Alltnogespeltnän i Svensk.. Finland.



Relevanta dokument
Allsvenskan i folkmusik Del 1 Skåne, Blekinge och Halland till på Axelgård i Lund

q Smedgesäl en i Norge a

Två österbottniska bygdespelmän

Våga Visa kultur- och musikskolor

Claes Wilhelms egen berättelse Tidskrift "Maskinbefälet" Jakobsgatan 24 STOCKHOLM

Den förlorade sonen:

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

pär lagerkvist

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: minuter.

Han var murare, målare, tapetserare, urmakare, ja, en riktig tusenkonstnär enligt Alfred Andersson i Lövnäs som var en av Lindbloms fiolelever.

Nordiska museets julgransplundring 2006

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids

Rydbergsbilder. Den 28 september 1895, en vecka efter Rydbergs död, presenterades hans bild på omslaget av Ny Illustrerad Tidning.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

Torpet var ett Alby torp fram till talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Norrlands för!a skördetröska

Ett gotländskt bondbröllop

Berättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

B. Välsignelse inför skolstarten

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Övning 1: Vad är självkänsla?

Nyfiken på släktforskning?

Spelmansstämmor förr och nu

SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Per Johan Liljeberg

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI Tidsram: minuter.

Guide till att skriva en dödsannons

Återuppbyggandet. JOHAN Ny stadsplan? Ska det vara nödvändigt? AMANDA Kan vi inte bara bygga upp våra hus igen på tomterna där dom stod?

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

5 vanliga misstag som chefer gör

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Nya tävlingströjor Skåneleden Klubbmästerskap Natt-DM

NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER

Vilja lyckas. Rätt väg

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

EVA och ormen Då sade Herren Gud till kvinnan: Vad är det du har gjort? Hon svarade: Ormen lurade mig, och jag åt. 1 Mos 3:13

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: minuter.

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Lev inte under Lagen!

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Kasta ut nätet på högra sidan

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

FRIS-Info Nr Informationen i Fris-Info denna gång handlar om: VU och verksamhetsledare Julia Sjöholm presenterar sig

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Tunadalskyrkan Det är roten som bär Dig!

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

Brukarenkät IFO Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Den 21:a september 2014 gick Birger Ericsson i Filipstad

Minnen Marianne Hellman

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Lindblomskurs med Margareta Höglund o Arne Blomberg Brevens Bruk

Ägare till Gullaskruvs säteri mellan 1883 och 1900 var greve Axel Emil Lewenhaupt. Gårdar som ingick var Willköl, Höneström och Silvereke.

Församlingsbrev. Hösten 2009

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER Tidsram: minuter. Mark 12: (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare)

Från alla håll Spelmännen kom från hela Sörmland, från Norrköping, Västerås och många andra

PRATA INTE med hästen!

Kapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Handbok för provledare

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Välkommen till årets semesterträff onsdagen den 13:e juli! Hällabladet 2011

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd inte undersökts

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR VÅRDNADSHAVARE BARNET I FINLAND

Att fortsätta formas

Dagverksamhet för äldre

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Genom Guds förbund med Abraham är vi frälsta

Nr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7

Biografi Av Sören Halje

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: minuter.

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Har du funderat något på ditt möte...

GLADA DRÖMMAR. Busdrömmar. SALTA DRÖMMAR. Knas drömmar

En artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm.

q Kråkskinns- Majsa k

Undersökning om växelverkan mellan generationer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Transkript:

Alltnogespeltnän i Svensk.. Finland. Insamling av biografiska uppgifter om spelmännen.. Då»Svenska ungdomsringen för bygdekultur» i Sverige började publicera biografier insända av aljmogespehnän, kom undertecknad på tanken alt man skulle till alla kända allmoge spelmän i Svensklinland utsända cirkulär med anhållan 0111 102 1 E. Klein, Runö s. 240.

