Seminarium, Uppsala 20 maj 2019 Ett projekt finansierat av Havs- och vattenmyndigheten Elin Ulinder, Maja Englund & Magnus Döse, RISE

Relevanta dokument
Fungerar infiltrationsanläggningar?

Informationsblad Rekommendationer för bergkross som filtermaterial i markbäddar

Bergkross och naturgrus som filtermaterial i markbäddar

PRESENTATION - PETER NILSSON

Kvalitet och uppströmsarbete NOAH Kundkonferanse Oslo,

Rose-Marie Nilsson Miljövetenskapliga institutionen Lunds Universitet 2014

Markbaserad rening. inventering av över 200 hushåll i Uppland ENSKILT AVLOPP MED 10-ÅRS FUNKTIONSGARANTI!

Markbäddars uppstartstid och påverkan på bäddens funktion vid användning av krossat berg

Presentation MinBaS dagen

Funktion hos markbaserade reningsanläggningar

- RISE roll i stödsystemet Linus Arnold, Innovations- och företagsutveckling

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat

Små avlopp i Sverige

Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten?

Bilaga 1. Projektbeskrivning

CIR-dagen , Svenska Mässan. CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

Fastighetsbeteckning där avloppsanläggningens utsläppspunkt ska ligga (kan vara samma som ovan)

Ansökan/anmälan för inrättande av avloppsanordning enligt 13 förordning (1998:889) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Ansökan avseende utlysning av medel för små avlopp dnr

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Status spredt bebyggelse i Sverige

Hållbar Materialförsörjning. Sven Brodin

Ansökan avser (tillståndsplikt) Nytt avlopp med toalett

BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

Information om inventering av enskilda avlopp

Dags för tillsyn i ditt område!

Information om enskilda avlopp

Information. Är det dags att rätta till avloppet?

Enskild avloppsanläggning för markbaserad rening

FORDONSVERKSTÄDER SLUTRAPPORT. September 2006

Information om inventering av enskilda avlopp

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2

ANSÖKAN / ANMÄLAN enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll

Allmänna uppgifter Namn Personnummer Telefon dagtid. Medsökande - vid gemensamt avlopp med annan fastighet Namn Personnummer Telefon dagtid

DC Slamavskiljare. Flik 6 Augusti 2018

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Sara Jensen P07096 B 1 (3) Energiteknik Sara.Jensen@sp.se

DC Slamavskiljare. Flik 6 Juni 2013

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun

Ansökan avser (tillståndsplikt) Nytt avlopp med toalett

Viktigt att ni gör en genomgång av er tomt och dess förutsättningar för vilken infiltrationstyp som kan väljas.

Installationsintyg med kontrollplan anläggande av avlopp Markbädd/Infiltration (Även EkoTreat, Baga Easy och liknande)

Infiltration Markbädd Sluten tank Reningsverk Annan anläggning: Delegeringsbeslut: Utförandedatum: Tas i bruk:

Modell för bedömning av värmepumpar inom vattenskyddsområden: Olika modeller att bestämma skyddsavstånd Maria Wikström/Magnus Liedholm

ANSÖKAN / ANMÄLAN enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning

Anmälan om enskild avloppsanläggning (enligt 13 och 14 förordningen (1998:8999) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR

Ny vägledning för prövning av små avlopp

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning 1(6)

Rekrytering. Karl Johan skolan. Trädgårdstadensskola. Paradisskolan

Information om enskilda avlopp

Ansökan/anmälan för inrättande av avloppsanordning enligt 13 förordning (1998:889) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

PROJEKT. Kontroll av minireningsverk

Anläggningen togs/tas i bruk:

Viveca Wallqvist. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

Förslag på yttrande över Havs- och vattenmyndighetens rapport Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalys

HÅVA. Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November Hållbart samhälle Urban Water Management

Uppgifter som lämnas kommer att registreras i våra dataregister och behandlas enligt Personuppgiftslagen (1998:204).

