Väg 953 Forsmo - Ådalsliden

SAMRÅDSHANDLING Väg 953 Forsmo - Ådalsliden Sollefteå kommun, Västernorrlands län Vägplanbeskrivning, 2017-05-29

TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.4.0 Trafikverket Postadress: Box 186, 871 24 Härnösand E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Väg 953 Forsmo - Ådalsliden Författare: Cristine Waessman Dokumentdatum: 2017-05-29 Ärendenummer: TRV 2016/55590 Version: 1,0 Kontaktperson: Jimmy Dahlbom, Projektledare Trafikverket, 010-123 31 09 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 7 2.1. Planläggningsprocessen 7 2.2. Bakgrund 7 2.3. Åtgärdsvalsstudie 8 2.4. Ändamål och projektmål 9 2.5. Beskrivning av befintlig väg 9 2.6. Avgränsningar 10 3. MILJÖBESKRIVNING 11 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 12 4.1. Vägen/järnvägens funktion och standard 12 4.2. Trafik och vägförhållanden 13 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 13 4.4. Skyddade områden 13 4.5. Landskap 15 4.6. Natur- och vattenmiljö 15 4.7. Kulturmiljö 21 4.8. Rekreation och friluftsliv 30 4.9. Boendemiljö och hälsa 30 4.10. Naturresurser 30 4.11. Rennäring 30 3

4.12. Förorenad mark 30 4.13. Byggnadstekniska förutsättningar. 31 4.14. Riksintressen 33 4.15. Miljökvalitetsnormer 34 5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 37 5.1. Val av lokalisering 37 5.2. Val av utformning 37 5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 38 5.4. Övriga skyddsåtgärder 38 6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 39 6.1. Trafik och användargrupper 39 6.2. Landskap 39 6.3. Natur- och vattenmiljö 39 6.4. Kulturmiljö 40 6.5. Rekreation och friluftsliv 40 6.6. Rennäring 40 6.7. Avvattning 40 6.8. Hushållning med naturresurser 40 6.9. Miljökvalitetsnormer 40 6.10. Samhällsekonomisk bedömning 41 6.11. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 41 6.12. Påverkan under byggnadstiden 41 7. SAMLAD BEDÖMNING 42 7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen 42 7.2. Vägplanens inverkan på miljökvalitetsmålen 42 4

8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 43 8.1. De allmänna hänsynsreglerna 43 8.2. Miljökvalitetsnormer 43 9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 45 9.1. Vägområde för allmän väg 45 9.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt 45 9.3. Vägområde inom detaljplan 46 9.4. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt 46 9.5. Område med tillfällig nyttjanderätt 46 10. FORTSATT ARBETE 47 10.1. Allmänhetens granskning 47 10.2. Kontroll och uppföljning 47 11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 48 11.1. Formell hantering 48 11.2. Genomförande 49 11.3. Finansiering 49 12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 50 5

1. Sammanfattning Väg 953 mellan Forsmo och Ådalsliden är ett utpekat viktigt stråk när det gäller tunga transporter. På grund av brister i vägens avvattning uppstår problem med bärigheten under tjällossningsperioden, vilket medför att vägen inte kan trafikeras med tunga fordon under den perioden. Trafikverket planerar åtgärder för att vägen ska uppnå bärighetsklass 1, BK1, året om. Vägens diken och vägtrummor ska ses över för att förbättra avvattningen samt att vägen förstärks. Åtgärderna planeras i befintlig sträckning och lämpliga mötesplatser ingår som åtgärd. Längs vägen finns flera områden med höga naturvärden: Resele nipravinlandskap, Rankarbergets naturreservat, ett flertal vattendrag och nyckelbiotoper. Kulturmiljövärdena i området är många och vittnar om landskapets förändring över tid. Längs sträckan finns flertalet fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Vid Nämforsen finns en av landets mest kända hällristningslokaler. Ångermanälven omfattas av riksintresse för friluftsliv. Rankarbergets naturreservat utgör riksintresse för naturvård. Vägområdet angränsar även till ett riksintresse för rennäring och stambanan utgör riksintresse för järnväg. Dikningsarbeten och smärre justeringar av vägens läge kan komma att påverka fornlämningar som ej är kända i dagsläget varför en arkeologisk utredning kan bli aktuellt. Ett vattenskyddsområde finns i direkt anslutning till vägen i höjd med Tängsta. Behov av att upprätta anmälan om vattenverksamhet för de vattendrag som berörs kommer utredas vidare. Skyddsåtgärder för aktuella åtgärder kommer att behandlas i kommande vägplan samt vid eventuellt upprättande av anmälan om vattenverksamhet. Omfattningen av arbetet med vägen är inte sådant att det är att betrakta som väsentlig ombyggnation och därför utreds inte buller vidare i detta projekt. Boende bedöms främst påverkas under byggtiden då framkomligheten kommer vara begränsad. Information till verksamheter längs vägen kommer att ske löpande under planeringsprocessen. Planering av framkomlighet under byggtiden utreds vidare i kommande skeden. Denna samrådshandling ligger till grund för samråd med allmänheten, myndigheter, företag, organisationer med flera. Samråd genomförs för att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt, för att informera om pågående projekt och för att inhämta synpunkter. 6

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess, se bild 1, som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Bild 1. Planläggningsprocessen 2.2. Bakgrund Väg 953, se bild 2, är ett utpekat viktigt stråk bland annat för näringslivet när det gäller timmertransporter. På grund av brister i vägens avvattning (diken, trummor och sidoområden) i kombination med tjälfarliga jordar uppstår problem under tjällossningsperioden. Vägen har även bärighetsproblem. Lokala bärighetsgruppen i Västernorrland har lyft behovet av att förbättra bärigheten på vägen för att möjliggöra att tunga transporter kan köras på vägen året runt. 7

Bild 2. Orienteringskarta 2.3. Åtgärdsvalsstudie Ingen åtgärdsvalsstudie har genomförts. Ombyggnation av befintlig väg bedöms vara nödvändigt för att uppnå projektmålen. Inventering av avsnitt med potentiell risk för ras, skred och erosion enligt metoden Risk Analys Vald Vägsträcka har genomförts. 8

2.4. Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att förbättra framkomlighet och bärighet för väg 953 sträckan Forsmo - Ådalsliden. Följande projektmål gäller: Åtgärdade vägsträckor ska klara trafik med BK1-fordon året runt det vill säga inga bärighetsrestriktioner på grund av tjällossning. Framkomligheten ska öka genom att det blir möjligt att kunna mötas på ett trafiksäkert sätt. 2.4.1. Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Trafikverkets verksamhet syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. Målet ska genomsyra hela planläggningsprocessen inklusive samråd och åtgärdsval. 2.5. Beskrivning av befintlig väg Väg 953, delen Forsmo-Ådalsliden är cirka 28 km lång. På delar av sträckan ligger vägen i brant terräng och i direkt anslutning till järnvägen. Vägen är belagd med grus och har bärighetsklass 1, BK1. Under tjällossningsperioden är det bärighetsproblem på vägen. Det finns kortare sträckor med någon form av asfaltsbeläggning. Om inga åtgärder görs kommer vägens bärighetsklass på sikt att behövas sänkas. Vägbredden varierar mellan 3,5 meter och 6,5 meter. På större delen av sträckan är vägbredden 3,5 4,5 meter. Närmare Näsåker ökar vägbredden till cirka 6,5 meter. Vägen korsar järnvägen i plan på 7 ställen. Plankorsningarna är försedda med ljussignaler men saknar bomanläggningar. På ett antal ställen korsas järnvägen i mycket snäv vinkel. Järnvägen är inte elektrifierad. 9

