Protokoll fört vid möte med Ämneskommittéen Odlingsmaterial i Nässjö 2015-10-01 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Sekr. Anders Ericsson, Nils Yngvesson, Johan Klingspor, Gunnel Andersson, Ola Sixtensson, Lennart Johansson, Sven-Åke Rydell, Per Henriksson, Jannie Hagman, Anna Pettersson, Erik Ekre, Kent Dryler, Cecilia Lerenius, Katarina Holstmark, Thomas Börjesson, Anna- Karin Krijger, Johan Lagerholm, Tina Henriksson DAGORDNING: (reviderad på mötet) 1. Välkommen 2. Godkännande av dagordningen 3. Förra mötets minnesanteckningar 4. Korta presentationer av aktuella projekt inom ämnesområdet 5. Ansökningar inom ämnesområdet a. Aktuella b. Framtida projektidéer 6. Rapportering från operativa sortgruppen a. Nya utsädesmängder sortförsöken b. Resultat reducerad utsädesmängd höstkorn och höstråg 7. Information om sortförsöken 2015 a. Anmälningar ht 2015 och förändringar i anläggning ht 2015 och vt 2016 b. Problem drösning 8. Fusariumgruppen rapportering 9. NFTS senaste nytt och lägesrapport 10. Sammanställningar - jämförelse 3 och 5 år 11. Hur väl stämmer sortförsöken med praktiken två aktuella exjobb 12. Information om applikationen sortval.se 2015 13. Ekologiska sortförsöken strategier och planering inför 2016 14. Diskussion om framtida temamöten med andra kommittéer eller med inbjudna talare 15. Övriga frågor a. Stråförkortning av sortförsök med råg särskilt men egentligen av all stråsäd. Frågeställning, varför stråförkortas inte sortförsöken när praktikens män runt försöken gör det? b. Axräkning i höstvete görs tydligen inte längre vilket är ett konstaterande. Frågeställning, varför? c. Resultatförmedling från sortförsök. Frågeställning, varför läggs resultatet från enskilda försök inte ut på nätet i den takt resultaten är färdiga? d. Enhetlig kvävenivå till sortförsök, dagens system är mycket spretigt. Frågeställning, går det inte att sätta upp en rimlig N-nivå för alla sortförsök, artvis? 16. Nästa möte 17. Avslutning 1. Välkomnande
Ordförande hälsade alla välkomna 2. Godkännande av dagordning Ordförande föredrog förslaget till dagordning. Efter smärre justeringar i punkt 7, borttagning av ett par punkter och förflyttning av punkten om fusariumgruppen till p8, godkändes dagordningen som ovan. 3 Förra mötets minnesanteckningar Ordförande föredrog och kommenterade ett urval av punkterna. Punkterna 6, 8, 12, 13, och 14 avhandlas i detta möte. Punkt 9, inget möte planerat. (se tidigare protokoll från 20150210) 4 Presentation av aktuella projekt Ola S redogjorde för svampgraderingar i sortförsök (bilaga 1) Jannie H redogjorde för ett veteprojekt rörande såtid och utsädesmängd, resultat ej klart men på gång. Magnus H redogjorde för utveckling av majssortprovning, (bilaga 2) 5 Ansökningar inom området, aktuella och framtida a) Pågående: Magnus H ansökan Odling av majs under plast har gått vidare till steg 2 i SLFs ansökningsförfarande liksom Lars Wiiks ansökan rörande betning i stråsäd. Försök med kvävegödsling till olika sorter är påbörjade inom Sverigeförsöken med Anna-Karin K som koordinator. Studie om sorters kväveeffektivitet i de skånska sortförsöken i höstvete pågår, ansvarig Nils Y. b) Framtida önskemål/prioriterade områden Artförsök i vår- och