Årsredovisning 2012. Studiefrämjandet, Riksförbundet

Årsredovisning 2012 Studiefrämjandet, Riksförbundet

Innehåll Anders Manheden: Förmån få lära känna folkbildare 2 Om Studiefrämjandet 4 Året i korthet 6 Tjia Torpe: Folkbildning är hållbarhet 8 Människor och händelser 12 Medlemsorganisationerna 19 Mål, medel, resultat 20 Verksamhet i Studiefrämjandets avdelningar 36 Verksamhet i Studiefrämjandets distrikt 40 Verksamhet i Studiefrämjandet, riksförbundet 42 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 47 Revisionsberättelse 59 Statistik: Verksamhet i Studiefrämjandets avdelningar 60 Statistik: Antal unika deltagare samt andel utbildade ledare 62 Statistik: Verksamhet i samarbete med medlemsorganisationer 63 1

Förmån få lära känna folkbildare Anders Manheden: År 2012 har knappt slutat och sammanställningarna av verksamhet och ekonomi startat och så blir det dags att ställa om klockan till sommartid. Det känns som om tempot i samhället och folkbildningen hela tiden skruvas upp. Det gäller dock bara att gilla läget och kämpa på för att behålla den goda anda, som folkbildningen lever i. Verksamheten har under året åter ökat i våra avdelningar. Studiefrämjandet ökade också mer än den genomsnittliga ökningen för samtliga studieförbund. Utfallet av det nedlagda arbetet kommer dock inte förrän långt senare beroende på hur statsbidragsreglerna är utformade. Endast en liten del av bidraget fördelas på de sista årens verksamhet och därför dröjer det innan Studiefrämjandet får sitt rättmätiga bidrag från staten. Vi för dock en enveten kamp i de olika organ som hör till folkbildningen för att ändra regelverket så att genomförd verksamhet snabbare resulterar i utslag på statsbidraget. För ett antal år sedan genomfördes en landsomfattande kampanj Verksamhet och ekonomi i balans. Det känns som om det vore dags att åter sätta ekonomin i fokus. Ett flertal förtroendevalda i olika funktioner runt om i landet har påtalat behovet av att åter sätta fokus på balansen i vår verksamhet. Ökad verksamhet är nödvändig för att uppfylla statens mål med pengar till folkbildningen men självklart måste vi ha en sund ekonomisk grund att stå på. Ytterligare sammanslagningar är säkert nödvändiga i organisationen för att behålla och utveckla verksamhet på orter, som av olika anledningar har svårt att nå balans i sin verksamhet. Förbundskansliet har under åren fortsatt att utveckla sin verksamhet till fromma för landets alla avdelningar och distrikt. Det har varit ett mödosamt arbete att förändra många av de rutiner som funnits inom vår organisation, men den förvandling som pågår och som förhoppningsvis närmar sig sitt slut har gjort vår organisation bättre rustad att möta framtiden. Bytet från verksamhetsrapporteringsverktyget VeRa till Gustav har varit nödvändigt och är nu genomfört. Övriga IT-anknutna verksamheter fortsätter vi att arbeta med för att kunna ha en så effektiv som arbetsvänlig miljö som möjligt. Vi kommer nog aldrig att bli färdiga med IT- 2

utvecklingen eftersom tekniken hela tiden går framåt i en accelererande takt. Beskrivningen av folkbildare som modiga, empatiska, engagerade, flexibla, nyfikna, personliga, strukturerade och självständiga blir bara mer och mer sann... Beskrivningen av folkbildare som modiga, empatiska, engagerade, flexibla, nyfikna, personliga, strukturerade och självständiga blir bara mer och mer sann ju mer man träffar förtroendevalda och anställda inte bara inom Studiefrämjandet utan inom folkbildningen i sin helhet. Det är en stor förmån att få lära känna och arbeta tillsammans med alla dessa folkbildare. Naturligtvis ska man heller inte glömma alla våra cirkelledare, cirka 16 500, som Studiefrämjandet inte skulle klara sig utan. Med deras engagemang och intresse kan vi hålla folkbildningen levande och se till att statens fyra krav på folkbildningen tillgodoses på ett bra sätt, nämligen att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Att stå inför nya utmaningar är alltid spännande och jag är övertygad om att Studiefrämjandet har en lysande men också arbetsam framtid framför sig. Vi har en utmärkt grund att stå på genom det arbete, som är nedlagt överallt i hela landet. Ett stort tack till alla engagerade medarbetare, förtroendevalda, cirkelledare, medlems- och samarbetsorganisationer för ett väl genomfört arbete under 2012. Anders Manheden Förbundsordförande 3

