61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Enköpings, Heby, Sala och Västerås kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Sagåns vattensystem har sina källor norr om Sala och mynnar i Oxfjärden i Mälaren, strax söder om Målhammar. Avrinningsområdet är 857 km 2 stort. Den övre delen av Sagåns avrinningsområde har flera större sjöar och är skogsdominerad medan de nedre belägna delarna nästan saknar sjöar och har en hög andel jordbruksmark. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till 25 400 personer, varav 18 400 i tätort. Inom Sagåns 80

avrinningsområde finns 15 sjöar och 356 km vattendrag. Det finns totalt 16 vattenförekomster, varav 12 vattendragssträckor och 4 sjöar. Övergödning Sagåns avrinningsområde, nedströms Sala, saknar sjöar och områdena domineras av jordbruksmark. Sagån är en typisk slättlandså och är kraftigt påverkad av närsalter. Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp, framför allt från jordbruk. I avrinningsområdet finns också många enskilda avlopp. 6 400 fastigheter har enskilda avlopp, 300 fastigheter saknar avlopp och för 100 fastigheter saknas uppgift enligt SCB:s statistik från 2000. Sala kommun inventerar enskilda avlopp, vilket hittills visat att det finns ca 500 avlopp som inte är godkända inom Sagåns avrinningsområde. Punktutsläppen utgörs framför allt av större lantbruk och avloppsreningsverket i Sala. Sagån svarar för en betydande del av närsaltstransporterna till Mälaren. Större delen av avrinningsområdets södra del är klassat som nitratkänsligt enligt Nitratdirektivet. Det nitratkänsliga området motsvarar knappt 40 % av avrinningsområdets totala area. Försurning Huvuddelen av vattensystemet har en mycket god buffertkapacitet mot försurning. De allra översta delarna av avrinningsområdet runt sjöarna Storljusen och Stensjön uppvisar dock låga ph-värden och en låg buffertkapacitet mot försurning. Dessa ingår i den kalkningsverksamhet som drivs av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Metaller och miljögifter De diffusa utsläppen av metaller är betydligt större än punktutsläppen. De mineralhaltiga bergarterna och jordarna i området bidrar, liksom tidigare gruvverksamhet. Sala Silvergruva var en av landets viktigaste industrier under 1500-talet. Den lades ner 1908, men viss verksamhet pågick fram till 1962. Marken runt Sala har också förhöjda värden av tungmetaller på grund av spridning av aftersand. Idag finns ett par kända punktkällor för metallutsläpp. I avrinningsområdet finns 16 större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten. Det finns 198 objekt identifierade med avseende på förorenad mark. Fysisk påverkan En stor andel av vattendragen i avrinningsområdet är utdikade, sänkta, rätade och/eller kulverterade, vilket sannolikt påverkar vattendragets egen förmåga att ta hand om föroreningar och övergödning. Den del av Sagåns avrinningsområde som omfattar Sala silvergruvas dammsystem är till stor del reglerat och bitvis konstgjort. Det finns även 32 dammar i Sagåns vattensystem enligt SMHI:s dammregister. Övriga vattenvärden Det finns fem kommunala badplatser, varav tre är upptagna som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. 81

61 Norrström - Svartåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Västerås, Avesta, Norbergs, Surahammar och Sala kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Avrinningsområdet är 776 km 2 stort. Andelen jordbruksmark ökar ju längre ned i systemet man kommer. Svartåns avrinningsområde har sina källflöden i Bergslagslandskapet runt Målsjön i Norbergs kommun och mynnar i Mälaren i Västerås stad. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till 40 000 personer, varav 36 200 i tätort. Inom Svartåns avrinningsområde finns 44 sjöar och 275 km vattendrag. Det finns totalt 14 vattenförekomster, varav tio vattendrag och fyra sjöar. 82