2.6. Avgränsningar Områdets avgränsning i söder börjar där belagd väg övergår till grusväg norr om järnvägskorsningen i Forsmo och slutar vid anslutningen till väg 975 mot Näsåker, se bild 3. Finansiering för projektet saknas i dagsläget vilket betyder att tidpunkt för produktionsstart ej är klart. Bild 3. Aktuell sträcka 10

3. Miljöbeskrivning Länsstyrelsen har gjort bedömningen att det aktuella vägprojektet inte medför en betydande miljöpåverkan. Därmed behöver en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i form av ett eget dokument inte tas fram. En miljöbedömning av projektets konsekvenser för miljön måste dock alltid göras, och kallas då miljöbeskrivning. Miljöbeskrivningen består av en beskrivning av befintliga miljöer, påverkan på miljö och hälsa och konsekvenser av de föreslagna vägåtgärderna. Miljöbeskrivningen är en del av vägplanen och ska ge den information som behövs för att bedöma hur lagkrav om miljö tillgodoses samt att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas är tillräckliga. Handlingarna ska även ge tillräcklig information för att kunna bedöma att miljönyttan uppnås utan oskälig kostnad. I denna vägplan redovisas miljöbeskrivningen tillsammans med andra teknikområden i olika kapitel. 11

4. Förutsättningar 4.1. Vägen/järnvägens funktion och standard 4.1.1. Väg Till väg 953 ansluter utfarter från enstaka gårdar samt enskilda vägar. Vid Gåsnäs ansluter väg 960 som leder till Resele och vid Ådalsliden ansluter väg 975 som leder till Näsåker. Det finns områden med bebyggelse nära vägen. Belysning med trästolpar finns inom vägområdet. 4.1.2. Järnväg Från Forsmo går tvärbanan, vidare längs Ångermanälvens västra sida, till Hoting. Tvärbanan går nära väg 953 på en del sträckor och korsar vägen i plan på 7 platser. I Forsmo finns en järnvägsstation och banan har sedan år 1985 endast godstrafik. Stambanan viker av norr om Forsmo och går vidare över Ångermanälven mot Långsele och Mellansel (-Boden). 4.1.3. Bro Längs sträckan finns en bro. Bron över Sjuskinnsån vid Tängsta, se bild 4, som är byggd år 1992 är en lågbyggd rörbro i stål. Bron har en vägbanebredd av 7 meter, konstruktionsbredden är 14,4 meter med spännvidden 4,3 meter. Bron har bärighetsklass BK 1 och ägs av Trafikverket. Bild 4. Bro över Sjuskinnsån vid Tängsta. 12

4.2. Trafik och vägförhållanden Skyltad hastighetsgräns på sträckan är 70 km/h. Genom Gåsnäs och Åsmon är hastigheten 50km/h. Befintligt trafikflöde för sträckan Forsmo - Ådalsliden: 80 fordon/dygn varav 10 lastbilar på sträcka mellan korsning väg 953/väg 958 och korsning väg 953/väg 960 (Stickprovmätning genomförd år 2004). 60 fordon/dygn varav 10 lastbilar på sträcka mellan korsning väg 953/väg 960 och korsning väg 953/väg 975 i Ådalsliden (Stickprovmätning genomförd år 2012). Utdrag ut STRADA (informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet) visar att fyra lindriga olyckor har inträffat på väg 953 under åren 2006 till 2015. Av dessa var två singelolyckor och två mötesolyckor. 4.2.1. Kollektivtrafik Busslinje 312, Tannflo Sollefteå via Tängstamon, trafikerar väg 953. Turen går två gånger per dag måndag till fredag från Tannflo via Tängstamon och Forsmo för att sedan gå vidare till Sollefteå. Bussen går omvänd sträcka två gånger per dag måndag till fredag. Skolskjuts förekommer längs sträckan. 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Forsmo ligger cirka 14 km nordväst om Sollefteå och har en folkmängd på cirka 150 innevånare. Cirka 2,5 km söder om Forsmo efter väg 953 ligger Öhns skola. Skolan har följande klasser; förskoleklass, åk 1 2, åk 3 4 och åk 5 6. Det finns också två förskoleavdelningar samt ett fritidshem. Verksamheten består av cirka 70 elever. I Näsåker ligger Näsåkers skola som har drygt 80 elever från förskoleklass till årskurs 6. Skolan har också fritidshem och förskolan Älgen för 4 5 åringar. I Näsåker finns service som affär, bank, kiosk, bibliotek, restaurang, café, bensinstation med mera. I Resele, på östra sidan om Ångermanälven, finns skola, lanthandel, kyrka, bensinstation och idrottsplats med mera. Resele skola har ett sextiotal barn i förskola, förskoleklass upp till sjätte klass samt fritids. 4.4. Skyddade områden Vattenskyddsområden, Natura 2000-områden, naturreservat och övriga skyddade områden beskrivs under rubrikerna nedan. 4.4.1. Vattenskyddsområden Vägen går genom en vattentäkt med ett fastställt vattenskyddsområde (VSO) benämnt Näsåker Tängsta längs en ca 350 meter lång sträcka vid Västanå, strax nordväst om Tängsta. Inga andra VSO finns inom 1 km från berörd sträcka, se bild 11. Vattenskyddsområdet har föreskrifter som ska skydda dricksvattnets kvalitet och kvantitet. 13

