På vilket sätt kan Huddinge kommun stödja flickors idrottande för ökad jämlikhet mellan könen?

2012-11-19 På vilket sätt kan Huddinge kommun stödja flickors idrottande för ökad jämlikhet mellan könen? En rapport från Skandinaviska Utvärderingsinstitutet Utvärderingsringen Hugo Blom hugo@utvarderingsringen.se Anders Lundkvist anders@utvarderingsringen.se 1

Innehåll Sida 3 Inledning - sammanfattning 3 Uppdraget 3 Bakgrund 4 Arbetssätt 4 Rapportens innehåll och uppläggning 5 Något om övriga - tidigare utredningar 5 Inte enbart föreningsverksamhet för barn och unga i Huddinge 7 Är insatser till spontanidrotten något som ökar flickors idrottande? 7 Är föreningsverksamheten för barn och ungdom i Huddinge kommun enbart idrott? 9 Vilka är kommunens 10 största idrotter? 9 Vilka är kommunens 10 största flickidrotter? 10 Vilka är kommunens 10 största pojkidrotter? 11 Vilka är kommunens 10 största idrottsföreningar? 12 Vilka är kommunens 10 största flickföreningar? 13 Vilka är kommunens 10 största pojkföreningar? 13 Hur är jämställdheten inom Idrottsföreningarnas verksamhet? 14 Hur fördelas idrottsföreningarnas verksamhet på olika åldersgrupper? 15 Hur stor är andelen flickor av den totala verksamheten i idrottsföreningarna i några kommuner? 15 Hur har idrottsföreningarnas verksamhet för flickor förändrats under 2000 -talet? 16 Vilka är de största flickidrotterna i Huddinge kommun i olika åldersgrupper år 2011? Vilka idrotter behåller flickor upp i högre åldrar? 17 Hur stor är idrottsföreningarnas verksamhet i Huddinge kommun i jämförelse med andra kommuner? 18 Har Huddinge kommun mindre verksamhet för flickor i idrottsföreningar än andra kommuner? 19 Är idrottsverksamheten för pojkar dyrare för kommunen än verksamheten för flickor? 20 Enkät till föreningslivet om idrott och jämlikhet mellan könen 20 Vad anser föreningarna att de själva kan göra för att stödja flickors idrottande? 21 Vad anser föreningarna att kommunen kan göra för att stödja flickors idrottande? 22 Sammanfattning och synpunkter 2

Inledning - sammanfattning Flickors idrottande i Huddinge kommun sker inte bara inom den organiserade föreningsidrotten. Det tycks som intresset för ett mer individuellt utövande av fysisk aktivitet och idrott enskilt eller tillsammans med någon kamrat växer hos både flickor och pojkar. Det kan utläsas ur de rapporter vi tidigare refererat till och även i erfarenheter från kommunala och privata gym. Det är något som sker inte bara i Huddinge utan troligen i hela landet. Studieförbundens dansverksamhet och privata dansskolor är ett annat exempel på en sådan utveckling. Det är dock framförallt föreningslivet som har en mycket omfattande idrottsverksamhet för flickor i kommunen. Jämställdheten inom idrottsföreningarnas verksamhet i Huddinge är något sämre än i landet som helhet med drygt 35 % av verksamheten i form av flickverksamhet att jämföra med 40 % för hela landet. Den totala verksamheten för både flickor och pojkar är emellertid stor i kommunen i jämförelse med de grannkommuner vi jämfört med. Det betyder i sin tur att Huddinges flickverksamhet inom idrotten också är betydligt större än många andra kommuners flickverksamhet trots att jämställdheten på papperet kan se bättre ut i andra kommuner. Föreningarnas verksamhet är mycket stor inom gruppen 7-12 år och relativt liten i åldersgruppen 17-20 år vid en jämförelse med andra kommuner. En orsak till detta kan vara att kommunens stöd slutade vid 18 år till och med 2011. Det nya stödsystemet med en övre åldersgräns på 20 år och ett högre kontantbidrag till de äldre åldrarna kommer troligen att förändra bilden. Jämställdheten inom idrotten är störst inom de idrotter, främst lagsporter och gymnastik, som har sin verksamhet inomhus i idrottshallar och minst inom utomhusidrotter med verksamhet på bollplaner och isbanor. Det är också inomhusidrotterna som växer mest på flicksidan och där bristen på tider i anläggningar är störst. Flera av de största flickföreningarna vid sidan av ridsporten bedriver sin verksamhet i ett stort antal lokaler till skillnad från många stora pojkföreningar som har verksamheten koncentrerad till anläggningar som föreningarna själva till stor del disponerar. Om flickors idrottande ska stödjas för en ökad jämlikhet mellan könen bör framtida investeringar främst ske i form av ny- och ombyggnad av fler idrottshallar. Uppdraget Uppdraget innebär att utifrån tidigare gjorda utredningar göra en fördjupad analys av på vilket sätt Huddinge kommun kan stödja flickors idrottande för ökad jämlikhet mellan könen. Bakgrund Under de senaste åren har frågor om jämställdhet och flickors deltagande i idrottsverksamhet blivit än mer aktuella. En av orsakerna till detta är rapporten om Ung livsstil i Huddinge 2009/2010. Kultur-och fritidsnämnden och förvaltningen har påbörjat ett arbete med frågorna. Arbetet har bland annat resulterat i att speciella projektbidrag till jämställdhet infördes för ett antal år sedan och att förändrade kontantbidragsnormer tillämpas från innevarande år som syftar till att generellt öka stödet till föreningslivets tonårsverksamhet. En 3

