Plats och tid Landstingssalen, landstingshuset, Frösön den 23 februari 2000 kl 09.00-24 februari 2000 kl 15.15

Sammanträdesprotokoll 1 (48) Plats och tid Landstingssalen, landstingshuset, Frösön den 23 februari 2000 kl 09.00-24 februari 2000 kl 15.15 Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Gunnar Geijer och Jan-Olof Dahlin Justeringens plats och tid Den 9 mars 2000 på landstingets kansli Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-45 Staffan Granström Ordförande Hans Lundqvist Justerande Gunnar Geijer Jan-Olof Dahlin BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2000-03-09 Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige 2000-02-23 - - 24 Datum för anslags uppsättande 2000-03-09 Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift Datum för anslags nedtagande 2000-03-30 Åsa Norlin e:\asa\full\profeb00.doc

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (48) NÄRVAROFÖRTECKNING LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2000-02-23 - -24 Östersunds valkrets Per-Owe Öberg Harriet Svaleryd Gunnar Pettersson Karen Moe Jönsson Christer Åkerlind Björn Sandal Sture Olsson Carina Stenmark Carl-Arne Åhlin Annelie Nilsson Jöran Hägglund Inger Jonsson Marianne Larm-Svensson Karl-Erik Eriksson Kerstin Åhlander ( 1-28) Bertil Eriksson Kurt Edlund Christer Näsström Dan West Nina Fållbäck-Svenson ( 1-12) Runar Englund Gusten Rolandsson Siv Öhlund ( 1-12) Lena Persson ( 13-45) May Jörgsensen Owen Laws Börje Frisk Västra valkretsen Thomas Hägg Alf Astner Ann-Marie Johansson Stefan Fax Karin Paulsson Roger Nääs Ulla-Britt Lindblad Anders Häggqvist Berit Johansson Göte Norlander Annelie Bengtsson Anna-Britt Bromée Jöns Broström Kjell Nilsson Bo Danielsson Lars-Olof Eliasson Jan-Olof Dahlin Kerstin Weimer Östra valkretsen Bojan Edfors Bengt Bergqvist Mona Nyberg ( 1-12) Karin Näsmark ( 13-45) Bengt Norman Hans Lundqvist, ordf Margareth Kanon Gunnar Geijer Birgitta Eriksson Pia Garbrielsson Sune Bengtsson

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (48) 1 Sammanträdets öppnande Ordföranden förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. Ordföranden meddelar att följande ledamot och ersättare utsetts av Länsstyrelsen: Ledamot Margareth Kanon (s) östra valkretsen (för Barbro Toresson) Ersättare Solveig Lövlie (s) östra valkretsen (för Margareth Kanon) Birgitta Guldbrandsson (s), östra valkretsen (för Solweigh Ivarsson) 2 Upprop av ledamöter Upprop av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna företas. 3 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäles att fullmäktiges ordföranden 2000-02-15 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (48) 4 Fråga från Gusten Rolandsson (kd) och Lars-Olof Eliasson (kd) angående miljökostnader för Etanol (Jll 2000) Gusten Rolandsson och Lars-Olof Eliasson hade inlämnat en fråga med följande lydelse: Kalkylerar landstinget med miljövinster med avseende på användande av Etanol som drivmedel för att ersätta diesel och bensin vid framdrivning av förbränningsmotorer? Finns det någon kalkyl som visar att totalkostnaden avseende miljö är lägre vid användandet av Etanol än t ex diesel? Har landstinget för avsikt att driva någon miljöpolicy beträffande egna fordons drivmedel? Frågan får ställas. 5 Fråga från Karl-Erik Eriksson (c) angående jämställdhetsplan (Jll 77/2000) Karl-Erik Eriksson hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en fråga med följande lydelse: Arbetsgivare med erfarenhet av jämställdhetsplaner ser mer positivt på och använder sig oftare av jämställdhetsåtgärder än arbetsgivare utan plan. Bristande resurser är inte det främsta skälet till att arbetsgivare låter bli att upprätta en jämställdhetsplan utan brist på intresse från personalen anges som huvudorsak, när arbetsgivarna själva ska förklara varför de

