Vad är Infram? Syfte med Infram. En påverkansgrupp för strategiska satsningar på väg- och järnvägsnätet i Bergslagsregionen.

Relevanta dokument
Infram i Almedalen 2018

Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter

Svensk basindustris framtid i Sverige

Infram ger godset en röst 27 mars 2019

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Förslag till nationell plan för transportsystemet augusti Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Verksamhetsplan SWEDTRAIN 2018

Digitaliseringens transformerande kraft

Österåkers kommuns styrdokument

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

Infrastruktur för framtiden

SKANE PAVERK AR SVERIGE. hela

Bakgrund. Definitioner

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

Seminariet ska leda vidare till konkreta steg för att arbeta för en ljus framtid för industrin i Sverige.

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Varför bildas Trafikverket?

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet. Februari 2011

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Under Partnerskapsmötet 1 mars togs bland annat följande upp: Under Partnerskapsmötet 1 mars togs bland annat följande upp:

Sätta dagordningen Fokus

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet ; N2013/2942/TE

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

S15041 Enskild motion

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

miljarder kronor till järnväg och väg

IUC SYD GLIMTAR FRÅN 2017

Digitaliseringens transformerande kraft

En starkare arbetslinje

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Järnvägslyftet. Bygg ihop Sverige

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Förslag till nationell plan för transportsystemet november Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB

Systemanalys Gävle-Göteborg

Halmstad-Nässjö järnväg (HNJ) behövs den?

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen?

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Verksamhetsplan

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Tillsammans gjorde vi mycket bra under förra året

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Digitaliseringsstrategi

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Asfaltdagen Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

Lyckas i Almedalen 2018

Minnesanteckningar Norrtågsmöte , kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå

Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige

Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR

4 Mälarstäder

Företagsklimatet i Rättviks kommun 2017

Produktion - handel - transporter

IF Metall i Almedalen 2017

Avfall Sveriges medlemmar

Myndigheten för digital förvaltning

Västsvensk infrastruktur

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

Luleå kommun deltar i Almedalsveckan 2016

vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden

Utblick från nationell nivå. Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Välkommen! Regional casting labb

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

Sammanträdesprotokoll

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Produktion - handel - transporter

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Transkript:

Vad är Infram? En påverkansgrupp för strategiska satsningar på väg- och järnvägsnätet i Bergslagsregionen. Syfte med Infram Att skapa opinion i frågor som rör infrastrukturen i Bergslagsregionen samt strategiskt viktiga stråk med koppling till Bergslagen.

Gemensam avsändare Dalabanans Intressenter + Partnerskap Bergslagsdiagonalen + Partnerskap Bergslagsbanan + =

Gemensam avsändare Dalabanans Intressenter + Partnerskap Bergslagsdiagonalen + Partnerskap Bergslagsbanan + Partnerskap E16 =

Våra drivkrafter Att bli en röst för infrastruktursatsningar i Sveriges inland. Att rikta politiskt fokus mot landsbygdsfrågor. Att verka för ett politiskt beslut om att hela Sverige ska leva. Att bidra till en ökad kännedom om inlandets exportföretag. Att bidra till växande arbetsmarknad, ökande befolkning och stark framtidstro i regionen.

Våra milstolpar opinionsbildning Att starta en folkrörelse på sociala medier som hjälper oss att sprida våra budskap. Att påverka attityden rörande landsbygdens industrier. Att vrida infrastrukturdebatten så att den i lika hög grad handlar om godstransporter som arbetspendling.

Våra mål Ett eller flera transportpolitiska beslut som gynnar inlandets näringsliv. Snabbare tågförbindelser från Stockholm till Bergslagsregionen. Pålitligare och snabbare godstransporter till och från Bergslagsregionen.

Almedalen 2017 Hur påverkar medierapporteringen besluten i infrastrukturpolitiken? Kompetensförsörjning på den framtida arbetsmarknaden -hur viktig är infrastrukturen? Hur påverkar bristerna i infrastrukturen våra exportmöjligheter?

Infram i Almedalen 2018 Kostnader ca 210 000 kr Lokal, möbler/dekor, livestreaming, moderator, kommunikationsstrategi, film, digital annonsering 20 000 kr för Partnerskap E16 Torsdag 5 juli Campus Gotland 4 seminarium, 3 heta stolen Moderator Lotta Gröning Allt livestreamas

Tjälskott, skrytobjekt och klyftorna mellan stad och land Beskrivning Lokalredaktionerna minskar och befolkningen försvinner in i filterbubblor. Fake news, populism och politikerförakt florerar. Det innebär ökade krav för politiken att jobba folkbildande, att skapa förståelse för demokratiska processer. Bidrar infrastruktursatsningar till att klyva Sverige? Regeringens politik är att hela landet ska leva, men i debatten framhävs att klyftorna mellan stad-land ökar. Värdet av infrastruktursatsningar på landsbygden kan inte reduceras till kalkyler och nettonuvärdeskvoter. Det finns ett värde av satsningar på landsbygden som är svårfångat i kalkyler och som bidrar till målet om ett Sverige som håller ihop. Uteblivna satsningar på trafikfarliga busshållplatser eller lagningar av tjälskott göder känslan bland boende på landsbygderna av att vara mindre värd än de som bor i storstäderna. Detta får i förlängningen stora konsekvenser, inte minst i valresultatet. Hur ska boende på landsbygderna som färdas på dåliga vägar få förståelse för stora satsningar i storstäderna? Hur kan man motverka att utanförskap och parallellsamhällen skapas av förenklade sanningar? Seminariet följs av Heta stolen på samma tema. Deltagare Po Tidholm, journalist och kulturkritiker Helle Klein, VD/Chefredaktör, Dagens arbete Ronny Beyer, Ordf Byggnadsnämnden, Borlänge Kommun

