll av hållspänningsvärden Hållspänningsvärden för aktuell märkspänning angivna i respektive Teknisk Riktlinje ska användas vid dielektrisk provning. 5.4 Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar Som minsta luftavstånd fas-jord tillämpas i standarden angivna värden för aktuell isolationsnivå förutom för de allra högsta spänningarna där värden angivna i Tabell 5.3 tillämpas. Dessa värden överensstämmer inte med standardens utan har används i Sverige med god drifterfarenhet. Eventuella avvikelser från angivna minimiavstånd ska styrkas via godkända typprovningsprotokoll. Man måste dock se till att nödvändiga avstånd skapas för högspänningsanslutningen. Tabell 5.3. Minimiavstånd i luft. Konstruktionsspänning Minsta fria luftavstånd fas-jord Minimiavståndet N Minsta fria luftavstånd fas-fas (enligt tabell 1 och 2 i SS-EN 61936-1) [kv] [mm] [mm] [mm] 245 2100 2100 2100 420 3000 3400 3400 15/38
För att möjliggöra transporter och ett säkert underhållsarbete i ställverk används normalt större fasavstånd. Härvid utgår man från polavstånd enligt Tabell 5.4, varvid fasavstånden blir kortare beroende på komponentbredd, slackar mm. Minsta fria fasfas avstånd enligt Tabell 5.3 ska dock alltid gälla Tabell 5.4. Minsta polavstånd och fackbredd. Konstruktionsspänning [kv] Polavstånd inom fack (c/c) [mm] Polavstånd samlingsskena [mm] Fackbredd [mm] 245 3500 3500 13750 420 5500 5000 21000 Alla fack på samma spänningsnivå i ställverket ska ha samma fackbredd och utformning. Sektioneringsfacket ska vara 21 m långt. Minsta avstånd från samlingsskena till överliggande ledning ska vara N+2000 mm enligt SS-EN 61936-1. N-värde enligt tabell 5.3 i TR01-01. Nya anläggningar ska utföras så att ihopslagning av faser (sk clash) inte är möjligt vid kortslutning. Minimiavstånd vid kortslutning ska följa SS-EN 61936-1, avsnitt 5.5. Vid om- eller tillbyggnad av station kan modifiering av indata för beräkningen tillåtas men måste godkännas av beställaren. För måttsättning se även avsnitt 7.1 Ä - Allmänna fordringar. 6 UTRUSTNING 6.1 T - Allmänna fordringar Primärapparater ska vara lätt åtkomliga för drift- och underhållsåtgärder och installeras marknära på egna stativ. Kopplingsapparater med högt placerade manöverdon ska förses med permanent fast plattform om arbete på manöverdonet inte kan utföras från mark. Med högt placerade manöverdon menas om avstånd mellan donets underkant och mark överstiger 1600mm. Hänsyn ska tas till snödjup i området. Krav på dokumentation framgår av TR08 samt TR01 för respektive apparat. 6.2 T - Särskilda fordringar 6.2.1 T - Kopplingsapparater 16/38
Krav på effektbrytare framgår av TR01-08. Krav på frånskiljare och jordningskopplare framgår av TR01-09. Jordningskopplare ska installeras så att jordningsarmen ligger parallellt med samlingsskenan i öppet läge. På alla samlingsskenesektioner ska jordningskopplare monteras så att det är maximalt tre fackbredder till en jordningskopplare. Vid fler än sex fack på en skensektion krävs således två jordningskopplare. Vid placering av jordningskopplares ska utbyggnadsmöjligheter med fler fack beaktas. Det ska finnas motormanövrerade jordningskopplare på båda sidor om en frånskiljande brytare. Frånslackning av frånskiljande brytare ska alltid kunna ske i bortre änden av slacken, sett från brytaren, på respektive sida om brytaren. Brytarflaggor ansluts med linor. För att brytarna ska vara åtkomliga vid arbete erfordras möjlighet att slacka ur anslutningarna mot samlingsskenor och ledningar enligt driftschema/stationsschema. För att snabbt kunna demontera anslutningen (slack) till frånskiljande brytare ska anslutningarna vara återmonterbara (platta mot platta). Slack utformas så att arbete utförs på frånslackade objekt som arbete utan spänning, dvs att objekt i sin helhet är på ett större avstånd från spänningsförande del än Dv. Apparaterna ska placeras så att utrymme finns för att komma fram med flyttbar plattform (lift). Säkerhetsavstånd Dv enligt SS-EN 61936 och räknad med N enligt Tabell 5.3. Minimiavstånd i luft i detta dokument. Ställverk ska utformas så att underhåll/utbyte av bortslackade apparater kan göras då ställverket för övrigt är i drift. 