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald Studiefrämjandets vision 4

Om Studiefrämjandet Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund. Våra profilområden är natur, djur, miljö och kultur. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna. Studiefrämjandet arbetar utifrån folkbildningens idéer och pedagogik. Vi utgår ifrån de önskemål, förutsättningar och erfarenheter som varje deltagare har. Vi gör det möjligt för människor att söka ny kunskap, skapa och utvecklas tillsammans med andra. Det största verksamhetsområdet, som framför allt samlar många unga deltagare, är kultur främst musik. Studiefrämjandet har 18 medlemsorganisationer, och samarbetar även med andra organisationer, föreningar och nätverk, framför allt lokalt. Vi är en demokratisk organisation som styrs av cirka 500 förtroendevalda på lokal, regional och central nivå. Studiefrämjandet har cirka 500 anställda och 16 500 cirkelledare. Vi har avdelningar med kontor på ett hundratal platser i landet och erbjuder folkbildning i alla kommuner. Studiefrämjandet ger ut tidskriften Cirkeln, som kommer ut med sex nummer per år och når alla cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Studiefrämjandet är huvudman för Valla folkhögskola tillsammans med Riksförbundet Sveriges 4H. 5

Året i korthet 6

Ökad verksamhet Verksamheten ökade med 5,5 procent, mätt i antal studietimmar. Studiefrämjandet befäste positionen som näst största studieförbund. Totalt genomfördes 40 500 studiecirklar och 62 300 kulturprogram. 97 000 enskilda personer deltog i cirkelverksamheten. Nöjda deltagare För första gången genomfördes en intern nationell deltagarundersökning, där 1 500 av Studiefrämjandets cirkeldeltagare svarade på en enkät. Deltagarna är överlag mycket nöjda. En stor majoritet har fått ökade kunskaper, känt sig säkrare som person och upplevt trivsel i cirkeln. Satsning på hållbarhet En bred satsning på Studiefrämjandet som ett hållbart studieförbund inleddes, där hållbarhetens ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner uppmärksammas. Trädgård och odling Studiefrämjandet möter det ökande intresset för trädgård och odling med en rad aktiviteter i hela landet. Verksamheten ökade med 50 procent. Enbart i samband med satsningen Tusen Trädgårdar genomfördes 600 arrangemang. Musiken utvecklas Genusfrågor, genrebreddning, Livekarusellen, ny musikwebb och speltillfällen på festivaler. Studiefrämjandets musikverksamhet utvecklas och håller hög kvalitet. Musiken svarade för 42 procent av den totala verksamheten. Mera mångfald Arbetet för mångfald intensifierades genom ny policy, utbildning och materialet På lika villkor, med samtalsfrågor och en mall för mångfaldsplan. Många avdelningar fortsatte arbetet för ökad jämställdhet i kulturverksamheten. MO minskning och ökning Andelen verksamhet som genomförs med medlemsorganisationer, MO minskade till 21,6 procent av den totala verksamheten. Däremot ökade samarbetet med MO inom natur- och friluftsområdet, bland annat Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet och Jägareförbundet. Verksamhetskonferens Verksamhetskonferensen genomfördes i november under en kryssning till Finland med föreläsningar, seminarier, gemenskap och studiebesök i Helsingfors. Cirka 180 personer deltog i konferensen. Nytt intranät Ett nytt intranät lanserades med en rad funktioner, bland annat nyhetssidor, dokumentarkiv, och personliga sidor samt länkar till ett Studiefrämjandets övriga administrativa system. Från VeRa till Gustav Studiefrämjandet bytte rapporteringsverktyg för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet, från VeRa till Gustav ett verktyg som drivs och utvecklas gemensamt av flertalet studieförbund. 7