kartläggning av ridsportens verksamhet och villkor i kommunen har också påbörjats. Skandinaviska Utvärderingsinstitutet UviAB genomförde 2011-2012 på kommunens uppdrag en översyn av det samlade stödet till föreningslivet i Huddinge kommun. Översynen presenterades för nämnden i maj 2012 och resulterade i ett förnyat uppdrag att fördjupa analysen med avseende på flickors idrottande och hur kommunen kan stödja detta idrottande för ökad jämlikhet mellan könen. För att få en bild av den barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs i Huddinge kommun har vi använt oss av olika källor. Främst gäller det uppgifter om genomförd verksamhet bland de bidragsberättigade föreningarna inom idrottsområdet som hämtats från kommunen och från Riksidrottsförbundet och bygger på de uppgifter som föreningarna själva lämnat. Uppgifterna är hämtade från åren 2010 och 2011 beroende på vilka uppgifter som varit de senast tillgängliga. Till bilden hör att kommunen från innevarande år 2012 förändrat sitt kontantstödssystem till föreningslivet. Den tidigare bidragsberättigade åldersgruppen 5-18 år har ersatts med åldersgruppen 7-20 år. Stödet har också differentierats så att högre aktivitetsstöd utgår ju äldre åldersgrupp verksamheten omfattar. Arbetssätt Vi har använt oss av följande arbetsmoment: * djupintervjuer av ansvariga personer inom kultur- och fritidsförvaltningen * genomgång av dokument och referensmaterial som kommunen tillhandahållit * fördjupad analys av tidigare insamlad data kring berörda lokaler och anläggningar * fördjupad analys av nya och tidigare insamlade data kring utbetalda föreningsbidrag och statligt lokalt aktivitetsstöd till idrottsföreningar i Huddinge kommun * insamling och analys av data kring medlemsantal i idrottsföreningarna i Huddinge kommun * enkät till föreningslivet om tänkbara egna och kommunala åtgärder för att öka flickors deltagande i idrottsverksamhet. Rapportens innehåll och uppläggning Vi har valt att så tydligt vi kunnat redovisa fakta om flickors idrottande i Huddinge kommun. Det material vi använt oss av är uppgifter från kommunen och uppgifter ur Riksidrottsförbundets omfattande och detaljerade statistik. Vid jämförelser med andra kommuner har vi i vissa fall utgått från de önskemål om jämförelsekommuner som kommunen angett och i andra fall använt uppgifter från utredningar vi gjort i andra kommuner. 4

Vi menar att hur viktiga och intressanta jämförelser med andra kommuner än kan vara så är situationen och de förändringar som sker i den egna kommunen allra viktigast. Tidigare utredningar inom kommunen och av utomstående kompletterar den bild vi vill visa. Synpunkter och förslag från idrottsföreningarna i kommunen kan också bidra till en ökad kunskap. Något om övriga - tidigare utredningar I rapporten Ung livsstil i Huddinge 2009/2010 av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson redovisas föreningsdeltagandet i olika åldersgrupper. Motsvarande undersökningar har genomförts i Stockholm, Jönköping, Haninge, Lidingö, Helsingborg, Norrköping och Linköping. I Huddinge kommun är 65 % av mellanstadieeleverna föreningsmedlemmar, nästan alla i en idrottsförening. Övrigt föreningsliv vid sidan av idrotten når omkring 5 % av barn och ungdomar i Huddinge. Deltagandet i idrottsförening är ungefär detsamma som i de övriga kommuner som undersökts när det gäller mellanstadieåldrarna. För tonårsgruppen i Huddinge är föreningsdeltagandet drygt 30 %, vilket är ett något lägre deltagande än i de flesta andra kommuner som ingått i undersökningen. Generellt är fler pojkar än flickor medlemmar i föreningslivet vilket också kommunens statistik visar. I rapporten Spontanidrott för vilka? har Blomdahl, Elofsson och Magnus Åkesson studerat kön och nyttjande av utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret i ett antal kommuner däribland Huddinge. Resultaten visar på en mycket kraftig pojkdominans när det gäller utnyttjandet av spontanidrottsplatser och andra aktivitetsytor. I en utredning från förvaltningen Anläggningskostnader i ett genusperspektiv redovisas en beräkning av hur investerings- och driftkostnader fördelas mellan män och kvinnor inom kultur- och fritidsnämndens olika verksamhetsområden. När det gäller idrottsanläggningar visar beräkningarna att 66 % av de sammantagna kostnaderna används av pojkar-män och 34 % av flickor- kvinnor. På områden inom kultursektorn som bibliotek och kulturskola används 55-62 % av flickor/kvinnor. Vi återkommer senare i rapporten till dessa utredningar. Inte enbart föreningsverksamhet för barn och unga i Huddinge Även om utredningsuppdraget handlar om flickors idrottande vill vi ge en mer övergripande bild av verksamhetsutbudet i kommunen genom några exempel utanför den egentliga idrotten. Kulturskolan har en stor verksamhet som når många barn- och ungdomar i skolåldrarna. 5

Kulturskolan hösten 2012 Ämne Elever Flickor Pojkar Registreringar Flickor Pojkar Dans 84 78 6 84 78 6 Drama 49 35 14 49 35 14 Musik 850 509 341 885 534 351 Introduktion 80 44 36 80 44 36 Ej uppgift 2 1 1 2 1 1 Summa 1 035 667 398 1 100 692 408 Av eleverna är 62 % flickor och 38 % pojkar. Antalet registreringar är något fler än antalet elever och innebär att vissa elever deltar i flera verksamheter. Även studieförbunden har en omfattande verksamhet för barn och unga i Huddinge. Ett exempel är ABF som har en verksamhet som inrymmer dans och lek för de minsta och dans i olika stilar som break, street, disco, zumba, balett mm för åldrarna 7-20 år. Vidare bedriver man teaterverksamhet för åldersgruppen 6-15 år, musik/instrument för 7-20 år och musik/band för 13 till 20 årsgruppen. Totalt har verksamheten nått 1 800 barn och ungdomar under år 2012. Könsfördelningen är totalt sett någorlunda jämn med en stor övervikt av flickor inom dansen och en stor majoritet pojkar inom musiken. Framför allt dansen i dess olika former kan ses som en fysisk aktivitet minst lika krävande som idrottsutövande i någon specialidrott. Vid en del av kommunens idrottsanläggningar finns möjligheter till träning och motion på egen hand vid alltifrån friluftsanläggningar och motionsspår till gym i flera anläggningar. I kommunen finns också privata gym för individuell och gruppträning. Kommunens fritidsgårdar har också inslag av fysiska aktiviteter i sin verksamhet. Även privata aktörer med inriktning mot barn och unga börjar etablera verksamhet inom bland annat dansverksamhet. I Huddinge finns FunkyKidz, enligt uppgift landets största dansskola med verksamhet på 160 orter, som i Huddinge har dansverksamhet för åldrar mellan 2 och 14 år. Totalt deltar ca 250 barn i verksamheten varav ett 80-tal är över 7 år merparten är flickor. 6