höstsäd Olika sorters konkurrensförmåga mot ogräs Sortprovning i vårrågvete 6 Rapport från operativ sortgruppen a) Anders E redogjorde för de nya utsädesmängderna i sortförsöken (bilaga 3) Generellt så är det nedjusteringar och regional anpassning av utsädesmängderna i sortförsöken. b) Jannie H och Magnus H redogjorde för resultaten av reducerade utsädesmängder i höstkorn och höstråg. (bilaga 4) 7 Information om sortförsöken inför 2016 a) Anders E och Ola S redogjorde för utläggen ht 2015 och planeringen inför vt 2016. Störst förändring i Skåne, där Skåneförsöken beslutat att ta bort alla kompletteringsförsök för att i stället satsa medel andra, sortrelaterade frågeställningar. Sortföreträdarna ser positivt på förändringen och ser gärna liknade förändringar i hela landet. (bilaga 3) b) Jannie H redogjorde för försöken där drösning varit problem hösten 2015. Ingen kompensation av skördevikterna baserat på graderingsresultatet. Graderingsvärdena redovisas i sammanställningen. 8
Fusarium Thomas B gjorde utblickar i omvärlden. Norges upplägg liknar HS upplägg i Skåne, tre upprepningar och fokuserar på DON förekomst. Norge har bra avtal med USA angående analyser (~2500 kr/sort och försök) och svenska prov bör kunna hamna i närheten av den kostnaden. I Danmark kan man kontrollera alla sorter på en plats och i små parceller. Man använder sprut-inoculum liksom i Tyskland. Thomas B uttryckte tveksamhet till metoden. Kostnad ~3500 kr/sort och försök. Jannie H önskade tre till fyra platser i Sverige, ev. utan upprepningar för att spara pengar. Utslagen ofta varierande och svårt/omöjligt att uttala sig om sorterna som ger utslag i mitten av skalan. Nils Y och Tina H ville ha upprepningar p.g.a. den stora variationen. Mötet var enigt om att det är viktigt att det finns möjligheter till fusariumprovning inom landet. 9 NFTS-den nya databasen Magnus H redogjorde för nyheter utifrån Torbjörn Leuchovius dokument (bilaga 5) Beslöts att en Excel-fil ska läggas ut på nätet när ett försök är klarmarkerat, för att underlätta egna bearbetningar för sortföreträdare, rådgivare och andra intresserade. 10 Flerårssammanställningar Magnus H redogjorde för att det uppstår en tillsynes större spridning i materialet när man har få observationer, som en följd av de statistiska modellerna. Flera år i sammanställningarna bidrar till säkrare värden och femårssammanställningar kommer även fortsättningsvis att användas.(bilaga 6 & 7) 11 Sortförsök och praktiken Nils Y formulerade frågorna Är det så att skördeökningarna i sortförsöken inre motsvaras i det praktiska jordbruket? och Varför är sortförsöksskördarna så höga jämfört med avkastningen på fältet?. Allmän diskussion runt frågorna, berörda ämnen var, kanteffekter, skördeyta vs bruttoyta, försöksplacering på fältet, vändtegarnas inverkan på skörden, m.m. 12 Information om applikationen sortval.se Ordförande informerade om att Sortval.se är försenat. Det är mycket jobb att lägga in värdena då det sker manuellt. I dagsläget är höstkornet snart klart. 13 Ekologisk sortprovning Jannie H redogjorde för den ekologiska sortprovningen, där utläggen sker i samråd med rådgivning och SJV. Kriterierna för att bestämma var provningen ska ske är var odlingens finns, intresse hos rådgivning och utförare samt kvalitén på resultaten. Allmän diskussion rörande behovet av en ekologisk sortprovning. Tabell, utlägg för skörd 2015 (Bilaga 8)