Övergödning Andelen jordbruksmark inom Svartåns avrinningsområde ökar ju längre ned i systemet man kommer. Strax nedströms Hörendesjöns utlopp tillkommer biflödet Prästhytteån, som avvattnar ett relativt jordbruksintensivt område. Även biflödet Gussjöbäck, som tillkommer strax uppströms inloppet i Fläcksjön, rinner från ett område med stor andel jordbruksmark. Näringsbelastningen är därför högre i de nedre delarna av vattensystemet. Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp, som jordbruk och enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs av framför allt jordbruk och avloppsreningsverk. Både totalfosforhalten och kvävehalterna ökar nedströms i Svartån. 3 300 fastigheter har enskilda avlopp och 100 fastigheter saknar avlopp. Större delen av avrinningsområdet söder om Hällsjön är klassat som nitratkänsligt enligt Nitratdirektivet. Det nitratkänsliga området motsvarar knappt 30 % av avrinningsområdets totala area. Försurning Vattensystemet har en generellt mycket god förmåga att motstå försurning (buffertkapacitet) och mätningar från recipientkontrollen visar på neutrala ph-värden. Det finns dock delar av avrinningsområdet som ligger på sur berggrund och därför har mycket dåliga möjligheter att motstå försurning, t ex Hälleskogen. Metaller och miljögifter De diffusa utsläppen av metaller är betydligt större än punktutsläppen. Idag finns ett par större punktkällor för metallutsläpp. I avrinningsområdet finns 23 större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten. Det finns 212 objekt identifierade med avseende på förorenad mark. Största bidraget av metallföroreningar i Sala kommun är orsakade av gruvdriften. Ännu idag sker ett visst tillskott av föroreningar från gruvområdet ut i Pråmån och risk finns för spridning vidare i vattensystemet. Spridning av gruvavfallet aftersand har skett dels genom spridning via luft och damning men också på grund av att aftersanden har använts som byggnadsmaterial. Fysisk påverkan I området finns 28 dammar enligt SMHI:s dammregister. Den fysiska påverkan, i form av dammar och vattenkraftverk, har en relativt stor påverkan i de biologiska och ekologiska systemen. Naturvärde I området finns fyra Natura 2000-områden (Habitatdirektivet) som omfattar limniska naturtyper, Övriga vattenvärden Det finns sex kommunala badplatser, varav en är upptagen som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. 83

61 Norrström - Kolbäcksåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Vansbro, Gagnefs, Ludvika, Säters, Hedemora, Smedjebackens, Ljusnarsbergs, Skinnskattebergs, Fagersta, Norbergs, Sala, Surahammars, Köpings och Hallstahammars kommuner och löper genom Dalarnas, Örebro och Västmanlands län. Det mynnar via Mälaren i Östersjön. Kolbäcksåns avrinningsområde är 3118 km 2 stort, det tredje största avrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt och består mest av skogsmark. Området har under många hundra år utnyttjats för utvinning av metall är rikt på kulturhistoriska lämningar. Tidigare gruvdrift och metallindustri har medfört att sjöar och vattendrag har påverkats 84

