Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/11 Aspero Idrottsgymnasium Karlskrona 1
Bakgrund och organisation! Aspero Idrottsgymnasium i Karlskrona! Aspero Friskolor AB! Organisation! Elever Personal Vision! Året som gick! Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet! Prioriterade områden för läsåret 2010/2011! Kunskaper och betyg! Material och metod Betyg Resultat Analys Avgångklasser: slutbetyg samlat betygsdokument resultat Utvärdering av skolplanens mål.! Material och metod Enkät Resultat Analys Åtgärder: Rektors ansvar pedagogisk verksamhetsutveckling.! Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning! Åtgärder 4 5 2
Bakgrund och organisation Aspero Idrottsgymnasium i Karlskrona Aspero Idrottsgymnasium i Karlskrona öppnades höstterminen 200. Från ht 2011 har skolan nationella program: Aspero Ekonomi och Aspero Handel. Årskurs tre läser ett specialutformat program om 2500 gymnasiepoäng med studieförberedande karaktär. Utbildningsinnehållet utöver kärnämnen och idrottsämnen inrymmer kurser inom samhällsvetenskap, ekonomi och ledarskap. Ansvarig för verksamheten är rektor Ylva Borenberg. Aspero Friskolor AB Aspero Friskolor driver fristående gymnasieskolor i Halmstad, Borås, Göteborg och Karlskrona, med huvudinriktning på samhälle, ekonomi, handel och med sammanhållande inriktning idrott. Skolorna har sedan 2011 nationella och dessförinnan specialutformade gymnasieprogram som ger behörighet till högskolestudier. VD för Aspero Friskolor AB är Lill-Marie Drotz. Aspero Friskolor AB (organisationsnummer 55-9) är systerbolag till Aspero Kompetens AB, ett utbildningsföre tag med bland annat yrkeshögskola. Organisation Elever Läsåret var Asperos tredje år i Karlskrona. Under läsåret fanns det elever på skolan: 40 elever i årskurs 1, 15 elever i årskurs 2 och 11 i år, varav 4 pojkar och 1 flickor fördelade på olika sporter. Idrottsutbildningen genomförs av skolans anställda lärare med förbundsutbildning i sina idrotter, samt i samverkan med klubbar i Karlskrona. Personal Personalstyrkan omfattade 1 rektor och lärare, motsvarande 4, heltidstjänster. Därtill kommer timanställda språklärare och idrottstränare motsvarande en halvtjänst. Lärartätheten per 100 elever är,95. Administratör och skolvärdinna fanns också, liksom skolsköterska.
Vision Aspero skapar vinnare - socialt - studiemässigt - idrottsligt Programförklaring för Aspero Idrottsgymnasium i Karlskrona Vårt mål är alla alla elever skall växa och utvecklas optimalt, både i idrotten och i skolan Vår skola präglas av glädje och gemenskap, trygghet, hänsyn och respekt samt eget ansvar Glädje och gemenskap är viktigt Det är kul att lära sig och utvecklas! Att sätta sina egna mål och att uppnå dem ger glädje och tillfredsställelse. Både i idrottsträningen och i lärandet satsar vi på personlig utveckling. Var och en skall utvecklas utifrån sina förutsättningar. Gemenskapen i idrotten och skolan är grundläggande för utveckling och goda resultat. Laganda genomsyrar vår verksamhet. Trygghet Du tillhör en mentorsgrupp, där vi följer både gruppen och de enskilda elevernas utveckling och trivsel. Gruppvis och personliga uppföljningar av arbetat i skolan och i idrotten sker regelbundet. Skolan är ett team, och alla, elever såväl som personal, hjälper och stöttar varandra, precis som ett idrottslag hjälper varandra för gemensam framgång. Hänsyn och respekt I stället för regler och förbud, arbetar vi efter begreppen Hänsyn och Respekt. Att visa varandra hänsyn, att vara rädda om varandra och skolan, att måna om varandra, är våra riktlinjer. Att respektera olikheter är en självklarhet olikheter i bakgrund, erfarenheter och intressen berikar. Det är en styrka att lära av varandra och om varandra. Ansvar Arbetet på skolan och i idrotten kräver att man tar ansvar: ansvar för sin planering, sin utveckling, att utföra uppgifter, att vara på rätt plats i rätt tid och med rätt utrustning. Både tränare och skolpersonal finns till hands för att hjälpa dig att ta det ansvaret. På Aspero Idrottsgymnasium är du representant för vår verksamhet, vår skola och idrottsklubben. Pedagogisk profil Vi på Aspero anser att människan: vill lära vill utvecklas vill ta ansvar vill känna ett egenvärde Vår syn på kunskapsarbetet: Fakta och färdigheter är grundläggande för att utveckla och växa i kunskaper o Jämför med kondition, styrka och grundträning inom