14 15 Framtida möten Diskuterad behovet att bredda sortprovningen utöver dagens provning. Påbörjade projekt/frågeställningar är sort-kväve, sort-utsädesmängd och sort-utvintring. Önskemål om att belysa och diskutera kassaktionskriterier, förslag på att bjuda in Jan Pedesen till sådant möte. Önskemål om att lägga ett ÄG-möte tillsammans med ÄG Odlingssystem. Övriga frågor Följande frågar lämnades av Nils Y a. Stråförkortning av sortförsök med råg särskilt men egentligen av all stråsäd. Frågeställning, varför stråförkortas inte sortförsöken när praktikens män runt försöken gör det? Frågan lämnas till operativa sortgruppen. b. Axräkning i höstvete görs tydligen inte längre vilket är ett konstaterande. Frågeställning, varför? Har tidigare bekostats av sortföreträdarna som ej längre vill ta den kostnaden. c. Resultatförmedling från sortförsök. Frågeställning, varför läggs resultatet från enskilda försök inte ut på nätet i den takt resultaten är färdiga? Frågan är åtgärdad, resultaten läggs nu ut så snart de är färdiga. d. Enhetlig kvävenivå till sortförsök, dagens system är mycket spretigt. Frågeställning, går det inte att sätta upp en rimlig N-nivå för alla sortförsök, artvis? Frågan lämnas till operativa sortgruppen. 16 Nästa möte Nästa möte blir 9/2-2016 i Nässjö
17 Avslutning Ordförande tackade deltagarna och förklarade mötet avslutat Vid protokollet Anders Ericsson
Projekt Graderingsmetodik Undersöka möjligheterna att ersätta dagens metodik med en enklare metod för att få fler graderingstillfällen. Ola Sixtensson Hushållningssällskapet Skåne PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
Metodik Metod 1: En samlad bedömning av angreppet på de tre översta bladnivåerna i parcellen, ett värde redovisas för tre bladnivåer. Ref 1: Ett värde för angreppsgraden på den av de tre översta bladnivåerna som ger störst variation inom försöket, dvs. ett värde redovisas för en bladnivå. PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
Resultat Metod 1 var klart effektivare, speciellt om det görs graderingar på flera bladnivåer enligt den nuvarande metoden. Metoderna gav i stort samma skillnader mellan sorterna. Vid små och sena angrepp på LA1 av t ex brunrost är det bättre att göra enligt nuvarande metod. Då angreppen annars försvinner i den stora bladmassan. PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
Resultat Det fanns undantag då sorter fick ett högre värde än en annan enligt nuvarande metod kontra metod 1. Så vilken är den rätta bedömningen av sortens resistensegenskaper? Störst totalangrepp eller störst angrepp på t ex flaggbladet. Är det storheterna mellan sorterna vi söker eller de små precisa skillnaderna. Vad styr lantbrukarens val i diskussion med rådgivaren, på decimalen när eller på tiotalet? PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
Drönare hjälp vid graderingen mm Sortförsök i höstkorn 2013 PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