av metallutsläpp under mycket lång tid. Befolkningen uppgår till 77 200 personer, varav 67 000 bor i tätort. Inom vattensystemet finns 357 sjöar och 928 km vattendrag. Det finns totalt 116 vattenförekomster i området, varav 44 sjöar och 72 vattendragssträckor. Övergödning Utmed hela Kolbäcksåns huvudfåra finns jordbruksmark och tätorter och tillförseln av närsalter ökar ju längre ner i vattensystemet man kommer. De mest näringsbelastade områdena finns i vattensystemets nedre mälarnära delar. Även industrin svarar för en del av närsaltstillförseln, speciellt kväve. 42 300 fastigheter är anslutna till kommunalt avlopp medan 8 300 fastigheter har enskilt avlopp, 600 fastigheter saknar avlopp och för 200 fastigheter saknas uppgift. Ca 4 % av vattensystemets totala yta omfattas av Nitratdirektivet och hela avrinningsområdet är avloppskänsligt område med avseende på fosfor enligt Avloppsvattendirektivet. De nitratkänsliga områdena finns i vattensystemets nedre delar. Försurning Kolbäckåns omgivningar består mest av skogsmark på en berggrund av granit och gnejs. Vattnet där är känsligt för sur nederbörd och vad det gäller närsalter är vattnet i skogsmarken näringsfattigt. Stora delar av de försurningsdrabbade områdena håller idag på att återhämtas. Det finns dock fortfarande 23 åtgärdsobjekt i de nordvästra delarna av avrinningsområdet. Metaller och miljögifter Tidigare gruvdrift och metallindustri har medfört att sjöar och vattendrag har påverkats av metallutsläpp under mycket lång tid och sannolikt har sedimenten i många av sjöarna förhöjda metallhalter. Den största delen av läckagen från gruvdriften kommer från brytning och anrikning av sulfidmalmer i tre olika områden i Ludvika och Smedjebackens kommun. Här återfinns höga halter av zink, kadmium och bly i avrinningsvattnet. Sedan början av 1970-talet har metallutsläppen minskat kraftigt tack vare högre krav på vattenrening och nedläggning av industrier. Flera punktutsläpp av metaller finns dock kvar. Dessutom förekommer metallutsläpp i avrinningsområdet i form av läckage från slaggrester och varphögar. Inom Kolbäcksåns avrinningsområde finns sju stora miljöfarliga verksamheter (A-anläggningar) och 69 mellanstora miljöfarliga verksamheter (B-anläggningar). När det gäller förorenad mark i avrinningsområdet är 916 objekt identifierade som misstänkt förorenade. Fysisk påverkan Kolbäcksåns vattensystem är starkt fysiskt påverkat av dammar, regleringar, slussar samt i viss utsträckning av sjöfart. Enligt SMHI:s dammregister finns det 123 dammar inom området. Naturvärde Fyra stycken Natura 2000-objekt med limniska naturtyper som ingår i Habitatdirektivet finns inom Kolbäcksåns avrinningsområde. Övriga vattenvärden Inom området finns också 42 badplatser varav 34 är mindre kommunala badplatser och åtta ingår som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. Området har under många hundra år utnyttjats för metallutvinning, metallindustri, vattenkraft och transporter och är därför rikt på kulturhistoriska platser och miljöer. 85

61 Norrström - Köpingsåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Köping, Skinnskatteberg och Surahammars kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Köpingsåns vattensystem har sitt ursprung i två mindre åar, Valstaån och Kölstaån, och mynnar i Köpingsviken. Avrinningsområdet är 287 km 2 stort och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Den norra delen av Köpingsåns avrinningsområde domineras av skogsmark och den södra av jordbrukslandskap. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till 17 300 personer, varav 16 200 i tätort. Inom Köpingsåns 86

avrinningsområde finns 17 sjöar och 105 km vattendrag. Det finns totalt 12 vattenförekomster, varav åtta vattendragssträckor och fyra sjöar. Övergödning Punktkällor till närsalter förekommer från kemisk industri och avloppsreningsverk. Tillförsel av närsalter sker också från jord- och skogsbruk samt från enskilda avlopp. Köpingsån är ett av Mälarens större tillflöden och bidrar med ca 4 % av fosforbelastningen och 3 % av kvävebelastningen på Mälaren. 1000 fastigheter har enskilda avlopp. Den delen av avrinningsområdet som ligger inom Köpings kommun är klassat som nitratkänsligt enligt Nitratdirektivet. Det nitratkänsliga området motsvarar ca 55 % av avrinningsområdets totala area. Försurning Sjöar och vattendrag inom delar av Köpingsåns avrinningsområde uppvisar låga ph-värden och en mycket svag buffringskapacitet mot försurning. Metaller och miljögifter Ytbehandling av metaller har förekommit vid några företag i avrinningsområdet, men uppmätta metallhalter visar på en mycket liten påverkan. I avrinningsområdet finns 24 större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten. 126 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Fysisk påverkan I de nedre delarna av avrinningsområdet är graden av mänsklig påverkan i form av fragmentering (rätningar, kanaliseringar etc.) påtaglig. Det finns även 6 dammar i Köpingsåns vattensystem enligt SMHI:s dammregister. Naturvärde I de övre delarna av området uppvisar fyra vattendrag en särskilt hög naturlighet enligt System Aqua. Ett vattendrag, som också ingår i Natura 2000 (Habitatdirektivet), har livskraftiga bestånd av flodpärlmussla och öring. Övriga vattenvärden I området finns en kommunal badplats, som dock inte är upptagen som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. 87

