BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter. Peter Sigrén

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2018:2 BORÅSAKADEMIKER 2018 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2012 års programstudenter Peter Sigrén

FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2018:2 i rapportserien Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag. Högskolan i Borås Besöksadress: Allégatan 1, 501 90 Borås e-post: peter.sigren@hb.se Grafisk form PETER SIGRÉN Omslagsbild ANNA SIGGE Tryck STEMA, BORÅS 2018 NR 2018:2 ISSN: 1400-0253 ISBN: 978-91-88269-64-5 (print) ISBN: 978-91-88269-65-2 (pdf) DiVA: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13843

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS INNEHÅLL Rapport 2018:2 BORÅSAKADEMIKER 2018 Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2012 års programstudenter SAMMANFATTNING 5 1 INLEDNING 9 2 BAKGRUNDSFRÅGOR 13 Genus och ålder 13 Val av högskola och renommé 13 Varför utbildning? 14 Studentkåren vid Högskolan i Borås 14 Examen 15 3 ETABLERINGSGRAD 17 Anställning efter studierna 17 Arbetar inom yrkesområdet 18 Arbete under utbildningstiden 19 Anknytning till kommande yrkespraktik 19 Anställningsform efter avslutade studier 20 Lönenivåer 21 4 KVALITETSINDIKATORER 23 4.1 Generiska förmågor 24 4.2 Språklig kompetens 28 4.3 Sociokulturell kompetens 32 4.4 IT-kompetens 36 4.5 Presentationsfärdigheter 40 4.6 Projektledningskompetens 44 5 AVSLUTANDE KOMMENTARER 49 6 REFERENSER 53

BILAGA I TOTALT FÖR HÖGSKOLAN I BORÅS 55 BILAGA II BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 59 Övergripande frågeställningar 59 Institutionsspecifika frågeställningar 63 BILAGA III HANDELS- OCH IT-HÖGSKOLAN 65 Övergripande frågeställningar 65 Institutionsspecifika frågeställningar 69 BILAGA IV INGENJÖRSHÖGSKOLAN 71 Övergripande frågeställningar 71 Institutionsspecifika frågeställningar 75 BILAGA V INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK 77 Övergripande frågeställningar 77 Institutionsspecifika frågeställningar 81 BILAGA VI TEXTILHÖGSKOLAN 83 Övergripande frågeställningar 83 Institutionsspecifika frågeställningar 87 BILAGA VII INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 89 Övergripande frågeställningar 89 Institutionsspecifika frågeställningar 93

SAMMANFATTNING En viktig kvalitetsdimension för Högskolan i Borås (HB) är att kunna ta del av studenters erfarenheter och synpunkter, inte bara under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Rapporten som föreligger är nummer åtta i en serie av studier som påbörjades 2010/11. 1 Rapporten redovisar aggregerade resultat för vad drygt 350 alumner som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under 2012, anser om utbildningen och dess innehåll (kvalitetsindex), hur graden för arbetsetablering ser ut, lönenivåer samt om alumnen ansökt om ett examensbevis. Respondenterna har, i det flesta fall, en yrkes- och/eller en grundläggande examen. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren, för högskolan totalt samt högskolans dåvarande sex institutioner, 2 presenteras i ett antal tabeller och figurer vilket ger läsaren snabbt en överskådlig bild. Särredovisning för respektive institution sker i bilagor. Förkortningar för institutionerna används såväl i löpande text som i figurer och tabeller. Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan (BHS) Institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) Institutionen Ingenjörshögskolan (IH) Institutionen för pedagogik (PED) Textilhögskolan (THS) Institutionen för vårdvetenskap (VHB) 1 Sedan 2010 bedrivs två projekt där såväl årliga etableringsstudier som studentbarometrar genomförs vid lärosätet. 2 Högskolan i Borås omorganiserades under 2014 och består numer av tre akademier. HÖGSKOLAN I BORÅS 5

Anställningsbarhet En majoritet av studenterna erhåller en anställning, på mer än 75 procent, efter avslutade studier. Alumner med avlagd och uttaget examensbevis uppvisar en högre etableringsgrad jämfört med alumner som inte tagit en examen alternativt ej ansökt om examensbevis. För en mer exakt etableringsgrad, som beräknas utifrån ett specifikt examensår, se (Universitetskanslersämbetet, 2015). TABELL 1 ETABLERINGSGRAD. ANDEL I PROCENT. ETABLERING INOM 18 MÅNADER 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT KVINNOR 94,8 90,2 + 4,6 MÄN 91,2 84,8 + 6,4 TABELL 2 UTTAG AV EXAMENSBEVIS VID LÄROSÄTET. ANDEL I PROCENT. EXAMEN 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 74,6 68,7 + 5,9 EJ ANSÖKT/TAGIT UT EXAMENSBEVIS 9,7 16,0-6,3 AVBRÖT STUDIERNA 13,4 12,3 + 1,1 ANNAN HÖGSKOLA 2,3 3,0-0,7 TABELL 3 ARBETAR INOM SITT YRKESOMRÅDE (UTBILDNINGSOMRÅDET). ANDEL I PROCENT. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT HELA TIDEN 82,7 74,0 + 8,7 MER ÄN HALVA TIDEN 10,4 9,9 + 0,5 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 5,0 8,4-3,4 INTE ALLS 1,8 7,7-5,9 Högre löneläge för examinerade studenter. Avbrott/avhopp i studierna ger ett lägre löneläge. 6 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Val av högskola/universitet Åtta av tio alumner anger Högskolan i Borås som sitt förstahandsval av lärosäte. Varumärket Högskolan i Borås har ett fortsatt högt renommé (3,9 på en 5-gradig ordinalskala). TABELL 4 FÖRSTAHANDSVAL AV LÄROSÄTE. ANDEL I PROCENT. LÄROSÄTE 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 77,5 80,6-3,1 GÖTEBORGS UNIVERSITET 14,8 13,6 + 1,2 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 1,1 0,2 + 0,9 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 0,3 0,6-0,3 HÖGSKOLAN VÄST 0,3 0,6-0,3 HÖGSKOLAN I SKÖVDE 0,0 0,2-0,2 ANNAT LÄROSÄTE 6,0 4,0 + 2,0 Tillsvidareanställningar ökar något. Tillfälliga anställningar/vikariat minskar något. 59 procent är anställda inom Västra Götalandsregionen relativt konstant över årskullar. 60 procent anger stat, kommun och landsting som arbetsgivare. 96 procent anger att utbildningen varit relevant/delvis relevant för det arbete som de har/haft. Kvalitetsindex Tidigare alumnstudier har visat på att arbetsuppgifter något eller ett par år efter examen främst kräver förmågan att självständigt kunna lösa problem, tillämpa kritiskt tänkande, argumentera och övertyga, utföra muntliga- och skriftliga presentationer, använda datorn/it som arbetsverktyg, arbeta i team, inspirera och vara kreativ samt följa kunskapsutvecklingen inom arbetsområdet (se t.ex. Lundmark, 2002, 2006; Nelsson, 2006). HÖGSKOLAN I BORÅS 7