Folkbildning är hållbarhet Tjia Torpe: Säg hållbarhet och de flesta tänker på miljöfrågor. I Studiefrämjandet har vi ett betydligt bredare anslag. Självklart ska vi erbjuda folkbildning inom natur och miljö, vår hemmaplan. Här gör vi redan mycket och kan ännu mer. Förutom ekologin, vill vi även lyfta fram hållbarhetens sociala och ekonomiska dimensioner. För mig står social hållbarhet för ett samhälle som håller ihop. Med människor som håller ihop. Känner att de tillhör. I ett socialt hållbart samhälle minskar klyftorna. Ekonomisk hållbarhet handlar i sin mest grundläggande betydelse om att vi rättvist ska dela på jordens ändliga resurser. Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Tre trådar i en väv. Tre tankar om folkbildningens nödvändighet. Under 2012 har vi fört en bred diskussion om Studiefrämjandet som det hållbara studieförbundet. Vågar vi sticka ut hakan och påstå att vi är hållbara? Betyder inte det att vi måste vara bäst i klassen på allt på en gång? Så ser inte jag det. Den som vill syna och ifrågasätta oss är välkommen. Vi har mycket att lära, men också mycket att berätta för andra. Med vår profil, våra medlemsorganisationer, våra kunniga medarbetare och vår vilja att bidra till samhällets utveckling, finns alla skäl att sikta högt. Mer folkbildning men helst till fler Totalt ökade verksamheten i Studiefrämjandet med 5,5 procent, jämfört med 2011. Längre fram i årsredovisningen finns statistik på längden och tvären. Några reflektioner med anledning av siffrorna: Näst största studieförbundet Vi står oss väl i jämförelse med övriga studieförbund. Totalt sett är vi sedan några år tillbaka näst störst efter ABF. Antalet unika deltagare minskar Antalet unika deltagare i cirkelverksamheten minskar. Det gäller för oss i Studiefrämjandet, och bland studieförbunden som helhet. Att vi når färre enskilda personer är inte bra. Det står i vårt idéprogram att vi ska prioritera dem som fått mindre möjlighet än andra att delta i folkbildningen. Det innebär att vissa måste få mer folkbildning eftersom de fått mindre i tidigare situationer i livet. Vi vill klara båda dessa utmaningar. 8

Vågar vi sticka ut hakan och påstå att vi är hållbara? Betyder inte det att vi måste var bäst i klassen på allt på en gång? Våra deltagare missgynnas Under 2012 genomförde Studiefrämjandet 17,2 procent av det totala antalet studietimmar i de tio studieförbunden och hade 14,6 procent av alla unika deltagare i cirkelverksamheten. Ändå fick vi bara 13,1 procent av statsbidraget. Det beror på att pengarna till största del fördelas utifrån vad studieförbunden tidigare har fått i bidrag, inte på grundval av den verksamhet som bedrivs. Denna skevhet är både orättvis och konserverande. Riksrevisionen och tidigare statliga utvärderingar har påtalat detta. Inom folkbildningen avgör vi själva hur pengarna ska fördelas mellan studieförbunden. Jag har i Folkbildningsförbundet argumenterat för ett mer rättvist och mer kvalitetsfrämjande fördelningssystem. Vi måste fortsätta hävda orimligheten i nuvarande ordning, eller oordning. Det är inte i första hand vi som organisation som missgynnas, utan de deltagare som väljer att folkbilda sig hos oss. Utredning om utvärdering Hösten 2012 presenterade Erik Amnå den statliga utredningen Folkbildningens samhällsvärden en ny modell för statlig utvärdering. Det är på många sätt en klok och insiktsfull analys av nuläget i studieförbunden. Utredningens huvudtanke är att utvärderingen av folk- 9

