Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning



Relevanta dokument
Senaste nytt om herbicidresistens

Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp

Integrerad ogräsbekämpning

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Alternariaförsök 2013

Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp

Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU, Alnarp

Potatisbladmögel 2012

Fosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider

Erland Liljeroth, Eva Edin

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Potatisbladmögel 2013

Potatisbladmögel 2017

Sex bekämpningsprogram var beställda av

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

SLU och integrerat växtskydd

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Bladmögelbekämpning. Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Odlarmöte Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari

Erland Liljeroth 1 och Eva Edin 2. SLF projekt: H , Jan 2014 dec 2016.

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar

BESLUT. Sw^ishaemtal^cy a-H Regnr Tillstånd och upplysning 4884 Isabella Danckwardt-Lillieström

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Senaste nytt om herbicidresistens

Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2013/2014. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag.

Sveriges lantbruksuniversitet

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Signum. 2,5 kg. Varning. Svampmedel. Bekämpningsmedel klass 2L Reg. Nr Endast för yrkesmässigt bruk

Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF

Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin

Potatisbladmögel och brunröta 2016

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Utlakningsförsöken i Mellby

POTATISBLADMÖGEL OCH VÄXTSKYDD

Integrerad bekämpning av renkavle

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete

Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010!

Ny lagstiftning. på plats och på gång

Vårt dagliga bröd och gifterna

Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning

Jordbrukardagar 2016

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd

Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014

Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av stråsäd. Behandling i stråsäd får ej ske senare än vid begynnande

L SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Växjö möte 3 december 2014

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Resistensförädling i stort och smått

Blomkål Sverige Skörda vår erfarenhet!

Årskort Slutrapport. Innehåller: Inledning. Sammanställning över svampförekomst. Årskortet Sammanfattning och slutsatser

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/ Ann-Marie Dock Gustavsson

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport / H7-1)

Strategier mot skadegörare i ärter

Växtskyddsvision för svensk trädgårdsnäring

Först föreläsning av Huub Sheepers om Potatis i Holland och framförallt bladmögel

Potatisbladmögel 2015

Potatisbladmögel 2015

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

SIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:

VÄXTSKYDDSÅRET Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen KALMAR

Havre. Sortbeskrivning

Jordbrukardagar 2017

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Växtskyddsdirektiv. Hur kommer det att påverka golfbanan?

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 3

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28

Höstmöte Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Protokoll fört vid möte i ämneskommittéerna för Ogräs och Växtskydd i Linköping

Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.

Sveriges lantbruksuniversitet

Ogräsbekämpning - kemisk, mekanisk, integrerad Anneli Lundkvist SLU, Uppsala

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN

Skorv. Monilia. Gloeosporium. Fyra fungicider med olika verkningsmekanism för bekämpning av svampangrepp i äpple och päron.

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

Klippträda istället för svartträda

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Transkript:

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi anders.ts.nilsson@slu.se

Bladmögelförsök Mosslunda 2014

Behandling Tillfälle Dos (L/ha): 1 Obehandlad Kontroll 2 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,6 Infinito Beh 4, 5, 6 1,6 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,5 3 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,3 Infinito Beh 4, 5, 6 0,8 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,25 4 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 5 Proalexin(Fosfit) Alla 5,0 6 Proalexin(Fosfit) Alla 2,5 7 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,3 Infinito Beh 4, 5, 6 0,8 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,25 Proalexin(Fosfit) Alla 2,5 Behandling Tillfälle Dos (L/ha): 8 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 Proalexin(Fosfit) Alla 2,5 9 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 Proalexin(Fosfit) Alla 5,0 10 Schema 1 Fosfit i början Fungicid mot slutet 11 Schema 2 Fosfit i början Fungicid mot slutet 12 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 9 0,6 Infinito Beh 5 1,6 Ranman Top Beh 11 0,5 Proalexin(Fosfit) Varannan vecka 5,0 Schema 1 Be handlingstillfälle: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Revus 250 SC 25 25 75 75 75 Infinito 50 50 50 Ranman Top 25 100 100 100 Proalexin 100 100 100 75 75 75 25 25 25

Behandling Tillfälle Dos (L/ha): 1 Obehandlad Kontroll 2 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,6 Infinito Beh 4, 5, 6 100% 1,6 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,5 3 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,3 Infinito Beh 4, 5, 6 50% 0,8 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,25 4 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 25% 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 5 Proalexin(Fosfit) Alla 100% 5,0 6 Proalexin(Fosfit) Alla 50% 2,5 7 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,3 Infinito Beh 4, 5, 6 0,8 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,25 Proalexin(Fosfit) Alla 50% + 50% 2,5 Behandling Tillfälle Dos (L/ha): 8 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 Proalexin(Fosfit) Alla 25% + 50% 2,5 9 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 8, 9 0,15 Infinito Beh 4, 5, 6 0,4 Ranman Top Beh 2, 10, 11, 12 0,125 Proalexin(Fosfit) Alla 25% + 100% 5,0 10 Schema 1 Fosfit i början Fungicid mot slutet 11 Schema 2 Fosfit i början Fungicid mot slutet 12 Revus 250 SC Beh. 1, 3, 7, 9 0,6 Infinito Beh 5 1,6 Ranman Top Beh 11 0,5 Proalexin(Fosfit) Varannan vecka 5,0 ½ x (100% + 100%) Schema 1 Be handlingstillfälle: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Revus 250 SC 25 25 75 75 75 Infinito 50 50 50 Ranman Top 25 100 100 100 Proalexin 100 100 100 75 75 75 25 25 25

Bladmögelförsök Mosslunda 2014 Late blight, Bintje, Mosslunda 2014 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep Untreated Fungicide 100% Fungicide 50% Fungicide 25% Phosphite 100% Fungicide 50% + Phosphite 50% Serie1

Bladmögelförsök Mosslunda 2014 100 Late blight, Perlo, 2014 Mosslunda Percent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-jul 25-jul 30-jul 04-aug 09-aug 14-aug 19-aug 24-aug 29-aug 03-sep Untreated Fungicide 100% Fungicide 25% Phosphite 100% Fungicide 50% + Phosphite 50% Serie1 Fungicide 50%

0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 raudpc, Bintje 2014 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 raudpc, Perlo 2014

Bladmögel resultat Tydlig dos-respons i båda sorterna Kombinationen halv dos fungicid med fosfit I Perlo lika bra som full dos fungidcid I Bintje lite sämre än full dos fungicid Fungicidbehandling ger bättre resultat i mer (partiellt) resistent sort

Drönar-foto 6 aug

Alternariaförsök Nymö 2014 Symptom redan i början av juni

Isoleringsfrekvens A. solani och A. alternata Antal isolat av A. solani och A. alternata i fält (Nymö) 2013 10,00 Antal isolat per 10 bladbitar, Helgegården 2014 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 A.solan i A. alternata 3,00 2,00 1,00 0,00 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug

Behandlingar Doser L/ha Försöksled Beh No: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 A och F Revus Top Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum B och G Revus Top 0,6 0,6 Början ca 20 juni, därefter veckovis Revus 250 SC Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,25 0,25 0,25 0,25 D och I Revus Top 0,3 0,3 Början ca 20 juni, därefter veckovis Revus 250 SC 0,3 0,3 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,125 0,125 0,125 0,125 C och H Revus Top Signum när första symptom uppstår Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,25 0,25 0,25 0,25 E och J Revus Top Signum när första symptom uppstår Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,125 0,125 0,125 0,125

Behandlingar Doser L/ha Försöksled Beh No: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 A och F Revus Top Kardal resp Kuras Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum B och G Revus Top 0,6 0,6 Början ca 20 juni, därefter veckovis Revus 250 SC Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,25 0,25 0,25 0,25 D och I Revus Top 0,3 0,3 Början ca 20 juni, därefter veckovis Revus 250 SC 0,3 0,3 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,125 0,125 0,125 0,125 C och H Revus Top Signum när första symptom uppstår Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,25 0,25 0,25 0,25 E och J Revus Top Signum när första symptom uppstår Revus 250 SC 0,6 0,6 Ranman Top 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Signum 0,125 0,125 0,125 0,125

60 % Alternaria infektion 50 40 30 20 Kardal Control Kardal Early Fulldose Kuras Control Kuras Early Fulldose 10 0 20-jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep

60 % Alternaria infektion 50 40 30 20 Kardal Early Fulldose Kardal Early Halfdose Kuras Early Fulldose Kuras Early Halfdose 10 0 20-jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep

60 Infection 50 40 30 20 Kardal Control Kardal Early Fulldose Kardal Late Fulldose Kardal Early Halfdose Kardal Late Halfdose 10 0 20-jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep

60 Infection 50 40 30 20 10 Kuras Control Kuras Early Fulldose Kuras Late Fulldose Kuras Early Halfdose Kuras Late Halfdose 0 20-jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep

22 aug 2 sept Alternaria Nymö Kardal Symptom

Del av Lyckeby försök i Nymö. SLU-led med bara Amistar 60 % Alternaria infektion 50 40 30 20 Kuras Control 2RevusTop+4Signum 2Amistar 3RevusTop+2amistar 10 Mutation F529L 0 25-jul 30-jul 04-aug 09-aug 14-aug 19-aug 24-aug 29-aug 03-sep 08-sep

Sortförsök stärkelsepotatis, Helgegården 60 Procent Alternaria infektion 50 40 30 20 Kuras Stayer Avenue Kardal Novano Kuba 10 0 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep 18-sep 28-sep

Sortförsök Alternaria 2013 Alternaria resistance, Food Cul vars Alternaria resistance, Starch Cul vars 0,140 0,140 0,120 0,120 0,100 0,100 rela v AUDPC 0,080 0,060 rela v AUDPC 0,080 0,060 0,040 0,040 0,020 0,020 0,000 Magnum Bonum (resistent) Aracy (resistent) Desiree Fakse Belana Folva Toluca Bintje 0,000 Magnum Aracy Bonum (resistent) (resistent) Kuras Avenue Stayer Actaro Motsvarande försök på Helgegården misslyckades 2014 pga för sena angrepp

Potentiella sortskillnder? Angreppsgrad av Alternaria i 80 kloner från en korsningspopulation 40 35 30 25 20 15 10 5 0 K16 K54 K23 K45 K73 K29 MB K26 K31 K43 K55 K62 K44 K37 K32 K22 K28 K67 K19 K74 K66 K12 K65 K15 K38 K14 K72 K11 K20 K2 K41 K57 K18 K46 K70 K77 Mat K4 K58 K9 K6 Magnum Bonum (resistent förälder) Matilda (mottaglig förälder)

Alternaria resultat Tidig eller sen första behandling hade liten betydelse för angreppsnivån Kraftiga angrepp även efter fungicidbehandling i Nymö Ganska små skillnader mellan sorterna, har ändå viss betydelse för bekämpningsresultatet Stor skillnad mellan fält när angreppen startar (ej visat data), ca en månads skillnad mellan Nymö och Helgegården. Amistar (azoxystrobin) hade dålig effekt i Nymö

Växtodlingens styrmedel ex. på parametrar odlingssystem växtföljd jord- växtförädling bear- betning sortval såtidpunkt gödsling utsädesmängd potatisbladmögel ogräskännedom skadegörare insekter svampar biologisk plöjning harvning prognoser bekämpningströsklar kemisk mekanisk bek. tidpunkt intervall preparat dos resistensstrategi Anders TS Nilsson

Växtodlingens styrmedel ex. på parametrar odlingssystem växtföljd jord- växtförädling bear- betning sortval såtidpunkt gödsling utsädesmängd potatisbladmögel ogräskännedom skadegörare insekter svampar biologisk plöjning harvning prognoser Inducerad resistens bekämpningströsklar kemisk mekanisk bek. tidpunkt intervall preparat dos resistensstrategi Anders TS Nilsson

Växtskydd i förändring vägskäl Utmaningar EU:s lagstiftning, dir 91/414/EEC, reg 1107/2009 och dir 2009/128/EC Färre växtskyddsmedel begränsad användning Krav på IPM 8 allmänna principer Få/inga nya verkningsmekanismer hos växtskyddmedel och förlust av äldre Pesticidresistens Nya skadegörare invasiva arter

1) Förebyggande åtgärder ska användas i första hand 2 och 3) Övervakning av skadegörare och användning av prognossystem och tröskelvärden om det finns 4) I första hand icke kemiska metoder 5) Så målspecifika preparat som möjligt 6) Om möjligt begränsad/reducerad användning av bekämpningsmedel 7) Använda resistensstrategi där det är möjligt 8) Dokumentera och undersöka nyttan med genomförda åtgärder Forskningsprojekt - Jordbruksverket, Formas, SLF, PA, SSO m fl

Möjligheter verktyg

Möjligheter verktyg Odlingstekniska metoder/åtgärder Fysikaliska metoder Biologiska metoder Optimerad användning av växtskyddsmedel Platsspecifik bekämpning

Möjligheter verktyg Odlingstekniska metoder/åtgärder Fysikaliska metoder Biologiska metoder Optimerad användning av växtskyddsmedel Platsspecifik bekämpning Omformade bekämpningsstrategier Nya växtskyddskoncept - IPM IWM Integrated Weed Management

Möjligheter verktyg Odlingstekniska metoder/åtgärder Fysikaliska metoder Biologiska metoder Optimerad användning av växtskyddsmedel Platsspecifik bekämpning Omformade bekämpningsstrategier Den nya vägen Nya växtskyddskoncept - IPM IWM Integrated Weed Management

Möjligheter IWM - kombinerade kontrollåtgärder

Möjligheter IWM - kombinerade kontrollåtgärder Förebyggande och odlingstekniska kontrollåtgärder Ändrad växtföljd Sortval, utsädesmängd, konkurrens, allelopati Optimerad såteknik/såmetod/såtidpunkt och gröddensitet Jordbearbetning Falsk såbädd, mellangrödor mm

Möjligheter IWM - kombinerade kontrollåtgärder Förebyggande och odlingstekniska kontrollåtgärder Ändrad växtföljd Sortval, utsädesmängd, konkurrens, allelopati Optimerad såteknik/såmetod/såtidpunkt och gröddensitet Jordbearbetning Falsk såbädd, mellangrödor mm Fysikaliska kontrollmetoder Flamning Bearbetning i radsådda grödor, mellan rader, i rader (robot), GPS-system, kamera-system Biologiska kontrollmetoder

Möjligheter - fortsättning Optimerad användning av växtskyddsmedel Både abiotiska och biotiska faktorer påverkar effekten av växtskyddsmedel Behandlingstidpunkten, timing, viktig och möjliggör användning av reducerade doser under gynnsamma förhållanden Diagnos och prognosmodeller Beslutssystem, Crop Protection Online

Möjligheter - fortsättning Optimerad användning av växtskyddsmedel Både abiotiska och biotiska faktorer påverkar effekten av växtskyddsmedel Behandlingstidpunkten, timing, viktig och möjliggör användning av reducerade doser under gynnsamma förhållanden Diagnos och prognosmodeller Beslutssystem, Crop Protection Online Platsspecifikt växtskydd Skadegörare ofta ojämnt fördelade i fält Kräver kunskap om skadegörarens fördelningen i fält Sensor och monitoringsystem, Beslutssystem och teknik förplatsspecifik kontroll Bidrar till optimerad användning av växtskyddsmedel och fysikaliska kontrollåtgärder Biodiversitet Ekosystemets inverkan. Ex predation av skadeinsekter och ogräsfrön

IPM / IWM minskad användning minskat beroende av växtskyddsmedel

Integrerat växtskydd Grödan

Integrerat växtskydd Skadegöraren Grödan

Integrerat växtskydd Skadegöraren Grödan Miljön

Integrerat växtskydd Skadegöraren Grödan Växtskydds problem Miljön Tiden

Integrerat växtskydd Direkta kontrollåtgärder (kemiska och icke-kemiska) Feromoner/parning Fångsgrödor Skadegöraren Grödan Växtföljd Värdplantsresistens Sortblandningar Konkurrenskraftiga sorter Allelopati/allelokemi Växtskydds problem Miljön Tiden Klimat Biodiversitet Predation Marginalmarker refuger Häckar Såtidpunkt Planteringstidpunkt Bek.tidpunkt/strategier Blomning

Integrerat växtskydd Direkta kontrollåtgärder (kemiska och icke-kemiska) Feromoner/parning Fångsgrödor Skadegöraren Grödan Växtföljd Värdplantsresistens Sortblandningar Konkurrenskraftiga sorter Allelopati/allelokemi Växtskydds problem Miljön Tiden Klimat Biodiversitet Predation Marginalmarker refuger Häckar Såtidpunkt Planteringstidpunkt Bek.tidpunkt/strategier Blomning