Bilaga 1. Projektbeskrivning

Transkript

1 Funktion hos markbaserade reningsanläggningar i fält Bilaga 1. Projektbeskrivning Sammanfattning Projektet Funktion hos markbaserade reningsanläggningar i fält syftar till att undersöka funktionen hos markbaserade reningsanläggningar infiltrationsanläggningar och markbäddar, med och utan biomoduler och/eller kemfällning. Inventering av ca 100 anläggningar ska ske runt om i landet. Projektet ska ge en ögonblicksbild över hur denna, den vanligaste, anläggningstypen fungerar i fält med bakgrund i att erfarenheter från flera håll pekat på att det förekommer funktionsproblem, som igensättningar och nedsatt rening hos denna anläggningstyp. Projektet ska identifiera hur omfattande dessa problem är samt om problemen visar sig ha en betydande omfattning vilka underliggande brister som kan ligga bakom de funktionsproblem som identifieras. Projektet kommer att ledas av JTI och genomföras i samverkan med 9-10 kommuner som står för inventering av anläggningar. VA-guiden kommer att delta för att bistå med plattformar för projektarbete och att kommunicera projektresultat. Utbyte kommer att ske med fastighetsägarrepresentanter i form av Villaägarna, samt med branschföreträdare så som leverantörer och entreprenörer. Projektet bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård genom att ge underlag för att bättre kvalitetssäkra markbaserade reningsanläggningar. Bakgrund De flesta enskilda avloppen i Sverige är markbaserade, i form av markbäddar och infiltrationer. Ca 30 % uppskattas vara infiltrationer och 14 % markbäddar (SMED, 2015). I denna statistik inkluderas även markbaserad rening som innehåller så kallade biomoduler, vilka blir allt vanligare. Det finns ingen nationell statistik över hur vanligt det är att biomoduler ingår i markbaserade reningsanläggningar. För att få en ungefärlig uppfattning kan dock statistik hämtas från enskilda kommer i Kungsbacka var exempelvis 6 % av samtliga anläggningar som installerats mellan 2010 och 2015 markbaserade anläggningar med biomoduler. En mindre andel markbäddar kombineras enligt nationell statistik också med fosforfällning, ca 2 %. Det har på senare tid kommit indikationer från flera håll på att det är många markbaserade avloppsanläggningar som inte fungerar som avsett. Enligt information från Anna Werner på Villaägarna rapporterar många av deras medlemmar att deras markbäddar och infiltrationer sätter igen. En entreprenör och projektör som enligt uppgift inventerat över 1000 anläggningar i tre kommuner söder om Stockholm menar att slamflykt är vanligt förekommande och kan påverka efterföljande rening. Resultat från ett tillsynsprojekt utfört i Trollhättan under 2015 visade att ca 60 % av de anläggningar som undersöktes hade

2 2 betydande funktionsproblem, som oftast kunde knytas till den föregående markbaserade reningens funktion. Liknande slutsatser dras från preliminära resultat från HaV-projektet Enskilda avlopp - fosforfällor. Även från HaVprojektet Fosforfällor - hur länge fungerar de som utförts av LTU finns liknande erfarenheter. Man har efter dessa projekt uttryckt att det finns ett behov av att identifiera problem, gruppera dem och undersöka omfattningen. De funktionsproblem som rapporteras kan ha flera tänkbara orsaker, som exempelvis brister vid projektering eller byggnation, bristande avskiljning i föregående reningssteg (slamavskiljaren), att belastningen inte överensstämmer med dimensionering eller att skötseln är bristande. Projektet avser inte att utvärdera långsiktig livslängd hos markbaserad reningsteknik. Fokus kommer därför att ligga på anläggningar som är anlagda från 2010 och senare. Det finns sammanfattningsvis ett behov av att utreda karaktären och omfattningen av de funktionsproblem som uppstår vid markbaserade avloppsanläggningar. Genom att sammanställa troliga underliggande brister som funktionsproblemen kan bero på kan även slutsatser dras gällande hur de hade kunnat undvikas. Syfte Projektets syfte är att ge ökad kunskap för centrala och kommunala myndigheter samt entreprenörer, leverantörer och projektörer för att på sikt öka kvaliteten i de avloppsanläggningar som anläggs. Detta är till nytta för fastighetsägare och ur ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv. Mål Projektets mål är att: i. undersöka hur vanligt det är att funktionsproblem förekommer i markbaserade avloppsreningsanläggningar, ii. iii. ta fram kunskap om vilka typer av funktionsproblem som förekommer, föreslå åtgärder för att minska förekomsten av dessa Genomförande A. Erfarenhetssammanställning Tidigare erfarenheter och data sammanställs för att ge en preliminär bild av omfattning av funktionsproblem och vilka underliggande brister som kan vara orsak till dessa (både med avseende på bäddar och med avseende på slamavskiljares utformning). Underlag hämtas in ur rapporter från tidigare genomförda projekt samt genom enkäter och/eller intervjuer med entreprenörer, leverantörer och myndigheter. Tidigare projekt innefattar bland annat projektet Jämförelse Slamtömningsteknik som utförts av JTI på uppdrag av Avfall Sverige under 2015 samt HaV-projekten Enskilda avlopp - fosforfällor och Fosforfällor - hur länge fungerar de som utförts av Region Halland respektive LTU under Från dessa projekt finns befintliga data som kommer att