bildningen ska göras mer oberoende och ha tydligare fokus på de syften som riksdagen anger för statsbidraget. Utredningen blundar dock inte för svårigheten att mäta de effekter som folkbildande verksamhet har för enskilda människor och för samhällsutvecklingen. Även i Erik Amnås utredning påtalas skevheten i nuvarande statsbidragsfördelningssystem, som innebär att vissa studieförbund missgynnas. Studiefrämjandet var i sitt remissvar positiv till de flesta av utredningens förslag. Förbundskansliet omorganiseras De senaste åren har inneburit ett högt förändringstempo i organisationen. Förändring innebär ibland påfrestningar, men jag har nästan enbart mött medarbetare som sett nödvändigheten av nya administrativa rutiner, vässade IT-lösningar och en ny modell för intern fördelning av statsbidraget. Förbundskansliet har delvis orga- 10

Vara nyfikna på det nya. Säga ja oftare än vi säger nej. Det är min bild av ett framgångsrikt studieförbund. niserats om. På den nya Utvecklingsenheten prioriteras, liksom på kansliet i övrigt, de mål som förbundsstämman har angivit i strategisk plan. Hållbarhet, kultur, mångfald, pedagogik och kvalitet är den nya enhetens uttalade ansvarsområden. Förbundskansliets huvuduppgift är att skapa förutsättningar för avdelningarna att kunna bedriva bra folkbildningsverksamhet. Vi ska hela tiden fråga oss: Gör vi rätt saker och gör vi dem på rätt sätt? Nära dialog med avdelningar och distrikt, kompletterat med regelbundna mätningar av våra insatser, är verktyg för att kunna svara på dessa frågor. Nöjda deltagare Förra året genomförde vi själva för första gången en intern nationell deltagarundersökning. 1 500 av våra cirkeldeltagare svarade på en enkät om cirkeln de deltagit i. Det är särskilt två resultat som jag vill ta fasta på: 87 procent menar att cirkeldeltagandet gjort dem säkrare som person. 97 procent anser att diskussionerna och erfarenhetsutbytet i cirkeln gav dem ett mervärde. De här två frågorna åskådliggör och bekräftar tydligt folkbildningens demokratiska betydelse. Att människor stärker sin självkänsla, så de kan möta andra i diskussioner och samtal för mig är det en del av demokratins grundfundament. Kulturen som frigör Jag har levt med kultur hela mitt liv. Kulturen har varit en frigörande kraft, precis som det står i vår vision. Jag vet att det är så för många andra. För mig är därför ett av de mest spännande målen i strategisk plan att vi ska göra särskilda insatser för att genom kultur nå ungdomar som är underrepresenterade i vår verksamhet. Ni i studieförbunden är lata! Ni väntar på att folk ska komma till er, i stället för att söka upp dem. Det sa Anders Carlberg, initiativtagare till Fryshuset i Stockholm, på vår verksamhetskonferens i november 2012. Det var ett av Anders Carlbergs sista framträdanden, han avled i början av 2013. Han provocerade och utmanade in i det sista. Anders Carlberg visade själv att det mesta är möjligt. Vi minns och inspireras! Jag har hört att det fanns en tid då en del ansvariga på våra avdelningar sa något i stil med: Jag gillar inte rock och kan inget om musik, så det ska vi inte jobba med här. Tänk om denna attityd fått råda och vara tongivande. Då hade vi backat in i framtiden, och säkert fallit ner i ett dike längs vägen. I stället ska vi fortsätta att se framåt. Vara nyfikna på det nya. Säga ja oftare än vi säger nej. Det är min bild av ett framgångsrikt studieförbund. Min bild av Studiefrämjandet. Tjia Torpe Förbundschef 11

människor händelser Ett år i Studiefrämjandet. Det betyder tusentals små och stora händelser. Här ger vi några glimtar från vår vardag. En mosaik av lärande, skapande, och engagemang. Och inte minst, möten mellan människor. Det som vi menar med folkbildning. 12