idrotten Förståelse och förtrogenhet är vårt utvecklingsområde för eleverna o förmåga att analysera och förstå samband, dra slutsatser och göra övervägda ställningstaganden, Tillämpning av kunskaper samt av (inlärnings-)strategi och taktik o Jämför med att planera, genomföra och utvärdera loppet, matchen eller tävlingen Vår syn på inlärning: Alla har olika bakgrund och olika kunskaper med sig o Inlärning startar med att analysera vad individen redan vet, reflektion och ställtid är viktiga begrepp Alla har personliga preferenser i sitt sätt att ta till sig kunskap o Eleverna skall känna till sina styrkor och svagheter och lära sig att hantera båda. Man skall lära sig för sin egen skull, inte för lärarens. o Elevernas självkänsla och egenvärde skall stärkas. Inlärning sker i relation till andra, i mänskliga möten. Kunskap utvecklas sällan isolerat från andra. o Det medmänskliga mötet är viktigt för att utvecklas till en hel människa, sammanhang och helhets syn skall dominera arbetet. 4
Året som gick Läsåret var det tredje året för skolan i Karlskrona. Det innebar att vi hade vårt första studentfirande för en avgångsklass. Det blev en högtidlig och minnesvärd tillställning med gemensam lunch, avtackning med tal, skratt och tårar, och en festligt avslutning med utspring till väntande släkt och vänner. Läsåret präglades i övrigt av en stor ökning av elevantalet, två nya klasser i årskurs ett, vilket innebar en omställning för det fåtal elever som dittills gått på skolan. Det innebar dock inga svårigheter, utan de nya togs emot med öppna armar och inlemmades snabbt i gemenskapen. Tre nya lärare anställdes också, och utgör en stabil stomme i Asperos kunskapsbygge. Under året har 1-till-1-satsningen med enskilda datorer till eleverna fokuserats. Lärarna har vidareutbildats och utvecklats i den förändrade pedagogik, som följer med konceptet. Via Didaktikcentrum och Fridaskolorna, har en pilotgrupp inom Aspero utbildats som förändringsagenter och i sina skolor implementerat systemiska verktyg för att stärka strukturer i inlärning och utbildning. Inslag som joint action, ringsamtal och vackert avslut har blivit en del av studievardagen. För utvecklingssamtalet har implementerats en starkare elevroll. Eleverna förbereder och leder själva utvecklingssamtalen, med kompletterande information från undervisande lärare. Tekniken innebär att eleverna blir aktiva i både informationsinhämtning och reflektion kring sitt eget lärande, kunskapsstatus och utvecklingsbehov. Under läsåret har skolan varit föremål för inspektion från Skolinspektionen. Samtliga skolor och stadier i Karlskrona. oavsett huvudman inspekterades Omdömet efter avslutad inspektion är att Aspero Karlskrona är en välfungerande skola, där elever och lärare trivs, där målen är tydliga och levande och kunskapsarbetet framgångsrikt. Rapporten omfattar ett par påpekanden om utvecklingspunkter, som vi tagit till oss och införlivat i rutinerna. I jämförelse med övriga Karlskronaskolors rapporter sp, vilka innehåller en rad punkter att åtgärda och förklara, samt skarp kritik för bristande rutiner för uppföljning och kvalitetssäkring, kan vi konstaterar att Asperos kvalitetsarbete och utbildning ligger helt i topp i Karlskrona. 5
Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet För en nystartad skola är det många planer och rutiner som skall utarbetas och förankras. Med utgångspunkt i värdegrundsarbetet som varit en röd tråd genom många utbildningsmoment, har Aspero Idrottsgymnasium i Karlskrona i ett gemensamt arbete mellan personal och elever skrivit en lokal arbetsplan, där Asperos gemensamma skolplan och målen i den och läroplanen brutits ner till lokala konkretiseringar och målformuleringar. Vi arbetar också med en Asperogemensam kvalitetssäkring genom en elevenkät. Arbetet syftar till att ta fram nyckeltal inom ett antal värden som skall studeras över tid, och tydligare påverka verksamhetsupplägg och budgetarbetet. Vi skall också nå en jämförelse mellan de olika skolorterna inom Aspero. En gemensam enkät har genomfört på de olika orterna som ett första steg. Prioriterade områden för läsåret 2010/2011 Kunskaper eleverna skall utvecklas optimalt efter sina förutsättningar Utvärdering av skolplanens mål Rektors ansvar kvalitetsarbetet: Pedagogisk utveckling Kunskaper och betyg Material och metod För att bedöma hur vi nått målen har vi bearbetat