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp

VA-chefsträff i Kristianstad

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

Svenskt Vatten om bra enkla avloppslösningar

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget

Långtidsprestanda av permeabla vägytor: dränerande asfalt och gräsarmerad betong - Fältförsök -

Det här är en värdehandling originalet ska du spara själv, skicka en kopia till miljöavdelningen.

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

RAPPORT. Tyresö BDT-inventering TYRESÖ KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPSALA VATTEN OCH MILJÖ ÖVERSKTLIG GENOMGÅNG AV FASTIGHETER I TRINNTORP OCH BREVIK

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk

Sökande Person-/organisationsnummer

ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN Planerade byggnader Kontor, fabrik, lager. Översiktlig geoteknisk utredning

Hittills har 2 av 7 fastighetsägare med direktutsläpp åtgärdat sitt avlopp på eget initiativ, vilket ses som positivt.

Sökande Person-/organisationsnummer

Kvalitetsredovisning Från entreprenör och fastighetsägare vid anläggande av enskilt avlopp

Projektplan för Samsyn samråd enligt 6 kap MB

DOM Stockholm

Intervjuundersökning. Madeleine Engfeldt-Julin

Sökande Personnummer/organisationsnummer

FASTIGHETSINFORMATION

ANSÖKAN/ANMÄLAN OM TILLSTÅND TILL SMÅ AVLOPP

Markbaserad rening en studie av små avlopp i Knivsta, Sigtuna och Uppsala kommun. Hur? Hur? Kriterier. Varför?

Kontaktperson RISE Datum Beteckning Sida Fredrik Öberg P07045rev1 1 (5) Byggteknik

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

din guide till enskilt avlopp

Ansökan om tillstånd för ny avloppsanläggning

FRAMTIDENS VA-KOSTNADER

Två presentationer, 29/

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp

Hans-Erik Gram

WC WC och BDT endast BDT (bad-, disk- och tvättvatten) annan toalett än vattentoalett Dispens för eget omhändertagande av toalettavfall krävs

ENSKILDA AVLOPP SLUTRAPPORT. Juni 2007

Kustskydd för ett framtida klimat planeringsunderlag och anpassningsåtgärder VARIA 585. Kustmöte 2007, Malmö den 25 oktober

Transkript:

Seminarium, Uppsala 20 maj 2019 Ett projekt finansierat av Havs- och vattenmyndigheten Elin Ulinder, Maja Englund & Magnus Döse, RISE

Finansiär: Havs- och vattenmyndigheten Titel: Kvalitetssäkring av bergkross och naturgrus som filtermaterial i markbäddar

Filtermaterial för avloppsvattenrening Markbaserade anläggningar Markbäddar Infiltrationsanläggningar Bedömning kornstorlekskurva markbädd Baseras på forskning på naturgrus 3

Studier av reningseffekter bergkross pågår Förutsättning: lagom stor vattengenomsläpplighet Skillnader bergkross vs naturgrus Bergkross högre andel partiklar <0,063 mm, kan ge låg vattengenomsläpplighet Fraktioner som 2/4 mm etc. verkar ha för snabb vattengenomsläpplighet 4

Slutsatser från informationsblad om bergkross: Bergmaterialet bör innehålla en låg andel partiklar med storlek < 0,063 mm Materialet bör tvättas Finns enklare och billigare metoder att uppnå tillräckligt bra bergkross? 5

Undersöka hur hydraulisk konduktivitet i bergkrossprodukter varierar beroende på kornstorleksfördelning och packningsgrad. Undersöka vilka insatser för att kvalitetssäkra material som är rimliga för: Bergmaterialindustrin Anläggande entreprenörer utifrån det ge förslag på hur kvalitetssäkring kan utföras i praktiken. Bidra med underlag för uppdatering av kornstorleksgränser för bergkrossmaterial och naturgrus. 6

Analyser av olika material Enkätstudie Litteraturstudie Seminariet 7

Peter Nilsson, VA-Teknik & Vattenvård Sven Wallman, NCC Construction AB David Eveborn, SGU (Mattias Göransson, SGU) 8