Det som framgår (figur 1) är att kraven tenderar att vara något högre, med något undantag, i arbetslivet än vad som levererats under utbildningstiden. Fenomenet har uppmärksammats i de tidigare genomförda etableringsstudierna vid lärosätet. Dimensioner/kvalitetsindex som mäts är: generiska förmågor; språklig kompetens (annat språk än svenska); sociokulturell kompetens; IT-kompetens; presentationsfärdigheter samt projektledningskompetens INDEX 82 75 60 57 75 63 82 79 76 62 90 66 ARB UTB GENERISKA SPRÅKLIG SOCIOKULTURELL IT-KOMPETENS PRESENTATION PROJEKT FIGUR 1 MÅLUPPLEVELSE (ARB) OCH MÅLUPPFYLLNAD (UTB) AVSER HB TOTALT. 2012 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. MAXIMALT INDEXVÄRDE (100). 8 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

1 INLEDNING Högskolan i Borås (HB) har under lång tid tillbaks genomfört alumnundersökningar, såväl övergripande som institutionsspecifika. Syftet med dessa undersökningar är att för att följa upp lärosätets före detta studenter (se t.ex. Elingfors, 2001; Holmqvist, 2004; Sigrén, 2017). Högskolan i Borås har valt att såväl mäta/fråga alumner som har tagit en examen (examensbevis) som de alumner som inte tagit ut en examen samt studenter som väljer att avbryta sin utbildning. Angående de alumner som inte har ansökt om ett examensbevis finns inom gruppen de som faktiskt är helt färdiga med sin utbildning men väljer, av olika anledningar, att inte ansöka om ett examensbevis. Ett par återkommande orsaker i alumnstudierna, till att inte ansöka om ett examensbevis, är t.ex. jag har fått jobb ändå och att det upplevs som krångligt att ansöka om en examen. HB:s etableringsstudier visar på att gruppen alumner som inte tar ut en examen har/erhåller ett lägre löneläge jämfört mot gruppen med uttagen examen. Det är framförallt ingångslönen som blir lägre och får följdverkningar på deras nuvarande lönenivåer. Primärt belyser alumnundersökningar hur väl studenter klarar av inträdet till arbetslivet. Sekundärt kan alumnundersökningar även utnyttjas för att ge återkoppling vad gäller utbildningars kvalitativa innehåll, upplägg och relevans i ett samtida samhällsperspektiv (se t.ex. Haglund, 2011). En annan viktig aspekt är att alumnaktiviteter bygger upp en relation till tidigare studenter. Samtliga nämnda aspekter utgör viktiga faktorer för högskolans strategiska utveckling som ett professionsinriktat lärosäte (Högskolan i Borås, 2010). Föreliggande rapport redovisar resultat från en webbaserad enkätundersökning och innehåller i hög utsträckning kvantitativ empiri. Resultaten jämförs mot tidigare (i främsta hand föregående års studie) utförda alumnundersökningar vid lärosätet. Var femte år utförs en sammanställning på föregående fem års alumnuppföljningar (Sigrén, 2015c). Glädjande är att Universitetskanslersämbetet återupptar den etableringsrapport som den numer nedlagda myndigheten Högskoleverket publicerade varje höst (Universitetskanslersämbetet, 2015). Högskoleverket har under lång tid genomfört etableringsrapporter (sedan 2003) som har kunnat användas som ett jämförelseinstrument till HB:s egna undersökningar. HÖGSKOLAN I BORÅS 9

Genomförandet Vid konstruktionen av frågeformuläret har Artologiks Survey & Report 3 använts som är en programvara för att skapa och samla in data genom webbaserade enkätformulär. Vid den statistiska bearbetningen av enkätdata har SPSS Statistics version 25 använts. Undersökningen är en totalundersökning dock med den begränsningen att endast respondenter med en e-postadress i HB:s studentadministrativa system LADOK (98 procent av den totala populationen) har kunnat få det webbaserade frågeformuläret. Vid de två större frågebatterierna (avser endast resultaten för HB totalt) har Explorativ Faktoranalys (EFA) använts som analysmetod. Metoden har, i tidigare rapporter, utförligt behandlats och därav avsaknad av ett metodkapitel i föreliggande rapport (se t.ex. Sigrén, 2014, 2015b). Redovisningen sker, i hög utsträckning, genom nyckeltal, effekt- och indexmått samt förklarande text. Utgångspunkten är att 2018 års studie jämförs mot 2017 års studie och innebär att tabeller, etc. redovisar 2012 års respektive 2011 års programstudenter. Statistisk referenslitteratur Djurfeldt & Barmark, 2009; Hair, Black, Babin, & Anderson, 2014; Kerlinger & Pedhazur, 1973; Loehlin, 2004; Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991. Svarsfrekvens och bortfallsanalys TABELL 1.1 REGISTRERADE PROGRAMSTUDENTER 2012. ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. N = 2 047. INSTITUTION KVINNOR (N) PROCENT MÄN (N) PROCENT BHS 227 15,6 72 12,1 HIT 161 11,1 133 22,4 IH 148 10,2 244 41,1 PED 369 25,4 51 8,6 THS 242 16,6 25 4,2 VHB 307 21,1 68 11,5 TOTALT 1 454 71,0 593 29,0 3 http://www.artologik.com 10 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 1.2 SVARSFREKVENS PER INSTITUTION OCH KÖN. PROCENT REDOVISAS MOT RESPEKTIVE INSTITUTIONS ANTAL (TABELL 1.1). N = 351. INSTITUTION KVINNOR (N) PROCENT MÄN (N) PROCENT BHS 56 82,4 12 17,6 HIT 24 54,5 10 45,5 IH 23 48,9 24 51,1 PED 79 91,9 7 8,1 THS 40 93,0 3 7,0 VHB 50 79,4 13 20,6 TOTALT 272 77,5 79 22,5 Webbenkäten har enbart varit möjlig att besvaras av alumner som haft en e-postadress registrerad i lärosätets studentadministrativa system. 98 procent av adresslistan innehåller en extern e-postadress. Datainsamling har skett mellan vecka 14-21 (2018) inkluderat fyra påminnelser. Exkluderas respondenter som avbrutit en påbörjad utbildning erhålls en svarsfrekvens på drygt 20 procent (Universitetskanslersämbetet, 2016:151). Årsrapporterna från UKÄ visar på relativt konstanta värden för registrerade kvarvarande nybörjare år 2 i förhållande till år 1. HÖGSKOLAN I BORÅS 11

2 BAKGRUNDSFRÅGOR Gender och ålder under 25 år 25 75 25-34 22 78 35-44 22 78 över 45 år 18 82 män (totalt 23 %) kvinnor (totalt 77 %) FIGUR 2.1 GENDER OCH ÅLDERSKATEGORIER. ANDEL I PROCENT. N = 351. Val av högskola och renommé Renomméet för lärosätet 2012 års studentgrupp: m = 3,9 2011 års studentgrupp: m = 3,8 5-gradig ordinalskala. Tidigare högskolestudier 54 procent anger tidigare studier på högskola/universitet. Nybörjare 36 procent kvinnor 10 procent män HÖGSKOLAN I BORÅS 13