3 3 användas och som i tidigare projekt inte sammanställts på samma sätt eftersom fokus inte varit att bedöma funktionsproblem. Erfarenheter kommer också att hämtas från övriga nordiska länder. B. Förberedelser inför tillsyn För att undersöka hur vanligt det är att funktionsproblem förekommer genomförs i anslutning till projektet tillsyn av markbaserade anläggningar i nio till tio kommuner/ kommunalförbund (se beskrivning under punkt C). Inför tillsynen samordnas kommunernas/ förbundens normala rutiner för tillsyn och kompletteras vid behov med ytterligare frågor och enkla undersökningar för att alla deltagare ska fastställa status för de tillsynade anläggningarna på samma sätt. C. Startsmöte och tillsyn Inför att tillsynen ska genomföras hålls ett startmöte med kommunerna/ förbunden (eller vid behov ett par regionala möten). Genom tillsynen undersöks sen anläggningarna utifrån framtagna mallar t.ex. hur stor del av anläggningarna som satt igen eller har andra uppenbara brister i förhållande till teknikfaktablad eller aktuella läggningsanvisningar. Slamavskiljare undersöks genom okulär kontroll av mängder flytslam etc. Resultat från tillsynen sammanställs av respektive kommun/ förbund i ett gemensamt formulär. Kommunerna och kommunförbunden som deltar utför tillsyn på minst 10 anläggningar vardera, totalt inom projektet tillsynas ca 100 anläggningar. D. Fördjupad analys av brister (utförs under förutsättning att funktionsproblem konstateras) Vid en handfull anläggningar där funktionsproblem konstaterats görs en fördjupad analys av underliggande brister. Denna genomförs av JTI genom dokumentgranskning kombinerat med platsbesök. E. Sammanställning av resultat (från tillsyn och fördjupad analys) Resultaten från tillsyn och fördjupad analys sammanställs och analyseras utifrån frekvens av funktionsproblem och underliggande orsaker/brister som bedömts. F. Slutsatser och rapport Rapporten redovisar slutsatser från samtliga föregående projektmoment, samt förslag på åtgärder för att på sikt minska förekomsten av funktionsfel. G. Dialogforum VA-guiden anordnar utifrån preliminära projektresultat ett forum för dialog mellan myndigheter, entreprenörer, leverantörer. VA-guiden kommer att bistå projektet i kommunikation med Avloppsguidens Användarförenings medlemmar. I anslutning till projektet kommer VA-guiden att lägga upp en öppen webbsida där underlag och delresultat från projektet samlas för deltagarna och andra intresserade kommuner. Sidan är öppen för alla och ett sätt att nå ut och att kunna hänvisa till för information om projektet. VA-guiden kommer även att i möjligaste mån bereda plats för att kommunicera projektresultaten i samband med VAK 2017, och fånga upp vidare kunskapsbehov i anslutning till projektets inriktning.

4 4 Ny teknik eller nya arbetsmetoder Den kunskap som projektet tar fram ska på sikt bidra till utvecklade arbetsmetoder och eller teknik utifrån de brister som identifierats. Det kan t.ex. handla om arbetsmetoder för entreprenörer så som nya kunskapskrav för anläggande av avlopp. Det kan också röra sig om utvecklad teknik, så som förändrad design av slamavskiljare. Projektorganisation Projektet leds av JTI. Projektutförare vid JTI är David Eveborn, Elin Elmefors och/eller Ida Sylwan. Björn Eriksson är huvudansvarig för VA-guidens arbete i projektet. Kontaktpersoner på de kommuner som deltar listas i tabellen nedan. Många av de kommuner som kontaktats har visat stort intresse för projektet. Idén har varit att identifiera tio lämpliga kommuner för medverkan. P.g.a. tidsbegränsning har nio kommuner hunnit bekräfta sitt deltagande. Planen är att då projektet inleds knyta en ytterligare kommun till projektet, företrädesvis en kommun som finns i de norra delarna av landet. Kommun/ kommunförbund Trollhättan Kungsbacka Bollnäs Miljösamverkan Östra Skaraborg Borås Laholm Miljöförbundet Blekinge Väst Vara Herrljunga Kontaktperson Anne Charlotte Elgåfoss Bodil Forsberg Elisabet Wallden Emma Selin Birger Bergeå Nina Fransson Sofie Petersson Lina Alfredsson-Mihlzén Michaela Håkansson Tidplan Projektet påbörjas i april 2016 och större delen av arbetet slutförs innan årsskiftet. Rapportering sker senast 31 mars Tabellen nedan beskriver tidsplan för de olika projektmomenten Projektmoment Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar A. Erfarenhetssammanställning B. Förberedelser inför tillsyn C. Startmöte och tillsyn D. Fördjupad analys av brister E. Sammanställning av resultat F. Slutsatser och rapport G. Dialogforum