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (48) inte upp-fyller sin skyldighet. Det visar en enkätundersökning som Statistiska centralbyrån har gjort på uppdrag av jämställdhetsombudsmannen (JämO). Enligt undersökningen har mindre än var fjärde av de privata arbetsgivarna i Sverige (22 procent) en gällande jämställdhetsplan. Bland offentliga arbetsgivare är läget bättre: nära tre fjärdedelar (73 procent) har en gällande plan. I debatten brukar bristande resurser föras fram som det verkligt stora hindret mot jämställdhetsplaner, särskilt i småföretag. Men svaren på SCB:s frågor motsäger den uppfattningen. Bara 18 procent privata och 24 procent offentliga arbetsgivare anger resursbrist bland de främsta orsakerna till att plan saknas. Inget tryck/intresse från personalen är det skäl som flest arbetsgivare valt, 55 procent av de privata och 28 procent av de offentliga. JämOs syfte med undersökningen var att ta reda på om jämställdhetsplanen är ett bra redskap för att driva aktivt jämställdhetsarbete. En rad frågor i enkäten handlar därför om planens påverkan på arbetsplatsens jämställdhet. Drygt en tredjedel av de privata och 15 procent av de offentliga arbetsgivarna som har plan säger att arbetet med jämställdhetsplan inte gjort arbetsplatsen mer jämställd. Men nära hälften av privata och tre fjärdedelar av offentliga arbetsgivare bedömer att jämställdheten har påverkats i någon mån. 5 resp 4 procent svarar i mycket eller ganska hög grad. Arbetsgivare med erfarenhet av jämställdhetsplaner är mer positiva till och använder sig oftare av åtgärder som jämställdhetslagen kräver av alla arbets-givare och som ska skrivas in i jämställdhetsplanen. Det handlar bl a om att underlätta för anställda att förena föräldraskap och arbete, ha handlingsplan mot sexuella trakasserier och att rekrytera för att skapa jämnare könsför-delning inom personalen. Mest positiva är offentliga arbetsgivare med plan, minst positiva privata arbetsgivare utan plan. Arbetsgivare med plan svarar också mer ofta ja på frågan om jämställdhets-arbetet är lönsamt för företaget. Nära hälften tycker det, medan mindre än en fjärdedel av de privata och under hälften av de offentliga tror på lönsam-het.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 6 (48) Med ledning av ovanstående och de brister som framkommit i z ronden och i delar av årets verksamhetsberättelser ställs frågan Varför bryter Jämtlands läns landsting mot jämställdhetslagen? Frågan får ställas. 6 Interpellation från Gusten Rolandsson (kd) och Lars-Olof Eliassons (kd) angående trafikkonkurrens inom Jämtlands läns landsting (Jll 76/2000) Gusten Rolandsson och Lars-Olof Eliasson hade inlämnat en interpellation med följande lydelse: Landstinget är huvudman för två transportorganisationer, Emefté och Länstrafiken. Dessa två arbetar inom samma marknad men på olika villkor. Länstrafiken erbjuder transporter på mycket goda villkor och skulle även kunna sköta de transporter som idag hanteras av Emefté. Hur erbjuder landstinget Länstrafiken möjlighet att konkurrera om de transporter som landstinget genomför med Emefté som transportorgan inom ramen för den konkurrensutsättning som landstinget säger sig bedriva eller avser att bedriva. Om nu inte konkurrensutsättning ens avses att bedrivas, hur allvarligt bedömer då landstinget att de interna hoten mot respektive transportorganisation är och vilken kostnad för skattebetalarna medför detta att landstinget håller sig med två transportorganisationer av vilken den ena som används mest frekvent är undantagen från direkt konkurrens. Interpellationen får ställas.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 7 (48) 7 Interpellation från Jöran Hägglund (c) angående särskilda medel för förbättrad tillgänglighet (Jll 120/2000) Jöran Hägglund hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en interpellation med följande lydelse: Varje år kommer regeringen och Landstingsförbundet överens om särskilda insatser inom hälso- och sjukvården som finansieras med särskilda medel. Tidigare kallades dessa uppgörelser för Dagmarförhandlingar och innebär i praktiken att staten ersätter de enskilda landstingen för speciella insatser som regeringen anser angelägna. Inom ramen för denna överenskommelse fördelas bland annat medel för särskilda rehabiliteringsinsatser som hanteras gemensamt mellan landstingen och Försäkringskassorna. I Jämtlands län har dessa medel uppgått till ca 4 Mkr/år de senaste åren. Ett annat område där pengar fördelas med särskild fördelning gäller insatser för att förbättra patienternas tillgänglighet till vården. Under år 2000 får Jämtlands läns landsting 12 Mkr för sådana särskilda insatser. När det gäller rehabiliteringspengarna brukar landstingsstyrelsen fatta särskilt beslut om hur just dessa pengar ska användas. Med utgångspunkt från ovanstående vill jag fråga landstingsstyrelsens ordförande: 1. Avser Du hantera de särskilda pengarna för förbättrad tillgänglighet på samma sätt som pengarna för rehabiliteringsinsatser? 2. När kommer i så fall landstingsstyrelsen att få ta ställning till vilka särskilda insatser som ska göras under året för att förbättra patienternas tillgänglighet till vården i Jämtlands län?

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 8 (48) Interpellationen får ställas. 8 Interpellation från Börje Frisk (fp) angående ögon sjukvården (Jll 126/2000) Börje Frisk hade till Maidie Wiklund (s) inlämnat en interpellation med följande lydelse: Landstinget dömer pensionärer i Jämtlands län till att leva som enögda resten av livet. Det är effekten av den resurstilldelning, som ögonsjukvården vid länssjukhuset får. I vårt län genomförs cirka 500 gråstarroperationer per år medan åldersstrukturen pekar på ett behov av cirka 1000 operationer. Jag ställer med anledning av detta följande frågor till landstingsrådet: 1. För att nå upp till behovstäckning behövs ytterligare en ögonkirurg. Vilka åtgärder är planerade för att långsiktigt nå full täckning av behovet? 2. I väntan på en långsiktig lösning finns två möjligheter att bättra på statistiken: a) låta någon ögonkirurg vid sjukhuset som möjligen kan vara intresserad av att temporärt på sin fritid få hyra operationsutrustning under kvällar och helger för att ta emot privatpatienter. b) låta patienter få besöka etablerade ögonkliniker på andra ställen i landet och bli opererade med bidrag från landstinget eller Är någon av de skisserade tillfälliga lösningarna genomförbara? Interpellationen får ställas.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 9 (48) 9 Interpellation från Gunnar Geijer (c) angående läkemedelskostnader i länet (Jll 136/2000) Gunnar Geijer hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en interpellation med följande lydelse: Läkemedelskostnaderna ökade dramatiskt under förra året för Jämtlands läns landsting och för patienterna. Ökningen under perioden januari november var +38 miljoner kronor jämfört med 1998 års kostnader. Totalt sett skrevs det ut medicin för 240 miljoner kronor till patienterna. Magsårsmedicinen Losec står för en stor del av kostnaderna. Man kan ifrågasätta överutskrivningen av magsårsmediciner när istället indikationen är ett behov av en ändrad livsstil. Dessutom finns i dag likvärdiga och avsevärt billigare preparat. De nya medicinerna Xenical och Viagra medför ökade kostnader för landstinget. Det nya läkemedlet mot övervikt har skrivits ut för över 4 miljoner kronor. Har detta givit önskad effekt? En fråga man måste ställa sig är om komfortläkemedlen tar resurser från andra viktiga områden. Man kan skarpt ifrågasätta om landstinget ska bekosta läkemedel som mer handlar om livsstil än sjukdom. Med anledning av ovanstående frågar jag landstingsstyrelsens ordförande: 1. Hur ser kostnaderna för läkemedel ut i länet? 2. Hur arbetar läkemedelskommittén med de nya livsstils läkemedlen. Används t.ex. vårdprogram för berörda grupper? 3. Planeras ytterligare insatser för att utveckla vården och minska läkemedels kostnaderna?

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 10 (48) Interpellationen får ställas. 10 Interpellation från Berit Johansson (c) angående uppföljning av remisskravet i Jämtland (Jll 135/2000) Berit Johansson hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en interpellation med följande lydelse: 1996 införde Jämtlands läns landsting remisskrav omfattande de allra flesta medicinska specialiteter. Efter protester, och ingripande från regeringens sida, förändrades kravet år 1997 så att specialiteterna gynekologi, barn-medicin och psykiatri undantogs från den generella regeln om remisskrav. Även senare har landstinget diskuterat det gällande systemet. I samband med dessa diskussioner har det utlovats en uppföljning och utvärdering av nu gällande remissystem. Det framkommer emellanåt kritiska synpunkter på remisskravet, både från patient- och verksamhetshåll. Mycket av kritiken går ut på att remisskravet är ett hinder för båda parter: det innebär krångel för den enskilde patienten som upplever det som ett hinder för vårdkontakter, verksamheten upplever det som byråkratiskt och i vissa fall hindrande för patienter att få vård på rätt nivå. Det är därför angeläget med en rejäl utvärdering av nu gällande remisskrav. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande: När kommer det att presenteras någon utvärdering av nu gällande remisskrav i Jämtlands läns landsting?