4.4.2. Natura 2000-områden Natura 2000-områden utses med stöd av två EU-direktiv: fågeldirektivet och habitatdirektivet. Syftet med Natura 2000 är att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden inom gemenskapen genom att alla länderna tar ett ansvar för att säkra sin del av det gemensamma arv som naturen är. I Sverige samordnar Naturvårdsverket arbetet kring Natura 2000 medan varje länsstyrelse svarar för skötsel, skydd och tillsyn av områdena. Ett Natura 2000-område benämnt som Nipor i Myre ligger öst om älven, som närmast ca 700 meter från det berörda vägområdet. Natura 2000-området är upprättat i syfte att skydda dess gräsmarker med arter som gynnas av beteshävd. Natura 2000-området Rågsvedjeberget, som även är ett naturreservat, ligger ca 1 km sydväst om väg 953 i höjd med Lidgatu, se bild 12. Det är ett område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet som inte har samband med annat Natura 2000-område. Dess utpekade kvaliteter är äldre granskog med förekomst av flera hotade svamparter på död ved. Naturreservat Naturreservatet Klippen ligger ca 1 km väster om Forsmo, ca 700 meter sydväst om vägen (se bild 10). Dess syfte är att bevara biologisk mångfald samt vårda och bevara värdefulla naturmiljöer i form av naturskogsmiljö. På grund av avståndet till vägen förväntas reservatet inte påverkas av de planerade vägåtgärderna. Därför omnämns det inte vidare i denna vägplan. Väg 953 går genom Rankarbergets naturreservat längs en sträcka av ca 350 meter i höjd med Österrå. Reservatet bildades 2013 i syfte att bevara biologisk mångfald samt vårda och bevara värdefulla naturmiljöer. Det omfattar 55,5 ha varav den mesta arealen består av granskog och endast mindre ytor utgörs av lövblandad barrskog, hygge och andra skogstyper. Miljön beskrivs i beslutsdokumentet för reservatets bildande som en artrik ravinmiljö omgiven av naturskogsartad, i huvudsak grandominerad, skog med bitvis stort lövträdsinslag och mycket av de arter och strukturer som är kännetecknande för naturligt fungerande skogsekosystem. Områdets orörda geomorfologi är av stort värde och den erosion som pågår i ravinerna skapar förutsättningar för en unik flora och fauna. Det anges vidare att grannaturskogen och ravinmiljöerna ska utvecklas fritt efter naturligt förekommande processer, men naturvårdsåtgärder inklusive naturvårdsbränningar kan genomföras i vissa delar av reservatet. Enligt reservatets föreskrifter är det bland annat förbjudet att uppföra anläggning, skada mark, block eller vattenmiljöer, anlägga väg, fälla eller skada levande träd och framföra fordon utanför befintlig väg. Föreskrifterna ska inte utgöra hinder för drift och underhåll av befintlig allmän väg, skogsbilväg, järnväg eller befintliga el- och telekablar. Träd som fallit eller hotar att falla över väg, järnväg eller ledning får kapas men ska lämnas i reservatet. Skogsstyrelsen har registrerat åtta nyckelbiotoper och ett område med naturvärde i reservatet. Hela reservatet finns registrerat som ett naturvårdsobjekt (nr 83465) av länsstyrelsen. Mångmanskogens naturreservat ligger öster om älven strax söder om Norrtannflo och sträcker sig över älvens strandområde, som närmast ca 250 meter från vägen. Reservatet 14

bildades 2017 i syfte att bevara områdets biologiska mångfald (kärlväxtflora, lavflora, skalbaggsfauna) samt för att vårda områdets värdefulla naturmiljöer (limniska miljöer, vattendrag samt skogsmiljöer). Eftersom reservatet är åtskilt från vägen av Ångermanälven bedöms det inte påverkas av de planerade vägåtgärderna. Loktjärn - Holmsmyrans naturreservat ligger ca 1,5 km väst om väg 953 i höjd med Holme, se bild 10. Reservatet skyddar värdefulla barrskogsområden. Rågsvedjebergets naturreservat som även är ett Natura 2000-område ligger strax norr om Loktjärn-Holmsmyran, se beskrivning i stycke 4.4.2. 4.4.3. Strandskydd Områden kring vattendrag och sjöar omfattas av strandskydd enligt miljöbalken 7 kap. Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att långsiktigt bevara goda livsmiljöer för djur- och växtliv på land och i vatten. Strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen vid medelvattenstånd. Strandskyddet upphävs inom området för fastställd vägplan genom att det hanteras i samrådsprocessen. 4.4.4. Landskapsbildsskydd Ångermanälven och dess dalgång ingår i ett landskapsbildsskyddsområde. Detta är en gammal form av skydd för landskapsbilden med stöd av naturvårdslagen 19 som den löd före 1 januari 1975. Skyddsformen förordnades av länsstyrelsen för vissa områden i syfte att reglera bland annat vägar som kunde påverka landskapsbilden negativt. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller fortfarande bestämmelserna inom de olika landskapsbildsskyddsområdena så länge länsstyrelsen inte beslutat om något annat. Enligt bestämmelserna för landskapsbildsskyddsområdet för Ångermanälvens dalgång krävs det dispens från länsstyrelsen för uppförande av nya hus och luftledningar. 4.5. Landskap Vägen slingrar sig fram genom landskapet parallellt med Ångermanälven. Landskapet kan beskrivas som ett mosaiklandskap där landsvägen passerar ett antal mindre bostadsbebyggelser. Moforsens och Nämforsens vattenkraftverk ligger i nära anslutning till vägen. I Yttersel öppnas vägrummet upp till ett storskaligt böljande landskap. Vägen passerar även genom ett nip-och ravinlandskap som är typiskt för Sollefteå kommun. 4.6. Natur- och vattenmiljö Väg 953 ligger efter Ångermanälvens älvdal och präglas i stor utsträckning av ett mosaiklandskap med inslag av nipor och raviner samt brukad mark i södra delen av aktuell sträckning (se bild 5 6). Tidigare var de flesta ravinerna och niporna öppna slåtter- och betesmarker. Idag är dessa marker till stor del igenväxta men de utgör ändå ett unikt odlingslandskap. Berggrunden i dalgången består av svårvittrade graniter och gråväckor. Tack vare ett visst inslag av mer basrika mineral i moräner och älvsediment och översilning av syrerikt vatten finns fläckvis en ganska rik och krävande vegetation och flora. 15

Bild 5. Niplandskapet i Tängsta. Bild 6. Vägen med omgivande betesmarker i Tänsgta. Inom ramen för den naturvärdesinventering som genomförts har ett antal naturvärdesobjekt identifierats. Från söder till norr är dessa, bäck vid Västerås, bäck från Lintjärn, Rankarbergets naturreservat, ravin norr om vägen i Vignäs (nyckelbiotop), Ångemanälvsåsen, Klocksbäcken, nipravinlandskapet i Resele, Sjuskinnån, Sågbäcken i Holme, Hundforsklippen som ligger både norr och söder om vägen (nyckelbiotop) och äldre skog vid Nämnforsberget (naturvärdesobjekt), se bild 10 12. Av vattendragen utmärker sig Sjuskinnån med bedömningen påtagligt naturvärde. 16

Bild 7 9. Alléer vid Yttersel. Biotopskyddsområden är biotoper som på grund av sina särskilda egenskaper utgör värdefulla livsmiljöer för hotade växt- och djurarter, eller som på annat sätt bedöms skyddsvärda. Det finns biotoper som har ett generellt skydd i hela landet och biotoper som länsstyrelser, kommuner eller Skogsstyrelsen beslutat om. Exempel på biotoper som har ett generellt skydd är stenmurar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark samt alléer. Flertalet alléer längs den aktuella vägsträckan, bestående av större björkar, återfinns i det öppna odlingslandskapet samt längs järnvägen vid Yttersel. Även längre norrut finns en allé som växer längs infarten till en fastighet. Allén består av 10 äldre träd på rad på vardera sidan infartsvägen. Samtliga av dessa alléer bedöms omfattas av det generella biotopskyddet. Ångermanälven och dess biflöden ingår längs den aktuella sträckan i Eds fiskevårdsområde norrut till byn Västerås. Mellan Yttersel och Resele ingår Ångermanälven i Resele fiskevårdsområde. Enligt Mellan Översel och Näsåker ingår älven och dess biflöden i Reselebygdens fiskevårdsområde. Enligt fiskevårdsområdenas hemsidor finns harr inom vissa sträckor, samt abborre och gädda i de flesta vatten. Öring finns utplanterad i älven och i inom Resele FVO finns kräftor i något vatten. Efter de senaste decenniernas igenväxning av jordbruksmarkerna i området är det gott om lövskog och fåglar knutna till lövrika miljöer är väl representerade vid en sökning på Artportalen. Svarthätta, trädgårdssångare och gråspett är några exempel. De rödlistade arterna rosenfink (VU), buskskvätta (NT) och kungsfågel (VU) har setts på flera platser längs vägsträckan och återkommande under flera år vid häckningssäsong. Även backsvala (NT) som bygger bon i mjälabrinkar verkar vara vanlig längs med vägsträckningen. Bivråk (NT), har setts under häckningstid i lämplig häckningsbiotop i höjd med byn Lidgatu. Enstaka observationer av rödlistade arter så som mindre hackspett (NT), kungsörn (NT), och gulsparv (NT) har också rapporterats i närheten av det aktuella vägområdet. Flera rödlistade lavar och svampar har rapporterats från skogsområden nära vägen mellan Forsmo och Resele, samt flera svampar i skog nära vägen söder om Näsåker. Det är relativt välhävdade åkermarker längs med sträckningen, delvis med äldre torrängsartade slåttervallar som kan ha ett stort värde för ängsväxter och insekter knutna till dessa. En kortare delsträcka genom Resele är i en äldre inventering utpekat som Artrika 17