3 6.2.2 T - Krafttransformatorer och reaktorer Eventuell anpassning för bullerdämpning anges i transformator- eller reaktorspecifikationen. Transformatorer och reaktorer placeras på egna fundament i oljegrop enligt TR09-15. Om det inte går att komma åt gasvakt och övriga instrument från marken så ska det finnas plattform så att dessa kan avläsas och underhållas utan behov av skylift. Transformatorer: Krav på transformatorer framgår av TR01-10E. Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i avsnitt 8.8 T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF6. 3 Detta påverkar bland annat avstånd mellan skena och frånskiljande brytare. 17/38
Krav på eventuellt sabotageskydd anges i TR09-15, fysiskt skydd kring transformatorer. Avledare specificeras i handlingarna. Reaktorer: Krav på reaktorer framgår av TR01-11E. Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i avsnitt 8.8 T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF6. Avledare specificeras i handlingarna. 6.2.3 T - Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning Gasisolerade ställverk: Gasisolerade ställverk specificeras från fall till fall. 6.2.4 T - Mättransformatorer Krav på fristående strömtransformatorer framgår av TR01-04, magnetiska spänningstransformatorer TR01-05, kondensatorspänningstransformatorer TR01-06, kabelströmtransformatorer TR01-02 samt strömtransformatorer inbyggda i transformatorer TR01-10E och reaktorer TR01-11E. Mättransformator bör ej placeras rakt under enskild rör i samlingsskenan. Mättransformator ska stå mellan två faser så att lyfthöjd erhålles utan att behöva demontera en skena. Typ av spänningstransformator anges i handlingarna. 6.2.5 T - Avledare Metalloxidavledare utan gap ska användas. Krav på avledare framgår av TR01-12. Avledare ska förses med isolerad fot. Det ska vara möjligt att utföra läckströmsmätning under drift. Då avledare placeras högt ska jordledare vara isolerad från avledarfoten till loop för läckströmsmätning. Se även TR01-13. 6.2.6 T - Kondensatorer Krav på shuntkondensatorer framgår av TR01-17. Krav på seriekondensatorer specificeras i handlingarna. 6.2.7 T - Bärfrekvensspärrar Krav på bärfrekvensspärrar specificeras i handlingarna. 6.2.8 Ä - Isolatorer Massiva stödisolatorer ska vara av porslin. 18/38
Ihåliga apparatisolatorer ska vara av kompositutförande. Isolatorers och isolatorkedjors normala och förlängda krypsträcka ska vara enligt Tabell 6.1. Krypsträckor för stödisolatorer och även apparatisolatorer I en station ska alla isolatorer ha samma färg. I nya stationer ska alla isolatorer vara grå. I smutsig miljö ska isolatorer ha förlängd krypsträcka. Tabell 6.1. Krypsträckor för stödisolatorer och även apparatisolatorer om inte annat anges i respektive TR Konstruktionsspänning [kv] Krypsträcka Porslin/Komposit [mm] Krypsträcka Porslin/Komposit [mm] Normal miljö (klass b 1 ) Smutsig miljö (klass d 1 ) 245 3930 6120 420 6740 10500 Enligt IEC/TS 60815-1 Porslinsisolatorer: Stödisolatorer ska vara av aluminatporslin i minst klass C130 enligt IEC 60672. Krav på stödisolatorer framgår i SS-IEC 60273 och SS-IEC 60168 serien samt IEC/TS 60815. Utböjning av stödisolatorer får maximalt vara 1/70 vid last motsvarande 50 % av tillåten cantilever strength, t.ex. 50 % av C10 ger 5 kn last, se även IEC 60168 avsnitt 5.2 och 5.3. Stödisolatorer ska vara typtestade enligt IEC standard. Kompositisolatorer: Kompositisolatorer ska vara utförda och provade enligt tillämpliga standarder och IEC 62231. Det yttre isolationsmaterialet på kompositisolatorer ska bestå av silikongummi. Isolatorkedjor: Krav på kedjeisolatorer framgår i TR05-11, isolatorkedjor TR05-10 och isolatortillbehör TR05-12. Kedjeisolatorer ska vara av glas. Inom stationen och dess inledande spann ska isolatorkedjor ha utökad isolationshållfasthet jämfört mot anslutande ledningar. Detta betyder, förutom övriga krav enligt TR01-01, att överslagsavståndet ska vara mer än 2900 mm för 420 kv och mer än 2200 mm för 245 kv. Avstånd mellan linor i varje fas ska vare 450 mm inom ställverk. 19/38