Infrastrukturens betydelse för export en fråga för hela landet Beskrivning En stor del av den svenska industrin är lokaliserad utanför storstadsregionerna. Orsakerna till detta är flera men de viktigaste faktorerna i ett historiskt perspektiv har varit tillgången till råvara (skog, malm etc.) och kraftförsörjning. Med tiden har kompetensen vuxit sig starkare i såväl basindustri som högteknologisk industri. Hur ska man öka förståelsen i storstaden för den exportberoende industrins förutsättningar? Alla infrastruktursatsningar kan inte ske i och kring storstäderna. Hur får man upp godstrafikens förutsättningar tydligare i den nationella debatten om infrastruktur? I debatten om att hela Sverige ska leva och minska klyftorna mellan stad och land är det viktigt att lyfta fram kunskap om svensk industris förutsättningar. Detta kommer leda till att stad och land har ökad förståelse för varandras utmaningar såväl industriellt men även i ett vidare perspektiv gällande framtidsutmaningar för samhället. Den varuproducerande industrin hänger väldigt nära ihop med den tjänsteproducerande sektorn. Oftast är den producerande verksamheten lokaliserad till landsbygd medans tjänstesektorn finns i städerna. Vad har näringslivet och fackföreningar för ansvar att kommunicera brister och konsekvenser om infrastrukturen inte lever upp till industrins krav? Seminariet följs av Heta stolen på samma tema. Deltagare Marie Nilsson, ordf. IF Metall Jan Kilström, VD Green Cargo Magnus Ström, platschef ABB Ludvika Per Lyrvall, Sverigechef Stora Enso Jan Bohman, KSO Borlänge Kommun

Kompetensförsörjning i en digital men transportberoende värld Beskrivning Sverige är ett framgångsrikt exportland som präglas av långa avstånd och vars invånare dagligen är beroende av transporter för att komma till arbete och skola. Vi kan inte luta oss tillbaka på historiska framgångar som en garant för fortsatt positiv utveckling, utan för att hela Sverige ska förbli ett bra land att leva i måste vi ställa om och möta en rad utmaningar. Genom forskning och innovation ligger Sverige långt fram i den industriella utvecklingen. Digitaliseringen ställer krav på omställning, vilket svensk industri historiskt är bra på. En investeringsboom pågår inom svensk industri samtidigt som industrin skriker efter kompetens. Stora delar av Sveriges exportframgångar inom industrin har sina fästen i inlandet, långt från våra storstäder. Företagen vittnar om att ju mer högutbildad personal de behöver, desto bredare behöver de söka. Det ställer krav på attraktiva boendeorter och tillgänglighet. Det ställer också krav på att infrastrukturen möjliggör smidig pendling, för många gånger saknas vilja att bo på den ort där jobbet finns. Ökad specialisering på arbetsmarknaden och bostadsbrist spär på rådande matchningsproblematik. Seminariet kommer att handla om hur infrastrukturen kan möta kompetensförsörjningsutmaningarna och möjliggöra smidigare pendling, Om hur vi får tåg, buss och bil att fungera bättre ihop. Om hur infrastrukturen kan hjälpa till att bibehålla svenska exportframgångar. Och om hur vi kommer komma till jobbet i framtiden och hur fordonsindustrin jobbar med detta. Lars Isacsson kommer att inleda seminariet med att tala om hur Avesta kommun förbereder sig inför utmaningen och möjligheterna som Googles etablering medför. Deltagare Lars Isacsson, KSO Avesta Mattias Rost, Digital strateg, Iteam

Ger 100 extra miljarder i Nationell plan mer infrastruktur? Beskrivning Nationell plan 2018-2029 har en ekonomisk ram på 622,5 miljarder kronor, vilket är 100 miljarder mer än i förra planperioden. Planen ska säkerställa kvaliteten i befintlig infrastruktur och samtidigt möta framtidens behov av ett modernt och hållbart transportsystem. Investeringar i infrastruktur är smart jobbpolitik, smart näringspolitik och smart miljöpolitik, men finns kompetensen för att genomföra beslutade satsningar? Trafikverkets nya Nationella plan som gäller 2018-2029 är omfattande och innehåller 100 miljarder mer än föregående plan. Infrastruktur- och transportsektorn står inför ett paradigmskifte med ökad digitalisering som ställer nya krav på både medarbetare och teknik. För att genomföra åtgärderna Trafikverkets Nationella plan kommer det att behövas cirka 235 000 årsarbetare inom hela anläggningsbranschen. Från konsulter till de som ska utföra jobbet, bygga och sköta service och underhåll. Hur ska man lösa kompetensförsörjningen och hur ska man hindra att de extra miljarderna äts upp av kostnadsökningar? Kommer kompetensen i branschen att räcka till för att kunna genomföra satsningarna? Finns det en risk för att planerna för ökat bostadsbyggande kommer tränga undan satsningarna på vägar och järnvägar? Seminariet följs av Heta stolen på samma tema. Deltagare Niklas Lamberg, HR-direktör TrV Ann-Louise Lökholm Klasson, VD och Sweco Sverige Mats Rönnbo, Utvecklingsdirektör, Skanska Abbe Ronsten, Ordförande, Region Dalarna

Kommunikation - Startskott nästa vecka - Film - Facebook (följ Infram!) - Twitter (@Infram_se) - Ny web - Informationsspridning i nätverken

Infram efter Almedalen Infram ska fungera som ett språkrör för partnerskapens kommunikation Kostnader fördelas mellan partnerskapen Styrgrupp med partnerskapens ordföranden