vägkanter. Två rödlistade kärlväxterna rapporterats till Artportalen nära vägen; höstlåsbräken (NT) vid Klocke och knärot (NT) söder om Näsåker. Ingen känd förekomst av sumpskogar eller andra skyddsvärda naturtyper eller arter finns i aktuellt område utöver det som framkommit ovan. Länsstyrelsen har inget registrerat Våtmarksinventeringsobjekt (VMI) inom området. Ytterligare naturvärdesobjekt och artförekomster kan komma att identifieras vid en kommande fältinventering. Bild 10. Naturvärden i området. Naturvärdesobjekten är de som identifierades under förstudiens naturvärdesinventering. 18

Bild 11. Naturvärden i området. Naturvärdesobjekten är de som identifierades under förstudiens naturvärdesinventering. 19

Bild 12. Naturvärden i området. Naturvärdesobjekten är de som identifierades under förstudiens naturvärdesinventering. 20

4.7. Kulturmiljö Landskapet har under årtusendena förändrats i vägsträckans närhet. Dagens landskap präglas av delvis öppna odlingslandskap ner mot älven i anslutning till de historiskt kända byarna även om skogen dominerar längs vägsträckan. Delar av vägsträckan stod under stenåldern under vatten och för 6 000 år sedan var denna del av Ångermanälven en havsvik som sträckte sig ända upp mot Nämforsen. På grund av landhöjningen kom älvmynningen att förskjutas längre ut mot nuvarande kust och vägsträckans närområde kom att resa sig upp ur havet. Kusten vid denna havsvik borde utgjort ett bra område att leva i då tillgången på resurser i form av vilt och fisk måste varit goda. Flera stenåldersboplatser och fyndplatser är kända framförallt vid Vignäs och runt området vid Nämforsen. Vid Nämforsen finns en av landets mest kända hällristningslokaler som började användas under stenålderns slutskede, men främst under bronsåldern. Söder om Nämforsen finns även en gravgrupp med rösen och stensättningar vilka skulle kunna knytas till bronsålder eller äldre järnålder. Under medeltid tillkommer bebyggelse inom området och flera av byarna och gårdarna bebyggs på dagens bytomter. Flertalet av byarna omnämns för första gången i kronans jordeböcker från 1540-talet. Endast vid Västerås har bytomten kommit att registreras i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS) men flera kan komma att beröras av projektet. I de historiska kartorna framgår att den agrara ekonomin varit inriktad på djurhållning i och med att omfattningen på åkermarken inte varit så stor utan markerna har främst nyttjats för ängsbruk och betesmark. I kartmaterialet ser vi att byarna haft fäbodar och att man kompletterat åkerbruket med svedjor, vilket avspeglas i namn som Brännsvedjan, Brånan och Sågbrännan, se exempel i bild 13. En del av dessa odlingar kom att bli permanenta boställen, exempelvis kan Vignäsbrännan tolkas som en avknoppning från Vignäs. 21

Bild 13. Detalj av storskifteskarta över Yttersel år 1783. I högra delen av kartbilden ser vi flera svedjor och vänstra delen ser vi Sehls fäbodar och flera särhägnade slåttermarker. Detta kom under 1800-talets slut att förändras och flera nyodlingsprojekt startades för att utöka åkermarken. Som komplement till den agrara ekonomin har jakt och fiske varit viktiga näringar där man haft olika former av fasta fisken i vattendragen och laxfisket omnämns i Ångermanälven på flera kartor. Jakt har även bedrivits längre upp i skogsmarken och spåren efter denna ses i form av fångstgropar men ortnamn som Kattögelberget skulle kunna syfta på någon fångstanordning för lo. De enskilda gårdarna och byarna har haft ett flertal kvarn- och sågplatser, vilket avspeglas i namnen på de mindre vattendragen, till exempel Kvarnskobäcken i Yttersel och Kvarnån i Västanå. I Gåsnäs och Holme finns Sågbäcken, se bild 14. Sågverksindustrin fick ett uppsving under 1800-talet och flottningen ökade. Längs med Ångermanälven finns flera upplagsplatser markerade i de historiska kartorna. Flottning bedrevs på Ångermanälven fram till 1970-talet. Vid Sjuskinnsån, som även benämns Kvarnån, finns en kvarn kvar. 22

Bild 14. Detalj av avmätningskarta över Holme år 1693. I kartan ser vi skvaltkvarnar (nr 16) i Sågbäcken. Karttexten anger att de endast har fin gång höst och vår. Vattenkraften kom från 1800-talet att utnyttjas för framställning av el. Ett större vattenkraftverk byggdes under 1940-talet vid Nämforsen och Forsmo. Cirka 20 år senare byggdes även Moforsens kraftverk. Elkraften innebar nya inslag i landskapet i form av kraftledningar och ställverk. Ett annat viktigt inslag i förändringen av landskapet är framdragningen av järnvägen under 1800-talets slut. I samband med järnvägens utbyggnad kom flera stationssamhällen att växa fram och järnvägen möjliggjorde transporter över längre sträckor (se planerad järnvägssträckning från 1852 i bild 15). I Ådals-Liden finns stationsbyggnaden kvar. 23

Bild 15. Detalj av laga skifteskarta över Västerås år 1852. I kartbilden har den planerade järnvägen ritats in. Fornminnesinventeringen genomfördes under år 1994 och flera lämningar finns registrerade i närområdet, se tabell 1 samt bilderna 16 18. 24