Funktioner: RGB-foto och video m GoPro Flyghöjd: 120 meter Hastighet: Cirka 50 km/h Vikt: 2400 gram flygklar (utan kamera) Flygtid: 6 min stillbild & 8-9 min Video Tillstånd: Transportstyrelsen och Försvarsmakten PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
ebee ebee sensefly Funktioner: Foto med RGB-eller NIR-kamera Vikt: 700 gram flygklar (med kamera) Flyghöjd: 80-200 meter Pixelstorlek: 3*3 cm med 80% överlapp Flygtid: 45 min Hastighet: Cirka 50 km/h Max vind: 12 m/s Vingspann: 96 cm Tillståndskrav Ola Sixtensson Hushållningssällskapet Skåne PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
Sortförsök Höstvete Uppåkra 2014 RGB NIR NDVI PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
Betfält hösten 2015 PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
Försök i potatis 2015 PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
Nya försöksserier Skåneförsöken 2015/2016 Flerårig diskussion kring stagnerande höstveteskördar. Ett par besvärliga vintrar med köld, oförutsedda insektsangrepp och utvintringar har satt sina spår utöver gulrostensåterintåg, Fusariumangrepp och de låga proteinhalterna. Ledn.grp. beslutade i somras att avstå ifrån att utföra de kompletterande sortförsöken till fördel för andra frågeställningar som inkluderar sortfrågan. Ola Sixtensson Hushållningssällskapet Skåne PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
15 av 32 sortförsök försvinner 2015/2016 2 försök med N-stege och 11 höstvetesorter, ytterligare 3 försök kommer att läggas ut i FiV, ÖSF och Svea. 2 sortförsök i höstvete med 8 olika sorter där höstvete är förfrukt. 1 såtidsförsök i höstvete med 8 olika sorter med två tidpunkter, tidig och sen sådd. Två bl höstbehandlas. 1 Fusariumförsök med 13 sorter 4 Winter fitness försök, för att titta på Mn, löss, svamp och stråförkortning i höstvete och höstkorn. PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
Tack! Ola Sixtensson Försöksledare Hushållningssällskapet Skåne PDF skapad med pdffactory testversion www.jsk.nu
Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement Magnus Halling Mål Målet är att skapa ett beslutsstöd (Decision Support System, DSS) för odling av majs, baserat på sortval och riskmanagement Mekanistisk tillväxtmodell + multivariat modell foderkvalitet Rangordna majssorterna efter skörd och kvalitet och även prediktera det förväntade odlingsresultat Sorter Projektet Finansiering: SLF och Lantmännens forskningsstiftelse Deltagare: Mårten Hetta (NJV), Magnus Halling (VPE), Paul Geladi (BTK) och Christian Swensson (LBT) tre orter och fyra fakulteter inom SLU! Tidig sort, Arcade (FAO 160), (SE 40,9, DK 37,2) Tidig sort, Ramirez (FAO 170), (SE 39,7, DK 36,5) Medelsen sort, Amagrano (FAO 200), (SE 34,7) Medelsen sort, Atrium (FAO 210), (SE 34,2, DK 31,1) Sen sort, Galbi (FAO 220), (SE 28,4) Sen sort, LG 30.211 (FAO 210), (SE 29,7, DK 28,3) Andra parentesen TS % i genomsnitt i sortförsök