5 5 Budget Tabellen nedan preciserar projektets budget baserat på de olika projektmomenten. Utförare Arbetskostnader, JTI Arbetskostnader, VA-guiden Erfarenhetssammanställning JTI Förberedelser inför tillsyn JTI Startmöte och tillsyn Medfinansiering kommuner Resor JTI, VAguiden Fördjupad analys av brister JTI Sammanställning av resultat JTI Övriga kostnader Slutsatser och rapport JTI Dialogforum VAguiden, JTI Projektledning JTI Summa: Summa projektet: Sökt belopp: Förväntade resultat Förväntat resultat Projektet ska ta fram kunskapsunderlag om hur markbaserade reningsanläggningar i fält fungerar, vilka eventuella brister som finns och vilka åtgärder som skulle kunna göras för att på sikt minska förekomsten av funktionsproblem. Fortsatt arbete efter att projektet genomförts kommer att bero av de slutsatser som dras, vilken omfattning eventuella funktionsproblem har samt vilka underliggande brister som identifieras. Det finns ingen fortsatt finansiering för aktuell projektkonstellation efter avslutat projekt. Dock kan olika aktörer dra nytta av resultaten och välja att driva nya projekt/ aktiviteter baserat på detta projekts resultat. Om funktionsproblemen visar sig ha en liten omfattning så kommer projektet indikera att dagens projektering, anläggande, tillståndsgivning etc. fungerar på ett tillfredsställande sätt. Om däremot en hög frekvens av funktionsproblem identifieras så finns dock behov av åtgärder. Dessa åtgärder kan vara av olika karaktär beroende på vilka underliggande brister som identifieras, t.ex. ökade krav på kompetens hos entreprenörer eller nya rutiner för uppföljande kontroll av nyanlagda anläggningar. HaV har som myndighet en möjlighet att dra nytta av projektresultaten i sitt arbete med framtagande av nya föreskrifter och eller råd till miljökontoren. Det kan också tänkas finnas behov av ytterligare utredningar av specifika teknikkombinationer, som då skulle kunna tänkas

6 6 finansieras av teknikleverantörer. Miljökontoren, som finansierar sitt arbete delvis via tillsynsavgifter, kan i sin planering av tillsyn dra nytta av projektresultaten. JTI, VA-guiden och Avloppsguidens Användarförening kommer att verka för aktiviteter som gör att projektresultaten omsätts på ett sätt som på sikt kan minska förekomsten av funktionsproblem. Förväntade miljöeffekter och metoder för att mäta dessa Förväntade miljöeffekter är beroende av vilken omfattning av funktionsproblem som identifieras. Är omfattningen låg bedöms miljöeffekten av projektet att bli försumbar. Resultaten skulle i sådana fall bidra med en ökad trygghet för miljökontoren kring markbaserade lösningar, och indikera att dagens projektering, anläggande, tillståndsgivning etc. fungerar på ett tillfredsställande sätt. Om omfattningen av funktionsproblem däremot är stor så blir de förväntade miljöeffekterna också större. Åtgärder som skulle följa på projektet skulle då bidra till bättre fungerande anläggningar som leder till minskad näringsbelastning lokalt, regionalt och på kust och hav. Dessa åtgärder skulle även kunna ge en minskad klimatbelastning genom att färre anläggningar skulle behöva göras om (fler långsiktigt välfungerande anläggningar). Inom projektet kommer miljöeffekter att studeras genom normala rutiner för tillsyn. Vid kompletteras detta med ytterligare frågor och enkla undersökningar Idag sker i princip ingen uppföljning av funktion hos denna typ av anläggning. Ett möjligt sätt att mäta miljöeffekterna av projektet hade varit att återkommande göra undersökningar av liknande slag för att följa upp omfattningen av funktionsproblem. Schablonberäkningar av avskilda mängder kväve och fosfor för fullt fungerande markbaserade reningsanläggningar respektive anläggningar med bristande funktion kommer att göras i projektrapporteringen. Förväntad samhällsnytta Projektet kommer att leda till flera samhällsnyttor. Nya kunskaper kommer att utvecklas och leda till en kompetenshöjning hos deltagande parter, kommuner, JTI samt VA-guiden. Resultaten kommer även att bidra till att stötta kommunala myndigheter i sin prioritering av tillsyn, samt ge underlag för utvecklad tillsynsvägledning och eventuella föreskrifter på nationell nivå. Genom utbyte med Villaägarna kommer kommunikation även att kunna ske via deras kanaler, och projektet kommer att bidra till en ökad allmän delaktighet i havsmiljörelaterade frågor. Spridning och presentation av resultat och slutsatser Projektets resultat kommer att kommuniceras genom en projektrapport som levereras till HaV samt genom presentationer i samband med det Dialogforum som hålls inom projektet. Presentation av projektresultat kommer om så är möjligt även att ske i samband med konferensen Vatten, Avlopp och Kretslopp.