TABELL 2.1 FÖRSTAHANDSVAL AV LÄROSÄTE. ANDEL I PROCENT. N = 351. LÄROSÄTE 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 77,5 80,6-3,1 GÖTEBORGS UNIVERSITET 14,8 13,6 + 1,2 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 1,1 0,2 + 0,9 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 0,3 0,6-0,3 HÖGSKOLAN VÄST 0,3 0,6-0,3 HÖGSKOLAN I SKÖVDE 0,0 0,2-0,2 ANNAT LÄROSÄTE 6,0 4,0 + 2,0 Varför utbildning? TABELL 2.2 VIKTIGA ASPEKTER VID VAL AV UTBILDNING. ANDEL I PROCENT. N = 351. ASPEKT 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT ATT FÅ ETT ARBETA JAG TRIVS MED 47,3 43,2 + 4,1 AV INTRESSE 27,9 35,1-7,2 FÖR ATT HÖJA MIN KOMPETENS 15,7 11,1 + 4,6 ATT UTBILDNINGEN FANNS NÄRA MIN HEMORT 6,0 4,5 + 1,5 ANNAN ASPEKT 2,8 3,6-0,8 PÅVERKAN FRÅN FAMILJ 0,3 1,7-1,4 PÅVERKAN FRÅN LÄRARE, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE 0,0 0,6-0,6 Studentkåren vid Högskolan i Borås TABELL 2.3 HUR UPPFATTADE DU INFORMATIONEN FRÅN STUDENTKÅREN NÄR DU PÅBÖRJADE UTBILDNINGEN? ANDEL I PROCENT. N = 351. ITEM 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT SOM OBEFINTLIG 6,8 6,2 + 0,6 SOM SVAG 15,1 17,9-2,8 SOM MÅTTLIG 33,9 35,5-1,6 SOM GANSKA GOD 33,6 33,0 + 0,6 SOM MYCKET GOD 10,5 7,2 + 3,2 14 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Förslag för att nå ut bättre mot student sociala medier affischering på institutionerna utskick innan kursstart studentkårsrepresentanter vid kursstart vid studentkårsregistrering Aktivt studentkårsarbete 2012 års studentgrupp: 10 procent angav aktivt deltagande. 2011 års studentgrupp: 13 procent angav aktivt deltagande. Examen Resultat från dessa etableringsuppföljningar uppvisar en positiv korrelation för att en uttagen examen ger en högre ingångslön jämfört med ej uttagen examen även om utbildningen är helt avslutad. Detta bör uppmärksammas studenterna, redan vid starten av utbildningen, att det är viktigt att ansöka om ett examensbevis. TABELL 2.4 VAR ALUMNEN TOG SIN EXAMEN ALTERNATIVT EJ EXAMEN ELLER AVBRÖT STUDIERNA. ANDEL I PROCENT. N = 351. EXAMEN 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 74,6 68,7 + 5,9 EJ ANSÖKT/TAGIT UT EXAMENSBEVIS 9,7 16,0-6,3 AVBRÖT STUDIERNA 13,4 12,3 + 1,1 ANNAN HÖGSKOLA 2,3 3,0-0,7 Anledningar till ej uttaget examensbevis ej klar med exjobbet saknar en del kurser glömt bort att jag måste göra klart HÖGSKOLAN I BORÅS 15

EXAMENSGRADER 59 41 15 16 14 18 1 2 4 3 1 3 YRKES HÖGSKOLE KANDIDAT MAGISTER MASTER KOMMER EJ IHÅG 2012 2011 FIGUR 2.2 FIGUREN VISAR EXAMENSGRADER FÖR 2012 ÅRS RESPEKTIVE 2011 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ANDEL I PROCENT. N = 263. Justerat resultat Alumner som angav avbröt studierna (47) samt utbildningar som inte leder till en examen (12) återstår 292. 90 procent anger en uttagen examen (examensbevis) från Högskolan i Borås. Högskolan i Borås bidrar med ytterligare 2,7 procent examinerade dock bokförs dessa alumner vid något annat lärosäte. 16 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

3 ETABLERINGSGRAD Anställning efter studierna TABELL 3.1 NÄR ALUMNEN FICK EN ANSTÄLLNING EFTER AVSLUTADE STUDIER. ANDEL I PROCENT. N = 314. ARBETE 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT VAR EGEN FÖRETAGARE 1,6 1,8-0,2 HADE REDAN ARBETE 39,5 33,5 + 6,0 INOM ETT HALVÅR 42,8 41,1 + 1,7 INOM SEX MÅNADER OCH ETT ÅR 5,9 9,6-3,7 MELLAN ETT OCH TVÅ ÅR 2,3 3,0-0,3 EFTER TVÅ ÅR 1,3 0,8 + 0,5 ÄR ARBETSSÖKANDE 1,6 4,0-2,4 GÖR ANNAT 4,9 6,3-1,4 Etableringsgrad 2012 års studentgrupp och (2011) Alumner med uttagen examen: 96,2 procent (92,6). Alumner med ej uttagen examen: 91,2 procent (76,7). Avbrutit studierna: 76,6 procent (76,1). Cirka två år efter avslutade studier, vid lärosätet, har cirka 93 procent (90) av 2012 års studentgrupp en anställning. Sett över flera års studier kan Högskolan i Borås uppvisa en stor andel etablerade på arbetsmarknaden (se t.ex. Högskoleverket, 2011:47; Universitetskanslersämbetet, 2015). HÖGSKOLAN I BORÅS 17

TABELL 3.2 ETABLERINGSGRAD FÖR EXAMINERADE ALUMNER (SPECIFIK PERIOD). ANDEL I PROCENT. ETABLERING INOM 18 MÅNADER 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT KVINNOR 94,8 90,2 + 4,6 MÄN 91,2 84,8 + 6,4 Högskolan i Borås uppvisar ett något högre resultat (+5 procent) i sina egna mätningar jämfört mot t.ex. UK-ämbetets mätningar (UKÄ). Skillnaden beror troligtvis på att urvalsmetoden skiljer sig något åt mellan UKÄ och HB, se (Universitetskanslersämbetet, 2015:58). UKÄ redovisar, för HB, ett näst intill perfekt matchningsmått om 0,99 som då innebär att det är jämnvikt mellan faktiskt andel etablerade och förväntade andel etablerade. I UKÄs senaste publicerade etableringsrapport ställs kriteriet för vem som skall anses vara etablerad på arbetsmarknaden (Universitetskanslersämbetet, 2015:11ff). Arbetar inom yrkesområdet TABELL 3.3 ARBETAR INOM YRKESOMRÅDET. ANDEL I PROCENT. N = 278. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT HELA TIDEN 82,7 74,0 + 8,7 MER ÄN HALVA TIDEN 10,4 9,9 + 0,5 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 5,0 8,4-3,4 INTE ALLS 1,8 7,7-5,9 18 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Arbete under utbildningstiden TABELL 3.4 ARBETADE DU UNDER DIN UTBILDNING? ANDEL I PROCENT. N = 304 ARBETADE UNDER STUDIETIDEN 2012 ÅRS GRUPP 2011 ÅRS GRUPP EFFEKT JA, MINDRE ÄN 25 % 34,5 38,0-3,5 JA, 25-50 % 20,1 23,8-3,7 JA, ÖVER 50 % MEN EJ HELTID 12,2 6,7 + 5,5 HELTID 7,2 3,0 + 4,2 INTE ALLS 26,0 28,5-2,5 ARBETADE INOM SITT UTBILDNINGSOMRÅDE 56,0 47,6 + 8,4 Anknytning till kommande yrkespraktik 96 56 60 69 72 53 31 25 26 19 17 13 21 2 15 2 12 11 BHS HIT IH PED THS VHB I MYCKET LÅG UTSTRÄCKNING I MINDRE UTSTRÄCKNING I MYCKET HÖG UTSTRÄCKNING FIGUR 3.1 PRAKTIK MOT KOMMANDE YRKESPRAXIS. 5-GRADIG ORDINALSKALA. ANDEL I PROCENT. N = 270. Ett uttalat professionslärosäte bör ha en god anknytning mot ett framtida yrkesliv. HÖGSKOLAN I BORÅS 19