6.2.9 T - Kablar Allmänt För kabelförläggning i mark se SS 424 14 37. För utförande av elinstallationer för lågspänning SS 436 40 00. Kablars egenskaper vid kortslutning behandlas i SS 424 14 07. För kabelförläggning se TR01-21 samt TR02-09-05. Montage och förläggning av kontrollanläggningskablar beskrivs i TR02-10-2. Vid utomhusförläggning ska kablar och kabelmärkning fästas med buntband av rostfritt stål, även kabelmärket ska vara utfört i rostfritt stål. För förläggning av kablar på stegar kan även plastöverdragen rostfri tråd användas. Vid installation av optofiber ska anläggningens isolation inte nedsättas. Befintlig utrustning anpassas vid avgrenings- och skarvpunkter. Se TR01-21 för krav på kabelkanaler samt kabelförläggning 6.2.10 T - Ledare och tillbehör Ledare Krav på linor framgår av TR05-04. Vid dimensionering av ledare måste följande synpunkter beaktas: Förluster Uppvärmning av driftström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd Uppvärmning av felström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd Korona samt radio- och TV-störningar Eventuell överbelastningsförmåga Ledare i ställverk liksom inledningsspann och förbindelseledningar dimensioneras för en högsta temperatur +85 C. Högsta tillåtna temperatur efter kortslutning eller jordfel är för aluminiumlinor +200 C och för aluminiumrör +150 C. Distansstänger För slack ned till apparater används distansstång 80 mm (alternativt 100 mm) och 450 mm. Den första distansstången under ledningsspannet placeras 700 mm ned med delning 450 mm. Ytterligare 700 mm ned placeras den första distansstången med delning 80 mm (alternativt 100mm). Därefter gäller delningar vid minst 2500 och max 4000 mm. Övriga krav på distansstänger i spann med c/c mellan faslinor på 450 mm framgår av TR05-08. 20/38
Aluminiumrör Aluminiumrör ska vara tillverkade av härdad aluminiumlegering av AlMgSi-typ och uppfylla krav enligt TR01-14 Rören ska om möjligt vara sömlösa. Måste rören skarvas av tillverkningstekniska skäl ska rör med skarv ha samma elektriska egenskaper som oskarvade. Det ska inte finnas fler än en skarv mellan två stödpunkter. Svetsad skarv, ska ha en draghållfasthet av minst 72 % av brottgränsvärdet hos ett oskarvat rör. Skarvar ska placeras i momentets nollgenomgång. Strömövergångar och tillbehör på samlingsskenor utförda med aluminiumrör ska dimensioneras efter den maximala ström som skenan klarar att föra. På varje rör ska det i lägsta punkten finnas minst ett dräneringshål med minst 10 mm diameter. Nedhäng på rörledare utan is får maximalt vara 1/150 del av rörets längd mellan stödpunkterna. Dämplina i aluminium, enligt tabell nedan, ska läggas i rör och fästas vid ett ändlock. Längd på dämplina ska vara 2/3 av rörets längd. Tabell 6.2 Dämplinas area Rördiameter (mm) Rörlängd, längre än (m) Dämplina area (mm 2 ) Upp till 100 4 240 150 7 454 250 12 593 Rör- och ledningshållare Rör- och ledningshållare ska vara utförd så att den inte utsätter isolatorn för extra påkänning genom stum momentverkan från Al-röret vid vibrationer, vind, islast, termisk utvidgning eller kortslutning. Den ska tåla aktuella statiska och dynamiska påkänningar utan bestående deformation. Den ska vara utförd så att vinkelrörelser medges. Strömförande förbindning i flexibel rör- och ledningshållare ska vara utförd för Al-rörens rörelser till följd av temperaturväxlingar och förekommande vibrationer utan att utmattningsbrott inträffar. Rör- och ledningshållare för 420 kv ska vara koronafri vid 245 kv spänning fas-jord. Den ska för att förhindra glimning vara utförd med pålitlig elektrisk kontakt mellan Al-rör, samtliga delar i ledningshållaren och isolatorns fäste. För övriga krav på aluminiumrör, rör- och ledningshållare och se TR01-14 Anslutningsklämmor Krav på klämmor framgår i TR01-14. Utöver krav i TR01-14 ska klämmor för anslutningar på transformatorer, shuntreaktorer, spänningstransformatorer samt avledare ha ett extra skydd mot korona monterat på klämman. 21/38
