UTREDNING OCH BEHANDLING AV ME/CFS Sammanställning av Riksföreningen för ME-patienter (RME), januari 2012



Relevanta dokument
ME/CFS. (WHO-kod: ICD-10 G93.3) Inte så kärt barn med många namn. Myalgic Encephalomyelitis, ME. Chronic Fatigue Syndrome, CFS

ME/CFS. (WHO-kod: ICD-10 G93.3)

ME/CFS. (WHO-kod: ICD-10 G93.3) Inte så kärt barn med många namn. Myalgic Encephalomyelitis, ME. Chronic Fatigue Syndrome, CFS

ME / Kroniskt trötthetssyndrom

ME/CFS (kroniskt trötthetssyndrom)

ME/CFS (kroniskt trötthetssyndrom)

ME/CFS. (WHO-kod: ICD-10 G93.3)

ME/CFS. (WHO-kod: ICD-10 G93.3)

ME/CFS. (WHO-kod: ICD-10 G93.3) Inte så kärt barn med många namn. Myalgic Encephalomyelitis, ME. Chronic Fatigue Syndrome, CFS

ME/CFS. (WHO-kod: ICD-10 G93.3) Inte så kärt barn med många namn. Myalgic Encephalomyelitis, ME. Chronic Fatigue Syndrome, CFS

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt?

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

State Examinations Commission

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Fakta och referenser gällande funktionsnedsättning och prognos vid ME/CFS (WHO-ICD10 G93.3)

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund

Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

Träningsrekommendationer vid kroniskt trötthetssyndrom and fibromyalgi

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling och rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS)

Familjär Hyperkolesterolemi

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

Primärvård huvudvärk Huvudvärk och vestibularis. Bengt Edvardsson

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Ätstörningar vid fetma

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

ME/CFS-KONFERENS, STOCKHOLM 19 OKTOBER 2015

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum , Version 4.0

Juvenil Dermatomyosit

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, BROMMA. Tel ,

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Lennart Johansson, Distriktsläkare

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR

Assigning Ethical Weights to Clinical Signs Observed During Toxicity Testing

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Pronaxen 250 mg tabletter OTC , Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)

Fakta om spridd bröstcancer

Öppet brev till Regeringen kring Myalgisk Encefalomyelit (ME)

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Att leva med MS multipel skleros

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Snell tycker inte heller att 6 min gångtest är bra. I stället bör man mäta hur funktionell patienten verkligen är.

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

Om plackpsoriasis och din behandling med Otezla

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Webbregistrering pa kurs och termin

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Del 4_5 sidor_13 poäng

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Firazyr Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta. 30 mg Förfylld spruta, 1 st (30 mg)

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Fysisk aktivitet och hjärnan

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Bli frisk med T3 - av Paul Robinson Senast uppdaterad :21

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Transkript:

UTREDNING OCH BEHANDLING AV ME/CFS Sammanställning av Riksföreningen för ME-patienter (RME), januari 2012 Diagnossättning och provtagning Diagnos sätts lämpligen utifrån Kanada-kriterierna (konsensuskriterier från 2003, Carruthers et al), som är mer specifika än CDC-Fukuda-kriterierna (Fukuda, 1994). Vi bifogar en praktisk version av Kanada-kriterierna med kryssrutor. Korrekt kod för ME/CFS är WHO-ICD10 G93.3. Följande är förslag på provtagningar som bör göras för uteslutning av andra diagnoser och underliggande problem: - Standardprover. - Bristande sköldkörtelfunktion. Förutom TSH bör även T4 fritt och T3 fritt mätas. - Järn, zink, D-vitamin. - B12, folacin, homocystein. (En liten undergrupp av ME/CFS-patienter har en mutation på MTHFR-genen. Om B12- eller folacinvärdet är lågt, eller om homocysteinvärdet är högt, bör saken undersökas. Information från prof Gottfries: "Om pat har låga värden av B12, folacin eller för högt värde av homocystein gör vi en genanalys. Denna innebär ett enkelt blodprov från ven i armbågsvecket. Från lab begär vi test av MTHFR-gen. Lab ger svar om mutation föreligger av generna 677 eller 1298. Lab tolkar också svaret dvs om mutationen är sådan att patienterna är känsliga för brist på vitaminerna B12 och Folsyra. Om så är fallet kan livslång vitaminbehandling övervägas." Prof Gottfries nämner denna grupp i sin artikel i Läkartidningen: Immunstörningar kan förklara kroniskt trötthetssyndrom.) - Underliggande infektioner såsom TWAR, borrelia, mycoplasma, EBV, CMV - Ev intoleranser som kan ge liknande symptom, t ex celiaki eller laktosintolerans (Om magproblem förekommer och celiaki och andra intoleranser uteslutits, kan det ändå vara värt att råda patienten till kostomläggning i minst två månader, varefter utfallet utvärderas. Vid IBS kan även ev en undersökning av mag-tarm vara till nytta.) - Reumatiska sjukdomar, t ex Sjögrens syndrom - Neurologiska sjukdomar, t ex MS - Medicinska sömnstörningar såsom sömnapné. Ev bör sömnutredning göras. - Hormonstatus, främst kortisol. Ev ytterligare, såsom tillväxthormon, DHEA - IgG inkl subklasser, IgA, IgM - Komplement C3 och C4