betygsstatistik för kurser och nationella prov. Vi har tittat på tendenser och resultat inom årskullens kurser och även jämförelser med tidigare årskullar. Betyg Resultat För årskurs två är resultaten likartade mot förra årets tvåor. Procentfördelningen av betygsgraderna är nära nog identisk. För första årskursen har betygsvärdena generellt sänkts något. Inga IG-betyg har dock givits under något av åren. Elevgruppen är drygt gånger så stor som föregående två års kullar, och man kan se att andelen G-betyg ökat något från 20 till 0 procent, vilket ändå är en nationellt god nivå. Den lilla gruppen avslutningselever håller fortsatt hög nivå. Hela 4 %, av de satta betygen är MVG. Genom gymnasietiden har den andelen växt, 5 % i åk 1, 9 % i åk 2 till 4 % i åk. Årskurs två har också visat en ökning i det högsta betygsvärdet. Analys Det är för tidigt att göra någon statistiskt säker analys, eftersom det rör sig om ett litet antal elever i de två första årskullarna. Jämförelsevis har dessa haft en gynnad tillvaro i små grupper med hög motivation och lärarnärvaro. Årskurs ett håller trots en högre andel G-betyg ändå en god nationell nivå. Slutbetygsresultatet för avgångsklassen var 1,92 mot rikets snitt för Samhällsprogrammet var 15,1. Årskurs ett har ett lägre betygssnitt än de tidigare årskullarna. Förklaringen kan ligga i lägre mognadsgrad och bristande förståelse för betydelsen av goda betyg redan från årskurs ett.
Avgångklasser: slutbetyg samlat betygsdokument resultat 10/11 totalt antal avslut 11 elever Slutbetyg 11 (100%) därav reducerat / utökat utökat Samlat betygsdokument 0 Intagningspoäng max 22, min 15 Utvärdering av skolplanens mål. Material och metod En gemensam enkät för Asperos gymnasieskolor har genomförts för att mäta måluppfyllnad i vår skolplan. Enkäten startar med helhetsomdöme för de tre målområdena: Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning. Därefter följer ett antal mätområden som behandlar Arbetsmiljö, sammanhållning, trygghet och trivsel, likabehandling, lokaler och studiemiljö, undervisnings- respektive träningskvalitet och genomförande. Enkätens svarsalternativ är Stämmer mycket bra, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt samt Stämmer inte alls. Ett alternativ benämnt Ingen Uppfattning finns också. För måluppfyllnad läggs de två positiva svaren samman. Målpunkt i år var 0 % nöjda eller mycket nöjda. Enkät Resultat Målvärden är att 0 % av eleverna skall förklara sig nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Värden för Stämmer mycket bra och Stämmer ganska bra läggs samman till positiva nöjdfaktorn, medan Stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls räknas som missnöjd, eller negativa värden. Svaren för Ingen uppfattning redovisas också. Årskurs har en exceptionellt hög trivsel och värden helt i topp. Ett värde hamnar under målpunkten, Studiemiljön får 0 % nöjda. I årskurs ett ligger också värdena högt, väl över målvärdet i de flesta parametrarna. Bara något över målet hamnar Inflytande och Egen studieinsats, där 2,5 procent är nöjda. Bra miljö, luft, ljus mm får värdet,5 % och Studiemiljö (lugn och ro, plats att arbeta på) får 5 %. Här finns också en differens beträffande mobbning som vi ser på de övriga skolorna. Medan Elever i mycket liten grad anser sig själva mobbade, får värdet för jag vet att någon annan på skolan är mobbad en högre siffra. Här handlar det om 1,5 % som anger ingen uppfattning. Analys Åk är mycket liten grupp, endast 11 personer och sammanhållningen är stark och den personliga närheten till lärarna betydande. I åk 1 är gruppen betydligt större än de två tidigare årskullarna. Det har inneburit omställning för de tidigare kullarna i form av mindre yta att disponera för grupp- och enskilt arbete och för rastaktivitet. Trots detta är det i åk 1 som man markerar missnöje med miljön. Jämfört med övriga Asperoskolor skiljer sig resultatet i Karlskrona genom att årskurs har så höga värden. Normala förhållandet brukar vara att eleverna i första året upplever nyhetens behag och när de sedan når årskurs, så har kraven ökat och värdena därför sjunker. Samma tendens vad gäller värdena för någon annan mobbad finns i Karlskrona, som på övriga orter. En bidragande orsak till detta antas vara det värdegrundsarbete vi bedriver, som resulterar i omsorg om varandra och att man uppmärksammat signaler från skolkamraterna.