Det får endast finnas en skruvad strömövergång per klämma/anslutning. Spännlinehållare Spännlinehållare på spannet in mot ställverk samt inom ställverk ska vara av bultat utförande. Övriga ska vara av kilat utförande. Krav på spännlinehållare framgår av TR05-06. 6.2.14 T - Statiska omriktare Krav på laddningslikriktare, växelriktare och LS-omriktare framgår av TR02-09. 7 ANLÄGGNINGAR 7.1 Ä - Allmänna fordringar Anläggningsbundna förhållanden anges i handlingarna. Ställverket ska utformas så att avstånd enligt Typfack 400 kv ställverksfack upprätthålls enligt bilaga 3. Vid ombyggnad eller utvidgning av en starkströmsanläggning ska de föreskrifter tilllämpas som gäller vid tidpunkten för ombyggnaden eller utvidgningen (ELSÄK-FS). Standardens text ger en möjlighet att vid ombyggnad eller utvidgning tillämpa de regler som gällde vid den ursprungliga uppbyggnaden under förutsättning att god elsäkerhetsteknisk praxis är säkerställd. Detta bör dock i det längsta undvikas och de bedömningar som ligger till grund för det valda utförandet ska vara väl motiverade och dokumenterade. Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter om skötsel av elektriska starkströmsanläggningar gäller oberoende av när anläggningen färdigställdes. Svenska kraftnäts miljökrav anges i TR13-04-01. Arbetsmiljökrav avseende elektromagnetiska fält framgår av Arbetsmiljöverkets författningssamling, föreskrift AFS 2016:3. Svenska kraftnät tolkning av AFS 2016:3 framgår av Svenska kraftnäts tolkning för att uppfylla arbetsmiljökraven gällande elektromagnetiska fält, Svk 2017/111. Anläggningens nuvarande och framtida utförande framgår av stationscheman och situationsplaner som är bifogade handlingarna. Dimensionerande data framgår också av handlingarna. 22/38
Mast för telekommunikation ska placeras så att den inte kan falla ned på högspänningsställverket eller manöverbyggnaden. Regler för anläggningsskydd och tillträdesskydd framgår av TR09. Fundament- och grävningsarbeten som utförs med anläggningen i drift kan kräva specialmaskiner. Se även TR01-21. Alla eventuella kablar som påträffas kan vara i drift och ska hanteras på sådant sätt att ingen störning kan ske. 7.1.2 T - Dokumentation Svenska Kraftnäts krav på anläggningsdokumentationen framgår av TR08. Specifika dokumentationskrav för apparater återfinns i respektive teknisk riktlinje TR01-X samt för kontrollanläggning TR02-10-1. 7.1.5 T - Belysning Se T.13.2, Bilaga 2 Belysning. 7.1.6 T - Driftsäkerhet Närområde Dv definierat enligt SS-EN 61936-1 och N i tabell 5.3. Avsnitt 5.4 ovan avser i denna Tekniska Riktlinje hur anläggningen ska vara utförd. Samma närområde Dv gäller även för SS-EN 50110-1. 7.1.7 T - Skyltning Litteraskyltar ska ingå för apparater, manöverdon och jordningskontakter liksom fasmärkning och nödvändiga identifieringsskyltar för apparater, skåpnummerskyltar, driftskyltar samt varnings- och skötselanslag. Fasmärken och varningsanslag placerade utomhus ska vara utförda av aluminium. Samtliga litteraskyltar utomhus fästs med skruv eller nit av korrosionsbeständigt material. Skyltar ska vara utförda enligt TR01-16. Anslutning mellan jordnät för t.ex. 420 kv station och närliggande 130 kv eller 245 kv station, ska skyltas vid mätbrunn som anläggs mellan de olika ställverken. 7.2 T - Anläggningar av öppet utförande utomhus All konstruktion och installation i mark (vägar, planer, fundament etc.) och grundläggning av byggnader, fundament etc. anpassas till de markförhållanden som råder samt krav och beskrivningar anges i TR01-21. Krav på fri höjd och bredd för ställverksväg och transformatorväg/tillfartsväg anges i avsnitt 7.2 i TR01-21. Ställverksvägar får inte placeras under apparater eller samlingsskenor och inte heller på sådant sätt att anbringade arbetsjordningar inkräktar på ställverksvägens utrymme. 23/38
