VATTENDRAGSRESTAURERING

Relevanta dokument
VATTENDRAGSRESTAURERING

Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

HYDROMORFOLOGISKA TYPER

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Restaurering av vattendrag

Bällstaån, hydromorfologi och påverkan på ekologiska värden

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Restaurering av sjöar och vattendrag

Grön infrastruktur i prövning och planering

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Biotopkartering av Skansån i Motala kommun 2016

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter

Referensgruppsmöte JordSkog

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Sida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

TRV 2017/ Ert ärendenummer M (23) Bilaga 1. Utredning. Återmeandring av Igelbäcken

Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Restaurering Ramsan 2017

Flottledsåterställning i Bureälven

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR

HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER?

Fortsättning. Grupp Fas Förklaring/Beskrivning

Miljöåtgärder i Öjungsån

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Fliseryds Sportfiskeklubb. Biotopvård i Mejerikvillen på Jungnerområdet i Emån Projekt motorvinsch

Dysåns avrinningsområde ( )

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun

Inventering Ullisbäcken 2016

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen

Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 2007:11. Biotopvård i Näbbtjärnsbäcken, Helvetesbrännans naturreservat 2007

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Stöd till fiskevården

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun

FLOTTNING Underlag och metoder fo r statusklassning av hydromorfologi

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Transkript:

VATTENDRAGSRESTAURERING 20190505

Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering: Återställning av de fysiska processerna i riktning mot ett naturligt tillstånd så att morfologin på sikt kan återgå till ett tillstånd motsvarande referensförhållandet. Habitatförstärkning: Tillföra olika fysiska strukturer för att förbättra ett habitat eller förutsättningarna för en specifik art eller arter. Stöttad återställning: Förstärkning av vissa existerande processer för att uppnå ett fysiskt tillstånd. (Efter Johan Kling, DHI)

Lämplig strategi: (1) Inventering (2) Påverkansanalys (3) Målbild (4) Åtgärdsplan (5) Åtgärder (6) Uppföljning

Exempel på lämpliga ingående inventeringar/analyser (1) Biotopkartering (2) Påverkansanalys för delsträckor eller segment (3) Statusbedömning som ett verktyg, inte nödvändigtvis klassisk statusbedömning (4) Bedömning av förändringsprocesser, hur vattendraget utvecklas över tid (5) Bedömning av behov av åtgärder på avrinningsområdesnivå

Statusbedömning av enskilda parametrar utifrån biotopkartering som ett verktyg

Statusbedömning av enskilda parametrar utifrån biotopkartering som ett verktyg

Lämplig strategi: (1) Inventering (2) Påverkansanalys (3) Målbild (4) Åtgärdsplan (5) Åtgärder (6) Uppföljning

Målbild Vid restaurering och rehabilitering: Referensförhållandet eller målbild som ligger nära referensförhållandet. Vid habitatförstärkning och stöttad återställning: Målbild som kan avvika från referensförhållandet.

Lämplig strategi: (1) Inventering (2) Påverkansanalys (3) Målbild (4) Åtgärdsplan (5) Åtgärder (6) Uppföljning

Morfologiska enheter

Morfologiska enheter Ska återskapas enligt referensförhållandet om det är restaurering.

Exempel på vanliga fel - Påverkansanalys saknas - Målbild saknas - Åtgärderna är inte restaurering - Uppföljning av hymo saknas - Hänsyn till förändringsprocesser saknas

Exempel på felaktig restaurering

Exempel på felaktig restaurering Mål Påverkansanalys - Reproduktionsmiljö för öring och nejonöga Åtgärd Förväntad effekt Uppföljning Lägga i stora block i sanddominerat vattendrag med syfte att skapa ståndplats för fisk och musslor. Ökad biologisk mångfald och bättre livsmiljö för vattenlevande organismer. Elfiske

Exempel på felaktig restaurering Vad var fel? Påverkansanalys saknas. Ger påverkan på en naturlig biotop. Åtgärden är inte restaurering. Musslorna i den aktuella biotopen missgynnas av stora block. Åtgärden ger inte bättre livsmiljö för de arter som är knutna till biotopen. Hänsyn till referensförhållande och hydromorfologi saknas. Hänsyn till självreglering/dynamik saknas. Åtgärden är inte hållbar.

Exempel på felaktig restaurering Vad var fel? Åtgärden ger ökat sedimenttillskott. Uppföljning av habitatförändring saknas. Bara den ena målarten gynnas (?) Förväntad effekt omöjlig att följa upp. Sträckan är saknar påtaglig mänsklig påverkan förutom vattenreglering.

Vad borde man göra här? Död ved? Försiktig habitatförstärkning? Ingenting?

Exempel på restaurering/rehabilitering i TB-vatten Återmeandring eller långsam rehabilitering? Rehabilitering är skitbra i TB-vattendrag. Kan t ex gå ut på att ändra processerna så att det ursprungliga habitatet uppstår.

Exempel på restaurering/rehabilitering

Exempel på restaurering/rehabilitering

Exempel på restaurering/rehabilitering

Exempel på restaurering/rehabilitering Orsak till försämrat habitat: Sträcka 1: Sänkt basnivå, rensningsklass 3, för lite skyddszon mot åkermark Sträcka 2: Sänkt basnivå, rensningsklass 3, avsaknad av skyddszon mot åkermark Sträcka 3: Rensningsklass 2 Avrinningsområdets egenskaper? Dynamik? Vilka sträckor påverkar varandra? Restaurering eller rehabilitering? Förväntad effekt? Uppföljning?

Exempel på restaurering/rehabilitering

Exempel på restaurering/rehabilitering

Exempel på restaurering/rehabilitering

Återställd basnivå Exempel på restaurering/rehabilitering

Återställd basnivå Exempel på restaurering/rehabilitering

Återställd basnivå Exempel på restaurering/rehabilitering

Återställd basnivå Exempel på restaurering/rehabilitering

Återställd basnivå Exempel på restaurering/rehabilitering

Återställd basnivå Exempel på restaurering/rehabilitering

Återställd basnivå Exempel på restaurering/rehabilitering

Återställd basnivå Exempel på restaurering/rehabilitering

Exempel på restaurering Återställd basnivå + återmeandring

Restaurering vs Rehabilitering

Exempel habitatförstärkning Exempel habitatförstärkning (inte restaurering): - Tvåstegsdike - Artificiella svämplan - Grusning där det inte funnits grusbankar naturligt Detta är inte habitatförstärkning och inte restaurering: - Tillföra block i Bp-vatten - Tillföra block i Cx-vatten - Återmeandra utan svämplan

Artificiella svämplan Exempel Habitatförstärkning

Artificiella svämplan Exempel Habitatförstärkning

Exempel Exempel på åtgärder som är bra att notera vid biotopkartering - Återställning av basnivå - Återställning av översvämningsfrekvens - Återföra sten och block till fåran - Återställning av basnivå kombinerat med återställning av riffle poolsystem - Återställning av basnivå i kombination med återmeandring - Återställning av morfologiska enheter såsom blocksteg

Exempel på åtgärder som inte är bra att notera vid biotopkartering utan att specificera hur och hur det ska fungera långsiktigt: - Återmeandring - Tillförsel av lekgrus - Biotopvård - Funktionella kantzoner - Ökad beskuggning/trädbård

Mer info Hymoinfo.com, fliken restaurering (ganska tunt, men ska utvecklas) Reformrivers.eu (REstoring rivers FOR effective catchment Management)