Utförts av RISE CBI Betonginstitutet Analys av: Kornstorleksfördelning Hydraulisk konduktivitet (K) Porositet Material som analyserats: 4 naturgrusmaterial 4 bergkrossmaterial direkt ut sortimentet 6 modifierade bergkrossmaterial Flödestal 9

Viktprocent % (passerande mängd) 100 90 80 70 60 50 40 30 SNV Min SNV Max VIAK Min VIAK Max 20 10 0 0,02 0,074 0,125 0,2 0,5 1 2,0 0,063 0,25 Kornstorlek (mm) 4 5,6 8 11,2 10

Hydraulisk konduktivitet (K) har mätts vid lätt packning Matchat mot K- och LTAR-värden från tidigare projekt Får ses som ett ungefärlig mått! Markbäddar LTAR på 50-150 Infiltrationer LTAR på 30-50 Grönt bra, gult OK och blått ev. OK Färgbeskrivning Beskrivning LTAR definitivt över 150 LTAR troligen över 150, men lite osäkert LTAR 50-150, rek LTAR för filtermaterial för markbäddar LTAR runt 50 (oklart om under eller ej) LTAR 30-50, rek. LTAR för infiltrationsanläggningar LTAR runt 30 (oklart om under eller ej) LTAR <30 11

Viktprocent % (passerande mängd) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 SNV Min SNV Max VIAK Min VIAK Max N4 N3 N2 N1 12 0 0,02 0,074 0,125 0,2 0,5 1 2,0 0,063 0,25 Kornstorlek (mm) 4 5,6 8 11,2

Viktprocent % (passerande mängd) 100 SNV Min 90 SNV Max 80 70 60 VIAK Min VIAK Max K10 K3 50 K2 40 K6 30 K9 20 10 0 0,02 0,074 0,125 0,2 0,5 1 2,0 0,063 0,25 13 Kornstorlek (mm) 4 5,6 8 11,2 K7 K8 K1 K4 K5

Frågeställning 1: Hur ska lämpliga kornstorleksgränser se ut? Frågeställning 2: Hur kan vi ta fram ett bra filtermaterial av bergkross? Frågeställning 3: Hur uppnår vi kvalitetssäkring av filtermaterial? 14

Vilka kornstorleksgränser används idag? Synpunkter kring LTAR-mätningar? Ändringsförslag för gränserna för naturgrus Vore det rimligt att ha andra gränser för bergkross? I så fall hur? 15

Vilka material används idag och är de lätta att få tag på? Funkar dagens material bra som de är? Vilka insatser är rimliga för att få fram en bra kurva? Med hänsyn till kostnader, arbetsinsats och utsläpp Utmaningar? Risker med att kräva för stora insatser för att justera kurvan? Finns andra användningsområden där det är aktuellt med liknande modifiering? 16

Med kvalitetssäkring menar vi här: Att få tillräckligt med information om varje bergkrossmaterial för att jämföra lämplighet som filtermaterial till avloppsvattenrening. Att informationen om bergkrossmaterialen är representativ och tillförlitlig. 17

Vilka insatser är rimliga för kvalitetssäkring Kornstorlekskurva? Mätning av vattengenomsläpplighet? Vem gör vad? Önskemål kring dialog mellan olika aktörer? Risker med för hårda krav på kvalitetssäkring? Vad behöver utredas i framtiden/egna frågeställningar? 18

Vad händer nu? Vi tar tillvara på anteckningar från seminariet! Sammanfattning av analysresultat Litteraturstudie och enkätstudie slutförs Rapport väntas komma ut hösten 2019 19

Elin Ulinder elin.ulinder@ri.se 010-516 69 54 Maja Englund maja.englund@ri.se 010-516 69 30 Magnus Döse magnus.dose@ri.se 010-516 68 52 RISE Research Institutes of Sweden AB 010-516 50 00 info@ri.se ri.se Besöksadress: Lindholmspiren 7 A, 417 56 Göteborg Postadress: Box 857, 501 15 Borås