Därtill kan man ta mer specifika prover där forskningen har hittat avvikelser på gruppnivå hos ME/CFS-patienter. Dr Daniel L Peterson, erfaren amerikansk ME/CFS-läkare och -forskare, nämnde följande potentiella fördjupade prover vid sin föreläsning i Landstingshuset i Stockholm 2011-10-16 (se http://www.rme.nu/sites/rme.nu/files/foredrag_a_okt_2011_0.pdf ) - Natural killer cell numbers and function - Lymph enumeration panel - Specifically cytotoxic T cell testing - Cytokinpanel Behandling Det finns i dagsläget ingen bot för ME/CFS och sjukdomen är i nästan samtliga fall kronisk. Med rätt behandling och sjukdomshantering kan ändå patienternas sjukdomstillstånd förbättras (även om det är ovanligt att arbetsförmågan ökar väsentligt). Symptombehandling och råd om aktivitetsanpassning i form av s k pacing, är grundläggande. Vissa specifika behandlingar mot sjukdomsmekanismerna kan sedan prövas. Behandlingsriktlinjer finns i den s k Kanada-rapporten, en konsensusrapport utarbetad av internationella forskare och läkare 2003 (Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: Clinical Working Case Definition, Diagnostic and Treatment Protocols, Carruthers, et al, se http://rme.nu/sites/rme.nu/files/diagnoskriterier.pdf - sid 7-116). Värt att notera är att ME/CFS-patienter ofta är känsliga för mediciner och lätt drabbas av biverkningar. Låga doser med långsam upptrappning är att rekommendera. Iakttag försiktighet vid förskrivning av antidepressiva medel, då många ME/CFS-patienter erfarenhetsmässigt främst får biverkningar av dessa. Det här är ett behandlingsperspektiv som många läkare internationellt utgår ifrån: - Säkra sömn. - Behandla smärta. - Undersök och behandla underliggande infektioner (TWAR, borrelia, etc). - Kontrollera hormonstatus, åtgärda ev obalanser (grundlig undersökning av sköldkörteln, kortisol, etc) - Säkerställ näringsriktig kost. (Vissa mår erfarenhetsmässigt bättre av att minska på/utesluta snabba kolhydrater.) - Utarbeta program för sjukdomshantering i första hand pacing (aktivitetsbalans), som är helt avgörande för ME/CFS-patienter. Diskutera coping-strategier för att handskas med kronisk sjukdom. - Diskutera och pröva möjliga behandlingar, t ex B12-sprutor. Injektioner av Mekobalamin (subkutant/intramuskulärt) hjälper vissa ME/CFS-patienter, även då ingen B12-brist föreligger. Framför allt rapporteras minskning av hjärndimman samt viss minskning av uttröttbarheten. Mekobalamin ger erfarenhetsmässigt bättre effekt än Behepan. Mekobalamin, 5 mg/ml, 10x2 ml injektionsvätska, 2 ml 2 ggr/vecka. Patienten kan instrueras i att själv injicera subkutant hemma. Ev samtidig förskrivning av folsyra. De goda effekterna av B12 vid ME/CFS står nämnda i Kanada-rapporten, i artiklar av prof Gottfries samt i Vårdguiden.

