Alternativ rättskipning eller Alternativ till rättskipning?



Relevanta dokument
Medling som metod att hantera konflikter i skolan

Alternativ tvistlösnin;

Särskild medling Ett enklare sätt att lösa tvister i domstol

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Alternativ tvistlösning

Bosättningsanknytningar i gränsöverskridande familj erättsförhällanden

Anslutning till uppförandekoden påverkar inte nationell lagstiftning eller bestämmelser som reglerar enskilda yrken.

BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag

Stockholm den 15 november 2012

Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Hur man skapar två vinnare ur en konflikt två alternativa tvistlösningsmetoder

EtikR 3 Skatterådgivningstjänster

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

Föreläsning: Konflikthantering i en BRF. Fastighetsägarna Stockholm, Fastighetsägarnas Hus

Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Advokatsamfundet ansluter sig till utredningens bedömningar och förslag om att ålder införs som en ny diskrimineringsgrund.

Medling vid ungdomsbrott Svårigheter med polisens ansvar

HFD 2015 ref 76. Lagrum: 5 kap. 3 1, 5, 6 och 10 körkortlagen (1998:488)

Konflikthantering i skolans tidigare år

Vem äger konflikten?

2 Skiljeförfarande inleds genom att part ger in skrift (Påkallelse) till Handelskammarens Förtroenderåd ( Förtroenderådet ) med följande uppgifter:

Att verkställa en. medlingsöverenskommelse

Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Medling vid brott. En handbok

D-UPPSATS. Medling vid kommersiella tvister. Vad är medling och hur uppmärksammat är förfarandet bland de svenska företagen?

God fastighetsmäklarsed Uppdragsavtalet

Medling i kommersiella tvister

Regeringens proposition 2014/15:128

Stockholm den 26 januari 2012

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene?

Regeringens proposition 2009/10:192

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Kapitel 9. Medling. Universitetsforlaget, Oslo Referensen hämtad ut Hareide, D. (2006). Några citat finns där på ss

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Remissvar avseende betänkandet Ett steg vidare nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (dnr S2014/1992/SFÖ)

Statistik över PTS konkurrensfrämjande regleringsbeslut, överklagade beslut och relaterade rättsprocesser tioårsperioden

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

När det gäller klagomålen mot domstolen uppgav GB i huvudsak följande.

Anders Gustavsson Anders Möller (red.) Omsorgsvetenskaper. perspektiv, forskning, praktik. (& Studentlitteratur

FORMELL RÄTTVISA. Av Marlene Andersson. Examensarbete 30 poäng i processrätt

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr

Övningsmaterial till Pod-utbildningen Förhandlingsteknik

Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller

Regeringsformen 1 kap.

Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m. (Ds 2013:59)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Stockholm den Till Justitiedepartementet JU2017/01226/L2

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Introduktion till processrätten

Riktlinjer för prövning av bisyssla

1971 konfliktade akademikerna på nytt

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Förstärkt skydd för företasshemlisheter

Plus, SVT1, , inslag om ett företag; fråga om opartiskhet och saklighet

1 Att bygga en fredskultur. Föredrag den 25 aug. 2013, Väcka för Fred i Göteborg (tältprojekt i Fredsams regi).

Yttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Trädet. Välkomna till Trädets föräldramöte! Sjöstadsskolan en skola för framtiden - en skola I världsklass

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Plan för Hökåsens förskolor

(5) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Kommentar till dom gällande hävning av byggnadsminne (3 kap 15 )

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktivet om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Dir.

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson.

Kommittédirektiv. Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet. Dir. 2015:69

Dimitrios Benecos mot Europeiska gemenskapernas kommission

Officersförbundets remissvar över slutbetänkandet 2008:91 En svensk veteranpolitik del 2

Policy för behandling av personuppgifter vid uthyrning av bostäder

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013

Samhällskunskap 3: provfrågor och kunskaps mål

REMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter

Idrottens föreningslära

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Med kränkande särbehandling

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

Svar på remiss om betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari

Rättsutredning

VATTENTJÄNSTLAGEN 6. 2 Lagen om allmänna vattentjänster 3 Tre nyckelbegrepp 4 Expertutlåtanden 5 Slutsatser 6 Bilagor, källor och referenser

Transkript:

Alternativ rättskipning eller Alternativ till rättskipning? Bengt Lindeil IUSTUS FÖRLAG

Innehäll Förord 5 1 Introduktion 11 2 Konflikter, konflikthantering och rättskipning 14 2.1 Inledning 14 2.2 BetydelseravADR 14 2.3 Konfliktbegreppet 17 2.3.1 Den vanligaste definitionen 17 2.3.2 Skada eller olägenhet 17 2.3.3 Makt eller rädighet över det omtvistade 19 2.3.4 Smala och breda definitioner 21 2.3.5 Konflikt och rättstvist 22 2.3.5.1 Ett uttunnat tvistbegrepp 22 2.3.5.2 Accepterade skador 23 2.3.5.3 Rättstvist och rättskipning 24 2.3.5-4 Rättstvister är en delmängd i konfliktbegreppet 25 2.3.5.5 Rättstvister utan konflikter 26 2.3.5.6 Konfliktdrivande processhandlingar 27 2.4 Konflikttriangeln, konfliktpyramiden och konfliktspiralen 29 2.4.1 Rättstvister i konflikttriangeln 31 2.4.2 Konfliktspiralen 32 2.5 Konfliktniväer 33 2.6 Konflikttyper (typologi) 36 2.7 Orsaker bakom konflikter 38 2.8 Konfliktkostnader 41 2.9 Konfliktteorier 42 2.10 Sammanfattning 45