Tabell 1. Fornlämningar inom 500 meter från vägen. Lämningar öster om Ångermanälven har inte medtagits. Gråskrafferade lämningar är de som ligger i vägens omedelbara närhet och som kan komma att beröras. RAÄ nummer Lämningstyp Antikvarisk bedömning Ed 17:1 Fångstgrop Fornlämning Ed 79:1 Bro Övrig kulturhistorisk lämning Ed 108:1 Bytomt/gårdstomt Övrig kulturhistorisk lämning Ed 109:1 Lägenhetsbebyggelse Fornlämning Ed 132:1 Bytomt/gårdstomt Övrig kulturhistorisk lämning Resele 32:1 Fångstgrop Fornlämning Resele 64:1 Fornlämningsliknande bildning Övrig kulturhistorisk lämning Resele 65:1 Boplats Fornlämning Resele 66:1 Boplats Fornlämning Resele 67:1 Boplats Fornlämning Resele 68:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Resele 73:1 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Resele 74:1 Naturföremål/-bildning med tradition Övrig kulturhistorisk lämning Resele 74:2 Naturföremål/-bildning med tradition Övrig kulturhistorisk lämning Resele 75:1 Boplats Fornlämning Ådals-Liden 9:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 10:1 Boplats Undersökt och borttagen Ådals-Liden 14:1 Stensättning Fornlämning Ådals-Liden 14:2 Röse Fornlämning Ådals-Liden 14:3 Röse Fornlämning Ådals-Liden 14:4 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 15:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 157:1 Boplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 166:1 Boplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 167:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 168:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 169:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 170:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 176:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 177:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 178:1 Härd Bevakningsobjekt Ådals-Liden 179:1 Härd Bevakningsobjekt Ådals-Liden 181:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 182:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 192:1 Boplats Övrig kulturhistorisk lämning Ådals-Liden 193:1 Hällristning Fornlämning 25

Under år 2004 har även kulturminnesinventeringen Skog & Historia genomförts i området men några registreringar från denna finns inte i vägsträckans närhet. Fornminnesinventeringen och Skog & Historia-inventeringen har vanligen inte varit heltäckande varför det kan bli aktuellt att genomföra en arkeologisk utredning i enlighet med Kulturmiljölagen 2 kap 11. En bebyggelsehistorisk inventering genomfördes i Sollefteå kommun åren 1980 85 och reviderades år 1994. Det finns ingen utpekad bebyggelsemiljö i Bebyggelseregistret i vägsträckans närhet. Bebyggelsen längs med vägsträckan är blandad med äldre jordbruksfastigheter där byggnaderna ofta har byggts om vid sekelskiftet eller under tidigt 1900-tal. I anslutning till jordbruksfastigheterna finns ofta flera uthus varav en del är timrade och av äldre karaktär, framförallt i Västerås och Omnäs. Fasadbeklädnaden och färgsättning på bostadshusen varierar i området. Längs vägsträckan finns flera rappade hus även om träpaneler dominerar. Färgsättningen är vanligen röd eller vit. Under 1900-talet tillkommer bebyggelse längs vägsträckan med ett flertal egnahemshus från 1930-tal, främst i Gåsnäs. Från det sena 1900-talet finns villor från 1960-tal och framåt varav flera med tegelfasader. I vägsträckans närhet och Ångermanälven finns även ett flertal fritidshus. Det för området karaktäristiska niplandskapet har gett odlingslandskapet en speciell karaktär. I bevarandeprogrammet för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden pekas tre områden i vägsträckan ut som bevarandevärda, 8316 - Översel med Yttersel och Vignäsbrännan, 8317 Resele med Vignäs, Gåsnäs, Tängsta och Västanå, 8318 Norrtannflo med Sörtannflo och Holme. Ångermanälven benämns som kulturvärderat vattendrag av länsstyrelsen. 26

Bild 16. Riksintresse för kulturmiljö samt fornlämningar. 27

Bild 17. Riksintresse för kulturmiljö samt fornlämningar. 28

Bild 18. Riksintresse för kulturmiljö samt fornlämningar. 29

4.8. Rekreation och friluftsliv Ångermanälvens dalgång utgör riksintresse för friluftsliv (s.k. Övre Ådalen), se vidare beskrivning under stycke 4.14. I anslutning till Sjuskinnån finns möjlighet till uthyrning av kanot och fiskeutrustning. I Näsåker hålls årligen den kända Urkult-festivalen, en folk- och världsmusikfest för alla åldrar och smaker. I Näsåker finns även camping och stugby. 4.9. Boendemiljö och hälsa Bostadsbebyggelse återfinns längs den aktuella vägsträckan. Den befintliga vägen kommer endast förändras marginellt genom att vägen förstärks för att få en högre bärighet samt att mötesplatser eventuellt anläggs. Vägen är redan idag viktigt för näringslivet och i synnerhet skogsindustrin. Någon ökning av antalet fordon bedöms dock inte ske i och med att vägen åtgärdas. Omfattningen av arbetet med vägen är inte sådant att det är att betrakta som väsentlig ombyggnation och därför utreds inte buller vidare i detta projekt. Information till verksamheter längs vägen samt planering av framkomlighet under byggtiden kommer att utredas vidare. Aktuell vägsträcka går igenom skogs- och jordbrukslandskap. Ett antal energi- och vattenbrunnar återfinns i vägens närområde. 4.10. Naturresurser Aktuell vägsträcka går igenom skogs- och jordbrukslandskap. Ett antal energi- och vattenbrunnar återfinns i vägens närområde. 4.11. Rennäring Hela den aktuella vägsträckan ligger inom Ohredahke sameby. Området utgör vinterbetesland. Vägsträckan angränsar i öst till Voernese och Vilhelmina södra samebyar. En del av vägsträckan, från byn Krången i söder till Ådals-Liden i norr, ligger inom Vilhelmina södra sameby. Området öster om Ångermanälven utgörs av vårvinterland och uppsamlingsområde för Voernese sameby. Även trivselområden för ren tillhörande Vilhelmina södra sameby ligger öster om älven. Enligt Länsstyrelsens webbgis utgör området öst om Ångermanälven längs vägsträckan ett kärnområde av riksintresse för rennäringen. Öster om älven finns även uppsamlingsområde, trivselland samt vinter- och vårvinterland för ren inom Ohredahke sameby. Närmaste övriga område som utgör riksintresse för rennäringen ligger ca 20 km sydväst om Sollefteå. Inga kända flyttleder för ren korsar väg 953 längs den aktuella sträckan. 4.12. Förorenad mark En översiktlig markmiljöinventering har genomförts och vid denna har ett antal områden identifierats som potentiellt förorenade områden. Vid ett antal platser korsar väg 953 järnvägen och på vissa ställen går vägen intill järnvägen, dessa områden kan utgöra potentiellt förorenade områden. Övriga objekt som identifierats är Nämforsens kraftstation (betong- och cementindustri), Moforsens kraftstation (betong- och cementindustri), 30

Tängdéns Såg och Tängstasågen, För förhållandena kring potentiellt förorenade områden, se tabell 2. Tabell 2. Potentiella förorenade områden samt riskklass, där 3 är måttlig risk, 4 är liten riskområden utreds vidare i den fortsatta planeringen. Objektnamn Fastighet Primär Bransch Riskklass Tängstasågen Tängsta S:2 Sågverk utan doppning/impregnering Tängdéns Såg Resele-Mo 1:14 Sågverk utan doppning/impregnering 4 4 Moforsens Kraftstation Nämforsens Kraftstation Resele-Mo 1:14 Betong- och cementindustri 3 Ådals-Lidens Ås 1:143 Betong- och cementindustri 3 4.13. Byggnadstekniska förutsättningar. 4.13.1. Geologiska och geotekniska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta, se bild 19, består marken i Forsmo och cirka 6 km norrut växelvis av silt och morän. Därefter består marken i ca 2 km omväxlande av älvssediment och morän. Efter det övergår marken till sandiga/grusiga älvssediment och isälvssediment fram till Sörtannflo. Efter Sörtannflo passerar vägen områden med morän och siltiga/sandiga älvssediment fram till järnvägsövergången närmast Ådalsliden. Sista delen av sträckan består av silt och isälvsediment. 31