Åtgärder: Enkäterna återfördes till klasserna och utfallet diskuterades. Speciellt fokus lades på varför så många inte hade någon uppfattning om det fanns elevr på skolan som var mobbade. På denna punkt fick eleverna anonymt svara på vad de tror om orsaken till att så många inte har någon uppfattning om det förekommer mobbning. Svaren som kom in var entydiga och visade att elever inte vet hur andra upplever sin situation och därför inte tyckte att de kan ha någon uppfattning. Det gedigna värdegrundsarbetet har också ofta tagit upp att sanningen ligger i betraktarens öga. Det vill säga att om någon elev känner sig mobbad så är det utgångspunkten när det gäller vidare åtgärder. Vad andra tycker är i det fallet inte relevant, oavsett om de upplever att eleven inte är mobbad eller kränkt. Efter genomgång av resultatet i klasserna beslutades att vi fortsätter med att låta vardagen genomsyras av värdegrundsarbete i grupperna för att öka insikten om att alla har ansvar för att uppmärksamma om någon i gruppen blir kränkt och även att föra sådan information vidare till personal på skolan. Inom personalgruppen har vi som stående punkt på våra konferenser att lyfta upp ovan nämnda under Elevvårdsfrågor och besluta om ev. åtgärder om det finns anledning att vara orolig över någon elev och ta tag i situationen på ett tidigt stadium. På många konferenser har olika elever diskuterats men hittills har ingen varit av så allvarligt slag att det föranlett någon formell utredning. Rektors ansvar pedagogisk verksamhetsutveckling. Under läsåret implementerades 1-till-1-konceptet. För datoranvändningen har gemensam tid använts för input i programhantering och erfarenhetsutbyte. Samtidigt deltog en lärare som pilot i Asperogemensam utbildning,i vilken introduceras och implementeras användningen av ett flertal systemiska verktyg som stöd i verksamheten. Utbildningen sker genom Didaktikcentrum och i samverkan med Fridaskolorna samt LIN Education och omfattar datorimplementering, efftekter av på pedagogisk och didaktisk natur genom användandet av datorer samt principer och strategier för bedömning och betygssättning. Under läsåret har vi också på olika sätt förberett den nya gymnasieskolan, GY2011. Vi har diskuterat och sett över nyheterna med ämnesplaner och kunskapskrav för det nya betygssystemet. Ämnesoch kursplaner har kontrasterats mot de gamla och skillnader identifierats, samt effekter för undervisningens upplägg, studiematerial mm har belysts. Arbetet har genomförts vid Asperogemensamma studiedagar för att får en god samsyn och som hjälp för de lärare som arbetar ensamma med sitt ämne på våra skolor. Nätverket stärks genom gemensamma ämnesgrupper för lärarna på vår lärplattform Fronter. Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning Åtgärder Finjustering av skolmiljö och trivselåtgärder. Under året startades Gårdcafeet och en person anställdes. Gårdcaffet serverar mellanmål men är också en träffpunkt om man bara vill prata, spela spel eller lyssna på musik. Det finns också möjlighet att sitta utomhus på uteserveringen när vädret tillåter. I cafeet finns Pia hela dagen och är en extra vuxen som är tillgänglig för samtal om någon vill diskutera något som mentorer och övrig personal ev. inte riktigt hinner med. För flera elever har detta varit omvittnat värdefullt och bidragit till både ökad trivsel och trygghet. Under året har vi också fortsatt arbetet med att göra inomhusmiljön så estetisk och tilltalande som möjligt på olika sätt.