Anställningsform efter avslutade studier 88,5 76,0 2012 2011 5,0 8,5 FAST ARBETE TILLFÄLLIGT/VIKARIAT FIGUR 3.2 ANSTÄLLNINGSFORM EFTER AVSLUTAD UTBILDNING. ANSTÄLLNINGSGRAD: 76-100 PROCENT. ANDEL I PROCENT. N = 278. 2012 års studentgrupp jämfört med (2011). Tillsvidareanställningar ökar. Tillfälliga anställningar/vikariat minskar. 59 procent (65) är anställda inom Västra Götalandsregionen relativt konstant över årskullar. 60 procent (55) anger stat, kommun och landsting som arbetsgivare. 83 procent (86) anger att utbildningen varit relevant (delvis relevant 13 procent (11) för det arbete som de har/haft. 20 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Lönenivåer LÖNENIVÅER (EXAMEN, EJ EXAMEN SAMT AVBROTT I STUDIERNA) 45 35 25 15 5-5 <23 000 23 000-25 999 26 000-28 999 29 000-32 000 >32 000 UTTAGEN 2,0 8,1 25,1 33,2 31,6 EJ UTTAGEN 0,0 27,6 17,2 27,6 27,6 AVBRUTIT 35,1 21,6 5,4 13,5 24,3 FIGUR 3.3 NUVARANDE LÖNENIVÅER MED ELLER UTAN EXAMENSBEVIS SAMT AVBRUTNA STUDIER. ANDEL I PROCENT. Trenden fortsätter att en genomförd utbildning med uttaget examensbevis lönar sig beräknat på en hel grupp av alumner. Lägre lönenivåer vid avbrutna studier (högre andel i låga löneklasser och lägre andel i de högre löneklasserna). Exkluderas den högsta och lägsta percentilen (10 procent) framgår det tydligt. Ingångslönerna är, generellt sett, högre för gruppen som tar ut sitt examensbevis efter avslutad utbildning. HÖGSKOLAN I BORÅS 21

4 KVALITETSINDIKATORER Inledning Under kapitlet redovisas resultaten (målupplevelse och måluppfyllelse) för de alumner som gått igenom en programutbildning med eller utan ett examensbevis från Högskolan i Borås alternativt att examen tagits ut vid annat lärosäte. Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen behövs i arbetslivet? (målupplevelse) Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen genererats inom utbildningen? (måluppfyllnad) Analysmetod Explorativ Faktoranalys (EFA) med efterföljande indexering. Resultaten redovisas dels som en positiv opinion, dels som ett målindex där respektive index redovisas mot referensvärdet 100 (maximalt). Resultaten redovisas per index för respektive institution. Målindex beräknas utifrån medelvärden. Positiv opinion Innebär hur stor andel av respondenternas svarsträffar som ligger, inom respektive index, över ett kriterievärde som är satt till 3,3 på en 5-gradig ordinalskala där 1 motsvarar i mycket låg grad och 5 i mycket hög grad. Institutioner hålls konstant mot respektive index. Resultaten jämförs, i första hand, mot föregående års studie (2011 års programstudenter). Index som redovisas är tolv till antalet (sex index för arbetslivet samt sex index för utbildningen). Tabell I (bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet arbetslivet samt vilka frågeställningar som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas, efter medelvärdet, inom respektive index. HÖGSKOLAN I BORÅS 23

Tabell II (bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet utbildningen samt vilka frågeställningar som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas, efter medelvärdet, inom respektive index. 4.1 Generiska förmågor TABELL 4.1.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN GENERISKA FÖRMÅGOR. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N = 291. ARBETSLIVET (ALPHA 0,779) 2012 2011 GENERISKA FÖRMÅGOR M SD M EFFEKT SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,54 0,67 4,33 + 0,21 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,36 0,82 3,95 + 0,41 ANALYSERA PROBLEM 4,05 1,04 3,91 + 0,14 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,88 1,13 3,53 + 0,35 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,68 1,16 3,59 + 0,09 M - INDEX 4,10 0,73 3,86 + 0,24 GENERISKA FÖRMÅGOR - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 83,0 84,2 73,0 86,7 91,9 89,5 2011 66,7 68,1 64,7 86,8 74,4 90,6 FIGUR 4.1.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. Tendensen är att arbetslivet efterfrågar dessa s.k. generiska förmågor i något större utsträckning än vad utbildningen genererat (figur 4.1.3). Samtliga tidigare studier uppvisar mönstret. 24 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.1.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN GENERISKA FÖRMÅGOR. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N = 304. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,874) 2012 2011 GENERISKA FÖRMÅGOR M SD M EFFEKT TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 3,97 0,97 3,79 + 0,18 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,87 0,99 3,69 + 0,18 ANALYSERA PROBLEM 3,76 0,98 3,66-0,10 SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 3,71 1,06 3,64 + 0,07 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,35 1,11 3,32 + 0,03 M - INDEX 3,73 0,83 3,62 + 0,11 GENERISKA FÖRMÅGOR - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 69,4 80,5 44,2 75,0 81,6 63,2 2011 65,2 64,9 46,8 71,8 62,5 72,9 FIGUR 4.1.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 25

GENERISKA FÖRMÅGOR - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2012 83,0 84,2 73,0 86,7 91,9 89,5 UTB 2012 69,4 80,5 44,2 75,0 81,6 63,2 FIGUR 4.1.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 ÅRS STUDENTGRUPP. TABELL 4.1.3 UPPLEVT BEHOV AV GENERISKA FÖRMÅGOR I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,80 0,83 0,77 0,83 0,86 0,83 0,82 2011 0,75 0,74 0,75 0,82 0,74 0,82 0,77 2010 0,81 0,78 0,73 0,85 0,80 0,81 0,80 2009 0,77 0,81 0,79 0,85 0,80 0,87 0,82 2008 0,76 0,75 0,78 0,86 0,83 0,87 0,83 2007 0,79 0,83 0,81 0,86 0,83 0,88 0,83 2006 0,80 0,85 0,81 0,86 0,84 0,86 0,84 2005 0,82 0,85 0,79 0,84 0,80 0,86 0,84 26 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.1.4 UPPLEVT BEHOV AV GENERISKA FÖRMÅGOR I UTBILDNINGEN. REFERENS- VÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAMSTU- DENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,73 0,77 0,65 0,79 0,80 0,73 0,75 2011 0,73 0,72 0,66 0,77 0,71 0,75 0,72 2010 0,73 0,72 0,66 0,77 0,71 0,75 0,74 2009 0,76 0,76 0,67 0,80 0,73 0,78 0,75 2008 0,75 0,65 0,72 0,80 0,74 0,78 0,75 2007 0,79 0,72 0,71 0,82 0,72 0,84 0,78 2006 0,81 0,80 0,70 0,82 0,71 0,79 0,78 2005 0,77 0,75 0,72 0,80 0,71 0,79 0,76 HÖGSKOLAN I BORÅS 27

