nr 2/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 24 KST 25 KST 26 KST 27 KST 28 KST 29 KST 30 KST 31 Mötets konstituering Fullmäktigemotion om utredning av förfaringssätt inom kommunens administration Fullmäktigemotion om utredning av förfaringssätt inom kommunens administration Fullmäktigemotion om utredning av förfaringssätt inom kommunens administration Fullmäktigemotion om utredning av förfaringssätt inom kommunens administration Fullmäktigemotion om utredning av förfaringssätt inom kommunens administration Fullmäktigemotion om utredning av förfaringssätt inom kommunens administration Förteckning över motioner som fullmäktigeledamöter har gjort och som är under beredning enligt fullmäktiges arbetsordning KST 32 Kommuninvånarnas initiativ år 2012 KST 33 KST 34 KST 35 KST 36 KST 37 KST 38 KST 39 Fullmäktigemotion om att öka undervisning i konstämnen i kommun Utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag Representanter till Sydkustens landskapsförbunds förbundsmöte Ekonomisk uppföljning Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänsteinnehavarbeslut Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Övriga ärenden
MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 2/2013 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl. 18.00-19.57 paus kl. 19.05-19.17 Närvarande medlemmar Laaksonen Merja, ordförande Karell Anders, medlem Koroma-Hintikka Maria, medlem Louekoski Vesa-Matti, medlem Martin Kirsi, medlem Parviainen Kristian, medlem Pitkänen Kirsti, medlem Sneck Minna, medlem Svanfeldt Stefan, medlem Tanskanen Veikko, medlem Valtavaara Heikki, ersättare Övriga närvarande Nordström Marcus, KST I vice ordförande Penttinen Arto, FGE II vice ordförande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör, ej närvarande 25-26, 28, 30 Sorvanto Jarkko, förvaltningsdirektör, ej närvarande 28-29 Kiili Sari, personalchef, närvarade 24-30 Ärenden 24-39 Underskrifter Merja Laaksonen ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare 24-27, 30-39 Sari Kiili protokollförare 28-29 Kirsi Martin protokolljusterare Maria Koroma-Hintikka protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset 18.2.2013 Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningsdirektör
Sida 3 KST 24 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. Beslut: beslöt 1. konstatera mötet lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja Kirsi Martin och Maria Koroma-Hintikka till protokolljusterare. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 4 KH:41 /2013 KST 25 FULLMÄKTIGEMOTION OM UTREDNING AV FÖRFARINGSSÄTT INOM KOMMUNENS ADMINISTRATION Fullmäktigemedlem Valtavaara har 14.1.2013 inlämnat en fullmäktigemotion som han själv ensam har undertecknat och som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration. Fastän motionen i fråga har adresserats till revisionsnämnden är det kommunstyrelsen som enligt 5 i kommunfullmäktiges arbetsordning behandlar motioner som inlämnas av fullmäktigeledamöter, och motionen har vid kommunfullmäktiges möte 14.1.2013 också skickats till kommunstyrelsen för behandling. Fullmäktigemotionen finns i sin helhet som tilläggsmaterial. Som tilläggsmaterial finns en utredning som gäller ärendet. Förslag: Behandling: föreslår att kommunfullmäktige antecknar beskrivningsdelen för kännedom som svar till en fullmäktigemotion av 14.1.2013 som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration och konstaterar att motionen har slutbehandlats och skickar paragrafen till revisionsnämnden för kännedom. Kommundirektör Isotupa avlägsnade sig som jävig och var inte närvarande då detta ärende behandlades och beslut fattades. Förvaltningsdirektör Sorvanto fungerade som föredragande. De ändringar som föredraganden har gjort i beskrivningsdelen har beaktats i protokollet. Louekoski understödd av Valtavaara föreslog följande: antecknar sig motionen i fråga som Valtavaara har inlämnat till revisionsnämnden och respektive utredning enbart för kännedom. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag, röstar ja och de, som understöder Louekoskis förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandes förslag med 9 röster (Karell, Koroma- Hintikka, Laaksonen, Martin, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Svanfeldt, Tanskanen) mot 2 röster (Valtavaara, Louekoski). Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 5 Beslut: Förslaget godkändes. Louekoski och Valtavaara lämnade avvikande åsikt. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 6 KH:42 /2013 KST 26 FULLMÄKTIGEMOTION OM UTREDNING AV FÖRFARINGSSÄTT INOM KOMMUNENS ADMINISTRATION Fullmäktigemedlem Valtavaara har 14.1.2013 inlämnat en fullmäktigemotion som han själv ensam har undertecknat och som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration. Fastän motionen i fråga har adresserats till revisionsnämnden är det kommunstyrelsen som enligt 5 i kommunfullmäktiges arbetsordning behandlar motioner som inlämnas av fullmäktigeledamöter, och motionen har vid kommunfullmäktiges möte 14.1.2013 också skickats till kommunstyrelsen för behandling. Fullmäktigemotionen finns i sin helhet som tilläggsmaterial. Som tilläggsmaterial finns en utredning som gäller ärendet. Förslag: Behandling: föreslår att kommunfullmäktige antecknar beskrivningsdelen för kännedom som svar till en fullmäktigemotion av 14.1.2013 som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration och konstaterar att motionen har slutbehandlats och skickar paragrafen till revisionsnämnden för kännedom. Kommundirektör Isotupa avlägsnade sig som jävig och var inte närvarande då detta ärende behandlades och beslut fattades. Förvaltningsdirektör Sorvanto fungerade som föredragande. De ändringar som föredraganden har gjort i beskrivningsdelen har beaktats i protokollet. Louekoski understödd av Valtavaara föreslog följande: antecknar sig motionen i fråga som Valtavaara har inlämnat till revisionsnämnden och respektive utredning enbart för kännedom. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag, röstar ja och de, som understöder Louekoskis förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandes förslag med 9 röster (Karell, Koroma- Hintikka, Laaksonen, Martin, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Svanfeldt, Tanskanen) mot 2 röster (Valtavaara, Louekoski). Beslut: Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 7 Louekoski och Valtavaara lämnade avvikande åsikt. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 8 KH:43 /2013 KST 27 FULLMÄKTIGEMOTION OM UTREDNING AV FÖRFARINGSSÄTT INOM KOMMUNENS ADMINISTRATION Fullmäktigemedlem Valtavaara har 14.1.2013 inlämnat en fullmäktigemotion som han själv ensam har undertecknat och som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration. Fastän motionen i fråga har adresserats till revisionsnämnden är det kommunstyrelsen som enligt 5 i kommunfullmäktiges arbetsordning behandlar motioner som inlämnas av fullmäktigeledamöter, och motionen har vid kommunfullmäktiges möte 14.1.2013 också skickats till kommunstyrelsen för behandling. Fullmäktigemotionen finns i sin helhet som tilläggsmaterial. Som tilläggsmaterial finns en utredning som gäller ärendet. Förslag: Behandling: föreslår att kommunfullmäktige antecknar beskrivningsdelen för kännedom som svar till en fullmäktigemotion av 14.1.2013 som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration och konstaterar att motionen har slutbehandlats och skickar paragrafen till revisionsnämnden för kännedom. Den korrigerade utredningen utdelades på mötet. De ändringar som föredraganden har gjort i beskrivningsdelen har beaktats i protokollet. Louekoski understödd av Valtavaara föreslog följande: antecknar sig motionen i fråga som Valtavaara har inlämnat till revisionsnämnden och respektive utredning enbart för kännedom. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag, röstar ja och de, som understöder Louekoskis förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandes förslag med 9 röster (Karell, Koroma- Hintikka, Laaksonen, Martin, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Svanfeldt, Tanskanen) mot 2 röster (Valtavaara, Louekoski). Beslut: Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 9 Louekoski och Valtavaara lämnade avvikande åsikt. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 10 KH:44 /2013 KST 28 FULLMÄKTIGEMOTION OM UTREDNING AV FÖRFARINGSSÄTT INOM KOMMUNENS ADMINISTRATION Fullmäktigemedlem Valtavaara har 14.1.2013 inlämnat en fullmäktigemotion som han själv ensam har undertecknat och som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration. Fastän motionen i fråga har adresserats till revisionsnämnden är det kommunstyrelsen som enligt 5 i kommunfullmäktiges arbetsordning behandlar motioner som inlämnas av fullmäktigeledamöter, och motionen har vid kommunfullmäktiges möte 14.1.2013 också skickats till kommunstyrelsen för behandling. Fullmäktigemotionen finns i sin helhet som tilläggsmaterial. Som tilläggsmaterial finns en utredning som gäller ärendet. Förslag: Behandling: föreslår att kommunfullmäktige antecknar beskrivningsdelen för kännedom som svar till en fullmäktigemotion av 14.1.2013 som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration och konstaterar att motionen har slutbehandlats och skickar paragrafen till revisionsnämnden för kännedom. Kommundirektör Isotupa och förvaltningsdirektör Sorvanto avlägsnade sig som jäviga och var inte närvarande då detta ärende behandlades och beslut fattades. s ordförande fungerade som föredragande. Personalchef Kiili fungerade som protokollförare. De ändringar som föredraganden har gjort i beskrivningsdelen har beaktats i protokollet. Louekoski understödd av Valtavaara föreslog följande: antecknar sig motionen i fråga som Valtavaara har inlämnat till revisionsnämnden och respektive utredning enbart för kännedom. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag, röstar ja och de, som understöder Louekoskis förslag, röstar nej. Vid förrättad om- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 11 röstning vann föredragandes förslag med 9 röster (Karell, Koroma- Hintikka, Laaksonen, Martin, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Svanfeldt, Tanskanen) mot 2 röster (Valtavaara, Louekoski). Beslut: === Förslaget godkändes. Louekoski och Valtavaara lämnade avvikande åsikt. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 12 KH:45 /2013 KST 29 FULLMÄKTIGEMOTION OM UTREDNING AV FÖRFARINGSSÄTT INOM KOMMUNENS ADMINISTRATION Fullmäktigemedlem Valtavaara har 14.1.2013 inlämnat en fullmäktigemotion som han själv ensam har undertecknat och som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration. Fastän motionen i fråga har adresserats till revisionsnämnden är det kommunstyrelsen som enligt 5 i kommunfullmäktiges arbetsordning behandlar motioner som inlämnas av fullmäktigeledamöter, och motionen har vid kommunfullmäktiges möte 14.1.2013 också skickats till kommunstyrelsen för behandling. Fullmäktigemotionen finns i sin helhet som tilläggsmaterial. Som tilläggsmaterial finns en utredning som gäller ärendet. Förslag: Behandling: föreslår att kommunfullmäktige antecknar beskrivningsdelen för kännedom som svar till en fullmäktigemotion av 14.1.2013 som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration och konstaterar att motionen har slutbehandlats och skickar paragrafen till revisionsnämnden för kännedom. Förvaltningsdirektör Sorvanto avlägsnade sig som jävig och var inte närvarande då detta ärende behandlades och beslut fattades. Personalchef Kiili fungerade som protokollförare. De ändringar som föredraganden har gjort i beskrivningsdelen har beaktats i protokollet. Louekoski understödd av Valtavaara föreslog följande: antecknar sig motionen i fråga som Valtavaara har inlämnat till revisionsnämnden och respektive utredning enbart för kännedom. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag, röstar ja och de, som understöder Louekoskis förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandes förslag med 9 röster (Karell, Koroma- Hintikka, Laaksonen, Martin, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Svanfeldt, Tanskanen) mot 2 röster (Valtavaara, Louekoski). Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 13 Beslut: Förslaget godkändes. Louekoski och Valtavaara lämnade avvikande åsikt. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 14 KH:46 /2013 KST 30 FULLMÄKTIGEMOTION OM UTREDNING AV FÖRFARINGSSÄTT INOM KOMMUNENS ADMINISTRATION Fullmäktigemedlem Valtavaara har 14.1.2013 inlämnat en fullmäktigemotion som han själv ensam har undertecknat och som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration. Fastän motionen i fråga har adresserats till revisionsnämnden är det kommunstyrelsen som enligt 5 i kommunfullmäktiges arbetsordning behandlar motioner som inlämnas av fullmäktigeledamöter, och motionen har vid kommunfullmäktiges möte 14.1.2013 också skickats till kommunstyrelsen för behandling. Fullmäktigemotionen finns i sin helhet som tilläggsmaterial. Som tilläggsmaterial finns en utredning som gäller ärendet. Förslag: Behandling: föreslår att kommunfullmäktige antecknar beskrivningsdelen för kännedom som svar till en fullmäktigemotion av 14.1.2013 som gäller utredning av förfaringssätt inom kommunens administration och konstaterar att motionen har slutbehandlats och skickar paragrafen till revisionsnämnden för kännedom. Kommundirektör Isotupa avlägsnade sig som jävig och var inte närvarande då detta ärende behandlades och beslut fattades. Förvaltningsdirektör Sorvanto fungerade som föredragande. De ändringar som föredraganden har gjort i beskrivningsdelen har beaktats i protokollet. Louekoski understödd av Valtavaara föreslog följande: antecknar sig motionen i fråga som Valtavaara har inlämnat till revisionsnämnden och respektive utredning enbart för kännedom. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag, röstar ja och de, som understöder Louekoskis förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandes förslag med 9 röster (Karell, Koroma- Hintikka, Laaksonen, Martin, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Svanfeldt, Tanskanen) mot 2 röster (Valtavaara, Louekoski). Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 15 Beslut: Förslaget godkändes. Louekoski och Valtavaara lämnade avvikande åsikt. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 16 KH:68 /2013 KST 31 FÖRTECKNING ÖVER MOTIONER SOM FULLMÄKTIGELEDAMÖTER HAR GJORT OCH SOM ÄR UNDER BEREDNING ENLIGT FULLMÄKTIGES ARBETSORDNING Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning har fullmäktigegrupperna och fullmäktigeledamöterna rätt att väcka skriftliga motioner som gäller kommunens verksamhet och förvaltning. Motionerna skickas för beredning i kommunstyrelsen. Före utgången av februari månad varje år skall kommunstyrelsen framlägga för fullmäktige en förteckning över de motioner som väckts av fullmäktigeledamöterna och som tillställts kommunstyrelsen, men som fullmäktige inte har behandlat slutgiltigt före utgången av föregående år. Samtidigt skall kommunstyrelsen meddela vad som gjorts med anledning av motionerna. Fullmäktige kan konstatera vilka av motionerna har slutbehandlats. Följande fullmäktigemotioner, som ännu är under beredning, har inlämnats under åren 2011 och 2012: 31.1.2011 1. En av SFP:s fullmäktigegrupp inlämnad motion om grundandet av en språkbadsgrupp har på sitt möte 14.2.2011 32 beslutat skicka motionen till bildningsnämnden för beredning. Bildningsnämnden har 16.6.2011 60 behandlat motionen och skickat svaret vidare till kommunstyrelsen. har 22.8.2011 165 behandlat motionen och antecknat läget med beredningen för kännedom. Kommunfullmäktige har 27.2.2012 12 antecknat beredningsläget för motionen för kännedom. Motionen är fortfarande under beredning. 28.2.2011 2. En av fullmäktigemedlemmarna Arto Varpio, Marcus Nordström och Elisa Calin inlämnad motion, som gällde uppgörande av en säkerhetsplan har på sitt möte 14.3.2011 51 beslutat skicka motionen till tekniska nämnden för beredning. Tekniska nämnden har på sitt möte 4.9.2012 gett sitt svar till kommunstyrelsen. har 17.9.2012 169 behandlat initiativet och sänt det vidare till kommunfull- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 17 mäktige. Kommunfullmäktige har 8.10.2012 66 remitterat ärendet för ny beredning. Motionen är fortfarande under beredning. 8.10.2012 3. En av fullmäktigemedlem von Essen och ersättare Halonen inlämnade och undertecknade motion, där motionsundertecknarna önskar att kommunen skulle med alla medel arbeta för att en cykel- och gångväg skulle förverkligas från kommuncentrum ända till stamväg 51. har på sitt möte 22.10.2012 201 beslutat skicka motionen till tekniska nämnden för beredning. Motionen är fortfarande under beredning. 8.10.2012 4. En av fullmäktigemedlemmarna Pesonen och Paasikivi inlämnade och undertecknade motion, som gällde förverkligandet av en sparkcykel- och skateboardpark. Bildningsnämnden har på sitt möte 25.10.2012 gett kommunstyrelsen sitt svar på fullmäktigemotionen. har 19.11.2012 233 behandlat initiativet och sänt det vidare till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har 10.12.2012 92 remitterat ärendet för ny beredning. Motionen är fortfarande under beredning. 12.11.2012 5. En av fullmäktigeledamöterna Parviainen, Tuomi, Oinonen, Savinainen, Sirpa Kaisla, Penttinen, Heikki Kaisla, Paasikivi, Kokkonen, Laaksonen, Keränen, Varpio, Ekström, Vierinen, Svanfeldt, Forsblom, Dahlqvist och ersättare Sarviaho inlämnade och undertecknade fullmäktigemotion, som gäller uppgörandet av ett cyklingpolitiskt program i. har på sitt möte 19.11.2012 231 beslutat skicka motionen till bildningsnämnden för beredning. Motionen är fortfarande under beredning. 10.12.2012 Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 18 6. En av fullmäktigeledamöterna Westermarck och Holm samt ersättare Sarviaho inlämnade och undertecknade motion, där motionsundertecknarna föreslår att kommunen utreder avskaffande av hälsocentralavgiften och vidtar nödvändiga åtgärder. har 21.1.2013 16 skickat motionen till grundtrygghetsnämnden för beredning. Motionen är fortfarande under beredning. Förslag: Beslut: föreslår att kommunfullmäktige antecknar sig förteckningen över fullmäktigeinitiativ som har lämnats under år 2011 och 2012 och som ännu är under beredning för kännedom. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 19 KH:583 /2012 KST 32 KOMMUNINVÅNARNAS INITIATIV ÅR 2012 Enligt 28 koml har kommuninvånarna rätt att komma med initiativ tillkommunen i frågor, som gäller kommunens verksamhet. Fullmäktige skall minst en gång i året underrättas om de initiativ som tagits i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet och om de åtgärder, som vidtagits med anledning av initiativen. 1. Kommuninvånarinitiativ om att spela in och sända video över Internet från fullmäktigemöten 9.11.2012 Enligt kommuninvånarinitiativet är öppenhet livsviktigt med tanke på hur trovärdigt beslutsfattande i kommunen är och detta understryks speciellt i på grund av sin stridiga närhistoria, oklara politiska grupper som är oklaraa för många och p.g.a. kommande viktiga beslut. Enligt kommunallagen är fullmäktiges sammanträden öppna för allmänheten och likaså är föredragningslistor och protokoll offentliga, men för de flesta är det orimligt svårt och tidsödande att sätta sig in i ett ärende med hjälp av dem, och medlemmarnas inlägg antecknas inte i dem. Dessutom har kommuninvånarna inte lika möjligheter att fysiskt komma på plats för att följa med fullmäktigemöten. I motionen föreslås att fullmäktigemöten spelas in och sänds direkt över Internet och lagras för att man skall kunna se på inspelningen senare. Enligt initiativet har samma praxis länge tillämpats i riksdagen och i ett flertal kommuner i Finland, t.ex. i Lojo och Esbo. Att ordna detta är varken något tekniskt eller ett ekonomiskt problem i dag utan det kan förverkligas lätt, billigt och snabbt. Om initiativet kan kort följande konstateras: Att spela in och sända fullmäktiges möten över Internet ökar öppenheten i beslutsfattandet på det sätt som framförs i initiativet. Dessutom blir det lättare att följa med fullmäktigemöten och diskussioner där, då kommuninvånare som är intresserade av möten inte behöver fysiskt vara på plats. Många kommuner, till exempel Lojo stad, har erbjudit kommuninvånarna möjlighet att följa med fullmäktigemöten på Internet. Dock har servicen för Lojo stad producerats av ett privatföretag, som samtidigt har ansvaret för kostnaderna för projektet och för den personal som behövs under sändningarna. Nu har företaget i fråga framfört att verksamheten i framtiden blir en avgiftsbelagd service, och således kommer Lojo stad inte att fortsätta att banda in och sända video från möten. Även Raseborgs stad i västra Nyland Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 20 har erbjudit möjligheten att följa med fullmäktigemöten via webben och även i Raseborg har servicen i sin helhet ordnats av ett privatföretag. De största utmaningarna i, då det gäller att spela in och sända fullmäktiges möten på Internet, utgörs av det extra arbete som arrangemanget orsakar kommunens adb-förvaltning. Om kommuninvånare får ett löfte om en service som innebär att fullmäktigemöten spelas in och att det är möjligt att följa möteshändelserna via Internet, skall man absolut säkerställa att arrangemanget och förbindelserna fungerar. Detta förutsätter utöver att adbpersonalen deltar i varje fullmäktigemöte också att adb-personalen bör regelbundet kontrollera att arrangemanget fungerar. En utmaning för sig utgörs av den plats där möten hålls (Aleksis Kivi skolans auditorium) speciellt med tanke på hur den tekniska utrustning som behövs skall förvaras, eftersom mötesutrymmet normalt används av skolan. Teknisk utrustning så som mikrofoner, kameror och datorer borde i praktiken iordningställas skilt inför varje möte, vilket ökar de kostnader som servicen orsakar. Det är tyvärr inte möjligt för närvarande, i synnerhet efter att grundtrygghetsverksamheten har inletts, att öka arbetsmängden för kommunens adbpersonal. Det föreslagna arrangemanget förutsätter således ökning av personalresurser eller att servicen köps av en utomstående serviceproducent. Att spela in och sända fullmäktiges möten över Internet är tekniskt sett lätt att ordna. Förutom att man har teknisk utrustning, får förbindelsen i gång och lagrar inspelningarna behövs det ändå personal som svarar för att servicen fungerar. På grund av den arbetssituation som kommunens egen adbpersonal har bör servicen köpas av ett privat företag, varvid kostnader på årsnivå skulle vara minst ca 10 000 euro. Kostnader skulle naturligtvis öka, ifall servicens kvalitet och omfattning ökar. Innan arrangemanget tas i bruk borde man också avgöra flera administrativa frågor, så som det hur länge inspelningarna förvaras och vem sköter om att de förstörs. Då det gäller att följa med fullmäktigemöten på Internet kan ytterligare konstateras att antalet användare inte har varit speciellt högt i kommunerna i allmänhet. En förutsättning för att initiativet förverkligas är att fullmäktigeförsamlingen har som strategisk mål att alla diskussioner i fullmäktige kan ordagrant lagras på Internet. Allt som allt ifall kommunen övergår att i framtiden spela in och sända fullmäktigemöten över Internet, är det skäl att ta systemet i bruk på prov i början. Då kan man samla erfarenheter bl.a. om antalet användare. Med hän- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 21 syn till kostnader som arrangemanget orsakar samt den arbetsmängd som behövs, är det i detta skede inte ändamålsenligt att börja spela in och sända fullmäktigemöten över Internet. Förslag: Beslut: föreslår att kommunfullmäktige 1. antecknar för kännedom initiativet som hör till dess kompetensområde 2. konstaterar att kommuninvånarinitiativet om att spela in och sända fullmäktigemöten över Internet är slutbehandlat. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 22 KH:47 /2013 KST 33 FULLMÄKTIGEMOTION OM ATT ÖKA UNDERVISNING I KONSTÄMNEN I SJUNDEÅ KOMMUN Fullmäktigeledamöterna Karvonen, Haanpää, Alho och Turunen samt ersättare Sneck har 14.1.2013 lämnat in en fullmäktigemotion, där de föreslår att undervisningen i konstämnen ökas i. Fullmäktigemotionen finns som tilläggsmaterial. Förslag: Beslut: besluter sända fullmäktigemotionen till bildningsnämnden för beredning. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 23 KH:600 /2012 KST 34 UTLÅTANDE OM UTKASTET TILL KOMMUNSTRUKTURLAG Finansministeriet begär kommunens utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag. Ministeriet ber kommunen ge sitt utlåtande om utkastet till lag rent allmänt och i synnerhet yttra sig om följande frågor: -utredningsskyldigheten, utredningskriterierna (inkl. undantagsgrunderna) och innehållet i utredningsskyldigheten, -tidsfristerna och förfarandena i propositionen, -statsrådets behörighet att besluta om en ändring i kommunindelningen, -villkoren för sammanslagningsunderstöden och deras belopp, -säkrandet av social- och hälsovårdsuppgifterna i enlighet med riktlinjerna för servicestrukturerna inom social- och hälsovården. Ministeriet ber kommunerna sända utlåtandena senast den 7 mars 2013. Begäran om utlåtande finns i sin helhet som tilläggsmaterial. I propositionen föreslås ändringar i gällande kommunindelningslag och samtidigt ändras lagens rubrik för att bättre motsvara dess innehåll. Till lagen fogas bestämmelser om kommunernas utredningsskyldighet, utredningskriterier och avvikelse från dem samt ändras bestämmelserna om ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar. Dessutom föreslås att språklagen ändras till vissa delar. Förslag: föreslår att kommunfullmäktige ger till finansministeriet ett följande utlåtande över utkastet till kommunstrukturlag: Med tanke på utvecklandet av kommunstrukturen kan det allmänt taget anses motiverat att ändra kommunindelningslagen så att den nya lagen kommer att innehålla bestämmelser för kommunernas utredningsskyldighet, utredningskriterier och avvikelser från dem. Det kan också anses vara motiverat att ändra lagens rubrik till kommunstrukturlagen. Utredningsskyldighet, utredningskriterier Enligt lagutkastet är kommunen skyldig att utreda en sammanslagning av kommuner om ett av följande tre utredningskriterier visar på ett utredningsbehov 1) befolkningsunderlag, 2) självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser, pendlingen och samhällsstrukturen, 3) kommunens ekonomiska situation. En kommun ska emellertid inte kunna ställa sig utanför utredningen, även om den inte uppfyller utredningskriterierna, om en funktionell helhet som uppfyller lagens krav inte annars kan åstadkommas i regionen. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 24 Eftersom grunderna för utredningsskyldigheten har uppgjorts så att nästan alla kommuner uppfyller dem och dessutom med tanke på det villkor i lagförslaget som innebär att en funktionell helhet i regionen i alla fall utlöser utredningsskyldigheten, är det i praktiken säkert att kommunerna skall utreda sammanslagningen. Dock samtidigt som helhetsreformen av social- och hälsovården ännu är öppen är det svårt att ta ställning till förutsättningarna för och nyttan med reformeringen av kommunstrukturen. Styrning och uppföljning av reformen I lagförslaget förutsätts att kommunerna skall senast 30.11.2013 meddela, med vilken kommun eller vilka kommuner den utreder en sammanslagning av kommuner. Den egentliga utredningen av en sammanslagning skall göras senast 1.4.2014. Man kan anse att den tid på fyra månader som har reserverats för uppgörandet av en utredning och för det förslag om sammanslagning, som eventuellt baserar sig på den, inte är tillräcklig. Mera tid skall reserveras för uppgörandet av en grundlig och mångsidig utredning och för en tillräckligt omfattande medborgardiskussion som baserar sig på den. Dessutom skall tillräckligt med tid reserveras för beslutsfattarna att de kan fördjupa sig i utredningen och i den diskussion som förs på basen av den. Tillräckligt med tid bör reserveras även för det egentliga beslutsfattandet. Statsrådets behörighet att besluta om en ändring i kommunindelningen Utgångspunkten för kommunsammanslagningar skall i regel vara frivillighet och kommunfullmäktige bör fortfarande ha beslutanderätt att besluta om en eventuell kommunsammanslagning. Personalens ställning Det kan anses vara ändamålsenligt och i synnerhet med tanke på personalens välbefinnande i arbetet och arbetsmotivation, att personalens anställningsskydd har garanterats och ett särskilt uppsägningsskydd har stadgats för de kommande åren. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar Kommunsammanslagningarna borde i sig medföra ekonomisk nytta och effektivitet för sammanslagningskommunerna. Ur den synvinkel kan sammanslagningsunderstöd anses vara onödiga. Ä ena sidan har sammanslag- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 25 ningarna i praktiken medfört ökade utgifter för den nya kommunen under åren efter sammanslagningen, och därför är det ändamålsenligt att kompensera denna ökning av utgifter som orsakas av kommunsammanslagningen med statligt sammanslagningsunderstöd. Behandling: Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag enligt följande: föreslår att kommunfullmäktige ger till finansministeriet ett följande utlåtande över utkastet till kommunstrukturlag: Med tanke på utvecklandet av kommunstrukturen kan det allmänt taget anses motiverat att ändra kommunindelningslagen så att den nya lagen kommer att innehålla bestämmelser för kommunernas utredningsskyldighet, utredningskriterier och avvikelser från dem. Det kan också anses vara motiverat att ändra lagens rubrik till kommunstrukturlagen. Utredningsskyldighet och utredningskriterier Enligt lagutkastet är kommunen skyldig att utreda en sammanslagning av kommuner om ett av följande tre utredningskriterier visar på ett utredningsbehov 1) befolkningsunderlag, 2) självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser, pendlingen och samhällsstrukturen, 3) kommunens ekonomiska situation. En kommun ska emellertid inte kunna ställa sig utanför utredningen, även om den inte uppfyller utredningskriterierna, om en funktionell helhet som uppfyller lagens krav inte annars kan åstadkommas i regionen. Eftersom grunderna för utredningsskyldigheten har uppgjorts så att nästan alla kommuner uppfyller dem och dessutom med tanke på det villkor i lagförslaget som innebär att en funktionell helhet i regionen i alla fall utlöser utredningsskyldigheten, är det i praktiken säkert att kommunerna skall utreda sammanslagningen. Dock samtidigt som