Hur är ADR-processer uppbyggda? 47 3.1 Inledning 47 3.1.1 Nägra olika former av ADR 47 3.2 Parternas bestämmanderätt och val av metod för konfliktlösning 49 3.2.1 Principer för bedömningen av en konflikt med användning av ADR 50 3.3 ADR och den statliga normgivningens genomslag 56 3.3.1 Finns det nägon motsättning mellan rättskipning och ADR? 58 3.3.2 Begreppet "gällande rätt" och prejudikatbildning 60 3.4 ADR och rättskipning idag ställning och utvecklingstendenser 65 3.4.1 Bakgrund och allmänna iakttagelser 65 3.4.2 Hur förklara den snabba utvecklingen av ADR? 70 3.5 Kvaliteten pä ADR-överenskommelser 76 3.6 ADR enligt den svenska modellen 80 3.7 Avslutande synpunkter 82 Restorative Justice 84 4.1 Inledning 84 4.2 Hur det heia började (ätminstone i modern tid) 86 4.3 Ochsenare... 87 4.4 Skillnader mellan restorative och punitive justice 89 4.4.1 RJ:s ställning i sanktionssystemet 92 4.5 Den traditionella synen och kritiken mot RJ 95 4.6 Hybrider mellan PJ och RJ 99 4.7 Tväng eller frivillighet? 103 4.8 Drivkrafter bakom utvecklingen av RJ 105 4.9 Parternas rättigheter och perspektiv 110 4.10 Och hur fungerar RJ i verkligheten? 112 4.11 Regelverket omkring RJ 115 4.12 Synpunkter pä frivillighet och RJ 117 4.12.1 Begränsad förhandlingskontext 118 4.13 Sammanfattning 122

5 Domstolsförhandling och utomrättslig förhandling - skillnader och likheter 124 5.1 Inledning 124 5.2 Vad kännetecknar en förhandlingssituation? 127 5.3 Vad är det som kan hindra en förhandlingslösning? 133 5.4 BATNA eller ALTERNATIVE! 136 5.5 Förhandling och rättegäng - ytterligare jämförelser 139 5.5.1 Inledning 139 5.5.2 Mälsättningar 140 5.5.3 Information 142 5.5.4 Strategier 143 5.6 Framing 144 5.6.1 Vad är framing? 144 5.6.2 Exempel pä framing 145 5.6.3 Vem gör ramen i en domstolsprocess? 148 5.6.4 Andra exempel pä ramar 151 5.6.5 Betydelsen av förhandlingar innan rättegäng inleds 152 5.7 Sammanfattning 155 6 Domstolens förlikningsverksamhet 157 6.1 Inledning 157 6.2 Hör förlikningsverksamheten till rättegängen? 157 6.3 Bör domstol verka för förlikning? 161 6.4 Oförenliga roller? 164 6.5 Mal som lämpar sig för förlikning 166 6.6 Domarens roll i förlikningsförhandlingar 172 6.6.1 Underlättande, värderande eller transformativ roll 173 6.6.2 Olika domarattityder 174 6.6.3 Det enskilda samtalet 177 6.6.4 Jävsproblematiken i förlikning 181 6.7 Sammanfattning 182 7 Medling i Europa idag 185 7.1 Inledning 185

7.2 Domstolskontakten domstolens roll 186 7.2.1 Tidpunkten för domstolens förordnande av medlare samt behandlingen av indispositiva och blandade mal 188 7.3 Rättsmedling i vära grannländer 190 7.3.1 Inledning 190 7.3.2 Norge 190 7.3.3 Utvärderingen av den norska försöksordningen 197 7.3.4 Vem skall vara rettsmeklare? 199 7.3.5 Bör rettsmekleren fä döma i malet? 201 7.3.6 Finland 203 7.4 Förlikning eller medling 208 7.5 Art. 6 i Europakonventionen och rättsmedling 210 7.6 Krav pä medlingsprocessen enligt internationella dokument, räd, rekommendationer etc. 215 7.6.1 Europarädets rekommendation 216 7.6.2 Kravet pä opartiskhet 217 7.6.3 Den kontradiktoriska principen 222 7.6.4 Medlingsprocessen 223 7.7 Sammanfattning 227 8 Förhandling om domskäl 229 8.1 Inledning 229 8.2 Förhandling om argument 229 8.3 Skiljaktig mening 233 8.3.1 Amerikanska undersökningar om dissens 233 8.4 Konflikt om domskäl? 237 8.4.1 Den rättsliga kontexten 239 8.4.2 Förhandling om domskäl och prejudikatbildning 246 8.5 Sammanfattning 248 Källfbrteckning 250 Sakregister 261