Är patienten extremt infektionskänslig (vanligt förekommande) kan det vara värt att pröva gammaglobulininjektioner. På vissa håll har KBT och gradvis ökad träning rekommenderats som behandlingar vid kroniskt trötthetssyndrom. Dessa riktlinjer bygger dock på studier av allmän kronisk trötthet, inte ME/CFS, och behandling enligt denna modell, som går ut på att öka aktiviteten och trotsa de ökade symptomen som följer, har visat sig leda till försämring hos patienter med ME/CFS. RME tillhandahåller information om detta på sin hemsida: www.rme.nu / Behandlingar / RME om KBT och GET Istället bör man rekommendera patienten att använda sig av s k pacing. Pacing Pacing (aktivitetsbalans) har visat sig hjälpa de flesta ME/CFS-patienter. Pacing handlar om att skapa en stabil balans mellan aktivitet och vila, och alltid hålla sig inom ramen för vad kroppen tolererar utan att sjukdomen förvärras. Läs mer om pacing på RME:s hemsida: www.rme.nu /Behandlingar /Pacing Råd patienten att lägga upp ett schema där hon/han planerar in vila efter varje aktivitet. Målet är att uppnå en aktivitetsnivå och en aktivitet-vila-balans där symptomen stabiliseras och patienten inte längre förvärras av sina aktiviteter. Sjukskrivning Från Vårdguiden: Hos en del patienter kan symtomen successivt avta även efter lång tid, men endast ett fåtal patienter med ME/CFS blir helt friska. Långvariga funktionsnedsättningar kan leda till omfattande och stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan, eller svårigheter att fullfölja skolgång liksom att klara dagliga verksamheter och personlig omvårdnad. http://www.vardguiden.se/sjukdomar-och-rad/omraden/sjukdomar-och-besvar/kroniskttrotthetssyndrom (Vårdguiden: ME/CFS) Vidareremittering RME anser att det finns behov för specialistkliniker för ME/CFS i varje landsting, men i dagsläget saknas specialistvård nästan överallt. Gotahälsan i Mjölby har en uppskattad ME-mottagning i privat regi. Ansvarig läkare är neurolog Anders Österberg. Se www.gotahalsan.se/sv/myalgisk-encefalomyelit/ Gottfrieskliniken i Mölndal är den enda landstingsanslutna enheten för ME/CFS-patienter som kan ta emot patienter från övriga landsting. Se www.gottfriesclinic.com I Stockholm finns en nyligen etablerad enhet för ME/CFS (treårig försöksverksamhet) vid Danderyds sjukhus, men denna enhet tar enbart emot patienter från Stockholms län. Chefsläkare och forskningsledare är Per Julin. Se http://www.ds.se/web/normalpage 5004.aspx Sammanställt av Riksföreningen för ME-patienter (RME) Webb: www.rme.nu E-post: info@rme.nu

Kriterier för ME/CFS ME/CFS (tidigare kallat kroniskt trötthetssyndrom) är en kriteriediagnos. De två mest använda och accepterade kriterieuppsättningarna är CDC-kriterierna (Fukuda et al, 1994) och Kanada-kriterierna (Carruthers et al, 2003). Kanada-kriterierna (se sid 2-3) har större träffsäkerhet samt bättre avgränsning gentemot andra patientgrupper, och används därför i större utsträckning. Diagnoskod för ME/CFS är WHO ICD-10 G 93.3. CDC DEFINITION, FUKUDA ET AL. 1994 An international panel of CFS research experts convened in 1994 to draft a definition of CFS that would be useful both to researchers studying the illness and to clinicians diagnosing it. In essence, in order to receive a diagnosis of chronic fatigue syndrome, a patient must satisfy two criteria: 1. Have severe chronic fatigue of six months or longer duration with other known medical conditions excluded by clinical diagnosis; and 2. Concurrently have four or more of the following symptoms: substantial impairment in short-term memory or concentration; sore throat; tender lymph nodes; muscle pain; multijoint pain without swelling or redness; headaches of a new type, pattern or severity; unrefreshing sleep; and post-exertional malaise lasting more than 24 hours. The symptoms must have persisted or recurred during six or more consecutive months of illness and must not have predated the fatigue. CDC-KRITERIERNA, SVENSK ÖVERSÄTTNING 1. Svår kronisk utmattning i minst sex månader, som ej kan förklaras av annan klinisk diagnos; samt 2. Samtidigt fyra eller fler av följande symptom: Problem med korttidsminne eller koncentration Halsont Ömma lymfkörtlar Muskelvärk Ledvärk, utan svullnad eller rodnad Huvudvärk, av ny typ Sömnproblem Post-exertional malaise: utmattning/sjukdomskänsla/symptomförvärring efter ansträngning, kvarvarande i mer än 24 h