30 000 Önnestad (LA) 2014 - totala plantvikten Platser 2013-2014 Kristianstad (Önnestad) (sydlig gynnsamt läge, lätt jord, bevattnas vid behov) Kalmar (Färjestaden)(varmt och torrt, bevattnas ej) Lidköping (Bajgården) (högre latitud och mer regn, bevattnas vid behov) 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Tidig sort. Arcade (FAO 160) Tidig sort. Ramirez (FAO 170) Medelsen sort. Amagrano (FAO 200) Medelsen sort. Atrium (FAO 210) Sen sort. Galbi (FAO 220) Sen sort. LG 30.211 (FAO 210) 0 26-maj 16-jun 07-jul 28-jul 18-aug 08-sep 29-sep Simuleringar 2003-2014 preliminära data kg ts/ha Plats Arcade (160) Ramirez (170) Amagra Atrium no (200) (210) Galbi (220) LG 30.211 (210) Halmstad 17 429 16 431 16 869 19 173 21 398 20 050 Kalmar 14 835 13 997 14 672 16 548 18 310 16 904 Kristianstad 14 640 13 823 14 538 16 379 18 151 16 701 Linköping 13 974 13 183 13 770 15 300 16 829 15 701 Lund 15 202 14 341 15 233 17 160 19 329 17 643 Örebro 16 297 15 417 15 687 17 920 19 505 18 321 Skara 15 497 14 614 14 977 16 951 18 418 17 392 Uppsala 14 632 13 815 14 277 15 924 17 465 16 436 Visby 12 719 11 979 12 758 13 751 15 545 14 483
Bilaga 3 beslutade utsädesmängder i sortförsöken från höstsådd 2015 Grobara kärnor/m 2 Södra Sverige Mellansverige Omr A - B Omr C - G Art Sverige t.o.m. vt Nytt beslut Nytt beslut 2015 Höst 2015 Höst 2015 Vårvete 550 450 500 Vårkorn 350 350 350 Vårrågvete 550 450 500 Havre 450 400 450 Ärter 100 70 90 Åkerböna 55 55 55 Höstvete 400 350 400 Hybrid-höstvete - 350 400 Höstråg 350 250 300 Hybrid-höstråg 350 250 300 Höstrågvete 400 300 350 Höstkorn 400 250 300 Hybrid-höstkorn - 250 300
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU 2015-05-11 Jannie Hagman Underlag till telefonmöte den 13 maj 2015 angående utsädesmängder i sortförsök, Ämneskommitten för sortmaterial Här är en sammanställning av de försök/försöksled med olika utsädesmängder som har ingått i olika artförsök under perioden 2012-2014. Försök med olika utsädesmängder har förekommit i grödorna höstkorn, höstråg samt höstraps. Tabell 1. Höstråg. Resultat från försök med olika utsädesmängder i höstråg perioden 2012-2014 Antal grobara Alla Område A Område B Område F Sort kärnor per m 2 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2014 2013 2014 2012 2013 2014 Evolo 350 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 = kg per ha 9540 7270 9870 12840 9980 9720 9480 9770 7580 9560 8570 4220 10630 Evolo 260 96 92 83*** 99 90 105 99 97 91 100 86 87 100 Evolo 175 97 87** 84*** 98 85*** 102 104 98 86* 101 91 76* 101 Marcelo 350 88*** 83*** 81*** 92* 85*** 81** 89** 85*** 79*** 79** 87 70** 79*** Marcelo 260 87*** 80*** 83*** 90** 82*** 87* 89** 84*** 74*** 85* 83* 70** 77*** Marcelo 175 85*** 74*** 84*** 90** 76*** 86* 89** 87*** 74*** 84* 80** 48*** 80** Antal försök 11 10 9 2 2 2 3 3 2 2 3 3 2 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0002 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 NS 0,0001 0,0001 0,0004 Tabell 2. Höstkorn. Resultat från försök med olika utsädesmängder i höstråg perioden 2012-2014 Antal grobara Alla Område A Område B Område D+E Sort kärnor per m 2 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2013 2014 Anisette 400 100.-.- 100.-.- 100.-.-.-.- Apropos 400.- 100 100.- 100 100.- 100 100 100 100 100 = kg per ha 9310 8150 9890 10930 10590 10520 10310 6980 9550 7600 9950 Anisette 300 97.-.- 99.-.- 95.-.-.-.- Apropos 300.- 96 99 96 102.- 96 99 96 97 Hobbit 400 96.-.- 89.-.- 104.-.-.-.- Hobbit 300 98.-.- 87.-.- 108.-.-.-.- Antal försök 6 7 7 2 3 3 3 2 2 2 2 Probvärde NS 0,0001 0,0006 NS 0,0001 0,0122 NS NS NS NS NS
Tabell 3. Resultat från utsädesmängförsök under perioden 2012-2014 i höstraps. Genomsnitt för tre försök 2012 och 2013 samt fyra försök 2014 2012-2014 2012 2013 2014 Sort Antal gobara frön per kg per ha Relativtal kg per ha Relativtal kg per ha Relativtal kg per ha Relativtal 100 1220 100 1250 100 1360 100 1090 100 150 103 104 103 102 200 104** 104 104 104* 250 104** 105 100 107*** Linjesort 100 96 92 95 99 Hybridsort 1 100 105 107 105 105 Hybridsort 2 100 99 101 100 97 Linjesort 150 99 97 97 103 Hybridsort 1 150 107 110 108 104 Hybridsort 2 150 102 104 103 98 Linjesort 200 102 101 100 105 Hybridsort 1 200 109 111 109 107 Hybridsort 2 200 102 102 102 101 Linjesort 250 102 102 96 107 Hybridsort 1 250 108 108 108 109 Hybridsort 2 250 102 105 97 104 Probvärde utsädesmängd 0,0133 NS NS 0,0043 Probvärde sort 0,0001 0,0029 0,0003 0,0007 Samspel sort*utsädesmängd NS NS NS NS
Nordic Field Trial System Plan för 2016 Svenska försök - Övergång till NFTS 2013: Ca 300 försök Sortförsök i stråsäd, ogräs- och växtskyddsförsök några växtnäringsförsök. Resultatbearbetning nästan helt i gamla system. 2014: 404 försök (målet var 450) Utökning. Resultatbearbetning av enskilda försök i NFTS. Seriesammanställning i gamla system och analysdata enligt gamla rutiner. 2015: 500-550 försök (målet minst 500) Nytt: Oljeväxter, sockerbetor, vallförsök (1a årets skörd), växtnäring, växtföljdsförsök Enskilda försök i NFTS. Möjlighet till 1-åriga seriesammanställningar senhösten 2015 Datainsamling på surfplattor m.m. i fält. Integration labbanalyser ej före 2016 Ny svensk sortportal Sortval.se Planeras startas oktober 2015 Torbjörn Leuchovius. 2015-08-27 NFTS 2015 Detta har vi gjort NFTS nu normalsystemet för enskilda försök Integration mot Fältforsk bl.a. direktlänkar Fältkorten lite bättre (fortsatta förbättringar till 2016). Utförarna (fält) har matat in mycket rådata från fält Försöksavdelningar lägger in en hel del labbresultat Planläggare reviderar/klassificerar försöken Seriesammanställningar görs med gamla rutiner En rutin finns för att överföra NFTS-försök till Superbase för samkörning med tidigare år NFTS Utveckling 2015 1. NFTS hanterar nu bilagor blir ett dokumentationssystem 2. Resultatredovisning - Länkar till statistik förbättringar pågår 3. Val av ansvarig försöksledare (står på fältkort). Klart september 2015 4. Fri editering av rutfördelningar (sep 2015) (skydd, korsvisa faktorer) 5. Plattformsoberoende datainmatning i fält. Inkörningsproblem, ej svenska rutnummer 6. Seriesammanställningar. Vissa 1-åriga sammanställningar möjliga från senhösten 2015. 7. NFTS utökad statistik fungerar ej för sekundära skördar, d.v.s. råfettskörd, N-skörd m.m. Rättningar pågår.
NFTS Utveckling till 2016-2017 Fältkorten förbättras (förhoppningvis acceptabla våren 2016) Anpassade resultatblanketter. NFTS befintlig rutin anpassas till utökad statistik. Registreringsformulär och datainsamling med svenska rutnummer (även vid import till Superbase) Fortsatt utveckling av NFTS seriesammanställning Beställarnas roll i NFTS följa försöken med inloggning utan datainläggning (men kanske besöksrapporter)? Labbresultat program för direktinläggning av NIT-analyser i NFTS Kopplingar mellan NFTS och Fältforsk samt preparatregister, sortval m.m. Test av att köra 1-åriga seriesammanställningar hösten 2016 NFTS som dataleverantör till andra informationssystem (Fältforsk, Sverigeförsöken, Sortval.se, Tilda )? Annat i utvecklings-listan. Fler försöksdesigner i NFTS t.ex. Split-Block Försök med skadade block förenklad analysmodell (ej bara raka medelvärden) Avvikande rutnumrering (ej start på ruta 1, NBR, förädlare) Datautbyte Haldrup Harvest Manager, Wintersteiger Easy Plant/harvest? Implementering av Norfor? Konfidentiella försök i NFTS (kan t.ex. normtabeller ha en privat del?) HÖG UTVECKLINGSBUDGET ÄVEN ÅRET 2016 (storleksordning 200.000)
Fem eller tre års sammanställning - jämförelse Möte 20151001 i Nässjö Magnus Halling 3.Frågeställning jämförelse Tidsperioden för sammanställningar har diskuterats vilket ger mest säkra (sanna) resultat En sammanställning är en prognos som skall vara så generell/säker som möjligt Längre tid fler försök större urval, men samtidigt större obalans Proceduren Mixed i SAS används är väl anpassad för obalanserade dataset Fem år 2010-2014 och tre år 2012-2014 har jämförts för: Höstvete många sorter och försök Havre färre sorter och försök Höstvete behandlat fem och tre år Havre behandlat fem och tre år Sort Tre år Fem år Skillnad tre-fem år Svensk sortblandning 100a 100a 0 Mätare kg/ha, rel=100 9505 8946 559 HT Olivin (SSd) EU 95** 97-2 LP Cubus 590.4.96 (SSd) 100 98 1 Mon Opus (SSd) 102 102 0 Br Ellvis (SSd) EU 102 99 3 HAD Kranich. 02721-99 (SW) 97* 98-1 SW Loyal 52747 104** 105** -1 Sej Hereford (SW) EU 109*** 107*** 2 Abed Audi (NSd) EU 106*** 104** 2 Paj Skagen (NSd) EU 99 99 0 Tre år 65 försök fem år 120 försök Sort Tre år Fem år Skillnad trefem år SW Belinda 100a 100a 0 Mätare kg/ha, rel=100 7684 7319 365 SW Gunhild. 923100 98 98 0 SW Kerstin. 96255 97* 98-1 NS Ivory. 1259 (SSd) EU 90*** 93*** -3 NS Scorpion (SSd) EU 98 99-1 SW Galant 051020 101 102-1 GN Haga 04399 (SW) EU 97* 97* 1 SW Fatima. 061307 86*** 87*** -1 SW Nike 071119 104*** 106*** -1 SW Avanti 081212 103* 104** -1 Tre år 48 försök och fem år 79 försök
Slutsatser Relativtal mycket lika mellan fem och tre år Skattade skillnader är större vid tre jämfört med fem år slumpen gör att bra sorter har större chans att prestera bättre och tvärt om för sämre sorter Vid längre tidsperiod krymper skillnaderna och de blir också säkrare Längre tidsperioder mer balanserad skördenivå Ellvis avviker pga varierad relation mot mätaren över åren: Tabell_Ellvis-Svensk sortblandning.pdf Tre och femårsammanställningar 2010-2014 datautdrag: Tre och femårsammanställningar 2010-2014.xlsx gjort för höstvete och havre
Jämförelse Ellvis-Svensk sortblandning 110 försök med båda Max av Y1 Sortnamn Svensk S1 S2 R1 Br Ellvis (SSd) EU sortbland ning Skillnad 2010 G 07BG42 4 703 5 783-1 081 F 07BG43 5 001 7 164-2 163 07BG45 6 409 7 195-786 07BG46 5 567 6 979-1 412 07BG47 5 912 7 158-1 246 07BG48 7 603 8 866-1 263 07BG49 7 209 8 730-1 522 07BG53 2 753 4 238-1 484 07BG54 9 099 10 427-1 328 D 07BG50 11 000 10 823 177 07BG51 5 624 7 684-2 059 07BG62 5 961 7 282-1 322 07BG63 6 580 7 454-874 07BG66 4 849 5 965-1 116 B 07BG70 12 105 11 824 281 07BG76 3 975 5 916-1 940 07BG80 2 444 3 974-1 530 07BG81 4 937 6 744-1 807 A 07BG71 11 149 10 815 334 