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 11 (48) Avser Du att, med den utvärderingen som grund, få till stånd långsiktiga och breda lösningar för ett nytt, mera allmänt accepterat remisskrav i vårt landsting? Interpellationen får ställas. 11 Anmälan av inkomna motioner Nedanstående motioner överlämnas till landstingsstyrelsen för beredning: Från Jan-Olof Dahlin (mp) m fl angående livsmedelsupphandling Från Kerstin Weimer (fp) angående sjukresor från orter där man inte kan komma till sjukvård och tillbaka hem samma dag Från Jöran Hägglund (c), Kurt Edlund (m), Lars-Olof Eliasson (kd) och Börje Frisk (fp) angående Upprätta av ett mångfaldsprogram - skapa dynamisk tillväxt! Från Jöran Hägglund (c), Kurt Edlund (m), Lars-Olof Eliasson (kd) och Börje Frisk (fp) angående en vårdgaranti för alla Från Jöran Hägglund (c), Kurt Edlund (m), Lars-Olof Eliasson (kd) och Börje Frisk (fp) angående Dags att ta rodret - inför en ny styrmodell! 12 Ajournering

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 12 (48) Fullmäktige beslutar ajournera sig kl 09.15 för att åter sammanträda den 24 februari kl 08.00. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Informeras om Tidig Samordnad Rehabilitering samt landstingets interna-tionella arbete. Därefter visas Tyst teater - en föreställning av Riksteatern. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 2000-02-24 13 Upprop Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 14 Landstingsstyrelsens rapport 1. Kulturellt utvecklingscentrum, Turistiskt nyckelprojekt - förslag från Jamtliutredningen 1999 2. Region Jämtland 2003 15

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 13 (48) Utskottens rapporter Demokrati- och organisationsutskottet: Enkät till fullmäktigeledamöter och vissa tjänstemän angående den politiska organisationen Enkät till fullmäktigeledamöter som lämnat uppdraget Enkät till fullmäktigeledamöter angående användning av IT Allmänhetens motionsrätt 16 Allmänheten frågestund Karin Paulsson (s), Jan-Olof Dahlin (mp), Marianne Larm-Svensson (c), Kerstin Weimer (fp), Runar Englund (v) samt Kurt Edlund (m) besvarar frågor från allmänheten. Till dagens sammanträde hade frågor angående hörselvården inkommit från HRF i Jämtlands län. 17 Svar på fråga från Gusten Rolandsson (kd) angående miljökostnader för Etanol (Jll 77/2000) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Gusten Rolandsson inlämnade under 4 antecknade frågan och anför följande: Landstinget räknar med miljövinster vid användandet av etanol som drivmedel. Etanolen kostar idag 6,57 kr/liter, 95 oktanig bensin kostar 9,02/liter. En prisskillnad på 2,45 kr/liter. Dessutom så står bilavgaserna för ca 30 % av det totala koldioxidutsläppet i Sverige. Etanolen däremot är en betydligt renare produkt ur miljöhänsyn, vid förbränning bildas koldioxid och vatten. Eftersom etanolen utvinns ur grödor ingår det i kretsloppet till skillnad från råolja.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 14 (48) Landstinget har för avsikt att även i fortsättningen använda ett antal etanolbilar i sin fordonspark. Nya modeller utvecklas, de senaste tillskottet är en etanolbil från tyska Ford;Ford Focus som kommer på marknaden ca 2001. En bil med en beräknad bränsleförbrukning på ca 0,7 l/mil. vad gäller etanoldrivna bussar hänvisas till länstrafiken. Det som idag står i miljöpolitiska handlingsprogrammet om egna fordons drivmedel är inriktning och en ambition för användande av alternativa drivmedel. Behovet av preciseringar och konkretiseringar om detta har inte aktualiserats fram till idag. Gusten Rolandsson yttrar sig. 18 Svar på fråga från Karl-Erik Eriksson (c) angående jämställdhetsplaner (Jll 77/2000) Christer Åkerlind (s) besvarar den av Karl-Erik Eriksson inlämnade under 5 antecknade frågan och anför följande: Jämtlands läns landsting bryter inte mot jämställdhetslagen. Landstinget har en jämställdhetsplan för åren 1998-2000. Planen innehåller mål och åtgärder inom de områden som jämställdhetslagen omfattar. Utgångspunkten för landstingets jämställdhetsarbete skall vara att jämställdhetsarbetet skall ingå som en naturlig och integrerad del i all verksamhet. Jämställdhetsarbetet är en viktig del i arbetsmiljöarbetet och skall utvecklas i samverkan mellan parterna i förvaltnings- och basenhetskommittéer. Landstingskommittén har att följa upp kommittéernas arbete. Det finns däremot stora brister i nedbrytningarna av jämställdhetsplanen till förvaltningsvisa handlingsplaner. Detta är inte bra och det är nödvändigt att detta sker i hela landstingets verksamhet.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 15 (48) Andra delar som landstinget arbetar med i sitt jämställdhetsarbete är t ex projekt för att möjliggöra en bättre arbetsorganisation så att både män och kvinnor skall kunna arbeta heltid samt förena arbetsliv med familjeliv och fritid. Andra exempel är: Samverkansprojektet vårdknuten tillsammans med kommuner och länsarbetsnämnd. Kompetensstege arbetet inom länssjukvård och primärvård. Arbetsmiljöenkäten. Det sker också en årlig lönestatistik och analys av lönestatistik fördelat på kvinnor och män inom olika yrkesgrupper. Vid alla arbeten som handlar om att påverka och förändra människors värderingar och attityder så är erfarenheten att detta tar lång tid. För lång tid tycker många. Jämtlands läns landsting kan bli bättre på att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete/arbetsmiljöarbete. Det är viktigt att frågor kring jämställdhetsarbetet på detta sätt aktualiseras för att understryka vikten av detta viktiga arbete. Förvaltningarnas interna arbete med handlingsplaner och strategier inom jämställdhetsarbetet måste till nästa resultatredovisning 2001 bli bättre och betydelsen av detta arbete lyftas fram. Sammanfattningsvis kan vi konstatera ett antal förbättringsområden, men landstinget bryter inte mot jämställd-hetslagen. Karl-Erik Eriksson yttrar sig. 19 Svar på interpellation från Gusten Rolandsson (kd) och Lars-Olof Eliasson (kd) angående trafikkonkurrens inom Jämtlands läns landsting (Jll 76/2000)