61 Norrström - Hedströmmens avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Smedjebacken, Lindesberg, Skinnskatteberg och Köpings kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Hedströmmens avrinningsområde är 1050 km 2 stort och ytan fördelas över Västmanlands, Örebro och Dalarnas län. Hedströmmen mynnar i Mälarens västra del, Galten, i Västmanlands län. Avrinningsområdet består till största del av skogsmark och inslaget av åkermark är ganska begränsat. I området bor 8500 personer varav 5400 i tätort. I avrinningsområdet finns spår efter historisk gruvdrift, med framför allt koppar- och järnframställning. I området bor 8500 personer varav 5400 i tätort. I Hedströmmens 88

avrinningsområde finns totalt 130 sjöar (areal 78 km 2 ) och 545 km vattendrag. 19 sjöar (areal 55 km 2 ) och 27 vattendrag (151 km) utgör vattenförekomster. Övergödning I de nedre delarna av vattensystemet finns en viss påverkan av näringsämnen i samband med att inslaget av åkermark ökar och där befolkningsmängden i glesbygden är stor. Andelen åkermark är störst längs huvudfåran nedströms Kolsva i Köpings kommun. Den södra delen av Hedströmmens avrinningsområde är nitratkänsligt enligt Nitratdirektivet och hela avrinningsområdet är avloppskänsligt område med avseende på fosfor enligt Avloppsvattendirektivet. Försurning I Hedströmmens källområden finns försurningskänsliga vatten. Metaller och miljögifter Inom Hedströmmens avrinningsområde finns totalt nio större miljöfarliga verksamheter. Det finns 68 identifierade förorenade områden. Fysisk påverkan Det finns 77 dammar i Hedströmmens avrinningsområde enligt SMHI:s dammregister. Naturvärde Det finns fyra Natura 2000-områden som är värdefulla genom sina naturvärden i vatten. Ett av områdena omfattar en sträcka i Hedströmmens huvudfåra, medan övriga är sjöar belägna i våtmarker i området. Övriga vattenvärden Av de sju badplatserna som finns i Hedströmmens avrinningsområde omfattas två (Långsvan och Skärsjön) av Badvattendirektivet. 89

61 Norrström - Arbogaåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora, Örebro, Arboga, Kungsör, Köping, Skinnskatteberg, Ludvika, Smedjebacken och Eskilstuna kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Avrinningsområdet är 3 808 km 2 och består totalt sett till 67 % av skogsmark, 12 % jordbruksmark och 7 % vatten. Arbogaåns avrinningsområde utgör ca 10 % av Norra Östersjöns vattendistrikt. Arbogaån mynnar i Mälarviken Galten vid Kungsör. Den nedre delen av avrinningsområdet är i hög grad präglat av den jordbruksbygd som vattnet rinner igenom. De norra och västra delarna av avrinningsområdet domineras av 90