Öppen scen på Café Petter Spontant, intimt och mysigt. Så beskriver Maria Lidmark Öppen Scen på Café Petter i Sollefteå. En gång i månaden fylls caféet med nyfikna i alla åldrar. Vad som ska hända vet ingen i förväg. Det är fritt fram att gå upp på scenen och bjuda på sig själv. Folkmusik, covers, poesi och stand up blandningen är en del av själva grejen. Initiativet till Öppen Scen kom från två unga Sollefteåtjejer och från caféet. Maria Lidmark på Studiefrämjandet hakade på och hjälpte till så idén blev verklighet. Jättekul, bra stämning och alltid trångt. Inga burop, bara applåder, säger Maria. Storsatsning på föräldrastöd i Tensta Rinkeby Hur är det att vara förälder i ett mångkulturellt samhälle? I ett nytt land? Frågor som berör många i Tensta och Rinkeby utanför Stockholm. Några etniska föreningar bad oss att göra nåt för att stärka föräldrarna, säger Abdibashir Hirsiguled, projektledare för Samordnat föräldrastöd i Järva. Idén är enkel men framgångsrik. Intresserade föräldrar går en tvådagarsutbildning och drar sedan igång cirklar. Exempel på ämnen som tas upp är: Barnuppfostran och föräldrarollen. Spelkulturen visar upp sig Spelkultur är stort i Studiefrämjandet. I december ordnades en spelkulturmässa i Eskilstuna. Sju spelföreningar visade upp sig och sitt fritidsintresse brädspel, figurspel, rollspel etc. Ett bra tillfälle att Föräldrastöd i Järva utbildning av blivande cirkelledare. prova på spelkultur. Imponerande att se det jobb föreningarna lägger ner på sin hobby, säger Rikard Nyman på avdelningen. Mässan hade knappt hundratalet besökare. För få, menar Rikard. Vi kör nästa år igen Pappornas ansvar för pojkars syn på jämställdhet. Lagar om barnuppfostran. Bara att träffas och diskutera om dessa frågor innebär en stor öppning. Föräldrarna blir säkrare, säger Abdibashir. Förra året utbildades femtio cirkelledare, som sedan har genomfört cirklar med 600 föräldrar. Folkbildningspedagogiken fungerar bra. Jag ser hur självkänslan hos deltagarna växer. Samordnat föräldrastöd i Järva är Studiefrämjandet Stockholms största förortssatsning någonsin. Projektet är treårigt och stöds av Allmänna arvsfonden. och då räknar vi med fler besökare. Spelkulturen har kommit för att stanna i folkbildningen, tror Rikard. Det är massor av demokratiska processer i spelföreningarna. Socialt lärande på högsta nivå. människor och händelser 13

Hela världen vid bakbordet människor och händelser Lär dig cykla i cirkel. Det finns fem goda till det. Hälsan är bara ett... Succé för cykelcirklar Hälsan, miljön, integrationen, jämställdheten och anställningsbarheten. Fem goda själ för att lära sig cykla. Studiefrämjandet Norra Stor-Stockholms cykelcirklar är en succé. De flesta deltagare är kvinnor med invandrarbakgrund. Sju träffar, sedan kan de flesta ut och rulla på egen hand. Det är jättepositivt. Deltagarna blir lyckliga och stolta av att lära sig cykla. Nu är det kö till cirklarna, säger Elisabeth Kempe på avdelningen. Cirklarna genomförs i samarbete med Cykelfrämjandet och kommunerna i Solna, Sundbyberg och Järfälla. Bakning som ett sätt att närma sig Sverige och det svenska språket. Studiefrämjandet i Jämtland har testat och det fungerar. Det hela skedde i ett gårdsbageri i Undersåker. Tre gånger träffades ett tiotal kvinnor, de flesta nyanlända flyktingar från länder som Iran, Afghanistan, Eritrea och Somalia. Flera av dem kan varken läsa eller skriva. Vi bakade tunnbröd, bullar och småkakor. Kvinnorna fick samtidigt med sig lite praktisk kunskap, som hur ett paket smör eller jäst ser ut i Sverige, säger Pernilla Högberg på Studiefrämjandet i Åre. Kvinnorna går på SFI, man på grund av bristande språkkunskaper har de svårt att få praktik. Det här blev ett sätt att göra något tillsammans. I början var de lite blyga men sen kom glädjen och skratten, säger Pernilla. När bullarna kom från ugnen bjöds kommunens integrationschef och lärarna i SFI att smaka. Deras kommentar till bakningsträffarna var: Det ju precis sådana här saker vi vill ska hända. Extremt tillgänglig musik Extremt tillgängligt. Alla ska kunna ta sig till allt. Så beskriver Lars Wikström på Studiefrämjandet festivalen Hamnrock, ett återkommande arrangemang i Motala där grundtankan är att alla precis alla ska kunna delta. Till och med baren är i rullstolshöjd. Musiken är allt ifrån folk till rock. 14