Är insatser till spontanidrotten något som ökar flickors idrottande? I de flesta kommuner diskuteras och genomförs insatser för att stärka möjligheter till spontanidrott i olika former, det vill säga idrottande och fysisk aktivitet vid sidan av den organiserade idrotten i föreningsregi. En vanlig åtgärd är att bygga en eller flera näridrottsplatser på skolgårdar eller centralt i bostadsområden. En annan åtgärd kan vara att anlägga en yta med ramper för skateboard. I rapporten Spontanidrott för vilka? redovisas undersökningar hur dessa spontanytor används och av vilka. Undersökningar har gjorts i sju kommuner främst i Stockholmsområdet varav Huddinge är en av dessa kommuner. Författarna Blomdahl, Elofsson och Åkesson redovisar också en del övriga resultat från mätningar som gjorts på andra håll i landet. Resultaten är likartade från alla mätningar. Ungefär 70-80 % av alla användare är pojkar vilket också var fallet i Huddinge där nyttjandet på en näridrottsplats och en yta för skate mättes. Vid spontanytor för lek är andelen flickor högre vilket troligen också är fallet vid näridrottsplatser på skolgårdar under skoltid. Ur jämställdhetssynpunkt kan därför den typen av satsningar tyckas missriktad men kan självklart ha andra värden. Om det är så att den här typen av ytor för spontanidrott når grupper och även vissa flickor som inte annars är aktiva så har ett syfte uppnåtts. Dessutom ges till exempel skateåkare kanske för första gången en anlagd plats för att utöva sin aktivitet. Dessutom är ofta den här typen av investeringar relativt små i förhållande till andra anläggningsinvesteringar. Är föreningsverksamheten för barn och ungdom i Huddinge kommun enbart idrott? Svar: Nej, men idrotten är helt dominerande och svarar för drygt 95 % av den barn- och ungdomsverksamhet som föreningslivet redovisar till kommunen. I likhet med situationen i de flesta kommuner är föreningslivets verksamhet för barn och ungdomar vid sidan av idrotten ganska liten. Detta dokumenteras och redovisas också i den rapport Ung livsstil i Huddinge 2009/2010 där ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och i gymnasiet svarat på en enkät om bland annat sitt deltagande i föreningslivet. I Huddinge kommun finns ett tiotal föreningar som tillsammans får ca 5 % av kommunens aktivitetsstöd. Totalt svarar dessa föreningar för ungefär 4 % av föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet i kommunen. Enligt rapporten Ung Livsstil i Huddinge 2009/2010 deltar omkring 5 % av barn och ungdomar i kommunen av föreningsverksamhet vid sidan av idrotten. Jämställdheten är klart bättre än inom idrotten, ca 45 % av verksamheten är flickverksamhet att jämföra med ca 35 % inom idrotten. Medlemskapen i övrigt föreningsliv utanför idrotten är jämt fördelade mellan flickor och pojkar. 7

Idrottsföreningarnas verksamhet i Huddinge Medlemmar 0-6 år - vi har här även tagit med uppgifter från föreningar utanför idrotten Typ av förening Antal Flickor Antal Pojkar Totalt Idrottsförening - 75 st 1 197 1 442 2 639 Etnisk förening - 5 st 251 259 510 Religiös förening - 3 st 9 2 11 Scoutkår - 4 st 0 0 0 Övriga - 11 st 2 1 3 Totalt och % 1 459-46 % 1 704-54 % 3 163 Uppgifterna är hämtade från innevarande år. Även om verksamhet för dessa åldrar numera inte är bidragsberättigad kan det vara intressant att redovisa det relativt stora medlemsantalet. För några föreningar saknas dessutom uppgifter om antalet medlemmar. Vi ser också att vissa föreningskategorier inte har medlemmar i den här åldersgruppen. Det är i idrottsföreningar och etniska föreningar som antalet barnmedlemskap är stort. Inom idrotten är könsfördelningen utifrån dessa uppgifter 45 % flickor och 55 % pojkar. För övrigt föreningsliv är könsfördelningen helt jämn. Medlemmar 7-20 år - vi har här även tagit med uppgifter från föreningar utanför idrotten Typ av förening Antal Flickor Antal Pojkar Totalt Idrottsförening 6 339 7 250 13 589 Etnisk förening 960 986 1 946 Religiös förening 64 44 108 Scoutkår 92 117 209 Övriga 65 64 129 Totalt och % 7 520-47 % 8 461-53 % 15 981 Uppgifterna är hämtade från innevarande år. Även här saknas uppgifter från några föreningar. Inom idrotten är könsfördelningen utifrån dessa uppgifter 47 % flickor och 53 % pojkar. För övrigt föreningsliv är könsfördelningen helt jämn. Uppgifterna ovan gäller samtliga medlemmar i Huddinges barn- och ungdomsföreningar. Av dessa är drygt 4 000 medlemmar i denna åldersgrupp bosatta i andra kommuner. Med två undantag får föreningarna bidrag även för de medlemmar som inte är bosatta i kommunen. För Ågesta Ridklubb där den stora majoriteten av medlemmarna är bosatta i Stockholms stad sker en fördelning av stödet till föreningen mellan de två kommunerna. Detsamma gäller Södertörns Simsällskap där Huddinge och Haninge kommuner ger stöd till föreningen utifrån var medlemmarna är bosatta och var verksamheten bedrivs. 8

Vilka är kommunens 10 största idrotter? Deltagartillfällen - 2011 Med deltagartillfälle menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen. Samtliga idrotter redovisas i bilagedelen. Idrott Deltagartillfällen Andel flickverksamhet Fotboll 180 862 29 % Ishockey 104 926 6 % Innebandy 91 867 30 % Handboll 50 760 59 % Ridsport 42 688 96 % Friidrott 29 798 61 % Basket 27 452 38 % Karate 24 237 22 % Gymnastik 23 289 82 % Badminton 18 034 39 % Fotbollen är den klart största idrotten. Samma förhållande gäller i alla kommuner i landet. Vad som skiljer Huddinge från andra kommuner är ishockeyns stora verksamhet i relation till exempelvis innebandy, ridsport och handboll. Visserligen är ishockey landets tredje största idrott men når totalt i landet knappt 23 % av fotbollens verksamhetsvolym. I Huddinge är ishockeyns relation till fotbollen nästan 60 % vad gäller verksamhetens omfattning. I en jämförelse med vår tidigare utredning som utgick från situationen 2010 har fotboll, innebandy, handboll, karate och gymnastik ökat sin verksamhet till 2011. Minskat i omfattning har ishockey, ridsport och friidrott. En storstadsregion medför alltid att kommuner och föreningar måste samverka. Föreningar är verksamma i flera kommuner och deltagare och medlemmar kommer från flera kommuner. Södertörns Simsällskap är ett sådant exempel där RF-statistiken visar att föreningen inte finns i Huddinge utan i Haninge. För ridsporten är situationen den motsatta. Ågesta Ridklubb har ett stort antal medlemmar och aktiva hemmahörande i Stockholms stad. Det löser kommunerna så att Huddinge ger allt kontantstöd till föreningen för att sedan debitera Stockholm för deras andel av verksamheten. Vilka är kommunens 10 största flickidrotter? Deltagartillfällen flickor 2011 Med deltagartillfälle menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen. Samtliga idrotter redovisas i bilagedelen. 9