skogsmark. Totalt 2 % av marken är tätort. Inom avrinningsområdet bor enligt 2005 års SCB-data 61 140 personer, varav 45 199 i tätort. Större tätorter inom området är Nora, Lindesberg och Arboga. Totalt finns 115 vattenförekomster för ytvatten i Arbogaåns avrinningsområde, 71 vattendragssträckor med en sammanlagd längd på 609 km och 44 sjöar med en sammanlagd areal på 184 km 2. I övrigt finns det många mindre sjöar och vattendrag. Övergödning Läckaget från jordbruksmark av kväve och fosforbelastningen är störst i den jordbruksdominerade sydöstra delen av området. Inom Arbogaåns avrinningsområde finns totalt 49 miljöfarliga verksamheter så kallade A-, B- och C- anläggningar med utsläpp till vatten. De flesta är reningsverk (38 st) varav 6 är större reningsverk (B-anläggningar) och 32 är mindre reningsverk (C-anläggningar). Det finns även pappersmassaindustri och metallvarutillverkning. Försurning En stor del av området är påverkat av försurning, framförallt i norra och västra delen av avrinningsområdet. Inom Arbogaåns avrinningsområde finns 47 åtgärdsområden för kalkning. Metaller och miljögifter Det finns totalt 925 identifierade förorenade områden inom avrinningsområdet. Dominerande branscher är gruva och upplägg, men det finns även många objekt inom andra branscher. Fysisk påverkan Vattenflödet i avrinningsområdet är kraftigt reglerat, det finns 181 dammar inom området. Naturvärde I avrinningsområdet finns 16 stycken Natura 2000 områden med limniska habitat, 6 områden med dystrofa sjöar, 6 områden med större fennoskandiska vattendrag och 4 områden med vattendrag med flytbladsvegetation eller mossor. Inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande Sjöar och vattendrag har vatten utpekats som värdefulla eller särskilt värdefulla med avseende på natur, kultur och fisk/fiske. Totalt rör det sig om 96 områden varav 59 med avseende på naturvärden, 11 med avseende på kulturvärden och 26 med avseende på fisk/fiske. Övriga vattenvärden Inom området finns 34 kommunala badplatser varav 10 stycken som omfattas av badvattendirektivet. 91

61 Norrström - Eskilstunaåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Askersund, Degerfors, Hallsberg, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Nora, Örebro, Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Vingåker, Arboga och Kungsörs kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Avrinningsområdet är 4 183 km 2 och utgör ca 11 % av Norra Östersjöns vattendistrikt. Det består till 44 % av skogsmark, 24 % åkermark, tätort 3 % och vatten uppgår till 15 % av den totala arealen. Hjälmarens huvudsakliga utlopp, Eskilstunaån, mynnar i Mälaren vid Torshälla, medan ca åtta procent av utflödet går via Hjälmare kanal till Arbogaån. Till en stor del består avrinningsområdet av skogsklädd moränmark medan Närkeslätten domineras av sedimentära kambrosilurbergarter. Närkeslättens kalkrika lerjordar utgör 92

Mellansveriges bördigaste jordbruksbygd. En stor del av området kring Täljeån, och även nedre delen av Svartån, bildades efter de stora sjösänkningarna mellan 1882 och 1886 då stora sankområden runt sjön kunde uppodlas. Inom avrinningsområdet bor enligt 2005 års SCB-data 256 924 personer, varav 223 526 i tätort. Totalt finns 81 vattenförekomster för ytvatten i Eskilstunaåns avrinningsområde, 53 vattendragssträckor med en sammanlagd längd på 436 km och 28 sjöar med en sammanlagd areal på 591 km 2. Hjälmarens yta utgör 477 km 2, eller ca 3/4 av den totala sjöytan inom avrinningsområdet. I övrigt finns det många mindre sjöar och vattendrag. Övergödning Området sydväst om Hjälmaren präglas av sjösänkningen och består till stor del av jordbruksmark med mullrika jordar. Det innebär att dessa områden står för en stor del av kväveutsläppen till vattnet. Inom Eskilstunaåns avrinningsområde finns totalt 98 miljöfarliga verksamheter så kallade A-, B- och C-anläggningar med utsläpp till vatten. De flesta är reningsverk (65 st) varav 9 är större reningsverk (B-anläggningar) och 56 är mindre reningsverk (C-anläggningar). Försurning Källflödesområdena inom Eskilstunaåns avrinningsområde är påverkade av försurning och vattnet i dessa områden ingår i åtgärdsområden för kalkning. Metaller och miljögifter Det finns mer än 1500 identifierade misstänkt förorenade områden inom avrinningsområdet. Av dessa är ett tjugotal områden klassificerade i riskklass 1 (mycket stor risk) och cirka 150 områden i riskklass 2 (stor risk). Viktiga branscher är verkstadsindustri, bensinstationer, gruva och upplag och avfallsdeponier. Fysisk påverkan Vattenflödet inom Eskilstunaåns avrinningsområde är reglerat, det finns 113 dammar inom området. Naturvärde I avrinningsområdet finns 16 stycken Natura 2000 områden med limniska habitat, varav nio områden med dystrofa sjöar, tre områden med vattendrag med flytbladsvegetation eller mossor, två områden med naturligt eutrofa sjöar, ett område med större fennoskandiska vattendrag och ett område med oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden. Inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har vatten utpekats som värdefulla eller särskilt värdefulla med avseende på natur, kultur och fisk/fiske. Totalt rör det sig om 85 områden varav 61 med avseende på naturvärden, 7 med avseende på kulturvärden och 16 med avseende på fisk/fiske. Övriga vattenvärden Inom området finns 51 kommunala badplatser varav 16 stycken som omfattas av badvattendirektivet. 93