Bild 19. Jordartskarta (Källa: SGU) Längs väg 953 mellan Forsmo och Ådalsliden förekommer geotekniska riskpunkter, se bild 19. Dessa har identifierats i samband med inventeringar med metoden Risk Analys Vald Vägsträcka. Punkterna ses över i det fortsatta arbetet. 4.13.2. Ledningar På delar av sträckan förekommer såväl mark- som luftledningar exempelvis VA, el, belysning, tele och opto. Ledningar, stolpar, el- och belysningscentraler finns inom eller i anslutning till vägområdet. Sollefteå kommun äger belysningen och optoledningar för stadsnät. Belysningen är placerad i sidoområdet. Stolpar av trä har en enkelarm och armaturer av äldre årtal och bedöms inte uppfylla nu gällande belysningstekniska krav. Delar av anläggningen är sammanbyggd med eldistribution och/eller tele. Åtgärder av belysning ingår inte. Även enskilda ledningar kan finnas. 32

4.13.3. Kommunala planer Följande planer har identifierats: Översiktsplan Sollefteå kommun, antogs 27 augusti 1990 Stadsplan, Gåsnäs 1:38 m.fl. Stadsplan Gåsnäs kan komma att beröras vilket utreds vidare i kommande skede. 4.14. Riksintressen Riksintressen är geografiska områden som har utpekats då de innehåller värden och kvaliteter som bedöms som nationellt viktiga. Riksintressen är beslutade av riksdagen och framgår av 3 och 4 kap. i miljöbalken. Kartor över riksintressen för naturvård och friluftsliv visas i bild 10 12. Kartor över riksintressen för kulturvård visas i bild 16 18. Hela området ingår i riksintresset för friluftsliv Övre Ådalen (8302). Området är utpekat eftersom det innehåller särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för naturoch kulturupplevelser i området. Riksintresseområdets huvudkriterier är enligt dess värdebeskrivning: Område med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Område med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser Område med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser Stödkriterierna för området är bland annat dess ostördhet och låga ljudnivå, strändernas kvalitet, områdets tilltalande landskapsbild och dess artrikedom. Bland de goda förutsättningar som utpekas för att behålla och öka värden inom riksintresseområdet, nämns kommunikation till och från samt inom området med buss, bil och cykel. Fortsatt underhåll av de anläggningar som finns längs älven och upprustning av bland annat turistvägen är förutsättningar för att bevara området som intressant för friluftslivet. Verksamheter med starkt miljöstörande eller starkt negativ visuell påverkan kan ha inverkan på områdets värden för friluftslivet. Inga övriga riksintresseområden för friluftsliv finns kända inom eller intill det aktuella vägområdet. Resele nipravinlandskap utgör riksintresse för naturvård. Riksintresseområdets värdeomdöme anger att området är ett både representativt och sällsynt odlingslandskap med en för länet unik mängd av värdefulla naturbetesmarker. Det innehåller art- och individrika växtsamhällen med arter som rysk drakblomma, låsbräken, backruta, dvärglummer och vårfingerört. Älvavsnittet som helhet ger en mycket god och mångsidig bild av landskapets utveckling och de processer och former som präglar en älvdal av denna typ. Området ingår även i länsstyrelsens program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet (objekt nummer 8317) samt i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. 33

Huvudkriterier för riksintresseområdet är: Områden med framstående exempel på landskapstyper eller naturtyper eller kombinationer av naturtyper, som särskilt väl visar landskapets utveckling samt processer och naturlig utveckling i olika ekologiska system såväl på land som i vatten Områden med sällsynta naturtyper, hotade eller sårbara biotoper och arter Områden med mycket rik flora/fauna Inga övriga kända riksintressen för naturvård ligger inom 1 km från det berörda vägområdet. Ett område av riksintresse för rennäringen ligger öster om Ångermanälven längs hela den aktuella vägsträckan. Riksintresseområdet ligger inom Voernese sameby. Väg 953 ligger längs en sträcka av ca 600 meter inom ett område av riksintresse för kulturvård vid den aktuella vägsträckans norra ände, se vidare beskrivning under kapitel 4.7. Stambanan, i planområdets södra del, utgör riksintresse för järnväg. 4.15. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) regleras i miljöbalkens femte kapitel. MKN finns för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Syftet med miljökvalitetsnormerna är att fastställa högsta tillåtna förorenings- och störningsnivåer som människor eller miljön kan belastas med. Fastställda miljökvalitetsnormer finns idag för luftkvalité, vattenkvalité och omgivningsbuller. För detta projekt berörs både yt- och grundvattenförekomster. I kapitel 4.13.1. och 4.13.2. finns en sammanfattning av information från VattenInformationsSystem Sverige (VISS, 2017), som utöver MKN innefattar statusklassning (vattnens gällande tillstånd). 4.15.1. Ytvattenförekomster MKN för ytvattenförekomster omfattar både ekologiska och kemiska kvalitetskrav. Undantag från kemisk MKN samt för ytvatten har satts för kvicksilver och polybromerade difenylterar (PBDE) då halterna av dessa ämnen i fisk överskrids i samtliga vatten i Sverige. I tabell 3 redovisas därför MKN för vattenkvalité utan dessa överallt överskridande ämnen. För kraftigt modifierade vattenförekomster gäller klassningen ekologisk potential istället för ekologisk status. Längs sträckan finns fyra ytvattenförekomster som utgörs av olika delar av Ångermanälven. Även två mindre vattendrag finns längs den aktuella vägsträckan med fastställda MKN för ytvatten: Klocksbäcken i närhet till Gåsnäs samt Sjuskinnån i Västanå. 34