4.2 Språklig kompetens TABELL 4.2.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SPRÅKLIG KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N =291. ARBETSLIVET (ALPHA 0,732) 2012 2011 SPRÅKLIG KOMPETENS M SD M EFFEKT ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,05 1,35 2,84 + 0,21 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,91 1,48 3,03-0,12 M - INDEX 2,98 1,26 2,94 + 0,04 SPRÅKLIG KOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 51,1 57,9 37,8 26,7 83,8 15,8 2011 42,9 36,1 25,5 37,3 74,4 25,0 FIGUR 4.2.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. Dimensionen språklig kompetens uppvisar ett lägre värde än övriga dimensioner/index. Vad som avses är: om studenter behöver ytterligare något språk i arbetslivet än svenska? Textilhögskolan uppvisar ett högre upplevt behov av kompetensen i arbetslivet än övriga institutioner (figur 4.2.1). 28 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.2.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SPRÅKLIG KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N = 304. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,626) 2012 2011 SPRÅKLIG KOMPETENS M SD M EFFEKT ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,02 1,21 3,69-0,67 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,64 1,29 2,74-0,10 M - INDEX 2,98 1,26 2,87-0,11 SPRÅKLIG KOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 30,6 34,2 20,9 29,0 65,8 14,0 2011 31,9 26,0 25,4 28,6 50,0 18,6 FIGUR 4.2.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 29

SPRÅKLIG KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2012 51,1 57,9 37,8 26,7 83,8 15,8 UTB 2012 30,6 34,2 20,9 29,0 65,8 14,0 FIGUR 4.2.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 ÅRS STUDENTGRUPP. TABELL 4.2.3 UPPLEVT BEHOV AV SPRÅKLIG KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,62 0,68 0,54 0,52 0,84 0,50 0,60 2011 0,59 0,55 0,53 0,51 0,79 0,52 0,59 2010 0,63 0,63 0,59 0,77 0,76 0,51 0,60 2009 0,61 0,67 0,50 0,55 0,78 0,50 0,60 2008 0,59 0,59 0,68 0,53 0,81 0,52 0,61 2007 0,56 0,57 0,64 0,52 0,80 0,56 0,60 2006 0,57 0,62 0,55 0,51 0,75 0,53 0,58 2005 0,51 0,54 0,53 0,51 0,72 0,47 0,54 30 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.2.4 UPPLEVT BEHOV AV SPRÅKLIG KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENS- VÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAMSTU- DENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,56 0,59 0,48 0,58 0,77 0,47 0,57 2011 0,52 0,57 0,53 0,55 0,66 0,48 0,57 2010 0,58 0,58 0,60 0,60 0,67 0,54 0,59 2009 0,56 0,57 0,54 0,57 0,66 0,51 0,56 2008 0,54 0,42 0,59 0,56 0,66 0,49 0,56 2007 0,54 0,49 0,58 0,58 0,65 0,58 0,57 2006 0,55 0,52 0,57 0,56 0,63 0,49 0,55 2005 0,51 0,46 0,51 0,63 0,56 0,44 0,50 HÖGSKOLAN I BORÅS 31

4.3 Sociokulturell kompetens TABELL 4.3.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SOCIOKULTURELL KOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N = 291. ARBETSLIVET (ALPHA 0,885) 2012 2011 SOCIOKULTURELL KOMPETENS M SD M EFFEKT TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,87 1,26 3,78 + 0,09 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,75 1,27 3,52 + 0,23 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,56 1,27 3,37 + 0,19 M - INDEX 3,73 1,14 3,56 + 0,17 SOCIOKULTURELL KOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 76,6 50,0 21,6 88,0 59,5 93,0 2011 73,0 45,8 27,5 83,8 53,5 96,9 FIGUR 4.3.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. Tre institutioner uppvisar höga resultat för 2012 års studentgrupp vad gäller behov av kompetensen i arbetslivet (figur 4.3.1). PED och VHB genererar kompetensen mycket väl inom utbildningen (figur 4.3.2). 32 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.3.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SOCIOKULTURELL KOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N = 304. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,873) 2012 2011 SOCIOKULTURELL KOMPETENS M SD M EFFEKT UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,42 1,25 3,32 + 0,10 TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,06 1,29 3,11-0,05 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 2,91 1,25 2,91 0,00 M - INDEX 3,13 1,13 3,11 + 0,02 SOCIOKULTURELL KOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 32,7 36,6 18,6 68,4 50,0 64,9 2011 37,7 31,2 19,4 68,6 31,9 71,4 FIGUR 4.3.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 33

SOCIOKULTURELL KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2012 76,6 50,0 21,6 88,0 59,5 93,0 UTB 2012 32,7 36,6 18,6 68,4 50,0 64,9 FIGUR 4.3.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 ÅRS STUDENTGRUPP. TABELL 4.3.3 UPPLEVT BEHOV AV SOCIOKULTURELL KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFE- RENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAM- STUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,78 0,64 0,50 0,86 0,67 0,85 0,75 2011 0,80 0,60 0,47 0,83 0,67 0,87 0,71 2010 0,78 0,62 0,55 0,86 0,70 0,83 0,73 2009 0,77 0,66 0,50 0,88 0,66 0,89 0,74 2008 0,74 0,61 0,60 0,87 0,66 0,91 0,78 2007 0,77 0,64 0,58 0,87 0,72 0,91 0,77 2006 0,76 0,65 0,59 0,86 0,65 0,86 0,75 2005 0,79 0,64 0,47 0,87 0,66 0,86 0,74 34 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.3.4 UPPLEVT BEHOV AV SOCIOKULTURELL KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFE- RENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAM- STUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,50 0,58 0,45 0,75 0,63 0,74 0,63 2011 0,61 0,57 0,49 0,74 0,59 0,72 0,62 2010 0,57 0,58 0,56 0,77 0,61 0,70 0,64 2009 0,57 0,58 0,47 0,75 0,60 0,75 0,63 2008 0,59 0,58 0,59 0,78 0,61 0,76 0,68 2007 0,59 0,58 0,52 0,79 0,60 0,81 0,67 2006 0,61 0,65 0,56 0,78 0,57 0,76 0,66 2005 0,60 0,56 0,45 0,80 0,57 0,74 0,64 HÖGSKOLAN I BORÅS 35