biografiska uppgifter om dem själva. Sedan ett sockenvis ordnat kortregister över spelmännen upprättats m ed ledning av melodisamlingarna i Svenska litteratursällskapets Folkloristiska arkiv och förteckningar över deltagarna i spelmanstävlingarna, utsändes våren 1922 frågeformulär till c:a 490 spelmän i alla svenska socknar jämte ett 60-tal formulär med frå gor angående avlidna: spelmän. I ett bifogat cirkulär förklarades ändamålet med rundfrågan för att väcka spelmännens intresse för saken. Under våren och sommaren samma å r återsändes c:a 200 mer eller mindre ifyllda formulär och ett 30-tal fotografier, medan ett 50-1al returnerades obesvarade, dels på grund av att adressaten bortflyttat, dels emedan han avlidit. Förteckningen över spelmännen stödde sig nämligen i fl ere fall på föråldrade uppgifter. Tyvärr medhanns då ingen vidare propaganda i tidningarna för saken utöver m eddelandet att formulären utsänts. l annat fall hade kanske svaren blivit något talrikare. Svaren voro förklarligt nog rätt ojämna, en del i hög grad bristfälliga och knapphändiga, andra åter fullständiga och ofta belysande för spelmannens rörande kärlek till musiken. I formuläret frågades efter spelmannens namn, yrke, nuvarandp boningsort, by och socken, födelseort, födelseår och datum, faderns namn och yrke, om denne var spelman eller icke, om andra spelmän funnits i faderns eller moderns släkt, vem som varit spelmannens läromästare, vid vilken ålder han börja t spela, i vilka spelmanstävlingar han deltagit och vilka pris eller andra utmärkelser han erhållit, om någon son eller släkting lärt hans gamla m elodier, om någon upptecknat dem, varifrån han erhållit sin första fiol och om han själv förfärdigat sådana. Spelmannen uppmanades vidare att berätta om sina levnadsöden, familjeförhållanden och episoder frå n hans spelmansbana samt ifylla uppgifter om sina stråkinstrument, klarinetter och dyl. Därjämte uppmanades han uppräkna andra spelmän i trakten både redan avlidna och ännu levande, va rvid dock dragharmonikaspelare och hornblåsare icke skulle tagas i betraktande. Genom sistnämnda frågas besvarande erhö]]os uppgifter om c:a 500 i livet varande spelmän, äldre och yngre och en hel del avlidna, som icke funnos i den ursprungliga förteckningen. De förra ha senare registrerats, och avsikten har varit att även till dem utsända frågeformulär, m en har arbetet på 103

grund av bristande tid blivit uppskjutet, liksom även bearbetningen av det influtna materialet. Bland personer, som verksamt bidragit till insamlandet av uppgifter om spelmännen, må främst nämnas folkskolläraren, O. E. Lång i Petaiax, som med synnerligt intresse både nämnda vår och senare under sommaren 1923 som Brages stipendiat upptecknat biografiska data om samtliga spelmän i Peta lax och om ett flertal i Korsnäs, Närpes och pörtol11. Herr Albert Borgmästars har å ter samlat uppgifter om spelm~inncn i Esse. Längre omfattande historiker över spelmännen i r espektive socknar ha insänts av Hilja Lindholm i Sund, Gustaf El'ik Eriksson i Saltvik, Lavö, K. J. Holm i N~irpes, Finby och Wilhelm Botvid W euriander i Esbo, Gammelgård. l salilband härmed må n i.j mnas, all Svenska )itteratursällskapets stipendiater redan tidigare insa mlat talrika anteckniligar om spelmännen. Dessa bevaras i sällskapets folkloristi ska arkiv och komplettera de till Bragc insända uppgifterna. Ännu må nämnas, au jämte ovan omtalade formulär utsändes till c:a 350 ay de äldre spelmännen ett frågeformulär angående olika i detsamma uppräknade folkdansers förekomst i resp. trakter och å tersändes c:a 125 av desamma helt eller delvis besvarade, varigenom ett vidlyftigt t. v. tyvärr obearbetat material erhållits över dansernas spridning och ålder. Vi skola i det följande publicera en del utdrag fnl n det in_o sa mlade materialet och göra en början med P ojo sod,en, varvid på pekas att uppgifterna hänföra sig t.jll å r 1922. Sedan dess har icke kontrollerats, om dödsfall och dyl. sena re inträffat. Allmogespelmän i Pojo socken. Avlidna spelmän. Elias Stenberg,* fin smed i Fiskars, f. 1834. Av E. Hedman upptecknade melodier: vals, mazurka, polka, hamburgsk:l och polonäs. Gustaf Sandvik,* snickare i Pojo kyrlwby, f. 1846 i Jeppo i Österbotten, -t- 1914. Började spela vid 16 å rs ii Ider och hade * De m ed en stjärna utmärkta spelmännen Im besökts av S. L. S:s stipendiat sångläraren Edv. Hedman, som upp tecknat dansmelodier i S. L. S. samling 139. 104