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 16 (48) Thomas Hägg (s) besvarar den av Gusten Rolandsson och Lars-Olof Eliasson inlämnade under 6 antecknade interpellationen och anför följande: Interpellationen tar upp frågan om konkurrensutsättning av transporter inom Jämtlands läns landsting. I november 1998 beslutade landstingsfullmäktige om budget för 1999 och plan 1999-2001. Där står följande om konkurrensutsättning av transporter: De områden som främst bör prövas att konkurrensutsättas är områden som transporter, fastighetsskötsel, material- och teknikområden. Dessutom står det att: Landstinget ska arbeta för att samordna de samhällsbetalda resorna tillsammans med länets övriga intressenter. I juni 1999 beslutade landstingsfullmäktige om budget för 2000 och plan för 2000-2002. Där står följande om konkurrensutsättning av transporter: Konkurrensutsättning bör noggrant prövas i de fall där inte konkur-rensutsättningens fördelar går att ta tillvara inom den egna verksamheten. De områden som främst bör prövas att konkurrensutsättas är serviceområden som t ex transporter, fastighetsskötsel och material/teknik. Utifrån detta är landstingsfullmäktiges syn och avsikter klara. Avsikten är att konkurrensutsätta landstingets transporter. Den berättigade frågan är då varför det inte har hänt mer fram till idag. Landstingsfullmäktige gav Emefté i budget för 1999 och plan 1999-2001 följande uppdrag: Som ett led i visionen att skapa tydlighet i lands-tingsorganisationen skall en ytterligare analys och renodling göras av vad som är stöd- och serviceverksamhet i landstinget. Syftet med detta arbete är att finna effektivare och mer optimala servicelösningar för landstinget. Denna analys pågår och är idag inte färdig. Bedömningen har varit att denna analys bör ske innan ett arbete med konkurrensutsättning påbörjas. Orsaken är att delar av den befintliga organisationen kan vara av sådan karaktär att det mer är att härleda till stöd till eller t o m kärnverksamhet.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 17 (48) Länstrafikens primära uppgift är att svara för persontransporterna inom samt till/från länets närområde. För att på bästa sätt merutnyttja denna transportapparat bedriver man även en verksamhet med bussgods. Emefté utför både godstransporter, persontransporter samt post- och budtjänst. Person- transporterna utförs till allra största delen av taxientreprenörer som upphandlas enl. LOU i full konkurrens. Godstransporter bedrivs främst med lastbilar som transporterar tvätt och inkontinensartiklar. Inkontinensleveranserna utförs på uppdrag av länets kommuner där Emefté anlitades efter upphandling i konkurrens med andra aktörer. Post- och budtjänst samt provtransporter utförs med hjälp av personbilar modell större. Dessa är lagda i slingor runt länet som uppkommit efter de medicinska krav som finns kring provsvar från prover tagna på hälsocentraler. Dessa bilar transporterar även post och paket samt i vissa fall även olika hjälpmedel. En utredning kring gods, post- och budtransporternas effektivitetsgrad hos Emefté har påbörjats med hjälp av en extern aktör. Utredningen beräknas vara klar under april månad. Diskussioner har förts mellan Emefté och Länstrafiken men det närmaste av konkret samverkan inom området persontransporter är inom KOM- ILAG-projektet, där även Bräcke och Ragunda kommuner ingår. Jag kan konstatera att på vissa sträckor går idag såväl Länstrafikens bussar med godsutrymme som Emeftés fordon med landstingsgods. Avsikten är att hantera landstingsfullmäktiges tydliga uttalande om konkurrensutsättning av transporter på följande sätt.: 1. Invänta den av landstingsfullmäktige beställda analysen. 2. Använda denna och utredningen om Emeftés effektivitetsgrad som underlag för en konkurrensutsättning av de delar som är att betrakta som service. 3. Därefter finns två alternativ. Antingen ett begränsat försök av transport-samarbete mellan Emefté och Länstrafiken eller en anbudsprövning på transporttjänster (utifrån den analys som pågår). I ett

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 18 (48) anbudsförfarande är Länstrafiken en av många aktörer som kan lägga anbud. Gusten Rolandsson, Lars-Olof Eliasson, Jöran Hägglund och Jan-Olof Dahlin yttrar sig. 20 Svar på interpellation från Jöran Hägglund (c) angående särskilda medel för förbättrad tillgänglighet (Jll 120/2000) Per Owe Öberg (s) besvarar den av Jöran Hägglund inlämnade under 7 antecknade interpellationen och anför följande: Som interpellanten anger har landstinget för år 2000, inom ramen för överenskommelsen mellan staten och landstingen om ersättningar till hälsooch sjukvården, erhållit 12 Mkr. Enligt överenskommelsen skall dessa medel användas till en långsiktig satsning på att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården. Dit hör bl a åtgärder för att förbättra vårdens tillgänglighet och att öka patienternas inflytande och delaktighet. Såväl inom länssjukvården som primärvården har stora ansträngningar gjorts under de senaste åren för att på olika sätt stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården. Bland den långa rad av exempel kan t ex nämnas inom länssjukvården * 1998 utnämndes av sjukhusets kvalitetsråd till bemötandeåret. Seminarier med detta tema genomfördes vid sex tillfällen * flera av sjukhuseta områden använder patienteenkäter regelbundet där bemötandefrågor ingår som en viktig del * för att underlätta kontakten för patienten med vårdpersonal finna sjuksköteerskor med speciell kompetens inom flera områden, t ex hjärtsjuksköterska, sviktsjuksköterska, strokesjuksköterska, neurologisjuksköterska osv * dialysskola för bättre information till patienter och anhöriga * Utbildning på temat Att möta patienter i telefonsamtal * avvikelserapportering avseende bl a bemötande * kompetensutveckling inom omvårdnad