Idrott Flickor Andel % av all flickverksamhet Fotboll 52639 22,1 % Ridsport 41037 17,2 % Handboll 30022 12,6 % Innebandy 27733 11,6 % Gymnastik 19076 8,0 % Friidrott 18222 7,6 % Basket 10528 4,4 % Badminton 7071 3,0 % Ishockey 6113 2,6 % Simsport* 9 000 4,0 % Som synes är fotbollen inte bara kommunens klart största idrott utan även den största flickidrotten. Det är vanligt i många kommuner att fotboll toppar listan över flickidrotter men det är inte vanligt att avståndet ner till ridsporten är så stort. Ökat sin verksamhet mellan åren 2010 och 2011 har Innebandy, handboll, gymnastik, ishockey och karate. Minskat har ridsport, friidrott, badminton och basket. *I Huddinge kommun finns ytterligare ett antal idrotter varav simning är den största. Den simverksamhet som Södertörns Simsällskap rapporterar till RF redovisas som verksamhet i Haninge kommun eftersom föreningen har sin hemvist i Haninge. För att kunna redovisa föreningens verksamhet i Huddinge har vi använt oss av kultur-och fritidsförvaltningens uppgifter om Södertörns Simsällskap. Eftersom åldersgränserna för kommunens aktivitetsstöd 2011, 5-18 år, inte är desamma som för det statliga stödet, 7-20 år, är uppgifterna inte helt jämförbara. Därför väljer vi att separat kommentera simsporten i vår rapport. Simsporten redovisar till kommunen drygt 9 000 deltagartillfällen genomförda av flickor vilket innebär att simningen är kommunens åttonde största flickidrott. Vilka är kommunens 10 största pojkidrotter? Deltagartillfällen pojkar 2011 Med deltagartillfälle menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen. Samtliga idrotter redovisas i bilagedelen. 10

Idrott Pojkar Andel % av all pojkverksamhet Fotboll 128223 29,5 % Ishockey 98813 22,8 % Innebandy 64134 14,8 % Handboll 20738 4,8 % Karate 18929 4,4 % Basket 16924 3,9 % Brottning 15735 3,6 % Tennis 11675 2,7 % Friidrott 11576 2,7 % Badminton 10963 2,5 % Även bland pojkar i åldrarna 7-20 år dominerar fotbollen. Det är en situation som gäller i alla kommuner. Att ishockey och innebandy kommer därefter är också mycket vanligt men här märks ännu tydligare ishockeyns popularitet i förhållande till övriga idrotter. Vilka är kommunens 10 största idrottsföreningar? Deltagartillfällen per förening 2011 Med deltagartillfälle menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen. Samtliga föreningar redovisas i bilagedelen. Förening Deltagartillfällen Andel flickverksamhet Stuvsta Idrottsförening 66095 27 % Huddinge Ishockeyklubb 55386 24 % Huddinge Idrottsförening 54872 22 % Segeltorps Idrottsförening 54684 27 % Huddinge Innebandysällskap 50014 17 % Huddinge Handbollklubb 27810 60 % KFUK-KFUM Huddinge BBK 27452 38 % Huddinge Allmänna Idrottssällskap 24432 53 % Skogås Handbollklubb 22950 58 % Ågesta Ridklubb 21963 96 % 11

Vilka är kommunens 10 största flickföreningar? Flickor - deltagartillfällen per förening 2011 Med deltagartillfälle menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen. Samtliga föreningar redovisas i bilagedelen. Förening Deltagartillfällen Flickor Andel av all flickverksamhet Ågesta Ridklubb* 21135 8,9 % Stuvsta Idrottsförening 18174 7,6 % Huddinge Handbollklubb 16787 7,0 % Segeltorps Idrottsförening 14535 6,1 % Huddinge Gymnastikförening 13566 5,7 % Huddinge Ishockeyklubb 13555 5,7 % Skogås Handbollklubb 13235 5,6 % Huddinge Allmänna Idrottssällskap 13037 5,5 % Huddinge Idrottsförening 12227 5,1 % KFUK-KFUM Huddinge BBK 10528 4,4 % *Ågesta Ridklubb har ett stort antal medlemmar och aktiva hemmahörande i Stockholms stad - drygt 70 % eller 521 av 716 medlemmar kommer därifrån. Det löser kommunerna så att Huddinge ger allt kontantstöd till föreningen för att sedan debitera Stockholm för deras andel av verksamheten. I tabellen ovan redovisas samtliga deltagartillfällen för Ågesta Ridklubb dvs. inte enbart deltagartillfällen för medlemmar boende i Huddinge kommun. Flera av de största flickföreningarna vid sidan av ridsporten bedriver sin verksamhet i ett stort antal lokaler till skillnad från många stora pojkföreningar som har verksamheten koncentrerad till anläggningar som föreningarna själva disponerar till stor del. 12

Vilka är kommunens 10 största pojkföreningar? Pojkar - deltagartillfällen per förening 2011 Med deltagartillfälle menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen. Samtliga föreningar redovisas i bilagedelen. Förening Deltagartillfällen Pojkar Andel av all pojkverksamhet Stuvsta Idrottsförening 47921 11,0 % Huddinge Idrottsförening 42645 9,8 % Huddinge Ishockeyklubb 41831 9,6 % Huddinge Innebandysällskap 41305 9,5 % Segeltorps Idrottsförening 40149 9,2 % Trångsunds Ishockeyförening 20216 4,7 % KFUK-KFUM Huddinge BBK 16924 3,9 % Flemingsbergs Idrottsklubb 15961 3,7 % Huddinge Brottarklubb 15735 3,6 % Skogås-Trångsunds FF 12 977 3,0 % Hur är jämställdheten inom Idrottsföreningarnas verksamhet? Svar: Jämställdheten inom idrotten i Huddinge är något sämre än i Sverige som helhet. Deltagartillfällen per kön 2011 Med deltagartillfälle menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen Flickor Pojkar Totalt 238 426-35,4 % 434 196-64,6 % 672 622 För all idrottsverksamhet i landet redovisar RF en könsfördelning med 60 % pojkverksamhet och 40 % flickverksamhet av den totala verksamheten. I Huddinge är andelen flickverksamhet 35,4 %, några procentenheter lägre än rikssnittet. En bidragande orsak till detta är förstås att fotboll, ishockey och innebandy är dominerande idrotter i kommunen. I många andra idrotter som handboll, basket, simning och friidrott är könsfördelningen mer jämn eller har en övervikt av flickor i verksamheten. Påpekas bör att de stora pojkdominerade lagidrotterna fotboll, ishockey och innebandy troligen tränar oftare än vissa flickdominerade idrotter. Det kan betyda att antalet individer som deltar i idrottsverksamhet har en större andel flickor än vad verksamhetsstatistiken visar. Det kan därför, enligt vår mening, finnas anledning att följa utvecklingen under de närmsta åren. 13