själv förfärdigat en fiol. Frk. H. Rosendal i Sonabacka, Skuru, vitsordar hans verkligt musikaliska låtar. Upptecknade melodier: minett, polska, valser och polka. Sönerna Hugo och Arthur spelade även, den förre är bosatt i H:fors och innehar faderns fiol, köpt i Österbotten. Gustaf Lundsten, * torpare i Baggby, f. 1852. Upptecknade melodier: vals, purpuri och polonäs. Finsktalande och hemma Kisko enl. Hedman. Om följande avlidna spelmän saknas närmare uppgifter: Gustaf Cedergren, smed i Billnäs, f. 1835. G. A. Westin, bruksskrädtlare, Ramskulla, Fiskars, spelade med vänster hand och hade lärt sig spela i vallskogen på en primitiv fiol av eget fabrikat. Otto Fridolf Westin, skräddare, kyrkobyn, den förres son. G. Tulw, finsmed, Fiskars, spelade ofta tillsammans med C. A. Westin. K. Broman, finsmed. Knut Reinholt Lönnherg, rusthå llare, Bollstad. Anders LönJlberg, den fiiregåendes bror. Ekqvisl, brof'ogde, Viisterby. Verner Ehrsten, backstugusittare, PC'rsböle. Anders Lindholm, smed, Persböle. Hjelt, statkarl, Persböle. Karl Augllsl Nyman,* torpare, Haga, f. 1837. Uppt. melodier: minelt, polska, valser, polka, engelska. Levande spelmän (1922). Adolf Frilhiof Blomberg,* finsmed i Fiskars, f. där 1'/11 1849. Hans läromästare voro finsmeden K. Broman och skräddaren G. A. W estin, började spela vid 17 års ålder, fick sin första fiol av finsmeden Lindgren, deltagit i spejmanstävlingar i Ekenäs och Pojo, spelade i 25 års tid på de flesta bröllop och danstillställningar i trakten. Systersöner ha lärt sig av hans melodier. Äger en 1908 byggd fiol, vunnen på lotteri. Upptecknade melodier: polska, valser, polka,»galoppad». Johan August Lindberg, * f. d. torpare i Backboda, f. 4/11859 i Västankvarn, Ingå. Fadern Henrik Johan L. var ej spelman..i. A. L. började spela vid 11 års ålder, då fadern köpte honom en fiol. Deltagit i spelmanstävlingar i Pojo och Högsåra och er- 105

hållit 3 pris. Två söner ha lärt sig av hans melodier. Upptecknade melodier: valser, polkor, fyra man engelska, marsch,»riga polkan» eller»sjustegspolkan». Alfred Theodor Lönnbel'g,* valsverksmästare vid Äminnefors bruk, f. 22/ 5 1863 i Bollstad, Pojo, son till ovannämnde Knut Reinholt Lönnberg. L. började spela vid 14 års ålder, då han fick sin avlidne farbrors fiol och hade först fadern och senare snickaren Sandvik som läromästare. Först spelade L. faderns gamla lå tar, men flyttade sedan till Äminnefors och gick där in i hornorkestern, där han spelade baryton i 5 år. Fiolen skänktes bort å t en släkting. Då hornorkesterns verksamhet upphörde, ingick han i sångkören i Pojo kyrkoby och köpte då en ny fiol för att inlära sin stämma hemma, då vägen var för lång att gå till alla övningar. Samtidigt spelade L. första fiol i en stråkorkester om 8 man och ömsom basun i hornorkestern i Åminnefors. L. ägnade sig sedan å t fiolen endast i hemmet för att, som han säger,»intressera mina söner (födda 1902 och 1912 ) för våra gamla låtar från min fars och hans samtidas tider. Jag spelar nu mest mina gamla låtar för au på minna mig min far och hans goda vänners spel vid familjefester, där m enuett, polska, hambopolska o. s. v. endast fick låta ur skickliga fiolisters fioler. Beklagligtvis äro de allra äldsta :w mig glömda.» L. äger (1922) följande instrument: en fiol köpt c: a 1906 från Fazers musikhandel, en altfiol gjord 1921 aven Seppä i Lappvik, en 13 kl. klarinett, köpt aven Nyman på Gunnars, Pojo, en 4 Id. flöjt, vunnen på lotteri och en barnriol för yngsta sonen, som började spela 1917. Upptecknade m elodier : valser, kadrilj. Sönel'l1a Helge A., gravöl' Helsingfors, och Clas T. spela båda. Fredrik Fridolf Westin,* skräddare och hemmansägare i Persböle, f. 1865 i Ramskulla, Pojo, son till den ovannämnde Otto Fridolf W estin, som var h enlilla från Svedjekulla i T enala. Westin tillhör en spelmanssläkt: far, farfar och farfarsfar samt en farbror voro spelmän. Hans mormors syster spelade också bra violin och hans farmor var utuird klockare. Om sina första lärospå n meddelar han:»ingen val' min läromiistare, ty min far förbjöd mig au börja spela, em edan det vore ett fylleriyrke. Omkring :11' 187;> höll min ful' på alt lära en bagare de första greppen i fiobpel. Undertecknad åsåg med spänt intresse undervisningen, och då far var i bygderna på arbete, passade jag 106