Unga med asperger gör långfilm Långfilmen Drugs are bad, I prefer Donuts hade premiär i december 2012. Den är gjord av ungdomar med neuropsykatriska funktionsnedsättningar som gått en filmkurs hos Studiefrämjandet i Uppsala. Karin Johansson på avdelningen fick kontakt med ungdomarna, de flesta i övre tonåren, via Aspergersenheten på Lundellska skolan i Uppsala. Jag frågade om de ville att vi skulle ordna en filmkurs. De sa ja, och så körde vi igång. Idéerna och kreativiteten har flödat, men att göra långfilm kräver också struktur, planering och Filmintresset räckte till en hel långfilm. grupparbete en utmaning för ungdomarna. Filmskaparna och deras kompisar har varit skådespelare. De har varit en jättetajt och hängiven grupp. Häftigt att vara med om för mig också! Filmen hade en bejublad premiär i december med ett hundratal personer i publiken och ett helt uppslag i Uppsala Nya Tidning. Karin Johansson beskriver filmen som en dramakomedi i film noir-stil med kidnappnings- och transinslag. En ganska rörig men fantastisk historia. Gävles levande julkalender 10 Västra Islands gatan 9 22 Parkvägen Rettigsgatan Gamla Gefle Smedjegatan Nedre Bergsgatan 14 24 2 23 6 Övre Bergsgatan Rektorsgatan Södra Kopparslagargatan Nygatan Levande Julkalender i Gävle En rolig kulturidé med många besökare. Det säger Moa Källström på Studiefrämjandet om Gävles levande Julkalender som genomfördes i december för andra året i följd. Varje dag fram till Julafton var det lucköppning någonstans i Gävle. Kartan pekade ut platsen men vad som skulle hända var en överraskning. En kulturjulklapp helt enkelt, i form av poesi, dans, musik 8 19 2012 11 15 Norra Kungsgatan Södra Kungsgatan Drottninggatan 3 20 Staketgatan 21 18 17 7 16 12 4 19 23 6 8 22 14 24 Lucköppning: vardagar 18.15 helgdagar 15.15* Julafton 11.15 *Utom lucka 2 som öppnas 18.15 En kulturell Julkalender. Det var bara att följa kartan. Många gjorde det och fick ta del av Gävles kulturliv. och mycket annat. Och samtidigt en chans att få se lite mer av olika platser i stan. Många gjorde det till en grej att komma varje kväll, säger Moa. Ingen entré togs ut, men deltagarna uppmanades att lämna ett bidrag till julklappar till behövande barn. Totalt samlades 65 000 kronor in under Gävles levande Julkalender. Studiefrämjandet arrangerade i samverkan med Gävle kommun. 5 13 1 15

Cupid Kidz från Lund, 2012 års vinnare av Livekarusellen. Livekarusellen 2012: 580 band/artister 2 500 deltagare 160 spelställen 400 spelningar Livekarusellen är en stor turné i tävlingsformat. Det speciella med Livekarusellen är att alla får delta, oavsett ålder, musikstil eller erfarenhet. Här kan unga, oetablerade band och artister uppträda för publik, ofta för första gången. Livekarusellen genomförs i hela landet och avslutas med en riksfinal som 2012 ägde rum på Tyrol i Stockholm med 800 personer i publiken. Priset till vinnarna Cupid Kidz var en Sverigeturné med 16 spelningar. 16