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 19 (48) * primäransvar införs i syfte att vården så långt möjligt skall kunna utformas och genomföras i samråd med patienten. Som exempel inom primärvården kan nämnas * studiecirklar inom området bemötande * kvalitetsplanerna prioriterar bemötandet * kompetensutveckling med syfte att ändra attityder och beteenden * ris- och roslådor för att få synpunkter om hur patienten vill ha vården utformad * individuella rehabiliteringsplaner stärker patientens ställning * översyn av telefontillgängligheten. Frågan om att på olika sätt stärka patientens ställning i vården är en huvudpunkt i den av landstingsfullmäktige fastställda budgeten för år 2000. Redan i avsnittet om en hälso- och sjukvård för alla slår vi fast att patienterna skall erbjudas god kvalitet, respektfullt bemötande och god tillgänglighet i vården. De resursförstärkningar som år 2000 tillförs vården syftar till satsningar som skall ge förbättrad tillgänglighet och snabbt omhändertagande. Som konkreta åtgärder inom primärvården nämns t ex förbättring av telefontekniken för att skapa bättre tillgänglighet, utökning av AT- och ST-tjänster, utbildning, utveckling av psykosociala resurser mm. Förhoppningen är att dessa och liknande insatser skall minska trycket på länssjukvården och därmed förbättra tillgängligheten. Primärvården har uppdrag att återkomma med en plan för vad som skall göras och hur det skall göras, tillsammans med en bedömning av effekter på belastningen på länssjukvården. Det är viktigt att förvaltningarnas arbete med att stärka patientens ställning i vården, bl a tillgängligheten, följs upp på ett noggrant sätt. Det kan t ex ske inom ramen för den resultatdialog som numera genomförs med förvaltningarna i början av varje år. Jöran Hägglund och Lars-Olof Eliasson yttrar sig. 21 Svar på interpellation från Börje Frisk (fp) angående ögonsjukvården (Jll 126/2000)

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 20 (48) Harriet Svaleryd (s) besvarar den av Börje Frisk inlämnade under 8 antecknade interpellationen och anför följande: Vid ögonkliniken finns idag 7 läkartjänster - 5 specialistläkare och 2 STläkare - och är därmed den minsta ögonkliniken i landet i förhållande till befolkningsunderlaget. Till detta kan läggas att länet har landets äldsta befolkning. Under mitten av 90-talet ökande antalet inkommande remisser till ögonkliniken med ca 50% och uppgår nu till ca 3 800 per år. Detta bedöms av ögonkliniken och primärvården gemensamt vara adekvat, dvs dessa patienter kan inte skötas i primärvården. Idag kan tre stora patientgrupper urskiljas vid ögonkliniken: diabetes, grön starr samt grå starr. De två första patientgrupperna prioriteras högst eftersom de, om de inte behandlas, riskerar nedsatt syn/blindhet som inte går att behandla senare. Dessa patientgrupper kräver livslånga kontroller. Grå starr-patienterna kommer längre ner i prioritering, eftersom lång väntan på behandling i sig inte försämrar tillståndet. De kan även i ett senare skede botas med en operation, även om besvären för patienterna och samhället naturligtvis är bekymmersamma. Dessutom finns ytterligare ett antal diagnoser såsom barn med synnedsättning/skelning osv. Trots 16 000 besök per år vid ögonmottagningen har väntelistan i år ökat med ca 50% både vad avser nybesök (remisser) och återbesök, eftersom behovet hela tiden ökar, varje ny patient (diabetes och grön starr) kräver många återbesök. År 1999 genomfördes 535 grå starr-operationer vid ögonkliniken. Behovet beräknas uppgå till 800-1000 operationer per år. Väntelistan till dessa operationer är lika stor som en årsproduktion och fylls hela tiden på med nya patienter. Arbetsmiljön är redan mycket pressad för ögonklinikens personal. Hur kan denna besvärliga, och ur patientperspektivet oacceptabla, situation bemästras? Det står klart att behovet av ögonsjukvård i länet är större än tillgången på resurser för denna verksamhet. Det centrala måste naturligtvis vara att finna