61 Norrström Råckstaåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Råckstaåns avrinningsområde är beläget i Södermanlands län och omfattar delar av Eskilstuna, Flens, Gnesta och Strängnäs kommuner. Avrinningsområdet karaktäriseras av den öst-västliga förkastning som avgränsar Mälarmårdens mer höglänta barrskogsområde i söder med den mer låglänta Mälarbygden i norr. Råckstaån är ett litet bivattensystem till Mälaren-Norrström och vattenföringen uppgår i medeltal till något över 1 m³ per sekund. Ån avvattnas till Gripsholmsviken vid Mariefred i Södermanlands län. Åns avrinningsområde utgör endast en dryg procent eller 261 km² av Mälaren Norrströms totala avrinningsområde om 22 650 km². Råckståns avrinningsområde utgörs till 74 % av skogsmark, 15 % åker- och betesmark, 6 % vatten, 4 % sankmark och ca 1 94

% av tätortsmark. Befolkningen uppgår till 4 700 personer, varav 3 200 bor i tätort. I avrinningsområdet finns 36 sjöar och 14 vattendrag av varierande storlek och utseende. Övergödning I vattensystemets centrala delar, i Mälarbygden, råder näringsrika förhållanden och här återfinns också merparten av områdets odlingsmark och befolkning. I dessa delar är vattenkvaliteten starkt påverkad av fosfor medan påverkan av kväve ofta är obetydlig. Inom avrinningsområdet finns ett fåtal större miljöfarliga anläggningar med utsläpp till vatten, varav två är avloppsreningsverk. Avrinningsområdet omfattas av nitratdirektivet. Försurning I vattensystemets södra del, på Mälarmårdens höjdrygg, återfinns flertalet av vattensystemets sjöar. Mälarmården består i huvudsak av barrskogsbevuxen moränmark vilket innebär grovkorniga jordar med lågt innehåll av kalkhaltiga mineral. Flera av områdets sjöar och vattendrag är därför försurningskänsliga. Tre sjöar, Ältaren, Älgsjön och Holmsjön, ingår sedan mitten av 1980-talet i länets kalkningsprogram. Metaller och miljögifter 40 områden är identifierade som misstänkt förorenade områden enligt MIFO-databasen. Fysisk påverkan Det finns 17 dammar och 6 torrläggnings- och sjösänkningsföretag i avrinningsområdet. Flertalet av dammanläggningarna är belägna i Åkers bergslag på Mälarmården medan torrläggnings- och sjösänkningsföretagen är lokaliserade till Mälarbygdens jordbruksområden. Naturvärde Det finns två Natura 2000-områden med limniska habitat i Råckstaåns avrinningsområde. Övriga vattenvärden I Åkers kronopark upplåts hela eller delar av 11 sjöar för sportfiske och här finns också en populär kanotled. 95