Bryta normer eller..? Frågan om normer och jämställdhet i musiken bubblar i Studiefrämjandet. Bara för att det finns fina dokument är frågan inte löst. Kvinnohatet finns runt våra fikabord. Det skriver Maria Lundberg som arbetar med musik på Studiefrämjandet i Malmö. Vi ser den överallt, maktordningen mellan män och kvinnor. Också i Studiefrämjandet. Sedan rapporten Musik för Alla (2010), där Robin Ekelund granskade vår musikverksamhet ur ett genusperspektiv, har en hel del hänt. Jämställdheten är inte en icke-fråga. Men viljan att ändra strukturer är seg. Illusionen att hos oss har alla har samma möjligheter lever kvar. Vi måste fortsätta självkritiskt granska våra metoder, arbetsplatser, scener, replokalshus: Om mäns sätt att spela i band är norm vad gör vi själva för att upprätthålla eller bryta normen? Förväntar vi oss att kvinnor ska anpassa sig till rockmusikens manliga förmyndarskap? Hur agerar vi när våra deltagare bryter mot normen? Cupid Kidz är två unga tjejer från Lund som vinner Livekarusellen 2012. De gör vad rockens män alltid gjort, utmanar och provocerar genom explicita texter om sex och droger. Problemet för vissa är att Cupid Kidz gör det på sitt eget sätt, ett annat sätt än vi är vana vid. De har ingen klassisk band-sättning, de sjunger inte om heteronormativt sex, det är inga drogromantiska omskrivningar. De bär one-piecepyjamasar, sjunger om onani och avföring, de är hänsynslösa, de rör sig mellan olika musikstilar. De är allt annat än ett traditionellt band. Kommentarerna på sociala medier låter inte vänta på sig. Här frodas allt från rena personangrepp till avfärdande tillrättavisningar, typ: De borde lätt kunna slå igenom på det gamla vanliga hederliga sättet enligt mig. Men samtidigt gör de kanske inte detta för musikens skull, den kanske bara är där som en kul bonus. Jag kan bara ana vad som menas med det vanliga hederliga sättet eller att musiken skulle vara en kul bonus. Duon går utanför normen, utanför strukturen. Att de är grymma musiker och ger en kul show blir helt plötsligt underordnat att de gör något som inte förväntas av dem. Reaktionerna efter att Cupid Kidz vann Livekarusellen visar på problematiken kring normer och kön. Vi får inte tro att bara för att det finns dokument och handlingsplaner över hur vi ska jobba med jämställdhet så är problemet löst. Kvinnohat/misogyni existerar också runt våra fikabord. Studiefrämjandets vision är att vara en frigörande kraft för människors möjligheter Att frigöra denna kraft handlar om att skapa utrymme för människor att leva ett aktivt liv, lära och utvecklas av egen fri vilja, på sina egna villkor och utifrån sina egna förutsättningar. I vår frigörelsens vision finns ett löfte om normbrytande och strukturella förändringar som blir till ett krav för oss som jobbar här. Det gäller så klart hela vår verksamhet, inte bara musik. Och det gäller oss alla handläggare, chefer och styrelser. Vi måste bryta normerna och bejaka alternativ som är inkluderande, som tar ansvar, som inte blundar. De vackra formuleringarna får aldrig bli till tomma ord, utan mening, utan handling. Maria Lundberg I vår frigörelsens vision finns ett löfte om normbrytande och strukturella förändringar som blir till ett krav för oss som jobbar här. 17