07BG72 9 297 9 596-299 07BG73 10 103 10 990-887 07BG74 8 872 8 530 342 07BG75 9 514 9 355 159 07BG78 8 930 8 880 50 07BG82 5 634 5 913-279 C 07BG79 9 256 9 486-231 2011 G 07BI44 3 892 3 975-83 07BI45 9 159 9 505-347 F 07BI69 6 643 7 283-640 07BI70 3 112 3 008 104 07BI71 7 519 7 095 424 07BI88 6 018 5 342 676 07BI89 7 229 7 842-613 D 07BI72 11 539 11 862-323 07BI77 10 381 10 433-52 E 07BI83 8 422 9 287-865 B 07BI76 7 458 7 161 297 07BI78 10 216 10 836-620 07BI80 8 194 8 107 87 07BI81 8 358 8 035 324 A 07BI65 11 594 11 924-330 07BI66 10 674 10 397 277
Max av Y1 Sortnamn Svensk S1 S2 R1 Br Ellvis (SSd) EU sortbland ning Skillnad 07BI68 11 607 10 653 954 07BI75 8 793 8 613 180 07BI82 6 179 6 601-423 2012 G 07BJ27 5 533 5 203 329 07BJ28 8 078 8 322-244 F 07BJ37 9 686 9 484 202 07BJ38 10 307 10 804-497 07BJ39 10 977 11 282-305 07BJ55 11 225 11 225 0 07BJ56 11 372 11 566-194 07BJ57 9 174 8 745 429 D 07BJ40 12 780 12 479 301 07BJ45 12 134 11 830 304 07BJ54 10 517 11 230-713 E 07BJ41 8 760 8 538 223 07BJ42 8 218 8 493-275 07BJ51 7 999 7 472 526 B 07BJ44 9 867 9 711 156 07BJ46 9 218 8 700 518 07BJ48 12 574 12 009 565 07BJ49 10 995 10 208 787 A 07BJ34 13 256 11 897 1 359 07BJ36 12 577 11 849 728 2013 G 07BK09 4 317 4 338-20 F 07BK35 2 952 2 727 225 D 07BK26 12 592 11 715 877 07BK36 11 274 11 077 197 E 07BK18 8 366 8 027 339 07BK37 8 090 7 825 265 B 07BK14 9 651 9 699-48 07BK15 12 233 12 089 144 07BK25 8 863 8 533 329 07BK27 10 566 10 112 454 A 07BK16 8 056 7 503 553 07BK24 8 473 7 960 513 07BK28 11 216 11 621-405 07BK29 11 709 11 413 296 07BK30 12 833 12 159 674 07BK31 12 239 11 744 495 07BK32 12 102 11 285 817 C 07BK07 5 835 5 800 34 2014 G 07BL00 12 217 11 614 603 07BL01 8 344 7 951 393 F 07BL07 11 420 11 025 395 07BL09 11 675 12 291-616
Max av Y1 Sortnamn Svensk S1 S2 R1 Br Ellvis (SSd) EU sortbland ning Skillnad 07BL10 10 884 10 957-73 07BL11 12 713 12 851-138 07BL16 12 003 11 778 225 07BL17 9 995 10 098-104 07BL18 12 687 12 625 62 D 07BL08 8 869 8 693 176 07BL19 15 036 15 452-416 07BL24 13 113 12 936 176 E 07BL05 10 615 10 282 333 07BL06 8 652 7 839 813 07BL20 10 722 10 760-38 07BL21 9 168 10 148-979 B 07BL02 8 316 8 835-519 07BL03 8 818 9 356-538 07BL23 10 447 9 651 796 07BL25 13 131 12 931 201 A 07BL04 11 647 11 487 160 07BL12 12 816 12 858-43 07BL13 11 533 11 802-269 07BL14 14 504 13 871 633 07BL15 13 902 14 109-207 07BL26 12 242 12 413-171 C 07BK99 7 774 8 029-255 Max 15 036 15 452 1 359 Min 2 444 2 727-2 163
Ämneskommittens möte, 2015-10-01 Underlag punkt 14 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning Statligt finansierad Uppdelad i provning av spannmål och trindsäd samt potatis. Provningen av spannmål och trindsäd görs dels i södra och mellersta Sverige och Norrland. Administration och redovisning av de norrländska försöken sköts separat. Utläggning av försök görs i samråd med ekologiska rådgivare och SJV. Sortval och andra försöksled väljs i samråd med sortföreträdare, rådgivare och SJV. Riktlinjerna för utläggning av försök: Det ska finnas en viss omfattning ekologisk odling och intresse i området Jämn spridning Förutsättningar för att försöken ska lyckas Flyttningar av försök under senare tid: 2015 Potatis, från La till M 2016 Höstvete, från N till M