Tabell 3. Miljökvalitetsnormer (MKN) samt kemisk och ekologisk status för ytvattenförekomster längs väg 953 mellan Forsmo och Ådals-Liden. Namn och EU_CD: Typ av förekomst MKN ekologisk status* MKN kemisk status Ekologisk status Kemisk status Ångermanälven SE701770-156959 Ångermanälven SE702442-156539 Vattendrag Vattendrag God potential till 2021 God potential till 2027 God God Otillfredsställande ekologisk potential Otillfredsställande ekologisk potential Ej klassad Ej klassad Klocksbäcken SE702423-156332 Vattendrag God till 2027 God Måttlig Ej klassad Sjuskinnån SE702717-155943 Vattendrag God God God Ej klassad Moforsens dämningsområde SE702940-155920 Sjö God potential till 2027 God Otillfredsställande ekologisk potential Ej klassad Ångermanälven SE703700-155465 Vattendrag God potential till 2027 God Otillfredsställande ekologisk potential Ej klassad Ångermanälven SE703730-155397 Vattendrag God potential till 2027 God Otillfredsställande ekologisk potential Ej klassad Nämforsens dämningsområde Sjö God potential till 2027 God Otillfredsställande ekologisk potential Ej klassad Ångermanälven från byn Sand och norrut till dammen vid Forsmo är vattenförekomst EU_CD: SE701770-156959. Väg 953 inom det aktuella vägplaneområdet ligger som närmast ca 500 meter från vattenförekomsten. En bäck som rinner under väg 953 strax norr om byn Västerås utmynnar i älven strax söder om dammen vid Forsmo. Ångermanälven från dammen vid Forsmo och norrut till Moforsens kraftverk strax norr om byn Krången är vattenförekomst EU_CD: SE702442-156539. Vägen ligger som närmast ca 150 meter från vattenförekomsten. Väg 953 korsar en bäck från Lintjärnen på Lintjärnsberget, en bäck strax norr om byn Yttersel, en bäck söder om Vignäsbrännan, Klocksbäcken vid Klocke (vattenförekomst i VISS), tre mindre bäckar mellan Tängsta och Omnäs samt Sjuskinnån (vattenförekomst i VISS) mellan Tängsta och Västanå, varav samtliga ytmynnar i älven inom denna ytvattenförekomst. Moforsens dämningsområde är en del av Ångermanälven som är vattenförekomst i VISS i form av sjö. Väg 953 ligger helt nära sjöns strand längs stora delar av vägsträckan vid den aktuella vattenförekomsten, mellan kraftverket vid Långbacken och norrut till strax uppströms om reningsverket vid Näsåker. Vägen korsar Åkerdalsbäcken strax söder om Sörtannflo, Sågbäcken vid byn Holme, samt Erikbäcken ca 1 km norr om Holme varav samtliga utmynnar i sjön. 35

Ångermanälven strax norr om reningsverket vid Näsåker till ön Motön är vattenförekomst EU_CD: SE703700-155465. Vägen 953 ligger som närmast ca 75 meter från vattenförekomsten. Ångermanälven från ön Motön till från vägbron över älven som ligger strax norr om Nämforsens kraftverk är vattenförekomst EU_CD: SE703730-155397. Vägen 953 ligger som närmast ca 30 meter från vattenförekomsten. En övervakningsstation, Nämforsens KRV, ligger inom denna vattenförekomst vid älvens västra strand, strax nedströms om dammen. Ångermanälven norr om Nämforsens kraftverk är vattenförekomst EU_CD: SE703728-155373 (Nämforsens dämningsområde) som klassas i VISS som sjö. Vattnet ligger som närmast ca 30 meter från väg 953. Dess ekologiska status är klassad som otillfredsställande ekologisk potential då flera av dess hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är klassade som måttlig, otillfredsställande eller dålig. Dess kemiska status uppnår ej god och kemisk status utan överallt överskridande ämnen (kvicksilver, PBDE) är ej klassad. 4.15.2. Grundvattenförekomster Längs sträckan finns fyra grundvattenförekomster med fastställda MKN i direkt anslutning till vägen, se tabell 4. Grundvattenförekomsten Västanåmon-Omnäs i höjd med Tängsta omfattas av områdesskydd för dricksvattenförsörjning enligt Miljöbalken (1998:808) 5 kap. 11., Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Tre grundvattenförekomster som inte ligger i direkt anslutning till det berörda vägplaneområdet finns inom 500 meter från vägen. Forsmo, EU_CD SE703851-155312 omfattas av områdesskydd för dricksvattenförekomst. Den ligger nordöst om det aktuella vägplaneområdet, som närmast 300 meter från väg 953. Mo-Moforsen (SE702972-155923) finns som närmast ca 250 meter öst om vägplaneområdet. Forsmo-Västgranvåg ligger ca 400 meter öst om vägplaneområdets södra gräns. Även denna förekomst omfattas av områdesskydd för dricksvattenförsörjning. Tabell 4. Miljökvalitetsnormer (MKN) samt kemisk och kvantitativ status för grundvattenförekomster längs väg 953 mellan Forsmo och Ådals-Liden. Namn och EU_CD: Typ av förekomst MKN kemisk status MKN Kvantitativ status Kemisk status Kvantitativ status Översel-Yttersel SE702166-156910 Myre-Selsön Grundvatten God God God God Grundvatten God God God God SE702430-156524 Västanåmon- Omnäs SE702657-156147 Näsåker-Holme SE703428-155645 God God God God God God God God 36

5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering Projektet avser upprustning av befintlig väg 953 sträckan Forsmo till Ådalsliden för att förbättra bärigheten till full bärighet året om. Planerade åtgärder följer befintlig sträcka. Mötesplatser ingår som åtgärd längs sträckan. Justering av 5 plankorsningar med järnväg planeras och utreds. 5.2. Val av utformning Val av utformning innebära att den nya vägens bredd kommer att variera mellan 4,5 6 meter beroende på befintlig terräng. För att öka framkomligheten behöver fordon kunna mötas på vägen. Längs sträckan planeras därför mötesplatser. Överbyggnaden ska utformas och utföras till full bärighet (BK1) året runt. Sträckan skall fortsättningsvis vara grusväg med största tjällyft 240 mm. Belagda sträckor kommer fortsatt vara belagda. Vägens avvattning och bärighet planeras att åtgärdas genom förbättring av diken och trummor samt förstärkning av vägens överbyggnad, så att BK1 året om uppnås. Projektet syftar till att utreda olika avvattningsåtgärder som t.ex. att fördjupa öppna diken, anlägga täckdiken med stenkross, skapa erosionsskydd av slänter med hjälp av växtlighet och erosionsskydd av trumutlopp. För att höja bärighetsklassen kommer geotekniska förstärkningsåtgärder att krävas för delar av sträckan. Detta gäller främst delar som ligger på skrå med branta slänter ovanför och/eller nedanför vägen. Efter dessa partier ligger dessutom järnvägen i nära anslutning till vägen, antingen ovanför eller nedanför. Vid låglänta partier, som t.ex. vid Sörtannflo, och förbi bäckraviner kan det bli aktuellt med lokala förstärkningsåtgärder. Geotekniska förstärkningsåtgärder utförs för att uppnå tillfredsställande stabilitet och för att förhindra uppkomsten av erosion, ras och skred vid branta släntpartier. Exempel på förstärkningsåtgärder är utflackning av slänt eller vid trånga partier någon form av stödkonstruktion. För att undvika erosion kommer vegetationen ses över genom t.ex. selektiv avverkning. Påverkan på markförlagda och luftburna ledningar som finns i vägens närhet utreds vidare i kommande skeden. Den mark som kommer tas i anspråk av vägombyggnaden är främst skogs- och jordbruksmark. Vägräcken och stolpar kommer att ses över så att gällande krav uppnås. Räckesavslutningar kan komma att förlängas för att minska risker för avkörningar vid vattendrag samt raviner. Trumändarna på trummor som byts ut bör snedskäras så att de följer släntlutningen. Detta görs för att trummorna ska smälta in i landskapet samt för att minska skaderisken vid påkörning. 37