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 21 (48) en långsiktigt hållbar lösning. Det är inte acceptabelt att länets ögonpatienter skall ha sämre tillgång till ögonsjukvård än patienter i andra delar av landet. Vi ser nu exempel på patienter som betalar starr-operationer ur egen ficka. Detta kan inte heller accepteras. Resurser måste tillföras så att bemanningen på rimligt sätt motsvarar behoven. Jag är beredd att tillföra resurser till ögonsjukvården så fort det finns tillgängliga medel. Kanske finns det också möjligheter att höja effektiviteten med organisatoriska förändringar. Detta är i första hand en ledningsfråga inom verksamheten. Det är svårt att hitta kortsiktiga, tillfälliga lösningar på detta problem. Att låta en ögonläkare arbeta på fritiden, som interpellanten föreslår, kan verka enkelt. Men det krävs också assisterande personal, som är svårrekryterad. Att låta patienter med grå starr få sin operation utförd på annat håll i landet med landstingsbidrag innebär att vi skulle vara beredda att betala i stort dubbelt pris per operation. Börje Frisk, Kurt Edlund, Lars-Olof Eliasson, Jan-Olof Dahlin, Karl- Erik Eriksson och Christer Näsström yttrar sig. 22 Svar på interpellation från Gunnar Geijer (c) angående läkemedelskostnader i länet (Jll 136/2000) Per Owe Öberg (s) besvarar den av Gunnar Geijer inlämnade under 9 antecknade interpellationen och anför följande: 1.Under 1999 ökade läkemedelskostnaderna i Sverige med 13%. I länet har kostnadsökningen haft motsvarande omfattning. Fortfarande är det emellertid så att Jämtlands län har relativt låga kostnader för läkemedelsförmånen, trots att länet har den högsta andelen äldre i riket. Det är bara Gotland och Halland som har lägre läkemedelskostnader per invånare i hela landet. 2. Livsstilsläkemedel är ett tveksamt begrepp, vilket påpekats i en utredning från Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. De läkemedel som främst förknippas med begreppet är läkemedel mot impotens, framförallt Viagra, och läkemedel mot övervikt, Xenical.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 22 (48) Beträffande impotens innebär Viagra ett stort framsteg för behandling av ett känsligt problem, där många män med sjukdomar i nervsystemet, prostatacancer, hjärt/kärlsjukdomar mm kan erbjudas en enkel och effektiv behandling. Läkemedelsverket har under 1999 publicerat riktlinjer om utredning och behandling ev impotens. Beträffande Xenical innebär det en ny möjlighet att behandla ett angeläget folkhälsoproblem. Effekten av Xenical är relativt liten. Läkemedelsverket har redan vid registreringen uppställt kriterier för att Xenical ska få förskrivas - innan förskrivning ska information om kost och motion ges, Patienten ska under en 4-veckorsperiod kunna gå ner i vikt minst 2,5 kg utan läkemedel och efter 3 månaders användning av Xenical ha minskat 2,5 % av vikten för att förskrivningen ska kunna fortsättas. Vid Krokoms hälsocentral har en uppföljning ett halvt år efter registreringen visat att Läkemedelsverkets riktlinjer efterlevs och så är även fallet vid länets övriga hälsocentraler. Vid Frösö hälsocentral har ett frågeformulär efter ett års användning av Xenical utarbetats, läkemedelskommittén rekommenderar för allmän användning. Under 1999 (perioden januari-november) har Viagra och Xenical stått för en avsevärd del av läkemedelskostnadernas ökning i länet, ca 5,7 Mkr av sammanlagt 38 Mkr. Ansvaret för regelverket ligger hos Riksförsäkringsverket och socialdepartementet. Regeringen har tillsatt en utredning för översyn av läkemedelssubventionen, där bl a livsstilsläkemedlen ska granskas. 3. Under året planerar läkemedelskommittén tillsammans med Apoteket AB en kampanj för att minska kassationen av oanvända läkemedel enligt förebild från Gotland, där man uppnått goda resultat. Läkemedelskommittén har också erbjudit arbetsplatserna, i första hand hälsocentralerna, att få ta del av sin egen förskrivning vilket är möjligt genom att receptblanketterna försetts med arbetsplatskoder. Detta har mötts med stort intresse. Vid 1999 års slut var 91,4% av recepten försedda med arbetsplatskoder, vilket är en av de högsta siffrorna i landet. Genom kollegial diskussion om den egna förskrivningen kan en rationell förskrivning av läkemedel förbättras. Jag utgår också från att frågan om decentralisering av det ekonomiska ansvaret för läkemedelsförskrivningen inom landstinget på nytt kommer att prövas i samband med förestående budgetarbete.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 23 (48) Sammantaget är frågan om läkemedlens kostnader och nytta en av de viktigare vårdpolitiska frågeställningarna för närvarande. Det är ingen tvekan om att kostnadsutvecklingen på detta område är oroande. Samtidigt får man inte glömma bort de stora mänskliga vinster som görs varje dag genom en effektiv läkemedelsbehandling. En seriös debatt är både önskvärd och nödvändig. Det finns anledning att återkomma till dessa frågor både i samband med budgetarbetet och i samband med slutrapporten från arbetet med en Ny hälso- och sjukvårdspolitik. Gunnar Geijer, Kurt Edlund, Jöran Hägglund, Runar Englund, Christer Näsström och Jan-Olof Dahlin yttrar sig. 23 Svar på interpellation från Berit Johansson (c) angående uppföljning av remisskravet i Jämtlands läns (Jll 135/2000) Karin Paulsson (s) besvarar den av Berit Johansson inlämnade under 10 antecknade interpellationen och anför följande: Interpellanten påstår att landstinget införde remisskrav omfattande de allra flesta medicinska specialiteter år 1996. Så är inte fallet. Remisskrav som styrmedel mellan vårdnivåer hade då funnits sedan länge inom vården i länet. Krav på remiss förelåg också till privatpraktiserande sjukgymnaster. Beslutet om remisskrav år 1996 var en anpassning till då gällande lagstiftning, som innebar att samma remissregler skulle gälla inom landstingsvården och den offentligt finansierade privata vården. I samband med landstingets beslut 1996, som innebar att remisskrav infördes till landstingsanställda sjukgymnaster och privatpraktiserande läkare, bestämdes också att en utvärdering av beslutet skulle göras efter en tid. Utvärderingen försenades av olika skäl men har nyligen slutförts under ledning av en särskild styrgrupp. Utvärderingsrapporten, som bygger på enkäter till ett urval patienter och sjukgymnaster samt intervjuer med läkare, har överlämnats till landstings-direktören. Beredning av ärendet pågår och resultatet skall föreläggas landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige för beslut senare under våren. I samband därmed kommer också en återremitterad

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 24 (48) motion om att slopa remisskravet för sjukgymnaster att behandlas. Jag har ingen anledning att idag föregripa den beredning av ärendet som pågår. Berit Johansson yttrar sig. 24 Förslag till förändring av rutiner i samband med fullmäktige sammanträde (Dnr 222/99) ÄRENDEBESKRIVNING Vid landstingsfullmäktiges sammanträde 1999-04-29, 71, uppdrogs till demokrati- och organisationsutskottet att utarbeta och utveckla rutiner för fullmäktiges framtida arbete. Demokrati- och organisationsutskottet har utarbetat förslag om förändringar av rutiner i samband med utskick av handlingar samt handlingarnas struktur och innehåll. Utskottet förslår också en förbättring av rutiner för redigering av förändringar av ärendeformuleringar efter beslut samt krav på att redovisa uppföljningar av fullmäktiges beslut. DEMOKRATI- OCH ORGANISATIONSUTSKOTTETS FÖRSLAG Uppdrag till landstingsstyrelsen att bereda demokrati- och organisationsutskottets förslag om förändringar av rutiner för fullmäktigesammanträden för beslut vid fullmäktige 2000-05-03 - - 04. YRKANDEN Göte Norlander (c), Gusten Rolandsson (kd) och Gunnar Pettersson (s) yrkar bifall till utskottets förslag. Enligt demokrati- och organisationsutskottets förslag.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 25 (48) 25 Motion från Marianne Larm-Svensson (c) m fl angående parfymfritt sjukhus (Dnr 310/99) ÄRENDEBESKRIVNING Centerpartiet genom Marianne Larm-Svensson och Maja-Stina Olofsdotter föreslår landstingsfullmäktige besluta att landstingets miljöpolicy ses över vad gäller parfym och dofter i verksamhet och produktval, samt att införa ett parfymstopp i landstingets vårdenheter. Detta mot bakgrund att luftvägsirriterande dofter kan vara ett hinder för astmatiker/allergiker p.g.a. svårigheter att vistas i miljöer där det doftar eller där människor använder doftande produkter. De anser vidare att Jämtlands läns landsting skall minimera förekomsten av parfymerade produkter både bland anställda och i kemiska produkter såsom städmaterial. Avslutningsvis menar de att kravet på återhållsamhet i användandet av parfym och rakvatten bland personal borde vara inskrivet i länssjukvårdens och primärvårdens metodbok eller motsvarande. Yttrande i frågan har inhämtats från länssjukvårdens kvalitetsråd. Thomas Bolin, medicinsk chef och kvalitetsrådets ordförande framför bl a följande synpunkter på motionen. Angående problem för allergiker etc är vår syn-punkt att de produkter som används inom sjukvården bör vara parfymfria. Beträffande användandet av parfym, rakvatten etc bland personalen bör återhållsamhet iakttagas. Ett förbud kan aldrig efterlevas t ex beroende på alla besökanden.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 26 (48) Under ett flertal år har landstingets inköpsavdelning, Emefté Material, aktivt arbetat med att reducera produkter som innehåller parfym. Enligt depåchef Lars Eriksson finns idag inga produkter innehållande parfym för städ och rengöring. För att minska risken för allergiska reaktioner förorsakade av dofter föreslås riktad information om sambandet mellan allergi och dofter. All personal, patienter och besökare inom landstinget ska informeras så att de förstår vikten av att vara återhållsamma i användandet av parfym, rakvatten eller andra starka dofter. Ansvaret för att detta sker åvilar respektive förvaltningschef inom landstinget. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Ett generellt parfymförbud inom landstinget införs ej. 2. En riktad information till anställda och besökare om sambandet mellan allergi och dofter genomförs. 3. Ansvaret för att detta sker åvilar respektive förvaltningschef. YRKANDEN Marianne Larm-Svensson (c) yrkar: 1. Ny punkt 2: Landstinget utarbetar en strategisk informations- och kommunikationsplan med syfte att minimera användningen av parfymer i landstingets vårdenheter. 2. Punkt 3 utgår. Karin Paulsson (s) yrkar bifall till Marianne Larm-Svenssons ändringsyrkande. PROPOSITION

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 27 (48) Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Marianne Larm-Svenssons ändringsyrkande och finner ändringsyrkandet antaget. 1. Ett generellt parfymförbund inom landstinget införs ej. 2. Uppdrag till landstingsstyrelsen att utarbeta en strategisk informations- och kommunikationsplan med syfte att minimera användningen av parfymer i landstingets vårdenheter. 26 Pappa-övernattning vid BB-avdelningen (Dnr 792/99) ÄRENDEBESKRIVNING Från Område Barn-Kvinna har inkommit en skrivelse angående s k pappa-övernattning vid BB-avdelningen. Möjligheten för pappor att övernatta upphörde 1997-11-24 i samband med ombyggnationen men kommer att återupptas under vecka 2 år 2000. I skrivelsen föreslås att en avgift på 180 kr/dygn uttas. Avgiften var före uppehållet 150 kr/dygn. Avgiftsgruppen har vid sammanträde 1999-11-18 tillstyrkt förslaget. LANDSTINGSSTYRELSEN FÖRSLAG 1. Avgiften för pappa-övernattning vid BB-avdelningen fastställs till 180 kr /dygn enligt verksamhetens för Barn-kvinna förslag i skrivelse 1999-11-12. Beslutet gäller fr o m 2000-03-01. 2. Nuvarande avgift, 150 kr/dygn, gäller t o m 2002-02-29. YRKANDEN

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 28 (48) Anna-Britt Bromée (m) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Enligt landstingsstyrelsens förslag. 27 Bidrag till ALMI Företagspartner Jämtland AB (Dnr 702/99) ÄRENDEBESKRIVNING Bolaget ägs gemensamt av ALMI Företagspartner AB (51 procent) och landstinget (49 procent). Målet för dess verksamhet är att skapa tillväxt genom ökad lönsamhet och omsättning hos kundföretagen, bidra till att fler nya livskraftiga företag startas i länet samt att fler innovationer kommersia-liseras. Landstinget i Jämtland och ALMI Företagspartner AB har träffat en över-enskommelse om prioriteringar för verksamheten år 2000. Verksamheten skall fokuseras på kompetensmässig och finansiell support till små och medelstora företag som vill och kan växa. Vidare skall ALMI Företags-partner Jämtland AB aktivt söka upp och identifiera utvecklingsbehoven hos regionens företag med tillväxtpotential. Slutligen skall den särskilda satsningen på turism/turismföretag fortsätta under år 2000. ALMI har här en central roll i flera strategiska affärsutvecklingsinsatser i turistföretag under 1999/00. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 29 (48) 1. Till ALMI Företagspartner Jämtland AB avsätts ett administrativt bidrag för år 2000 på 4 165 tkr kronor. form 2. Ytterligare 500 tkr avsätts i form av projektmedel till ALMI Företagspartner Jämtland AB. Medlen är avsedda att växlas upp i av medfinansiering mot EU Mål 1- Tillväxtavtalet inom ramen för turismutveckling. Båda bidragen skall belasta näringslivsenhetens budget. 3. Gemensamt ägaruppdrag år 2000 för ALMI Företagspartner i Jämtland AB antas. YRKANDEN Thomas Hägg (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Anna-Britt Bromée, Karl-Erik Eriksson, Runar Englund och Kurt Edlund yttrar sig. Enligt landstingsstyrelsens förslag. PROTOKOLLSANTECKNING Anna-Britt Bromée, Kerstin Åhlander, Bertil Eriksson, Kurt Edlund, Christer Näsström, Pia Gabrielsson, Annelie Bengtsson och Jöns Broström (samtliga m) antecknar till protokollet: Utifrån de förhandlingar som genomförts med ALMI moderbolag kan landstinget i dagens läge inte frångå upprättat avtal. Det är emellertid vår uppfattning att avtalsperioden bör vara den sista som landstinget är delägare i det regionala utvecklingsbolaget. Jämtlands läns landstings eventuella finansiering av EU-projekt ska endast omfatta landstingets egen kärnverksamhet.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 30 (48) 28 Finansiering av Atlantbanan (Dnr 317/99) ÄRENDEBESKRIVNING Atlantbanegruppen hade lämnat ett förslag till partsöverenskommelse och kostnadsfördelning mellan berörda finansiärer när det gäller snabbtågs-anpassning av bandelen Gävle-Östersund. Enligt förslaget skall Jämtlands läns landsting bidraga med 70 tkr av totalkostnaden 666 tkr för räntefri utlåning av 50 mkr till banverket. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Partsöverenskommelse avseende fortsatt arbete med snabbtågsanpassning av Norra Stambanan, delen Gävle-Östersund, godkänns. 2. Landstingets andel, 70 tkr, anvisas ur länsutvecklingens tidigare avdelade medel för Atlantbanan. YRKANDEN Kurt Edlund (m) yrkar att ärendet skall återremitteras. Owen Laws (mp), Per-Owe Öberg (s), Jöran Hägglund (c), Karl- Erik Eriksson (c) och Lars-Olof Eliasson (kd) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. 1. Partsöverenskommelse avseende fortsatt arbete med snabbtågs-