människor och händelser Intresset för stadsodling växer. I Norrköping är det mest ekologiska grönsaker som gäller. Odling mitt i stan alla som vill får rensa ogräs Att odla ger mening åt livet. Det säger Stefan Arrelid på Studiefrämjandet i Norrköping. Numera odlas inte bara i den egna täppan utan mitt i stan, på ställen där mycket folk rör sig i parker och på gräsplättar i stadsmiljön. Stadsodling Norrköping är en förening som verkar för ekologisk odling av mat i stadsmiljöer, kan man läsa på stadsodlarnas facebooksida. Det hela startade förra året med ett gäng odlingsintresserade. Allt planerades i en studiecirkel och förra våren var det dags för plantering mest grönsaker och kryddväxter men även lite blommor. Det finns en ökad medvetenhet om vad vi äter. Många inser att det inte är hållbart att frakta mat över halva jordklotet, säger Stefan Arrelid. Att visa upp odlingarna för folk som passerar förbi är en av poängerna. Vi har fått otroligt positiva reaktioner. Det har till och med hänt att folk som går förbi börjar hjälpa till att rensa ogräs. Intresset för stadsodling växer och nu vill fler vara med i föreningen. Förhandlingar pågår med kommunen om mer mark att odla på. Ingen skadegörelse hittills, men det har hänt att lite sallad försvunnit. Kanske till någon som ska ha picknick i parken, så det är väl helt okej, säger Stefan Arrelid. Här finns mattehjälp Hjälpa barnen med matteläxan. En skräck för många föräldrar som tvivlar på sina egna kunskaper. Mattehjälpen råder bot på detta. Cirklarna leds av läraren Elisabeth Dahlin Persson. På tre träffar går man igenom matten för årskurs 1-3 och motsvarande för år 4-6 och 7-9. Föräldrarna får bekanta sig med kursplaner och göra räkneövningar som rustar dem att i sin tur hjälpa sina barn. De flesta upptäcker att de kan ganska mycket, utan att veta om det. Här får de en puff och lite mer säkerhet i sin föräldraroll, säger Mirja Eräpuro på Studiefrämjandet Söderort. 18

Medlemsorganisationerna Studiefrämjandets 18 medlemsorganisationer har en bred och omfattande verksamhet. Organisationerna speglar även Studiefrämjandets profilområden natur, djur, miljö och kultur. Utöver medlemsorganisationerna samarbetar Studiefrämjandets lokalavdelningar med flera tusen föreningar och nätverk. 19

mål medel resultat 20

Fyra syften med statens stöd till folkbildningen Studiefrämjandets intäkter kommer till övervägande del från staten. Riksdagen har angett fyra syften med stödet till folkbildningen. Studieförbunden har stor frihet att utifrån dessa ange egna mål och utforma verksamheten. Friheten innebär samtidigt ett stort ansvar. Offentliga medel ska alltid förvaltas på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt. Studiefrämjandet har tidigare framhålligt svårigheterna med att påvisa direkta samband mellan folkbildande verksamhet och effekter hos enskilda deltagare och i samhället i stort. Detta bekräftas också i den statliga utredningen Folkbildningens samhällsvärden, som presenterades hösten 2012. Trots svårigheterna är det viktigt att analysera den verksamhet som bedrivs i relation till statens syften. Människor har rätt att få veta i vilken mån skattefinansierad verksamhet används på det sätt som avses. Svårigheterna undanhåller oss alltså inte från ansvar för att öppet redovisa, följa upp och efter bästa förmåga värdera effekterna av folkbildningsverksamheten. Samtidigt är det viktigt att förstå Studiefrämjandet som en idéburen organisation, som bärs av övertygelsen om folkbildningens positiva kraft. Denna övertygelse grundar vi i första hand på erfarenhetsbaserad kunskap, på alla möten med deltagare som har växt och utvecklats i vår studiecirkel- och kulturverksamhet. Studiefrämjandets förbundsstämma fattar vart annat år beslut om en strategisk plan vårt främsta interna styrdokument vad gäller verksamhetens inriktning. Strategisk plan ligger till grund för samtliga avdelningars verksamhetsplanering. Flera av målen i strategisk plan kan direkt relateras till statens syften med stödet till folkbildningen. Planen präglas också starkt av Studiefrämjandets idémässiga profil uttryckt i våra profilområden natur, miljö, djur och kultur. På de följande sidorna ges en översiktlig redovisning av verksamheten relaterat till statens fyra syften. I avsnittet därefter redogörs för årets verksamhet, utifrån målen i strategisk plan. 21