7.2.4 T - Minsta höjd över tillgängliga områden Lägsta avstånd från mark till den lägsta delen av varje isolant, t ex den översta kanten av metallisk isolatorfot, ska vara minst 2500 mm. Eventuellt tillägg för snödjup anges i handlingarna. Oisolerade spänningssatta delar av anläggningen ska ligga minst 1 m ovan mark, oavsett spänningsnivå (men minst >1000 V) eller övriga konstruktionskrav. 7.2.5 T - Avstånd till byggnader Avstånd från takfot till spänningsförande del ska vara minst N 4 + 0,3 m dock lägst 3 m. Tak betraktas normalt som tillgängliga. 7.2.6 T - Yttre inhägnader och grindar Se TR01-21 7.3 T - Inomhusanläggningar av öppet utförande Minimiavstånd framgår av avsnitt 5.4 Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar. 7.4 T - Montage av fabrikstillverkade, typprovade kapslade ställverk Ställverk ska, om det inte är enfaskapslat eller försett med snabbkortslutare, vara försett med anordning för tryckavlastning ut till det fria. Anordningen ska vara typprovad (ljusbågsprovning) samtidigt med ställverket. Tillkommande krav på gasisolerade ställverk specificeras i handlingarna. 8 SÄKERHETSÅTGÄRDER 8.1 T - Allmänt Säkerhetskraven ska följa Starkströmsföreskrifterna. Skötsel av anläggningen ska ske i enlighet med gällande utgåva av Starkströmsföreskrifternas, Avdelning C, ELSÄK-FS och ESA- med kompletterande anvisningar i TR13. Ett minimikrav för alla entreprenadföretag som anlitas av Svenska kraftnät är att de ska följa Svenska kraftnäts miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader angivna i TR13-01. 4 N enligt Tabell 5.3. Minimiavstånd i luft. 24/38
8.4.4 T - Anordningar för jordning och kortslutning Anläggningen ska vara försedd med kopplingsapparater och arbetsjordningspunkter i enlighet med till handlingarna bifogat stations- eller driftschema. Se även TR01-13. Portabla jordningsdon med kontakter ska vara utförda enligt svensk standard. Om reservbortkopplingstiden inte överstiger 0,5 s, ska 0,5 s användas för termisk dimensionering av portabla jordningsdon. Se även TR12-22 Tre uppsättningar av enfassatser jordningsdon (nio enfas jordningsdon), en manöverstång och en (1) sats spänningsindikatorer för varje spänningsnivå ska ingå i leveransen. Om olika längder på jordningsdonen behövs ska minst en och max tre trefassatser för varje avvikande längd ingå. Stödrulle för isolatorstång ska monteras vid samtliga arbetsjordningspunkter. Ett upphissningsdon ska ingå. Kontaktdonet placeras på linan/röret inte direkt på apparatflaggan. Detta för att arbetsjordningen skall följa med slacken vid frånslackning av apparat. Kontaktdon på apparatflagga accepteras på jordningskopplaren i mittportalen och på högspännings kabelavslut. Jordning av plåtraster i transformatorns/reaktorns oljegrop ska genomföras så att det från ena kanten på oljegropen går att lyfta på minst 2 rasterplåtar utan att jordningen av rasterplåtarna skadas eller behöver lossas. De enskilda rasterplåtarna sys på undersidan med potentialutjämningsledare enligt TR01-13. Fastsättning av potentialutjämningsledaren ska vara med kabelsko och genomgående skruv, mutter och bricka. Användning av sjävlgängandeskruv är inte tillåtet. Se även TR09-15 avsnitt 4.2. Inspektionsluckor för oljegropen ska jordas på liknande sätt. 8.6 T - Skydd mot direkta blixtnedslag Åskskydd ska utformas så att all utrustning samt byggnader inom stängslat område skyddas i enlighet med SS-EN 61936-1 bilaga E. Åskskydd ska utföras med linor om inget annat anges i handlingarna. I de fall linor ej ger tillräckligt åskskydd av byggnad ska åskskydd utföras enligt TR01-21. Åskskyddssystemet ska vara så utformat att nedfallande lina högst löser ut en samlingsskena. Ingen lina får passera över området mellan nedslackningspunkterna på ömse sidor om sektioneringsbrytare. Stolpar för blixtfångande linor ska stå inom ställverksområdet. 8.7 T - Skydd mot brand Utomhusanläggningar 25/38