Ett annat sätt än att basera könsfördelningen på Riksidrottsförbundets statistik är att fortsätta genomföra kultur-och fritidsvaneundersökningar som bl.a. mäter ungdomars deltagande i föreningsverksamhet på individnivå. Vi vill också påpeka att studieförbunden bedriver en omfattande dansverksamhet för flickor som inte kommer med i statistiken från RF-idrotten. Ett exempel är ABF som aktiverar närmare 800 flickor i dansverksamhet. I många andra kommuner driver RFanslutna föreningar dansverksamhet och ökar på så sätt andelen flickverksamhet. Hur fördelas idrottsföreningarnas verksamhet på olika åldersgrupper? Svar: Idrottsföreningarna i Huddinge har den stora verksamheten i åldersgruppen 7-12 år. I åldersgruppen 17-20 år är andelen verksamhet något lägre än i de flesta andra kommuner i jämförelsen. Andelen verksamhet totalt pojkar och flickor i olika åldersgrupper i % av den totala verksamheten. Jämförelse med några kommuner. Kommun 7-12 år flickor och pojkar 13-16 år flickor och pojkar 17-20 år flickor och pojkar Huddinge 52 % 33 % 15 % Botkyrka 44 % 35 % 21 % Lidköping 38 % 40 % 22 % Haninge 53 % 31 % 16 % Tyresö 52 % 34 % 14 % Södertälje 45 % 36 % 19 % Varberg 43 % 37 % 20 % Jämförelsen visar att den största delen av den totala verksamheten i idrottsföreningarna i Huddinge kommun sker i åldersgruppen 7-12 år. Så är fallet även i Haninge och Tyresö. Liksom i Haninge och Tyresö är också andelen verksamhet i den äldre tonårsgruppen relativt låg. Det behöver inte betyda att verksamheten för tonåringar i Huddinge har en mindre omfattning än i de andra kommunerna eftersom den totala föreningsverksamheten i kommunen är mycket stor. Men tyngdpunkten i verksamheten ligger helt klart på yngre åldrar. En orsak till detta kan vara att kommunens kontantstöd till föreningarna inte tidigare - före 2012 - omfattat åldrarna 19 och 20 år och uppgifterna härrör från 2011. Den högre åldersgräns på 20 år som nu införts kombinerad med ett högre aktivitetsstöd till de äldre åldrarna kommer troligen att förändra den bild vi nu visat. 14

Hur stor är andelen flickor av den totala verksamheten i idrottsföreningarna i några kommuner? Svar: Andelen flickverksamhet av Huddingeföreningarnas totala verksamhet är jämn i alla tre åldersgrupperna. I de flesta kommuner minskar andelen flickverksamhet i högre åldrar Kommun 7-12 år % av total verksamhet 13-16 år % av total verksamhet 17-20 år % av total verksamhet Alla 7 20 år % av total verksamhet Huddinge 36 36 34 35 Botkyrka 38 38 31 37 Lidköping 43 41 32 40 Haninge 41 40 35 40 Tyresö 42 45 36 43 Södertälje 38 38 34 37 Varberg 40 42 38 40 I de allra flesta kommuner minskar andelen flickverksamhet av den totala verksamheten med stigande ålder. Mest påtagligt är detta i Botkyrka, Tyresö och Lidköping där pojkdominansen i 17-20 årsgruppen kraftigt ökat i förhållande till de yngre åldrarna. Huddinge har en mer jämn bild över alla tre åldersgrupperna. Pojkverksamheten dominerar men inte nämnvärt mer bland äldre tonåringar än i låg- och mellanstadiegruppen. Hur har idrottsföreningarnas verksamhet för flickor förändrats under 2000 -talet? Statligt lokalt aktivitetsstöd. Jämförelser över tid i Huddinge kommun åren 2002, 2007 och 2011. Antal deltagartillfällen bland flickor inom de största idrotterna. Idrott 2002 2007 2011 Fotboll 38 000 59 200 52 435 Ridsport 45 600 62 300 40 900 Handboll 20 000 20 100 30 000 Innebandy 13 300 28 600 27 700 Gymnastik 13 200 17 200 19 000 Friidrott 53 300 34 500 18 200 Basket 2 600 3 600 10 500 Badminton 6 700 9 200 7 100 Ishockey 5 500 6 700 6 000 Totalt alla idrotter 234 000 263 000 238 000 Under hela undersökningsperioden är fotboll och ridsport de största flickidrotterna. Ridsporten har kraftigt minskat i verksamhet de senaste åren, något som också är fallet i hela landet. Enligt Ridsportförbundet är villkoren i många kommuner fortfarande sämre än för många andra idrotter vilket tillsammans med höga deltagaravgifter kan vara förklaringar till den utveckling som skett. Det är troligen också så att ridanläggningarna 15