CANADIAN CLINICAL CRITERIA, Carruthers et al, 2003 1. Utmattning Oförklarlig ihållande eller ständigt återkommande utmattning, både fysisk och mental, som är avsevärt nedsättande för aktivitetsnivån. 2. Sjukdomskänsla/utmattning efter ansträngning Onormal fysisk och mental uttröttbarhet, även efter liten ansträngning. Snabb muskulär och kognitiv utmattning, tillsammans med en tendens att patientens tillhörande symtom förvärras. Onormalt långsam återhämtningsperiod, oftast längre än 24 timmar. 3. Sömnstörningar Patienten känner sig inte utvilad efter sömn. Störningar i antalet sömntimmar, och störningar i dygnsrytmen. 4. Smärta Smärta i muskler och/eller leder, ofta utbredd, och/eller en signifikant huvudvärk av ny typ, nytt mönster eller ny svårighetsgrad. 5. Neurologiska/Kognitiva manifestationer Två eller fler av nedanstående symtom måste uppfyllas: Förvirring Koncentrationssvårigheter Försämrat korttidsminne Desorientation Svårigheter att processa information Tappar ord Överkänslighet mot ljud och ljus 6. Minst ett symtom från två av följande kategorier måste uppfyllas: a/ Autonomiska manifestationer Ortostatisk intolerans (NMH) Postural ortostatisk tachycardi (POTS) Fördröjt lägesrelaterat lågt blodtryck Svimningskänsla Illamående Matsmältningsbesvär Urinträngningar och nervös blåsa Hjärtklappning med eller utan rytmstörning Andnöd efter ansträngning Extrem blekhet b/ Neuroendokrina manifestationer Onormal och dagligt fluktuerande kropps-temperatur Perioder av svettning Återkommande feberkänsla Kalla fötter och händer Intolerans mot extrem hetta och kyla Uttalad viktförändring Symtomen blir svårare under stress c/ Immunologiska manifestationer Ömma lymfkörtlar Återkommande halsont Återkommande influensaliknande symtom Generell sjukdomskänsla Ny överkänslighet mot mat, medicin och/eller kemikalier 7. Sjukdomen ska ha varat i mer än sex månader Vanligtvis har det förekommit ett hastigt insjuknande, men gradvisa insjuknanden förekommer. En preliminär diagnos kan sättas tidigare än sex månader. Tre månader är lämpligt för barn.

CANADIAN CLINICAL CRITERIA (abbreviated version) 2003 It is recommended that this tick chart be used in the initial consultation to assist with a possible diagnosis of ME/CFS. (NB: Sections 1 to 6 must all be met as indicated below) 1) Post-Exertional Malaise and Fatigue: (All criteria in this section must be met) a) The patient must have a marked degree of new onset, unexplained, persistent, or recurrent physical and mental fatigue that substantially reduces activity level b) Post-exertional fatigue, malaise and/or pain, and a delayed recovery period (more than 24 hours to recover) c) Symptoms can be exacerbated by exertion or stress of any kind 2) Sleep Disorder: (This criterion must be met) Unrefreshing sleep or altered sleep pattern (including circadian rhythm disturbance) 3) Pain: (This criterion must be met) Arthralgia and/or myalgia without clinical evidence of inflammatory responses of joint swelling or redness, and/or significant headaches of new type, pattern, or severity 4) Neurological/Cognitive Manifestations: (Two or more of the following criteria must be met) a) Impairment of concentration and short-term memory b) Difficulty with information processing, categorizing, and work retrieval, including intermittent dyslexia c) There may be an overload phenomena: information, cognitive, and sensory overload (e.g. photophobia and hypersensitivity to noise) and/or emotional overload which may lead to relapses and/or anxiety d) Perceptual/sensory disturbances e) Disorientation or confusion f) Ataxia 5) Autonomic/Neuroendocrine/Immune Manifestations: (At least one symptom in at least two of the following three categories must be met): A) Autonomic Manifestations: 1) Orthostatic Intolerance (e.g. neurally mediated hypotension (NMH)) 2) Postural orthostatic tachycardia syndrome (POTS) 3) Vertigo and/or light-headedness 4) Extreme pallor 5) Intestinal or bladder disturbances with or without irritable bowel syndrome (IBS) or bladder dysfunction 6) Palpitations with or without cardiac arrhythmia 7) Vasomotor instability 8) Respiratory irregularities B) Neuroendocrine Manifestations: 1) Loss of thermostatic stability 2) Heat/cold intolerance 3) Anorexia or abnormal appetite, weight change 4) Hypoglycemia 5) Loss of adaptability and tolerance for stress, worsening of symptoms with stress and slow recovery, and emotional lability C) Immune Manifestations: 1) Tender lymph nodes 2) Recurrent sore throat 3) Flu-like symptoms and/or general malaise 4) Development of new allergies or changes in status of old ones 5) Hypersensitivity to medications and/or chemicals 6) The illness persists for at least 6 months: (This criterion must be met) NB: ME/CFS usually has an acute onset, but onset may also be gradual. A preliminary diagnosis may be possible in the early stages. The disturbances generally form symptom clusters that are often unique to a particular patient. The manifestations may fluctuate and change over time. Myalgic Encephalopathy/Chronic Fatigue Syndrome Guidelines 5