p ~ att öva. Far m ärkte s'aken och låste in fi olen i e'n nedre byrålåda, men glömde a tt läsa lådan ovanom, varför jag drog ut den övre, tog ut fi olen, övade och lade den och lådan tillbaka samt gjorde goda framsteg. Vid 12 å rs å lder (således efter c:a 2 års övningar på detta vis ) visade jag å t far vad jag kunde och fick sedan fortsätta obehindrat. Noter har jag lärt genom h em studium.» Hans första fi ol var»en gammal skra pa för 4 mark». W. ha r deltagit i sp elman stävlingar i Helsingfors, i Åbo, 2 i Ekenäs, 3 i T enala och l i Hangö och erhöll I och II pris i E kenäs, II pris i Hangö, pokal av Brage, en fi ol i T enala o. s. v. W. IUlr två söner: Julius Ferdina nd, f. 4/2 1895, och Martin KonstanLin, f. 4/21900, bosatta på fäderneh em m::ll1et Svedjekulla i T e na la. Båda ha m ed rramgång deltagit i spelmanstävlingar. Upptecknade m elodier : minuett, polskor, valser, mazurkor, polkor, 'kadrill, h amburgska, engelska, nio Fredrik Fridolf Westin. manspolska, polonäs,. Gö ta rna fordomdags», galopp,»vackra svägerska n», visor m. m. Äger en violin av 1730 å rs Stradivarius imitation. Herr Edv. H edman säger i sin r eseberättelse (S. L. S. n:r 139 ):»Vad skickligheten i fi olspel beträfrfar intar bland de IIU besökta spelmännen Fedrik W estin obestrid li gt främsta rummet. I hög grad intr-esserad för musik har W. genom självstudier förskaffat sig 'insikter och en färdighet i fiol spel, som ställer honom betydligt framom övriga allmogesp elmän jag an träffat. W. spelar nödtorftigt efter noter samt med ganska 107

stor säkerhet i olika lägen på samtliga strängar. Hans melodiförråd är ovanligt rikhaltigt och intressant, vilket framgår av gossarnas stjärnor brukar vara fallet, utan ljusställningen var hans bidrag till denna samling. Där ingå icke mindre än 94 efter Westin upptecknade melodier, bland dessa 11 polskor och 4 menuetter. W:s far och farfar hava även varit skickliga fiolspelmän.» Kiwt Fridolf Ofin, * smed vid Billnäs bruk, f. G/G 1866 vid Svartå bruk i Karis. Fadern var klockare i Svartå bruksförsamling och spelade även fiol. O. började spela vid 10 års ålder, fick första riktiga fiolen aven kusin, som var spelman. Han berättar att hans första fiol bestod aven piirta med sytråd till strängar och en sticka till stråke och att han många gånger fick stryk av sin mor, då det gick så mycket sytråd till strängarna, spunna av lin.»men», tillägger han,»jag lämnade ej sen heller spelandet, förr tog jag emot ett kok stryk, ty musiken låg alltid i mina sinnen. Jag kunde icke låta bli, den ligger i mina sinnen så länge jag lever». Äger en fiol av Stradiyarius-modelI och spelar även kantele. Upptecknade melodier: polska, valser (en del upptagna i grammofon), mazurka, polka, purpm'i och marsch. Betecknas av hr Edv. Hedman som en framstående spelman,»vilken äger en synnerligen briljant stråkföring». Alexander Söderblom,* trädgårdsmästare i Baggby, f. 1870. Upptecknade melodier: valser och»tyska polkan». Av ovannämnda spelmän omtalas ännu följande musikutövare, om vilka närmare uppgifter t. v. sa knas: Hordy Sandström, kusk i Billnäs, Frans Nyholm, Albert Pihl, jordbrukare idalkarby, Rostanius, trädgårdsmästare i Dalkarby, Karl Ek lund, f. d. egendomsägare, Bollstad, Holmberg, jordbruksarbetare i Backboda. Upgifter om ovan uppräknade personer emottagas tacksamt och kunna insändas till Brages kansli. Ynguar Heikel.