inte längre på samma sätt är fritidsgårdar för flickor där man tillbringar merparten av sin fritid. Att kommunen nu inlett en översyn av ridsportens villkor och stödet till ridsporten ser vi därför som mycket positivt. Vi kan konstatera att flickverksamheten inom flera idrotter ökat kraftigt under den tioårsperiod vi undersökt. Innebandy, handboll, gymnastik och basket visar ökad verksamhet, de är också alla inomhusidrotter med behov av halltider något som vi förstått är en bristvara i kommunen. I vår enkät till föreningslivet nämner också flera föreningar att bristen på tider är ett hinder för ökad flick- verksamhet. Något förvånande är friidrottens mycket stora tillbakagång. Friskis och Svettis redovisar sin verksamhet under rubriken friidrott i denna RF-statistik alla tre åren men har ingen del i den minskning som skett. Ser vi till all idrottsverksamhet som utövas av flickor har verksamheten ökat sedan 2002 men minskat sedan 2007. Minskningen ligger främst inom ridsporten och friidrotten. Simsport Observera att simning inte finns med i sammanställningen ovan. Orsaken är som tidigare nämnts att Södertörns Simsällskap är registrerad som en Haningeförening hos Riksidrottsförbundet och all sim-verksamhet sammanslagen i statistiken. Simsportens verksamhet i Huddinge omfattade 2011 för flickor drygt 9 000 deltagartillfällen och är kommunens åttonde största idrottsverksamhet på flicksidan. Vilka är de största flickidrotterna i Huddinge kommun i olika åldersgrupper år 2011? Vilka idrotter behåller flickor upp i högre åldrar? I tabellen redovisas antalet deltagartillfällen bland flickor. Idrott 7-12 år Idrott 13-16 år Idrott 17-20 år Fotboll 28 800 Fotboll 18 700 Innebandy 6 800 Ridsport 21 600 Handboll 15 600 Friidrott 5 600 Gymnastik 14 900 Ridsport 13 800 Ridsport 5 500 Innebandy 12 600 Innebandy 8 300 Fotboll 5 000 Handboll 10 200 Friidrott 6 700 Handboll 4 200 Friidrott 5 900 Gymnastik 4 000 Basket 2 000 Basket 4 800 Basket 3 600 Ishockey 1 500 Badminton 4 200 Ishockey 2 200 Badminton 1 000 Karate 4 000 Badminton 1 900 Karate 200 Ishockey 2 500 Karate 1 100 Gymnastik 200 Intressant är att se hur deltagandet i olika idrotter förändras i olika åldersgrupper. Fotbollen och ridsporten som är så dominerande i åldersgruppen under 13 år passeras i de äldre tonåren av flera andra idrotter. Något förenklat kan man säga att innebandy, handboll och basket behåller varannan 7-12- åring upp i övre tonåren, ridsporten var fjärde och fotbollen var sjätte. Den stora förloraren i tonårsgrupperna är gymnastiken enligt de uppgifter som rapporterats in till RF. 16

Hur stor är idrottsföreningarnas verksamhet i Huddinge kommun i jämförelse med andra kommuner? Svar: Idrottsföreningarnas verksamhet i Huddinge är större än motsvarande verksamhet i de flesta andra kommuner i jämförelsen. Deltagartillfällen statligt lokalt aktivitetsstöd 2011 För att kunna jämföra verksamheten i olika kommuner har vi fördelat den totala idrottsverksamheten på antalet barn och ungdomar i åldersgruppen 7-20 år. Kommun Invånare 7-20 år Deltagartillfällen Tillfällen/ invånare Huddinge 18373 672622 36,6 Botkyrka 15447 405880 26,3 Borås 16951 539232 31,8 Eskilstuna 16132 505994 31,4 Gävle 15457 542455 35,1 Haninge 14023 341245 24,3 Nacka 16739 637819 38,1 Södertälje 15433 398862 25,8 Tyresö 8768 336121 38,3 Täby 12259 574880 46,9 I jämförelsen ovan är Täby den kommun som har den största totala verksamheten både pojkar och flickor- per innevånare i bidragsberättigad ålder. Huddinge hävdar sig väl i jämförelsen och ligger ungefär i nivå med Nacka och Tyresö men har betydligt större verksamhetsvolym än Södertälje, Haninge och Botkyrka. Tabellen visar inte hur många individer som idrottar, bara verksamhetsvolymen fördelat på det totala antalet barn och ungdomar. 17

Har Huddinge kommun mindre verksamhet för flickor i idrottsföreningar än andra kommuner? Svar: Nej, Huddinge kommun har större flickverksamhet än de flesta andra kommuner i jämförelsen. Deltagartillfällen - statligt lokalt aktivitetsstöd - fördelat på pojkar och flickor Kommun inv 7-20 år pojkar Tillfällen pojkar Tillfällen/ invånare inv 7-20 år flickor Tillfällen flickor Tillfällen/ invånare Huddinge 9390 434196 46,2 8983 238426 26,5 Botkyrka 7512 262073 34,9 7935 143807 18,1 Borås 8260 360846 43,7 8691 178386 20,5 Eskilstuna 7882 307504 39,0 8250 198490 24,1 Gävle 7603 349393 46,0 7854 193062 24,6 Haninge 6811 207650 30,5 7212 133595 18,5 Nacka 8640 406374 47,0 8099 231445 28,6 Södertälje 7930 250099 31,5 7503 148763 19,8 Tyresö 4556 191221 42,0 4212 148763 35,3 Täby 6383 363389 56,9 5876 144900 24,7 I alla kommuner är pojkverksamheten större än flickverksamheten i de bidragsberättigade åldrarna 7-20 år. Skillnaden mellan kommunerna är stor där Täby har en väsentlig skillnad i relationen pojk- respektive flickverksamhet i jämförelse med Tyresö. Frånsett Tyresö har Nacka och Huddinge den största volymen flickverksamhet bland de tio kommuner vi jämfört. Vi menar att det här är en någorlunda rättvis metod att jämföra verksamheten i olika kommuner. Vi kan till exempel se att flickverksamheten i Huddinge är betydligt större än flickverksamheten i Botkyrka, Haninge och Södertälje trots att andelen flickverksamhet i procent av den totala verksamheten är större i dessa tre kommuner. 18

Är idrottsverksamheten för pojkar dyrare för kommunen än verksamheten för flickor? Svar: Det går inte per definition att säga att pojkverksamheten är dyrare än flickverksamheten per tidsenhet. Däremot kan vi säga att kommunen investerat mer i anläggningar för pojkdominerade idrotter och som används mer av pojkar än flickor. Rent generellt kan sägas att en träningstimme på is eller i en sporthall naturligtvis inte är dyrare för kommunen om en grupp pojkar använder anläggningen än om en grupp flickor har sin träning där. Frågan är snarare om pojkar och flickor använder olika anläggningstyper och dessa anläggningar är olika dyra för kommunen att bygga och driva. Erfarenhetsmässigt vet vi att vissa verksamheter är dyrare för kommunen. Verksamhet på konstfrusen is och i simhallar är exempel på sådana verksamheter. Erfarenhetsmässigt vet vi också att inomhusidrotter främst lagsporter är mer jämställda än verksamheter på isbanor och konstgräsplaner. Förvaltningen har i en utredning om Anläggningskostnader ur ett genusperspektiv granskat kostnaderna för alla idrottsanläggningar i kommunen, såväl investeringskostnader som driftkostnader. Vidare har man utifrån de kunskaper och erfarenheter som finns beräknat hur stor andel av användandet av respektive anläggning som män respektive kvinnor står för. Utredningen redovisas i en bilaga till rapporten. Resultatet visar att två tredjedelar - 66 % - av de totala investeringskostnaderna är riktade mot och används av pojkar/män. Det motsvarar ganska väl den skillnad i verksamhetsvolym som redovisats där könsfördelningen inom idrottsföreningarnas redovisade verksamhet var 65 % pojkar/män år 2011. Vi kan inte per definition säga att pojkverksamheten är dyrare än flickverksamheten per tidsenhet. Däremot kan vi säga att kommunen investerat mer i anläggningar för pojkdominerade idrotter och som används mer av pojkar än flickor. Ska jämställdheten förbättras bör framtida investeringar styras mot de anläggningstyper där användandet är mer jämställt och där föreningar och förvaltning upplever att det finns en brist på lokaler. Det gäller till exempel inomhuslokaler för gymnastik, dans och olika lagsporter. Ett område där skillnader skulle kunna påvisas är mellan föreningar med kostnader för egna lokaler och föreningar som har hela sin verksamhet i kommunala kostnadsfria lokaler. I vår tidigare utredning visade vi på sådana skillnader. Det är i första hand en rättvisefråga mellan föreningar och inte en jämställdhetsfråga. Skulle det däremot visa sig att till exempel ridklubbarna med stor flickverksamhet generellt har sämre villkor än föreningar med stor pojkverksamhet så finns orättvisor. Den pågående kartläggningen av ridsportens förutsättningar och villkor kommer att närmare belysa den situation som gäller för närvarande. I kommunens lokalförsörjningsplan listas de investeringar som kan bli aktuella under perioden 2013-2022. Där finns angivet såväl nybyggnation som ombyggnad av sporthallar, något som ligger i linje med föreningarnas önskemål inte minst för att bättre kunna stödja flickors idrottande. 19

Rapporten Ung livsstil i Huddinge 2009/2010 visar att det framförallt inom gymnasieåldrarna finns ett stort intresse för att motionera och utöva fysisk aktivitet på egen hand. 80 % av såväl pojkar som flickor vill motionera varje vecka och gärna på gym. Detta bör också beaktas i den framtida planeringen. Rapporten visar också vilka lokaler och anläggningar som olika åldersgrupper anser kommunen ska satsa på. Förutom gymintresset hos den övre tonårsgruppen lyfts simanläggningar utom- och inomhus fram liksom fotbollsplaner och lokaler för dans. När vi diskuterar kostnaden för olika verksamheter och olika idrotter kan man se det ur olika perspektiv. Vad vi granskar här är kommunens kostnader för olika idrotter. Dessa kostnader är bland annat beroende av investerings- och driftkostnader för olika anläggningar, hur många anläggningar som finns inom olika kategorier och verksamheternas omfattning. Ett annat perspektiv är föreningens kostnader för att bedriva sin verksamhet. Dessa kostnader påverkas också till viss del av kommunens insatser i form av kontantbidrag och lokalsubventioner. Men föreningens ambitioner i form av elitsatsningar, genomförande av träningsläger, anställd personal och avlönade tränare med mera styr också till stor del de kostnader föreningen har för den verksamhet de bedriver. Ett tredje perspektiv är individens kostnader för att utöva sin idrott. Här påverkar kostnader för utrustning, medlemsavgifter och träningsavgifter bilden men även mer indirekta kostnader som transporter till och från tävling och träning. I en diskussion om kostnader för olika idrotter får man försöka skilja de olika perspektiven för att ge en tydlig och rättvisande beskrivning. Enkät till föreningslivet om idrott och jämlikhet mellan könen I en enkät till kommunens idrottsföreningar ställdes en del frågor om hur föreningarna såg på sitt eget och kommunens arbete med att stödja flickors idrottande. Svar lämnades av 35 föreningar. Ett tiotal av dessa hade 400 eller fler barn- och ungdomsmedlemmar men svar kom också från några föreningar med i huvudsak vuxenmedlemmar. På frågan om hur viktigt det var att Huddinge kommun stödjer flickors idrottande blev resultatet 4,8 på en femgradig skala, det vill säga nästan alla såg det som mycket viktigt. På nästa fråga som gällde att betygsätta hur väl kommunen stödjer flickors idrottande blev betyget 3,4 på den femgradiga skalan. I följdfrågor fick föreningarna dels ange hur man i den egna föreningen skulle kunna arbeta med området och dels ge förslag till vad kommunen skulle kunna göra för att stödja flickors idrottande. Enkäten med föreningarnas svar och kommentarer redovisas i bilaga. Vad anser föreningarna att de själva kan göra för att stödja flickors idrottande? Bland svaren från föreningarna kan nämnas: Ökad ledarutbildning, framförallt för kvinnliga ledare. Ha speciella samlingar bara för flickor. Speciell eftermiddagsverksamhet enbart för flickor. Läger under lov för flickor. Erbjuda gratis utrustning. Utbildning i kostfrågor. Fler kvinnor i styrelser. Besöka skolor för att informera. Tona ner tävlingsinriktningen. Bra träningstider till flickor. Verksamhet på flickors villkor. Fördela resurserna lika vad gäller halltider och bidrag. 20

Vad anser föreningarna att kommunen kan göra för att stödja flickors idrottande? Bland svaren kan nämnas: Mindre hallar och gymnastiksalar duger bara det byggs förråd för material. Högre kontantbidrag för tjejer och/eller rekryteringsbonus. Fördela träningstider jämt mellan pojkar och flickor. Starta ett forum för diskussion om jämställdhetsfrågor så föreningar kommer in tidigt i planeringsstadiet. Bygg anläggningar för sporter med flickverksamhet. Låt flickor träna gratis första säsongen. Anpassa omklädningsrummen till tjejer med avskilda duschutrymmen, papperkorgar för sanitetsbindor. Kartlägg vilka idrotter tjejer är intresserade av och förmedla detta till föreningarna. Driv offentliga kampanjer för ökad flickidrott. Information ut till alla hushåll. Fler förråd i anslutning till skolgymnastiksalar. Satsa på inomhuslokaler för gymnastik och lagidrotter. Stöd till tränar/ledarutbildning för kvinnor. Anordna tjejkvällar i olika anläggningar. Stötta aktiviteter för invandrartjejer i Vårby och Flemingsberg. Uppmuntra och utbilda ledare. 21