4.4 IT-kompetens TABELL 4.4.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN IT-KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N = 291. ARBETSLIVET (ALPHA 0,791) 2012 2011 IT-KOMPETENS M SD M EFFEKT ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,52 0,83 4,20 + 0,32 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,40 0,87 4,11 + 0,29 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,25 0,96 4,08 + 0,17 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 4,00 1,06 3,78 + 0,22 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 3,95 1,05 3,77 + 0,18 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,50 1,34 3,44 + 0,06 M - INDEX 4,10 0,72 3,90 + 0,20 IT-KOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 89,4 89,5 81,1 93,3 89,2 86,0 2011 76,2 81,9 72,6 82,4 79,1 84,4 FIGUR 4.4.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. 36 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.4.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN IT-KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N = 304. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,874) 2012 2011 IT-KOMPETENS M SD M EFFEKT SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 4,22 0,89 3,94 + 0,28 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,21 0,91 3,91 + 0,30 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 3,87 1,11 3,71 + 0,16 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 3,81 1,08 3,65 + 0,16 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,80 1,10 3,69 + 0,11 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 3,71 1,14 3,67 + 0,04 M - INDEX 3,94 0,82 3,76 + 0,18 IT-KOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 83,7 82,9 69,8 84,2 89,5 70,2 2011 84,1 72,7 65,1 69,0 68,8 64,3 FIGUR 4.4.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. IT-kompetensen visar fortsatt höga värden för arbetslivet och att kompetensen levereras inom utbildningen. Indexet har ett högt värde och harmoniserar väl sinsemellan (arbete vs utbildning) figur 4.4.3. HÖGSKOLAN I BORÅS 37

IT-KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2012 89,4 89,5 81,1 93,3 89,2 86,0 UTB 2012 83,7 82,9 69,8 84,2 89,5 70,2 FIGUR 4.4.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 ÅRS STUDENTGRUPP. TABELL 4.4.3 UPPLEVT BEHOV AV IT-KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,85 0,85 0,77 0,83 0,84 0,78 0,82 2011 0,80 0,77 0,76 0,81 0,73 0,78 0,78 2010 0,84 0,81 0,73 0,82 0,75 0,74 0,79 2009 0,85 0,89 0,79 0,81 0,82 0,83 0,83 2008 0,83 0,85 0,82 0,82 0,80 0,83 0,82 2007 0,89 0,86 0,85 0,83 0,79 0,83 0,84 2006 0,87 0,90 0,85 0,83 0,85 0,80 0,85 2005 0,86 0,88 0,86 0,81 0,87 0,80 0,84 38 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.4.4 UPPLEVT BEHOV AV IT-KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,85 0,77 0,70 0,81 0,87 0,73 0,79 2011 0,82 0,75 0,70 0,76 0,77 0,72 0,75 2010 0,86 0,73 0,75 0,80 0,75 0,73 0,77 2009 0,78 0,83 0,72 0,80 0,78 0,75 0,78 2008 0,81 0,72 0,76 0,79 0,81 0,75 0,78 2007 0,85 0,76 0,77 0,84 0,80 0,84 0,82 2006 0,85 0,85 0,75 0,83 0,79 0,74 0,81 2005 0,80 0,74 0,77 0,79 0,78 0,71 0,76 HÖGSKOLAN I BORÅS 39

4.5 Presentationsfärdigheter TABELL 4.5.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PRESENTATIONSFÄRDIG- HETER. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N = 291. ARBETSLIVET (ALPHA 0,823) 2012 2011 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M SD M EFFEKT UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,20 1,40 3,16 + 0,04 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,02 1,36 3,12-0,10 M - INDEX 3,11 1,27 3,13-0,02 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 59,6 50,0 29,7 60,0 56,8 22,8 2011 47,6 38,9 27,5 63,2 41,9 40,6 FIGUR 4.5.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. Mönstret kvarstår från de tidigare studierna (indexet har ett högre värde för utbildning vs arbete) avser samtliga institutioner (figur 4.5.3). 40 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.5.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PRESENTATIONSFÄRDIG- HETER. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N = 304. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,732) 2012 2011 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M SD M EFFEKT UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,98 1,04 3,81 + 0,17 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,61 1,13 3,60 + 0,01 M - INDEX 3,80 0,97 3,70 + 0,10 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 73,5 78,1 62,8 80,3 92,1 47,4 2011 73,9 61,0 48,4 77,5 75,0 58,6 FIGUR 4.5.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 41

PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2012 59,6 50,0 29,7 60,0 56,8 22,8 UTB 2012 73,5 78,1 62,8 80,3 92,1 47,4 FIGUR 4.5.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 ÅRS STUDENTGRUPP. TABELL 4.5.3 UPPLEVT BEHOV AV PRESENTATIONSFÄRDIGHETER I ARBETSLIVET. REFE- RENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAM- STUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,67 0,62 0,53 0,71 0,66 0,50 0,62 2011 0,67 0,60 0,56 0,73 0,59 0,59 0,63 2010 0,73,068 0,59 0,77 0,69 0,63 0,68 2009 0,66 0,66 0,62 0,75 0,61 0,61 0,65 2008 0,62 0,66 0,60 0,72 0,60 0,59 0,62 2007 0,66 0,67 0,67 0,75 0,64 0,62 0,67 2006 0,68 0,75 0,65 0,75 0,60 0,61 0,69 2005 0,70 0,66 0,64 0,74 0,65 0,58 0,70 42 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.5.4 UPPLEVT BEHOV AV PRESENTATIONSFÄRDIGHETER I UTBILDNINGEN. REFE- RENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAM- STUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,74 0,78 0,69 0,83 0,89 0,64 0,76 2011 0,77 0,72 0,67 0,80 0,78 0,71 0,74 2010 0,75 0,74 0,69 0,81 0,74 0,68 0,73 2009 0,78 0,79 0,73 0,85 0,78 0,75 0,78 2008 0,81 0,69 0,78 0,82 0,83 0,71 0,77 2007 0,81 0,73 0,72 0,86 0,80 0,75 0,79 2006 0,80 0,84 0,73 0,84 0,77 0,68 0,78 2005 0,75 0,73 0,76 0,84 0,81 0,71 0,76 HÖGSKOLAN I BORÅS 43

4.6 Projektledningskompetens TABELL 4.6.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PROJEKTLEDNINGSKOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N = 291. ARBETSLIVET (ALPHA 0,762) 2012 2011 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS M SD M EFFEKT ARBETA I TEAM 4,51 0,86 4,30 + 0,21 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 4,27 1,03 4,08 + 0,19 INSPIRERA ANDRA 3,84 1,15 3,72 + 0,12 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,74 1,04 3,67 + 0,07 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,72 1,22 3,57 + 0,15 M - INDEX 4,01 0,76 3,87 + 0,14 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 89,4 65,8 64,9 92,0 86,5 89,5 2011 81,0 69,4 58,8 91,2 81,4 87,5 FIGUR 4.6.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. Resultatet visar på att det finns ett högre behov i arbetslivet för kompetensen än vad utbildningen genererat. Detta har påvisats så länge indexet (på ett tydligt sätt) genererats (2005-2012 års programstudenter). HB behöver bli bättre på att integrera indexet i utbildningen (figur 4.6.3). 44 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.6.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PROJEKTLEDNINGSKOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. N = 304. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,846) 2012 2011 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS M SD M EFFEKT ARBETA I TEAM 3,83 1,15 3,84-0,01 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 3,49 1,14 3,39 + 0,10 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,20 1,25 3,13 + 0,07 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,04 1,16 3,00 + 0,04 INSPIRERA ANDRA 2,97 1,22 3,01-0,04 M - INDEX 3,31 0,93 3,28 + 0,03 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 34,7 41,5 27,9 68,4 71,1 45,6 2011 37,7 48,1 38,1 57,6 52,1 45,7 FIGUR 4.6.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 45

PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2012 89,4 65,8 64,9 92,0 86,5 89,5 UTB 2012 34,7 41,5 27,9 68,4 71,1 45,6 FIGUR 4.6.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2012 ÅRS STUDENTGRUPP. TABELL 4.6.3 UPPLEVT BEHOV AV PROJEKTLEDARKOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENS- VÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAM- STUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,82 0,74 0,70 0,68 0,81 0,79 0,90 2011 0,78 0,71 0,71 0,87 0,76 0,79 0,77 2010 0,81 0,72 0,66 0,88 0,77 0,75 0,77 2009 0,78 0,74 0,72 0,88 0,79 0,84 0,80 2008 0,80 0,78 0,73 0,88 0,77 0,83 0,81 2007 0,81 0,80 0,79 0,90 0,80 0,86 0,84 2006 0,80 0,81 0,78 0,87 0,79 0,84 0,82 2005 0,85 0,81 0,77 0,94 0,82 0,82 0,84 46 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

TABELL 4.6.4 UPPLEVT BEHOV AV PROJEKTLEDARKOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFE- RENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2012 ÅRS PROGRAM- STUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2012 0,59 0,64 0,57 0,74 0,75 0,64 0,66 2011 0,62 0,65 0,60 0,75 0,68 0,64 0,66 2010 0,59 0,66 0,67 0,74 0,68 0,65 0,66 2009 0,66 0,71 0,73 0,71 0,65 0,70 0,66 2008 0,58 0,58 0,70 0,73 0,71 0,68 0,68 2007 0,59 0,72 0,68 0,78 0,72 0,75 0,71 2006 0,62 0,73 0,66 0,77 0,66 0,72 0,67 2005 0,61 0,67 0,67 0,81 0,66 0,72 0,69 HÖGSKOLAN I BORÅS 47

5 AVSLUTANDE KOMMENTARER Högskolan i Borås har sedan lång tid tillbaks arbetat efter devisen ett professionslärosäte. Ett professionslärosäte har som målsättning att knyta praktik och teori närmare varandra såväl genom forskning som grundutbildning. Den högre utbildningens uppdrag består av att bedriva grundutbildning, forskning och att samverka med det omgivande samhället. Lärosätet har sedan lång tid bedrivit grundutbildning mot professionsyrken t.ex. inom vård- och lärarsektorn. Högskolan i Borås har visat, i flera såväl interna som externa alumnundersökningar, att högskolan studenter får ett arbete efter utbildningen. En viktig aspekt är ett utbildningsutbud som harmoniserar mot arbetsmarknadens behov. Genom ett pragmatiskt inriktat synsätt har högskolan lyckats väl med en sådan målsättningen. Etableringsgraden på arbetsmarknaden, för högskolans studenter, är fortsatt hög dock framträder en del skillnader mellan institutioner. Fem av sex institutioner uppvisar en etableringsgrad på 90 procent eller högre vad gäller etableringsgrad, inom 18 månader, efter avslutad utbildning. Resultaten, sett över samtliga genomförda etableringsrapporter, visar på att lärarstudenterna får tillsvidareanställningar i högre grad än tidigare. I de tidigare etableringsstudierna (2010-2011) har denna grupp haft svårt att få tillsvidareanställningar (se t.ex. Sigrén, 2007, 2012). Till viss del kan detta fenomen bero på de högre ställda kraven som kommunerna har ålagts, genom statliga direktiv, på vem som får anställas som behörig lärare. Högskolans utbildningsutbud matchar väl arbetsmarknadens behov av rätt utbildade studenter. Högskoleverkets (HSV) och UKÄ:s etableringsrapporter verifierar också lärosätets egna uppföljningar. Högskolan i Borås ligger nära det optimala måttet som används. HB utbildar inte för många och inte för få utan ligger runt det centrala måttet 1,0 som UKÄ anger som ett perfekt matchningsmått på etableringsgrad i förhållande till mängden utbildade och behovet på arbetsmarknaden. (Universitetskanslersämbetet, 2015). Sverige ligger även i topp vad gäller etableringsgrad när jämförelser sker mot andra jämförbara länder (Universitetskanslersämbetet, 2016:91). Det är viktigt att poängtera att inom samtliga OECD länder har individer med en eftergymnasial utbildning, i större utsträckning än de som enbart gått en gymnasial utbildning, ett arbete. HÖGSKOLAN I BORÅS 49

Inom OECD var sysselsättningen i genomsnitt cirka 83 procent bland de eftergymnasialt utbildade 25-64 åringarna (2012/ 2013). För Sveriges del hamnar genomsnittet på 89 procent (för HB på cirka 90 procent). Som examinerad student ökar möjligheten till ett arbete, i förhållande till att avbryta en utbildning, markant. Resultaten pekar även på att studenter med ett examensbevis får högre ingångslöner. Högskolans tidigare mätningar har genomgående uppvisat en positiv korrelation mellan ett examensbevis och en högre ingångslön. Helt säkerställt är att den studentgrupp som väljer att tidigt hoppa av sin utbildning hamnar i lägre löneklasser. Det finns dock ett par saker att begrunda ytterligare. 74 procent av alumnerna anger att de arbetade, under sin studietid, i mindre eller större utsträckning. Huruvida detta påverkar genomströmningsgraden kan det inte ges ett svar på i denna undersökning. Nationella utvärderingar kommer fram till att studenter upplever att det ställs för låga krav på utbildningen framförallt vid de svenska högskolorna. UK-ämbetet har ställt sig frågan: har samhället, och studenterna, råd med denna dysfunktion i den högre utbildningen? Denna frågeställning kan naturligtvis begrundas ytterligare utifrån den statistik som finns att tillgå t.ex. att Sverige intar en bottenposition vad gäller uttagen examen i jämförelse med andra Europeiska länder 4 (OECD, 2016). Nu införs nya och tydligare regler för studenter. Prestationer kommer att spela en avgörande roll enligt devisen inga poäng är lika med avregistrering. Dessa regler kan få till innebörd att studenter kommer att arbeta mindre, vid sidan om sina studier, och förhoppningsvis bli färdiga med studierna inom tidsramen. Det ställer samtidigt krav på lärosätena att hålla en hög och jämn kvalitet på utbildningarna att ge lärare ett bra verksamhetsstöd att ge studenter den hjälp som kan behövas för att klara av sina studier. Kvaliteten på utbildningsinnehåll (upplevd kvalitet) mäts varje år vid lärosätet genom studentbarometrar (se t.ex. Sigrén, 2015a, 2015b). Föreliggande studie redovisar ett antal index som mäter förmågor, färdigheter och kompetenser. Vad som framkommit är att resultaten för dessa index visar på att arbetslivet upplevs ställa högre krav än vad lärosätet levererar. Det är inget specifikt för Högskolan i Borås utan snarare ett resultat av den allt mer accelererande utveckling samhället befinner sig i. Samtidigt är utmaningen för lärosätet att ligga så nära utvecklingslin- 4 http://www.oecd-ilibrary.org/education/education-at-a-glance-2016_eag-2016-en 50 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