Avstånd runt transformatorer ska uppfylla krav enligt Tabell 3 i SS-EN 61936-1. För transformatorer med en oljevolym <1000 l ska avstånd vara enligt krav för transformator 1000 till 2000 l i Tabell 3 i SS-EN 61936-1. 8.8 T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF6 Isolerolja för transformatorer och reaktorer ska vara enligt TR01-10E och TR01-11E. Om ingenting annat anges i handlingarna behöver inte mättransformatorer, shuntkondensatorer och seriekondensatorer vara försedda med oljeuppsamlande anordning, se även TR01-04. Miljöskadliga kemikalier ska ersättas med mindre skadliga där så är möjligt (substitutionsprincip). Vetenskaplig osäkerhet ska inte hindra åtgärder när risk finns för allvarlig miljöpåverkan (försiktighetsprincip). Se även TR13-01. Utsläpp av SF6 till atmosfären i samband med gashantering är förbjudna. Oundvikligt läckage ska för varje enskilt gasrum vara maximalt 0,5 % per år. 8.8.1.3 T - Uppsamling för utomhusutrustning Varje enskild krafttransformator/shuntreaktor ska ha egen oljegrop. Oljegropar ska följa TR09-15. 8.9 T - Identifiering och märkning Skyltar ska vara utförda enligt TR01-16. Alla skyltar ska vara uppsatta och godkända före idrifttagning av anläggningen. Märkning av utrustning innehållande SF6 ska ske i enlighet med gällande EU-förordningar om vissa fluorerade växthusgaser. 9 KONTROLLANLÄGGNINGAR OCH HJÄLPSYSTEM 9.1 T - Övervaknings- och styrsystem Installation ska vara utförd enligt TR02. Omfattningen framgår av tekniska beskrivningen. För förbindningar mellan i kontrollutrustningen ingående funktionsenheter och apparater ska kablar tillhörande olika subsystem dras separerade i hela sin sträckning, d.v.s 26/38
skilda rör eller sektioner i kabelkanaler för varje subsystem och för opto. Optokablar ska skiljas från konventionella kablar och förläggas i rör. Kopplingslådor för manöver och indikering av kopplingsapparater samt för mättransformatorer installeras för varje utomhus uppställd 3-fasig apparat enligt TR02-10-2. Lådorna utförs i rostfritt plåt och förses med ett extra tak. 9.2 T - Matningskretsar för likström och växelström Likströms och växelströmssystem med ingående komponenter ska vara utförda enligt TR02-09 och TR01-18.Utomhus uppställd central för lik- och växelström placeras på ramverk i plåt med separat stabilt stativ med eget fundament. Central ska vara försedd med tak eller motsvarande. Intill varje central ska det finnas ett 2-vägs vägguttag samt ett uttag typ CEE 416-6. Dessutom ska det finnas ett 2-vägs vägguttag, ett uttag typ CEE 416-6 och ett uttag typ CEE 463-6 vid centralen. 9.4 T - Anläggningar för hantering av SF6-gas Behov av och krav på gasbehandlingsutrustning bedöms för respektive anläggning. 9.6 T - Grundregler för elektromagnetisk kompatibilitet i kontrollanläggning Kontrollanläggning ska utföras i enlighet med TR02-03-2. 10 JORDNINGSSYSTEM 10.1 T - Allmänt Se TR01-21 och TR01-13. 10.5 T - Mätningar Anvisningar för mätning av jordtagsresistans i högspänningsanläggningar finns i TR01-13 samt EBR U602.5 Jordningskontroll. 11 BESIKTNING OCH PROVNING 11.1 T - Allmänt Entreprenören svarar för och bekostar kontroll och provning av utfört arbete. Entreprenören ska tillsammans med beställaren eller representant för denna medverka vid 27/38
planläggning av idrifttagning. Entreprenören ska utföra idrifttagning samt protokollföra nödvändig och överenskommen idrifttagningsprovning. Fullständiga provningsprotokoll ska upprättas för samtliga apparater. Mallar för dessa provningsprotokoll ska finnas Beställaren tillhanda minst fyra veckor innan provningstillfället för granskning. I de fall någon provning ger icke godtagbart resultat, ska provningen och alla föregående provningar som kan ha inverkat på det konstaterade felet eller påverkats av felet upprepas efter det att felet åtgärdats. Provningar ska, i tillämpliga fall, utföras enligt anvisningar i SS 436 46 61. För provning av kontrollanläggning gäller TR02-03-4, för VS-system gäller TR02-09- 5. Mättransformatorer För mättransformatorerna ska följande provning utföras och dokumenteras i protokoll: Kontroll av omsättning för ström- och spänningstransformatorer Riktningsprovning Kontroll av ström och spänningskretsar Belastningsprovning av samtliga ström- och spänningskretsar Riktningsprovning på riktade reläskydd vid idrifttagning Kontroll av oljenivå och densitet Kontroll av åtdragningsmoment Montagekontroll och uppmätning enligt montageinstruktion Resistansmätningar av anslutningar Effektbrytare För effektbrytare ska följande provning utföras och dokumenteras i protokoll: Densitetsmätning Funktionstider, uppladdningstid och hastighet (m/s) vid manöver Resistansmätning och mätning av lägsta funktionsspänning på manöverspolar Resistansmätning av huvudströmbanor och anslutningar Uppmätning av motorström Kontroll av antipump- och förreglingsfunktioner Kontroll av manöver- och utlösningskretsar Kontroll av signaler Montagekontroll och uppmätning enligt montageinstruktion Frånskiljare För frånskiljare ska följande provning utföras och dokumenteras i protokoll: Resistansmätning av huvudströmbanor och anslutningar Delresistansmätning mellan varje kontaktövergång Uppmätning av motorström och gångtid vid öppning och slutning Kontroll av indikeringskretsar Kontroll av förreglingsfunktioner 28/38
Montagekontroll och uppmätning enligt montageinstruktion Jordningskopplare För jordningskopplare ska följande provning utföras och dokumenteras i protokoll: Resistansmätning av huvudströmbanor och anslutningar Delresistansmätning mellan varje övergång Uppmätning av motorström och gångtid vid öppning och slutning Kontroll av indikeringskretsar Kontroll av förreglingsfunktioner Montagekontroll och uppmätning enligt montageinstruktion Ett fullskaleprov ska utföras som visar att de i anläggningen monterade jordningskopplare uppnår sina ändlägen även då åldrad apparat är utsatt för maximal påverkan av is och vind i ogynnsammaste riktning. Prov(en) utförs på en jordningskopplare per typ och montagesätt.. Fullskaleprovet ska utföras enligt N - Bilaga 1 Specifikation av fullskaleprov för simulering av vind- och islast på åldrad. 12 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSANVIS- NING Krav på drift- och underhållsanvisningar för primärapparater anges i respektive Teknisk Riktlinje. 12.1 T - Utbildning I entreprenaden ska även ingå ett utbildningspaket för beställarens: Driftpersonal och operatörer Underhållspersonal Ingenjörer och specialister Utbildningspaketet ska innehålla: Allmän introduktion Drift och skötsel Underhåll och felsökning 29/38
13 N - BILAGOR 13.1 N - Bilaga 1 Specifikation av fullskaleprov för simulering av vindoch islast på åldrad jordningskopplare med motormanöverdon 13.1.1 N - Förutsättningar Jordningskopplaren monteras och injusteras efter tillverkarens anvisning. Ett fullskaligt belastningsprov för att simulera samtidig vind- och islast anses som lyckat om jordningskopplaren når fullt slutet läge i alla tre faser vid åtta slutande manövrar enligt tabell 1. För att provet ska anses vara godkänt krävs även att slutet läge indikeras. Efter provet ska inga tecken på bestående skador finnas. Vid misslyckat prov på en jordningskopplare ska, efter reparation/omkonstruktion och lyckat omprov på aktuell jordningskopplare, ytterligare en jordningskopplare i stationen provas för att provet ska anses godkänt. Alla prov enligt tabell 1 ska utföras på samma apparat som har alla primäranslutningar installerade. Det är tillåtet att utföra extra manövrer under testet, dessa manövrer räknas inte in i testförfarandet och behöver inte heller protokollföras. Tabell 1. Antal slutande manövrar vid fullskaleprov Test 1, vindriktning 90 Test 2, vindriktning 180 100 % motorspänning 85 % motorspänning 2 manövrer 2 manövrer 2 manövrer 2 manövrer Vind- och islast simuleras med vikter som samtidigt anbringas på alla tre jordningskopplar armar enligt nedan. Vikten mv representerar vindlast (vid 20 mm is) och mi representerar isens massa (vid 20 mm is). Vikterna är specificerade för typapparater för 245 kv respektive 420 kv, enligt tabell 2. Tabell 2. Typvikter för prov Märkspänning 245 kv Märkspänning 420 kv mv (vindlast) mi (islast) 4 kg 3,5 kg 5,5 kg 5,0 kg 30/38
13.1.2 N - Genomförande Vikten mi ska monteras mitt på jordningskopplararmens alla tre faser, se figur 1, och ska vara monterad vid samtliga manövrer vid både Test 1 och Test 2. mi Figur 1. Montage av vikten mi mitt på jordningskopplarens arm Vikten mv anbringas via block och rep fäst på jordningskopplararmens ytterände enligt beskrivningar nedan. 13.1.3 N - Test 1: vindriktning 90 mot armens rörelseriktning I detta test anbringas vikten mv så att den belastar armen vinkelrätt mot rörelseriktningen på ett sådant sätt att den maximala belastningen uppstår precis innan kontakten på armen träffar motkontakten. I figur 2ab visas principskisser i en fas över hur testet ska genomföras. Notera att testet ska utföras på alla tre faser samtidigt. De markerade lägena i figur 2ab förklaras som: 1. Det läge då jordaren är fullt öppen och armen är helt nedfälld 2. Armen har avverkat halva vägen mellan öppet och slutet läge 3. Kontakten på armen har gått in i motkontakten och jordningskopplaren är i slutet läge Det är inte tillåtet att belasta två faser genom att mekaniskt spänna ihop dessa med hjälp av t.ex. en dynamometer. 31/38
3 3 mv 2 mi mi mv mi 1 2a) 2b) Figur 2a: Jordningskopplare betraktad i armens rörelseriktning (belastningsfall 90 ) Figur 2b: Jordningskopplare betraktad ovanifrån (belastningsfall 90 ) 32/38
13.1.4 N - Test 2: vindriktning 180 i armens rörelseriktning I detta test anbringas vikten mv så att den belastar armen 180 i dess rörelseriktning på ett sådant sätt att den maximala belastningen uppstår precis innan kontakten på armen träffar motkontakten. I figur 3 visas principskisser i en fas av hur testet ska genomföras. Notera att testet ska utföras på alla tre faser samtidigt. De markerade lägena i figur 3 förklaras som: 1. Det läge då jordningskopplaren är fullt öppen och armen är helt nedfälld 2. Armen har avverkat mer än halva vägen mellan öppet och slutet läge och vinkeln till fullt öppet läge är c:a 60 3. Kontakten på armen har gått in i motkontakten och jordningskopplaren är i helt slutet läge Vid detta test ska repet som håller vikten mv vara slakt vid läge 1. För att förhindra skadliga ryck då belastningen tar vid får dämpare användas. Efter 60 får ingen dämpning förekomma och repet måste vara fullt spänt hela vägen mellan läge 2 och 3. 33/38
3 2 mi mv 3 60 mv 2 1 mv 1 Figur 3. Jordningskopplare betraktad från sidan (belastningsfall 180 ) 13.1.5 N - Dokumentation Godkänt belastningsprov ska dokumenteras i det på nästa sida bifogade testprotokollet. 34/38
PROTOKOLL BELASTNINGSPROV FÖR JORDNINGSKOPPLARE Stationsnamn Apparatlittera Utförande datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) Tillverkare Typbeteckning jordningskopplare Märkspänning Serienr jordningskopplare Typbeteckning motormanöverdon Motorspänning DC (märkvärde) Påhängd belastning m v (kg) Påhängd belastning m i (kg) (permanent monterad under proven) Test 1, vindriktning 90 Motorspänning 100 % Motorspänning 85 % Antal utförda manövrar (min 2) Antal utförda manövrar (min 2) Test 2, vindriktning 180 Antal utförda manövrar (min 2) Antal utförda manövrar (min 2) Anteckningar Jordningskopplaren har klarat ställda krav i belastningsprovet. Entreprenör Utförare 35/38
13.2 N - Bilaga 2 Belysning Artificiell belysning dimensioneras utan hänsyn till dagsljus och/eller snö. Spridningen av ljus utanför anläggningen ska minimeras. Drivdon för belysning ska uppfylla temperaturintervall för den aktuella anläggningen. Om inte annat anges ska belysningen tåla -40 0 C till +35 0 C. För inomhusbelysning se TR01-21. 13.2.1 N - Belysning utomhus Belysning installeras för ställverket, längs infartsväg och vid eventuell parkering. Belysningen ska kunna aktiveras från Svenska kraftnäts driftcentral, från tryckknappar på stolpe placerad en meter innanför huvudgrind, vid samtliga grindar samt från manöverbyggnaden. Möjlighet ska finnas att tända och släcka väg- och ställverksbelysning separat. Belysning ska inte påverkas vid inbrott. Belysningsanläggningen ska dimensioneras efter SS-EN 12464-2:2007. Värdena avser driftvärden. Vid beräkning används bibehållningsfaktor (MF) 0,8. I tabell 13.1 nedan anges krav för några specifika utrymmen (0,8 m ovan färdig marknivå om inte annat anges i handlingarna). För övriga utrymmen gäller värden angivna i tabell 5.11 i SS-EN 12464-2:2007. Tabell 13.1 Belysningskrav utomhus Plats Skyddsklass av strålkastarkapslingen Minsta medelbelysningsstyrka Kommentar (IP) (LUX) Transformator/ reaktorbås 65 100 GRL<45 U0>0,4 Ställverksvägar 65 20 GRL<55 U0>0,25 På marknivå Parkeringar, vägar till och från ställverket 65 20 På marknivå Det måste finnas tillräcklig belysning för normala driftåtgärder. 36/38