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 31 (48) anpassning av Norra Stambanan, delen Gävle-Östersund, godkänns. 2. Landstingets andel, 70 tkr, anvisas ur länsutvecklingens tidigare avdelade medel för Atlantbanan. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Anna-Britt Bromée, Kerstin Åhlander, Bertil Eriksson, Kurt Edlund, Christer Näsström, Pia Gabrielsson, Annelie Bengtsson och Jöns Broström (samtliga m) till förmån för återremissyrkande. 29 Möjligheter att bilda ett fastighetsbolag för Jämtlands läns landsting (Dnr 306/99) ÄRENDEBESKRIVNING Med anledning av en motion från Mona Nyberg och Thomas Hägg hade landstingsfullmäktige 1999-06-16 - - 17 juni, 99, beslutat att uppdra till landstingsstyrelsen att utreda möjligheten att överföra landstingets fastighetsägande och fastighetsförvaltning till Landstingsbostäder AB. Genom landstingsdirektörens försorg hade en utredning genomförts. Utredningen har i första hand tittat på de ekonomiska aspekterna av att överföra landstingets fastigheter till ett gemensamt aktiebolag för bostäder och fastigheter. I utredningen har förutom personal från landstingets kansli, serviceförvalt-ningen Emefte och Landstingsbostäder i Jämtland AB även externa konsulter medverkat. En speciell tjänstepromemoria hade upprättats. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Med hänsyn till de skattemässiga konsekvenserna bör förslaget att överföra landstingets fastigheter till ett gemensamt aktiebolag med Landstingsbostäder i Jämtland AB ej fullföljas.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 32 (48) 2. Uppdrag till landstingsstyrelsen att göra en översyn av policyn för landstingets fastighetsägande som inkluderar landstingets totala fastighetsinnehav. 3. Uppdrag till landstingsstyrelsen att fortsätta utredningsarbetet samt koncentrera detta till att utarbeta ett förslag till en mer ändamålsenlig organisation för driften av landstingets totala fastighetsinnehav. YRKANDE Thomas Hägg (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Karl-Erik Eriksson yttrar sig. Enligt landstingsstyrelsens förslag. 30 Landstingshälsans organisation och framtida arbetsuppgifter (Cf 520/98) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsstyrelsen beslutade 1999-04 -21, 91, att landstinget skulle påbörja en försäljning av Landstingshälsan i enlighet med framtagen konsultrapport. Övergången bör ske i ett steg. Personalen skall ges möjlighet att överta Landstingshälsan. Landstingsstyrelsen beslutar om eventuell försäljning. Under år 1999 har förutsättningarna utretts för att bilda ett personalägt bolag som skulle ta över landstingets företagshälsovård. En enkätundersökning angående personalens intresse av en övergång till det nya företaget har gjorts och resultatet visar att intresset är lågt från

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 33 (48) personalens sida, att under nuvarande ekonomiska förutsättningar, övergå till ett nytt bolag för företagshälsovård. Det bedöms idag inte möjligt att starta ett personalägt bolag för företagshälsovård under år 2000 varför landstingshälsan kommer att bli kvar som en resultatenhet inom landstinget. En komplettering till landstingsplanen beträffande verksamhetens inriktning och resultatbudget föreslås. Landstingshälsans verksamhet år 2000 Landstingshälsan skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på landstingets arbetsplatser samt beskriva sambandet mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Landstingshälsan skall med sin verksamhet bidra till en bättre arbetsmiljö och en effektivare organisation. Landstingshälsan skall ha kompetens inom beteendevetenskapliga-, psykosociala-, ergonomiska-, medicinska- samt tekniska områden. Verksamheten skall bedrivas utifrån ett i avtal fastställt basservice utbud och utöver detta kan respektive förvaltning avropa ytterligare tilläggstjänster utifrån fastställda priser per timme. Friskvårdsanläggningen Zefyren har fr o m 2000-01-01 organisatorisk övergått till Emefté. Landstingshälsan har idag ett antal externa kunder som om det inte bildas ett bolag måste ses över angående inriktning och omfattning. Landstingsbidraget år 2000 är 0 kr. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Landstingshälsan förblir en resultatenhet inom landstinget år 2000. 2. Landstingsplanen år 2000 kompletteras med verksamhetens inriktning och krav på att redovisa kostnader och intäkter i balans.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 34 (48) 3. Uppdrag till landstingsdirektören att under år 2000 utreda Landstingshälsans verksamhetsomfattning och organisatoriska placering inom landstinget alternativt en försäljning av landstingets företagshälsovård alternativt konkurrensutsätta landstingets företagshälsovård YRKANDE Jöran Hägglund (c) yrkar i första hand att ärendet skall återremitteras. I andra hand yrkar Jöran Hägglund: 1. Landstingshälsan utbjudes till försäljning genom anbud på den öppna marknaden. steg. 2. Landstingets behov av företagshälsovård skall tillförsäkras med den inriktning som är beskriven i landstingsdirektörens underlag. 3. Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att genomföra försäljningen i ett Kurt Edlund (m) och Börje Frisk (fp) och Gusten Rolandsson (kd) yrkar bifall till Jöran Hägglunds yrkande. Per-Owe Öberg (s), Thomas Hägg (s) och Jan-Olof Dahlin (mp) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner yrkandet avslaget. Votering begärs. Följande voteringsproposition godkännes: Den som vill att ärendet skall återremitteras röstar ja, den som vill att ärendet skall avgöras idag röstar nej. Vid voteringen avges 21 ja-röster och 31 nej-röster. 3 ledamöter är frånvarande. (Se bif voteringsprotokoll).