jens framkant som möjligt. I och med UKÄ:s kvalitetsgranskningar av utbildningsprogram blir också kvaliteten på dessa en viktig faktor att ha kontroll över. Förhoppningsvis kan resultaten från HB:s etableringsrapporter tillsammans med lärosätets studentbarometrar användas för att ytterligare höja kvalitén på programutbildningarna. Generellt uppvisas höga indexmått för måluppfyllelse i utbildningen. Framhållas kan att de högsta måtten uppvisas inom dimensionerna generiska förmågor, ITkompetens, samt presentationsfärdigheter. Ett indexmått på 75, 78 och 78, för dessa tre index, indikerar att lärosätet håller en godtagbar kvalitet inom dessa tre områden. Det framgår även att behovet av projektledningskompetens upplevs som viktigt i arbetslivet med ett indexmått på 90. Lärosätet behöver utveckla denna kompetens bättre under utbildningstiden. I de tre första studierna (2010, 2011 och 2012) har detta index inte varit lika tydligt som vid de senaste årens studier. Nu framträder det att det finns en dimension/index som kan benämnas som en slags ledarskapskompetens och som även efterfrågas i arbetslivet. Det som högskolan har svårast med att leverera är den språkliga och internationella dimensionen men samtidigt skall tilläggas att studenterna upplever att dimensionen inte behövs, i någon större utsträckning, i arbetslivet. Som ett uttalat professionslärosäte bör anknytningen till kommande yrkespraktik under utbildningen utvecklas betydligt mer. Det blir naturligtvis en balansgång mellan forskning och grundutbildning men samtidigt behöver det ena inte utesluta det andra. Lärosätet har erhållet forskarutbildningsrättigheter 5 och det är troligt att lärosätet framöver kommer anställa fler doktorander som har sin grundutbildningsbakgrund från Högskolan i Borås. Det kan finnas en risk i att grundutbildning blir mer teoretisk inriktad med tanke på att med nämnda forskarutbildningsrättigheter följer även krav på mer teoretiska kunskaper. Utmaningen eller 5 Regeringen använde sig tidigare av en indelningsgrund för resurstilldelningen till forskning och högskoleutbildning på forskarnivå som baserades på fyra så kallade vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt. En högskola kunde tilldelas ett visst vetenskapsområde vilket innebar att högskolan fick rätt att utfärda examen på forskarnivå inom området. Från 2010 kan högskolor i stället ansöka om sådana examenstillstånd inom forskningsområden som den berörda högskolan själv avgränsat. HÖGSKOLAN I BORÅS 51

snarare uppgiften för lärosätet blir att finna en optimal balansgång mellan praktik och teori. Sammanfattningsvis, när en helhetsbedömning görs av resultaten, ser det bra ut för Högskolan i Borås. Diskrepanser framträder mellan institutioner men samtidigt är det helt naturligt att en varians föreligger. En svarsfrekvens på drygt 22 procent gör att resultaten bör tolkas något försiktigt men samtidigt är det inte en vetenskaplig studie i den bemärkelse att det handlar om forskning utan skall snarare ses som en handlingsinriktad effektstudie som mäter fenomen/dimensioner i en utbildningsverksamhet. Dessa dimensioner har visat sig vara viktiga ingredienser i en framtida yrkespraxis. Även om svarsfrekvensen kan bedömas som låg går det inte att bortse ifrån att över flera års studier uppvisas snarlika tendenser/resultat, som tillsammans ger en bra bärkraft i analyserna. Reliabiliteten i samtliga index är hög och vi tror oss ha funnit en god validitet i frågeställningarna. Faktoranalysen visar på att dessa två mått är höga i studien (sett över samtliga genomförda studier). Därmed sätts här punkt för 2018 års etableringsrapport vid Högskolan i Borås. Högskolan i Borås Peter Sigrén 52 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

6 REFERENSER Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys (1st ed.). Stockholm: Studentlitteratur. Elingfors, C. (2001). Ekonomer i arbetslivet - vart tar ekonomstudenterna vägen efter examen? Högskolan i Borås. Haglund, L. (2011). 4875 studenter om studier och arbetsliv - Resultat från studentenkäter vid Karlstads univeritet 2006 och 2007 (Vol. 2009:3). Karlstad: Karlstad universitet. Hair, J. F., Black, W. C., Babin, B. J., & Anderson, R. E. (2014). Multivariate data analysis (Seventh edition, Pearson new international edition. ed.). Harlow: Pearson Education Limited. Holmqvist, H. (2004). Vart tar högskolan studenter vägen? En enkätstudie bland studenter som påbörjade programstudier 1997. Högskolan i Borås. Högskolan i Borås. (2010). Det kompletta lärosätet - mål och strategier för Högskolan i Borås 2010-2013. (Vol. Dnr 473-09-60). Högskolan i Borås. Högskoleverket. (2011). Etableringen på arbetsmarknaden 2009 - examinerade 2007/08 (Vol. 2011:16 R). Stockholm: Högskoleverket. Kerlinger, F. N., & Pedhazur, E. J. (1973). Multiple regression in behavioral research. London: Holt, Rinehart and Winston. Loehlin, J. C. (2004). Latent variable models: an introduction to factor, path, and structural equation analysis (4th ed.). Mahwah, N.J.: L. Erlbaum Associates. Lundmark, A. (2002). Före detta studenters uppfattningar om sina studier och nyttan av dem i arbetslivet. Uppsala universitet. Lundmark, A. (2006). Med en examen från Uppsala universitet. Uppsala universitet. Nelsson, O. (2006). Från examen till arbete - en uppföljning av innehåll och relevans i utbildningar vid Lunds universitet. Lund: Lunds universitet. HÖGSKOLAN I BORÅS 53

OECD. (2016). Education at a Glance 2016 : OECD indicators. Paris: OECD Publishing. Pedhazur, E. J., & Pedhazur Schmelkin, L. (1991). Measurement, design, and analysis: an integrated approach. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates. Sigrén, P. (2007). Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under 2001 (Vol. 11). Högskolan i Borås: Rapport från Centrum för lärande och undervisning. Sigrén, P. (2012). Boråsakademiker 2011. Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner. 2005 års programstudenter (Vol. 14). Högskolan i Borås: Rapport från Centrum för lärande och undervisning. Sigrén, P. (2014). En studie om utbildningskvalitet - kvalitetsbedömning inom den högre utbildningen (Vol. 2014:2). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Sigrén, P. (2015a). Kvalitet i högskolan: Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet (Vol. 2015:3). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Sigrén, P. (2015b). Studentbarometern 2014 (Vol. 2015:1). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Sigrén, P. (2015c). Är högskoleutbildningar anpassade för arbetslivet? En studie om alumners upplevelser av måluppfyllnad under utbildningen (Vol. 2015:4). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Sigrén, P. (2017). Boråsakademiker 2017 Etableringsgrad och utbildningskvalitet: 2011 års programstudenter (Vol. 2017:2). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Universitetskanslersämbetet. (2015). Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 - Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 (Vol. 2015:26). Stockholm: Universitetskanslersämbetet. Universitetskanslersämbetet. (2016). Universitet och högskolor - Årsrapport 2016 (Vol. 2016:10). Stockholm: Universitetskanslersämbetet. 54 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS