Kunskap, tillgänglighet och en stödjande organisation. Resultat i sammandrag från kartläggning av kommuners arbete med föräldraskapsstöd.

Relevanta dokument
D3. Hur kan vi möta föräldrars olika behov? Är föräldraskapsstöd viktigt för att uppnå jämlik hälsa?

Uppföljande undersökning av föräldraskapsstödjande arbete i kommuner som tilldelades utvecklingsmedel under

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Program för föräldraskapsstöd

Ny nationell strategi för stärkt föräldraskapsstöd. VÅR VÄRDEGRUND Vi verkar med respekt, professionalitet och öppenhet!

Vägledning för framtidens arbetsmarknad

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll

Nationella ANDT-strategin

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi och handlingsplan mot våldsbejakande extremism

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt

Handlingsplan inom området psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i norra Örebro län och Region Örebro län

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att

Uppdrag avseende skolbarns hälsovanor

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Detaljbudget folkhälsokommittén 2016

Ett barn är varje människa under 18 år

STYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga

Handläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd

Risk- och sårbarhetsanalyser

en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola

En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Program för ett jämställt Stockholm

För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Samordning för individens bästa Nyanlända med ohälsa i Västerås Delrapport december 2018

Verksamhetsinriktning

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Titel: Kommundialoger inom föräldraskapsstöd genomförda i Örebro län 2016 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Josefin Sejnelid,

Europeiska socialfonden

Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för digitalisering

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Samverkan mellan polis och kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Insatser, information och vägledning. Intern och extern samverkan och utvärdering av insatser. Långsiktig, hållbar och strategisk planering

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FLER UNGA TILL ARBETE ELLER STUDIER LULEÅ

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Preventionspaketet. Ett samlat preventionsstöd till kommunerna i Stockholms län från Länsstyrelsen

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

En nationell strategi för validering. Kvalité i validering 12 september 2017

Kommittédirektiv. Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik. Dir. 2018:86

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Friluftspolitisk strategi

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Om vi gör det här bra:

Europeiska Socialfonden, april 2015

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Jämlika Landskrona - Fyra områden

Fokus Yrkesutbildning VO

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Stödprogram för rehabilitering

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Innovationssluss 2.0. Resultat av projektet

Aktivitetsplan för UmeBrå

Regional miljöstrategi för vatten

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35)

Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03)

Aktuellt om vuxenutbildning Skolverket

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott

HANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 334 Ekeby/Svalnäs

Digital strategi för Uppsala kommun

E-strategi för Strömstads kommun

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

Transkript:

Kunskap, tillgänglighet och en stödjande organisation Resultat i sammandrag från kartläggning av kommuners arbete med föräldraskapsstöd.

KONTAKT 08-545 556 80 foraldraskapsstod@mfof.se Växeln är öppen vardagar 9.00 15.00 www.mfof.se

Hur arbetar kommuner av olika storlek och i olika delar av landet för att ge föräldraskapsstöd? Kartläggningen visar att variationen är stor och att fokus ofta ligger på att öka tillgängligheten till stöd. Flera kommuner riktar sig främst till föräldrar med barn i förskole- och grundskoleåldern där det finns fler naturliga kontaktytor med föräldrarna. Mer övergripande finns behov av att både definiera och organisera arbetet samt att utveckla en systematik i sättet att hålla sig uppdaterad och hämta in nya kunskaper. En utmaning är att arbetet ofta är personberoende, vilket är sårbart inte minst i mindre kommuner som kan behöva samverka inom regionen. Att ha särskilt ansvariga personer samt ett perspektiv som täcker flera förvaltningar anges som framgångsfaktorer. Här presenteras huvudsakliga resultat från kartläggningen. För fullständiga resonemang hänvisar vi till rapporten som finns tillgänglig i sin helhet på www.mfof.se. 3

1. SÄTTET ATT ARBETA Hur ser det vardagliga arbetet ut inom föräldraskapsstöd? Vad är kännetecknande? Här är några framträdande mönster från kartläggningen. Alla vill öka tillgängligheten. Samtliga kommuner som deltagit i kartläggningen arbetar aktivt för att förbättra tillgängligheten av föräldraskapsstödet, men det finns en utmaning i att få föräldrar att faktiskt ta del av det. Arbetet är ofta personbundet. Arbetet bygger ofta på att enskilda tjänstepersoner tar initiativ. Kommunerna uttrycker behov av mer stöd från nationellt eller regionalt håll och önskar kunskapshöjande vägledning. Mindre kommuner söker regional samverkan. En utmaning i mindre kommuner är att etablera tillräckligt stora arbetsgrupper för att kunna avvara personal som kan hålla i utbildningar. En lösning på detta har varit att samverka med närliggande kommuner för att kunna erbjuda fler föräldrar ett målgruppsanpassat stödprogram. Organiserat under socialförvaltningen. Arbetet med universellt föräldraskapsstöd är ofta placerat organisatoriskt under socialförvaltningen. Men hos flera kommuner är det separerat från det riktade stödet och erbjuds istället genom skolan, familjecentralerna eller öppenvården, vilket flera ser som en fördel då skolan har fler naturliga kontaktytor till föräldrar och man lättare undviker stigmatisering. 2. FOKUSOMRÅDEN Vad är viktigast i arbetet med föräldrasskapsstöd? Hur väljer kommunerna att prioritera sina resurser? Med stora variationer mellan kommuner finns olika svar på den frågan, men två områden där gemensamma upplevelser delades är följande. Stöd till föräldrar med barn i förskole- och grundskoleåldern. Ett val, eller ett resultat av olika många kontaktytor? En möjlig förklaring är att det under gymnasietiden är mindre vanligt med föräldramöten, som är ett naturligt sätt att komma i kontakt med föräldrarna. Nationella strategins målområden. Arbetet är idag främst inriktat på målområdena ett tillgängligt stöd och en stödjande organisation från den nationella strategin. I lägre utsträckning finns ett aktivt arbete kring ett kunskapsbaserat arbetssätt. 4

3. FRAMGÅNGSFAKTORER Vad kännetecknar de kommuner som upplever att de lyckats bra i sitt arbete med föräldraskapstöd? Dedikerade resurser. Särskilt ansvariga personer som har avsatt tid för att arbeta med samordning ses som en viktig faktor för framgångsrikt föräldraskapsstöd. Likaså en sammanställd handlingsplan eller ett styrdokument som tydliggör riktningen. Föräldraskapsstöd som finansieras med ordinarie budget skapar långsiktighet i verksamheten. En stödjande organisation och helhetsperspektiv. Hälften av de intervjuade kommunerna upplever att föräldraskapsstödet är organiserat på ett sätt som stödjer arbetet. Lika många anger att de har en förvaltningsövergripande samverkansstruktur. Helhetsperspektiv där stuprör mellan förvaltningar undviks når fler, både när det gäller universellt och riktat föräldraskapsstöd. 4. BEHOV Vilka behov uttrycker kommunerna när det handlar om att utveckla arbetet? Även här finns stora skillnader utgående från de olika förutsättningarna hos kommunerna som deltog i kartläggningen, men generellt kan följande områden identifieras. En tydlig kedja av ansvariga aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Detta inkluderar kommunikation om vilket stöd kommunerna kan förvänta sig från nationell och regional nivå samt vad myndighetens och länsstyrelsernas ansvar och roller är. Nå ut till fler nyanlända föräldrar. Flera kommuner konstaterar att de är särskilt svåra att nå, men att det lyckas när de erbjuder stödet i samband med t ex samhällsorientering eller SFI. Kommunerna arbetar dock inte aktivt med att kulturanpassa stödet. Några erbjuder stöd på andra språk, men generellt översätts inte informationsmaterial eller hemsida. Få fler föräldrar att slutföra föräldraskapsprogrammen. Flera kommuner har valt program med färre träffar eller skräddarsytt egna program för att öka chansen till fler fullföljda kurser. 5

4. BEHOV (forts.) Internetbaserat föräldraskapsstöd. Intresset hos kommunerna är stort, men majoriteten har inte börjat använda sig av den typen av stöd. Kommunerna efterlyser nationellt stöd i ett sådant införande för att spara tid och resurser och för att undvika att varje enskild kommun utformar sin egen variant. Stöd till föräldrar med särskilda behov. Kommunerna vill ha stöd från nationellt håll för att öka kunskapen om vilket stöd som lämpar sig bäst för separerade föräldrar och föräldrar med långvariga konflikter, föräldrar med placerade barn och föräldrar med funktionsvariation. 5. FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka frågeställningar behöver rätas ut för att etablera ett gemensamt sätt att utveckla och utvärdera arbetet med föräldraskapsstöd? Hur definierar vi föräldraskapsstöd? Kartläggningen visar att det inte är helt tydligt. Begreppet används på olika sätt och för många olika typer av aktiviteter och kopplat till flera olika aktörer. För att uppföljningar ska kunna bli jämförbara mellan olika kommuner behöver begreppets innebörd tydliggöras. Vad kännetecknar effektiva arbetssätt? Kommunerna anser sig ha svårt att bedöma om de har tillräcklig kunskap om effektiva arbetssätt, metoder och insatser. Ny kunskap hämtas idag främst från de aktörer som förvaltar de olika föräldraskapsstödsprogrammen och från länsstyrelser. Kommunerna önskar ett ökat nationellt stöd i systematisk inhämtning och implementering av ny kunskap. 6

Metod Kartläggningen utgick från den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd, som innefattar tre målområden ett tillgängligt stöd, ett kunskapsbaserat arbetssätt och en stödjande organisation. Det ställdes även särskilda frågor kring uppföljning och mätning. Syftet har varit att hämta in kunskaper om hur kommunerna arbetar i dag samt vilka utmaningar som finns i vidareutvecklingen av arbetet. I studien valdes 10 kommuner runt om i Sverige ut med hjälp av länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kommunerna skulle vara av olika typ, ha olika stor befolkning, finnas på olika geografiska platser och ha olika förutsättningar för arbetet. Totalt genomfördes 28 intervjuer med tjänstepersoner, både på plats och via telefon eller Skype. Studien är kvalitativ och ska ge fördjupad kunskap om hur arbetet med föräldraskapsstöd kan se ut på lokal nivå. Slutsatserna gäller därför de studerade kommunerna, och är inte generella för situationen i alla kommuner i Sverige. Studien genomfördes av PA Consulting på uppdrag av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) under 2019. 10 DELTAGANDE KOMMUNER 7

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd finns för att varje barn har rätt till goda uppväxtvillkor. Våra två huvuduppdrag är att samla och tillgängliggöra den senaste kunskapen för beslutsfattare och yrkesverksamma samt att säkerställa att adoptioner av barn till Sverige sker enligt lag och på ett etiskt godtagbart sätt. www.mfof.se