helhetsreformen av social- och hälsovården ännu är öppen är det svårt att ta ställning till förutsättningarna för och nyttan med reformeringen av kommunstrukturen. Styrning och uppföljning av reformen I lagförslaget förutsätts att kommunerna skall senast 30.11.2013 meddela, med vilken kommun eller vilka kommuner den utreder en sammanslagning av kommuner. Den egentliga utredningen av en sammanslagning skall göras senast 1.4.2014. Man kan anse att den tid på fyra månader som har reserverats för uppgörandet av en utredning och för det förslag om sammanslagning, som eventuellt baserar sig på den, inte är tillräcklig. Mera tid skall reserveras för uppgö- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 26 randet av en grundlig och mångsidig utredning och för en tillräckligt omfattande medborgardiskussion som baserar sig på den. Dessutom skall tillräckligt med tid reserveras för beslutsfattarna att de kan fördjupa sig i utredningen och i den diskussion som förs på basen av den. Tillräckligt med tid bör reserveras även för det egentliga beslutsfattandet. En enskild kommun har en enastående regional verksamhetsmiljö (grannkommunerna), där ändringar som sker i färdigheten att göra kommunsammanslagningar och i motsvarande demokratiska strategiska avsikter kan påverka det hur en tillräcklig tidtabell utformas. Detta borde beaktas som ett eventuellt element, då en optimal kommunsammanslagning eller någon annan motsvarande lösning skisseras, och komma till uttryck så att ett visst spelrum ges då det gäller fastställda tidsfrister. Statsrådets behörighet att besluta om en ändring i kommunindelningen Utgångspunkten för kommunsammanslagningar skall i regel vara frivillighet och kommunfullmäktige bör fortfarande ha beslutanderätt att besluta om en eventuell kommunsammanslagning Ett självständigt beslutanderätt, som har nämnts som en faktor som används då man bedömer huruvida en enskild kommun kan bevara och säkerställa sin regionala, kulturella och språkliga enhetlighet, skulle också garantera att den bästa befintliga sakkunskapen kommer till användning. Personalens ställning Det kan anses vara ändamålsenligt och i synnerhet med tanke på personalens välbefinnande i arbetet och arbetsmotivation, att personalens anställningsskydd har garanterats och ett särskilt uppsägningsskydd har stadgats för de kommande åren. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar Kommunsammanslagningarna borde i sig medföra ekonomisk nytta och effektivitet för sammanslagningskommunerna. Ur den synvinkel skulle man kunna i princip anse att sammanslagningsbidrag är mindre nödvändiga. Å ena sidan har sammanslagningarna i praktiken medfört ökade utgifter för den nya kommunen under åren efter sammanslagningen, och därför är det ändamålsenligt att kompensera denna ökning av utgifter som orsakas av kommunsammanslagningen med statligt sammanslagningsunderstöd. Sneck understödd av Parviainen föreslog följande: föreslår att kommunfullmäktige ger till finansministeriet ett följande utlåtande över utkastet till kommunstrukturlag: Med tanke på utvecklandet av kommunstrukturen kan det allmänt taget anses motiverat att ändra kommunindelningslagen så att den nya lagen kom- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 27 mer att innehålla bestämmelser för kommunernas utredningsskyldighet, utredningskriterier och avvikelser från dem. Det kan också anses vara motiverat att ändra lagens rubrik till kommunstrukturlagen. Samtidigt som kommunstrukturlagen utarbetas görs utredningar, som väsentligt påverkar frågan, och som gäller reformen av social- och hälsovårdsservice och organiseringen av metropolområdets kommuner. Kommunerna - inklusive kommun - blir tvungna att ge sina utlåtanden om kommunstrukturlagen i en situation, då de övriga utredningar och reformer som påverkar kommunens framtid ännu är under arbete och då det är svårt att förutse, hurudan inverkan dessa tillsammans kommer att ha på kommunstrukturen. Utredningsskyldighet, utredningskriterier Enligt lagutkastet är kommunen skyldig att utreda en sammanslagning av kommuner om ett av följande tre utredningskriterier visar på ett utredningsbehov 1) befolkningsunderlag, 2) självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser, pendlingen och samhällsstrukturen, 3) kommunens ekonomiska situation. En kommun ska emellertid inte kunna ställa sig utanför utredningen, även om den inte uppfyller utredningskriterierna, om en funktionell helhet som uppfyller lagens krav inte annars kan åstadkommas i regionen. Eftersom grunderna för utredningsskyldigheten har uppgjorts så att nästan alla kommuner uppfyller dem och dessutom med tanke på det villkor i lagförslaget som innebär att en funktionell helhet i regionen i alla fall utlöser utredningsskyldigheten, är det i praktiken säkert att kommunerna skall utreda sammanslagningen. Statsrådets behörighet att besluta om en ändring i kommunindelningen Enligt utkast till kommunstrukturlag är statsrådets beslutanderätt på lämplig nivå. Kommunsammanslagningarna skall i princip basera sig på frivillighet, men i synnerhet då det gäller kommuner i ett svårt ekonomiskt läge, borde statsrådet ha beslutanderätt. Personalens ställning Det kan anses vara ändamålsenligt och i synnerhet med tanke på personalens välbefinnande i arbetet och arbetsmotivation, att personalens anställningsskydd har garanterats och ett särskilt uppsägningsskydd har stadgats för de kommande åren. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 28 Kommunsammanslagningarna borde i sig medföra ekonomisk nytta och effektivitet för sammanslagningskommunerna. Ur den synvinkel kan sammanslagningsunderstöd anses vara onödiga. Ä ena sidan har sammanslagningarna i praktiken medfört ökade utgifter för den nya kommunen under åren efter sammanslagningen, och därför är det ändamålsenligt att kompensera denna ökning av utgifter som orsakas av kommunsammanslagningen med statligt sammanslagningsunderstöd. kommun förblir odelad Det centrala i den kommande kommunreformen är, att kommun förblir odelad. Att dela kommunen skulle resultera i att kommunen är ett perifert område sett från två eller tre håll, då det gäller att ordna service, varvid befolkningsunderlaget inte räcker till för att kommunerna skulle kunna ordna den service som de ansvarar för. Det är inte språkpolitiskt och geografiskt motiverat att dela kommunen. Tvåspråkighet följer varken geografiska gränser eller koncentrerar sig på vissa områden i kommunen. Kommunens tvåspråkiga identitet är stark och utgör ett karakteristiskt och enhetligt drag för hela kommunen. Att säkerställa social- och hälsovårdsuppgifterna i enlighet med riktlinjerna för servicestrukturerna inom social- och hälsovården Tryggande av närservice för kommuninvånarna Kommunstrukturreformens främsta betydelse för kommuninvånarna är hur närservice ordnas. kommun anser det viktigt att närservice av kvalitet på två språk tryggas för kommuninvånarna. På basen av lika behandling av kommuninvånarna borde kommuninvånarna ha likadana möjligheter att få offentlig välfärdsservice eller närservice. Utöver det att man har tillgång till närservice borde också tillgänglighet uppmärksammas. Servicehelheter borde bedömas även i framtiden regelbundet både inom kommunorganisationen och i växelverkan med kommuninvånarna. kommun som en del av Lojo sjukvårdsområde Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för servicestrukturreform bereder, som en del av kommunreformen, reformen av servicestrukturen för social- och hälsovården. Som en del av reformen av kommunstrukturen bereder social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för servicestrukturen reformen av social- och hälsovårdens servicestruktur. Grundtanken i reformen av servicestrukturen är att kommunerna ansvarar för ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården. Förutsättning för detta är att kommunen har stabil ekonomi, att kommunen ordnar servi- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 29 cen och att kommunen kan säkerställa att den har kunnande för att ordna produktionen i egen regi, att den har tillräckligt med personal samt möjlighet att investera i en infrastruktur som behövs för serviceproduktionen. Som ett alternativ till en stark kommun som kan ordna och finansiera social- och hälsovården kan kommunerna vid behov i ett undantagsfall bilda tillräckligt stora social- och hälsovårdsområden som har tillräckligt omfattande befolkningsunderlag och kan för den delen ordna och finansiera social- och hälsovården. Man strävar efter att beslut som gäller social- och hälsovården stöder ändringar av kommunstrukturen så att det främsta alternativet utgörs av tillräckligt starka primärkommuner. kommun konstaterar i sitt utlåtande att kommunen hade ett samarbete med Lojo stad inom LOST som fungerade bra fram till slutet av år 2012. Att kommun hör till Lojo sjukvårdsdistrikt även i framtiden utgör således en naturlig lösning. kommun anser att i västra Nyland bör eftersträvas bildandet av en kommunal helhet som stöder sig på Lojo sjukvårdsområde och som har ett befolkningsunderlag på över 100 000 invånare. kommun i förhållande till utvecklingen av förvaltningen i metropolområdet Kommunen konstaterar att kommuns ställning bland de olika preliminära alternativen i förhandsutredningen om administrationen i metropolområdet är oklar. Eftersom metropolområdet utgör ett pendlingsområde, är det viktigaste för en kommuninvånare att kollektivtrafiken garanteras och den är smidig och biljettpriserna är rimliga, och då gäller det främst att utveckla kustbanan. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens ändrade förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens ändrade förslag röstar ja, och de, som understöder Snecks förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandes ändrade förslag med 6 röster (Karell, Koroma-Hintikka, Laaksonen, Louekoski, Martin, Svanfeldt) mot 5 röster (Valtavaara, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Tanskanen). Beslut: föreslår att kommunfullmäktige ger till finansministeriet följande utlåtande över utkastet till kommunstrukturlag: Med tanke på utvecklandet av kommunstrukturen kan det allmänt taget anses motiverat att ändra kommunindelningslagen så att den nya lagen kommer att innehålla bestämmelser för kommunernas utredningsskyldighet, utredningskriterier och avvikelser från dem. Det kan också anses vara motiverat att ändra lagens rubrik till kommunstrukturlagen. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 30 Utredningsskyldighet och utredningskriterier Enligt lagutkastet är kommunen skyldig att utreda en sammanslagning av kommuner om ett av följande tre utredningskriterier visar på ett utredningsbehov 1) befolkningsunderlag, 2) självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser, pendlingen och samhällsstrukturen, 3) kommunens ekonomiska situation. En kommun ska emellertid inte kunna ställa sig utanför utredningen, även om den inte uppfyller utredningskriterierna, om en funktionell helhet som uppfyller lagens krav inte annars kan åstadkommas i regionen. Eftersom grunderna för utredningsskyldigheten har uppgjorts så att nästan alla kommuner uppfyller dem och dessutom med tanke på det villkor i lagförslaget som innebär att en funktionell helhet i regionen i alla fall utlöser utredningsskyldigheten, är det i praktiken säkert att kommunerna skall utreda sammanslagningen. Dock samtidigt som helhetsreformen av social- och hälsovården ännu är öppen är det svårt att ta ställning till förutsättningarna för och nyttan med reformeringen av kommunstrukturen. Styrning och uppföljning av reformen I lagförslaget förutsätts att kommunerna skall senast 30.11.2013 meddela, med vilken kommun eller vilka kommuner den utreder en sammanslagning av kommuner. Den egentliga utredningen av en sammanslagning skall göras senast 1.4.2014. Man kan anse att den tid på fyra månader som har reserverats för uppgörandet av en utredning och för det förslag om sammanslagning, som eventuellt baserar sig på den, inte är tillräcklig. Mera tid skall reserveras för uppgörandet av en grundlig och mångsidig utredning och för en tillräckligt omfattande medborgardiskussion som baserar sig på den. Dessutom skall tillräckligt med tid reserveras för beslutsfattarna att de kan fördjupa sig i utredningen och i den diskussion som förs på basen av den. Tillräckligt med tid bör reserveras även för det egentliga beslutsfattandet. En enskild kommun har en enastående regional verksamhetsmiljö (grannkommunerna), där ändringar som sker i färdigheten att göra kommunsammanslagningar och i motsvarande demokratiska strategiska avsikter kan påverka det hur en tillräcklig tidtabell utformas. Detta borde beaktas som ett eventuellt element, då en optimal kommunsammanslagning eller någon annan motsvarande lösning skisseras, och komma till uttryck så att ett visst spelrum ges då det gäller fastställda tidsfrister. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 31 Statsrådets behörighet att besluta om en ändring i kommunindelningen Utgångspunkten för kommunsammanslagningar skall i regel vara frivillighet och kommunfullmäktige bör fortfarande ha beslutanderätt att besluta om en eventuell kommunsammanslagning Ett självständigt beslutanderätt, som har nämnts som en faktor som används då man bedömer huruvida en enskild kommun kan bevara och säkerställa sin regionala, kulturella och språkliga enhetlighet, skulle också garantera att den bästa befintliga sakkunskapen kommer till användning. Personalens ställning Det kan anses vara ändamålsenligt och i synnerhet med tanke på personalens välbefinnande i arbetet och arbetsmotivation, att personalens anställningsskydd har garanterats och ett särskilt uppsägningsskydd har stadgats för de kommande åren. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar Kommunsammanslagningarna borde i sig medföra ekonomisk nytta och effektivitet för sammanslagningskommunerna. Ur den synvinkel skulle man kunna i princip anse att sammanslagningsbidrag är mindre nödvändiga. Å ena sidan har sammanslagningarna i praktiken medfört ökade utgifter för den nya kommunen under åren efter sammanslagningen, och därför är det ändamålsenligt att kompensera denna ökning av utgifter som orsakas av kommunsammanslagningen med statligt sammanslagningsunderstöd. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 32 KH:69 /2013 KST 35 REPRESENTANTER TILL SYDKUSTENS LANDSKAPSFÖRBUNDS FÖRBUNDSMÖTE Sydkustens landskapsförbunds r.f. ber medlemskommunerna utse sina representanter till förbundsmöte som hålls 18.4.2013 i Borgå. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. kommun har rätt att utse två representanter och personliga ersättare för dem. har utsett Peppe Forsblom och Kristian von Essen till kommunens representant på förbundsmötet år 2012. Förslag: Beslut: beslutar utse två representanter och personliga ersättare för dem till Sydkustens landskapsförbunds förbundsmöte 18.4.2013. beslöt utse Carl-Johan Gottberg (ersättare Peppe Forsblom) och Kristian von Essen (ersättare Karin Gottberg-Ek) till Sydkustens landskapsförbunds förbundsmöte 18.4.2013. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 33 KST 36 EKONOMISK UPPFÖLJNING behandlar uppföljningen av ekonomin. Förslag: Beslut: antecknar uppföljningen av ekonomin för kännedom. antecknade uppföljningen av ekonomin för kännedom. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 34 KST 37 ÖVERVAKNING AV LAGLIGHETEN I NÄMND- OCH TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Förslag: besluter i enlighet med 51 i kommunallagen att inte ta upp de ärenden som finns i följande protokoll: Kommundirektörens beslutsprotokoll 18.1.2013 6 Förordnande av tjänsteinnehavare och arbetstagare med beställningsrätt 1.1.2013 Förvaltningsdirektörens beslutsprotokoll 22.1.2013 2 Tillsättande av befattningen som ekonomisakkunnig Beslut: Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 35 KST 38 ANLÄNDA SKRIVELSER, ANMÄLNINGAR OCH BESLUT Till kommunstyrelsen har anlänt följande skrivelser, anmälningar och beslut. Handlingarna finns till påseende vid mötet. Förslag: antecknar sig följande skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom: Helsingfors förvaltningsdomstol Förvaltningsdomstolens beslut 14.1.2013 om Heikki Valtavaaras kommunalbesvär som gäller kommunfullmäktiges i beslut av 27.6.2011 55. Besväret lämnades delvis utan prövning och till övriga delar avvisades av förvaltningsdomstolen. Lojo stad Utdrag ur stadsfullmäktiges protokoll 16.1.2013 14 Val av medlemmar till Västra Nylands avfallsnämnd för åren 2013-2016 Utdrag ur stadsfullmäktiges protokoll 16.1.2013 17 Val av medlemmar till direktionen för Hiisi-institutet för åren 2013-2016 Utdrag ur stadsstyrelsens protokoll 7.1.2013 3 Strategin för kunskapssamhället för västra Nyland Utdrag ur stadsstyrelsens protokoll 7.1.2013 4 Plan för landskapets datanätverk i västra Nyland Keva KomPL cirkulär 1/2013 kommun Lokalt tjänste- och kollektivavtal gällande lönebetalningsdagen för kommuns tjänsteinnehavare Lokalt tjänste- och kollektivavtal gällande munhygienistens åtgärdsarvode. Lokalt tjänste- och kollektivavtal om betalning av utryckningspenning. Nylands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund rf. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 36 Brev 30.1.2013 Nylands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund vill tacka de nyländska kommunerna Hangö, Lojo, Raseborg och för det stora kliv som de har tagit då de vill hindra klimatförändringen och sträva efter att bli kolneutrala kommuner. Dessa kommuner har anslutit sig till projektet Kolneutrala kommuner (HINKU). Finansministeriet Brev 28.1.2013 Produktivitet och effektivitet i kommunerna Beslut: antecknade sig skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 37 KST 39 ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden. diskuterade extranetlösenord för förtroendevalda Allsång på kvällen 14.2.2013 i Capella Förslag: Beslut: antecknar aktuella ärenden för kännedom. antecknade de aktuella ärendena för kännedom. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 38 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: 24-34, 36-39 Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: 35 Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun / Parkstigen 1 02580 siuntio@siuntio.fi Paragrafer: 35 Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet Nämnd Kommunfullmäktige