Sammanfattning och synpunkter Flickors idrottande i Huddinge kommun sker inte bara inom den organiserade föreningsidrotten. Det tycks som intresset för ett mer individuellt utövande av fysisk aktivitet och idrott enskilt eller tillsammans med någon kamrat växer hos både flickor och pojkar. Det kan utläsas ur de rapporter vi tidigare refererat till och även i erfarenheter från kommunala och privata gym. Det är något som sker inte bara i Huddinge utan troligen i hela landet. Studieförbundens dansverksamhet och privata dansskolor är ett annat exempel på en sådan utveckling. Det är dock framförallt föreningslivet som har en mycket omfattande idrottsverksamhet för flickor i kommunen. Jämställdheten inom idrottsföreningarnas verksamhet i Huddinge är visserligen sämre än i landet som helhet med drygt 35 % av verksamheten i form av flickverksamhet att jämföra med 40 % för hela landet. Den totala verksamheten för både flickor och pojkar är emellertid stor i kommunen i jämförelse med de grannkommuner vi jämfört med. Det betyder i sin tur att Huddinges flickverksamhet inom idrotten också är betydligt större än många andra kommuners flickverksamhet trots att jämställdheten på papperet kan se bättre ut i dessa kommuner. Föreningarnas verksamhet är mycket stor inom gruppen 7-12 år och relativt liten i åldersgruppen 17-20 år vid en jämförelse med andra kommuner. En orsak till detta kan vara att kommunens stöd slutade vid 18 år till och med 2011. Det nya stödsystemet med en övre åldersgräns på 20 år och ett högre kontantbidrag till de äldre åldrarna kommer troligen att förändra bilden. Kontanta bidrag till flickor I det förändrade stödsystem som kommunen tillämpar från 2012 ges högre aktivitetsstöd ju äldre deltagarna är. Däremot är stödet detsamma för de flickor och pojkar som deltar. Det finns i och för sig inget som hindrar kommunen att även differentiera stödet mellan könen, men så har inte skett. Erfarenheter från andra kommuner visar också att det troligen är andra faktorer än ett generellt större kontantstöd till flickor som har större betydelse när det gäller att öka deltagandet i idrottsföreningarnas verksamhet. Riktade bidrag i form av projektbidrag eller, som framkom i föreningsenkäten, stöd för tjejverksamhet i bostadsområden med många flickor med invandrarbakgrund kan vara mer framgångsrikt. Örebro kommun har till exempel i samverkan med olika religiösa församlingar lyckats mycket bra med idrottsverksamhet för flickor i invandrartäta bostadsområden. Speciella insatser eller bidrag från kommunens sida när det gäller utbildning för kvinnliga ledare önskas också från föreningshåll Tidsfördelning i anläggningar Undersökningar i Huddinge och i andra kommuner visar att flickor inte får sämre tider i lokaler och anläggningar än pojkar, det vill säga flickors tider ligger inte senare på kvällar eller i övrigt på sämre tider än de tider pojkar tilldelas. Däremot kan diskuteras om flickor får tillräckligt med tider i förhållande till den verksamhet som bedrivs och för att kunna utöka verksamheten. 22

Den mest jämställda verksamheten bedrivs inomhus i lokaler som efterfrågas och används av många idrotter. Det är i sporthallar och liknande lokaler som tidsbristen är störst och där de växande flickidrotterna handboll, innebandy, basket och gymnastik upplever att de inte får tillräckligt med tider. Här ska också sägas att bristen på tider i dessa anläggningar även gäller föreningslivets verksamhet för pojkar. De olika specialförbunden har sina egna regler för tilldelning av tider, men det gäller framförallt mer elitinriktad idrott och baseras på divisionstillhörighet och deltagandet i olika seriesystem. När det gäller barn- och ungdomsverksamhet behandlas flickor och pojkar i allmänhet likvärdigt. De flesta föreningar tilldelas tider utifrån sin planerade totala verksamhet och kommunen öronmärker inte tider speciellt för respektive förenings flicklag. Det är föreningarna själva som har största påverkansmöjligheten vid fördelningen mellan könen av de tider föreningarna fått. Även här är det teoretiskt möjligt för kommunen att mer i detalj styra fler tider mot flickor men det skulle troligen medföra en hel del praktiska och administrativa problem. Vi tror att de allra flesta föreningar har en ambition att stödja flickors idrottande för en ökad jämlikhet mellan könen och att denna ambition ökat på senare år. En fortsatt dialog med föreningslivet i jämställdhetsfrågor är därför enligt vår mening viktig. Investeringar och åtgärder i anläggningar - för föreningsverksamhet och för individuellt bruk Om kommunen vill stödja flickors idrottande bör framtida anläggningsinvesteringar främst ske på områden där flickor efterfrågar mer utrymme och för de idrotter som flickor har ett stort intresse att delta i. Det betyder inomhusanläggningar som passar lagsporter som basket, handboll och innebandy. Gymnastik är ytterligare en idrott som växer och säger sig behöva mer tider. Kommunen har också planer på ny- och ombyggnad av idrottshallar de närmaste åren. Vissa idrotter har uttryckt ett behov av att kunna koncentrera sin verksamhet till färre lokaler och anläggningar. Anledningarna är dels att öka klubbkänslan när flera grupper och åldrar finns i samma anläggning och dels att kunna förvara material och utrustning på ett mer rationellt sätt. Kommunen bör därför se om fler lokaler än idag kan bli en- eller tvåsportsanläggningar d v s bli lokaler som specialutrustas för t ex gymnastik eller innebandy dit verksamheten styrs. Detta måste vägas mot negativa konsekvenser som t.ex. längre avstånd till och från träningar. En specialhall för gymnastik skulle naturligtvis medföra att tider i nuvarande anläggningar frigörs. I bilagan Anläggningskostnader ur ett genusperspektiv visas beräkningar inte bara av investerings- och driftkostnader för kommunens idrottsanläggningar utan även bedömningar av hur stor andel av användarna som är flickor/kvinnor respektive pojkar/män. Där framgår också tydligt att den mest jämställda verksamheten sker i idrottshallar medan bollplaner och isytor domineras av pojkar/män. När det gäller åtgärder i befintliga anläggningar har föreningarna i den enkätundersökning som gjorts pekat på stora brister i nuvarande omklädningsrum som de menar är byggda för och anpassade till pojkar/män. På ett enkelt sätt med draperier 23

som avskiljer duschutrymmen för olika omklädningsrum, papperskorgar för sanitetsbindor, speglar, hårtorkar etc. skulle dessa utrymmen bli mer tjejanpassade. Fler förrådsutrymmen i anslutning till mindre gymnastiksalar skulle göra det möjligt att flytta verksamhet för lägre åldrar dit och frigöra tider i idrottshallar. Toaletter i anslutning till friluftsområden och motionsspår är också ett förslag som förts fram. I Ung livsstil i Huddinge 2009/2010 redovisas det stora intresset för motion för fysisk aktivitet som finns inte minst i tonårsgrupperna. Här finns också ett intresse för att kunna vara aktiv på egen hand eller tillsammans med kompisar. Gymbesök är ett sådant intresse. I befintliga och nya anläggningar bör möjligheterna att möta intresset tillgodoses. 24