5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Skyddsåtgärder och försiktighetsmått utreds vidare i kommande skede. 5.4. Övriga skyddsåtgärder Eventuella trumåtgärder ska genomföras vid lågt flöde. Vägslänter med finkorniga och erosionskänsliga ytlager ska förstärkas med grövre bärlager för att minska risk för grumling av vattendrag. Upplag ska placeras på behörigt avstånd från vattendrag. Vidare förslag till åtgärder för att minimera påverkan på vattendrag, inklusive förslag till åtgärder för att minimera grumling av vatten kommer i ett senare skede. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått utreds vidare i kommande skeden. Målsättningen är att samtliga vägslänter ska vara utformade så att vegetation kan etablera sig. Om de befintliga massorna inte räcker till ska en jordmån som liknar den befintliga användas och eventuellt förstärkas med insådd av frön. 38

6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper Framkomligheten kommer att öka för trafikanter då vägen rustats upp och mötesplatser anordnas. Justering av väg vid plankorsningar med järnväg medför en ökad trafiksäkerhet för trafikanterna. 6.2. Landskap Den mark som kan komma att tas i anspråk för vägåtgärderna är i huvudsak skogs- och jordbruksmark. 6.3. Natur- och vattenmiljö De vattendrag som korsar av vägen kommer att påverkas i och med att trummor byts eller förlängs. Om åtgärder vidtas i anslutning till vattendrag är det viktigt att utforma förstärkningsåtgärderna så att inte nya vandringshinder uppstår samt att eventuella vandringshinder som finns idag åtgärdas. Vid åtgärder i vattendragen kan grumling uppstå under själva byggtiden. Grumlingen bedöms bli kortvarig, och tillfället för arbeten i eller i anslutning till vatten kan styras till en tid på året med låg vattenföring och med hänsyn till lekperioder för fisk. Mer detaljerad förekomst om fiskarter och kräftor utreds i kommande skede. Vid åtgärder som kräver återställande av vägslänter i nip- och ravinlandskap kan slänterna förstärkas med geonät alternativt med inhemsk vegetation. Detta för att slänterna ska smälta in i landskapet och gynna naturvärdet. Arbetet kan komma att påverka Rankarbergets naturreservat. I kommande skede utreds konsekvenserna och skyddsåtgärder kopplat till naturreservatets föreskrifter. Eventuell påverkan på bebyggelse, täkter samt lednings- och vägdragningar utreds vidare i kommande skede. Natura 2000-området Nipor i Myre och naturreservatet Rågsvedjeberget och Loktjärn- Holmsmyrans naturreservat samt Klippens naturreservat kommer inte påverkas av de planerade åtgärderna på grund av avståndet till vägen Dessa områden kommer därför inte omnämnas vidare i denna vägplan. Påverkan av riksintresset för naturvård, nipravinlandskapet i Resele, kommer att utredas i kommande skeden. De åtgärder som blir aktuella för projektet bedöms inte innebära väsentlig ombyggnad och någon bullerutredning kommer därför inte att genomföras. Arbete med vägåtgärder inom vattenskyddsområdet kan komma att påverka grundvattentäkten under byggskedet. Skyddsåtgärder under byggskedet ska vidtas för arbete i närheten av vattentäkten. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms påverkan bli minskad. De åtgärder som planeras inom vattenskyddsområdet innefattar dikesrensning och förstärkning av bärlagret. Påverkan under byggskedet ska utredas vidare i kommande skede. Åtgärderna på väg 953 ska medföra en förbättring och mindre miljöpåverkan under driftskedet jämfört med idag. 39

6.4. Kulturmiljö Riksintresseområdet för kulturmiljö vid Nämforsen bedöms inte påverkas negativt av eventuella justeringar i vägmiljön då hällristningarna är lokaliserade i forsen nedströms kraftverket. Även forsens stränder är betydelsefulla för riksintressets värden och eventuell påverkan på dessa utreds i kommande skeden. Dikningsarbeten och rätning av vägen kan komma att påverka fornlämningar som ej är kända i dagsläget varför en arkeologisk utredning kan bli aktuell enligt Kulturmiljölagen 11. Berörs byggnader av förändringar bör en bebyggelseinventering och dokumentation göras. 6.5. Rekreation och friluftsliv Påverkan på friluftslivet i området bedöms inte påverkas negativt av planerade åtgärder. Ändamålet med vägprojektet som avser förbättrad framkomlighet för väg 953 går i linje med de förutsättningar som utpekas för att behålla och öka värden inom riksintresseområdet, samt för att bevara området som intressant för friluftslivet. Påverkan på rekreation och friluftsliv under byggtiden utreds i kommande skede. 6.6. Rennäring Påverkan på rennäringen i området bedöms inte påverkas negativt av planerade åtgärder, eftersom vägåtgärderna utförs i huvudsak inom befintligt vägområde. Inga kända flyttleder för ren korsar väg 953 längs den aktuella sträckan och därför bedöms ingen risk för störning under flytt av renar uppstå under byggskedet. Övrig risk för påverkan under byggtiden utreds i kommande skede. 6.7. Avvattning Planerade avvattningsåtgärder med att fördjupa öppna diken, anlägga täckdiken med stenkross, skapa erosionsskydd av slänter med hjälp av växtlighet och erosionsskydd av trumutlopp bedöms avsevärt förbättra avvattningen. Påverkan bedöms således bli positiv. 6.8. Hushållning med naturresurser Den mark som kommer tas i anspråk av vägombyggnaden är främst skogsmark och jordbruksmark. Omfattningen av de planerade åtgärderna för vägen är avgörande för påverkan på omgivande områden. Bedömning om konsekvenser för naturresurser i det berörda vägområdet görs därför i kommande skede. Alla massor som uppfyller kraven på material i olika delar av anläggningen återanvänds inom projektet, förutsatt att de inte ligger inom områden som omfattas av områdesskydd så som naturreservat. Tillkommande material för vägens överbyggnad kommer att tas från täkter. 6.9. Miljökvalitetsnormer Trafikmängden är mycket måttlig och det finns inte några stora föroreningskällor i närheten. Därmed finns det inte någon risk för att normerna för luftkvalitet ska överskridas. Aktuellt projekt berör inte något utpekat fisk eller musselvatten varför inte heller dessa miljökvalitetsnormer påverkas. Vad gäller kraven på åtgärdsprogram avseende omgivningsbuller gäller detta vägar med betydligt större trafikmängder än väg 953 och kommer därför inte tas fram inom ramen för detta arbete. 40

På grund av avståndet till vägen bedöms det inte att den planerade vägåtgärden kan påverka vattenkvaliteten och därmed riskera att åsidosätta MKN för grundvattenförekomster i området. Påverkan på de ytvattenförekomster med MKN som kommer att beröras av planerade åtgärder kommer att utredas i kommande skede. 6.10. Samhällsekonomisk bedömning Trafikverket kommer inte att utföra en SEB (samlad effektbedömning) i detta projekt. 6.11. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser En upprustning samt eventuella kurvrätningar kommer att påverka omgivningen främst genom att mark behöver tas i anspråk. 6.12. Påverkan under byggnadstiden Omfattningen av arbetet med vägen är inte sådant att det är att betrakta som väsentlig ombyggnation och därför utreds inte buller vidare i detta projekt. Störning under byggtiden med avseende på buller, damning och tillfälligt markintrång kan uppkomma. Framkomligheten begränsas och alternativt leds trafiken om i perioder under byggtiden. Barn och unga samt övriga oskyddade trafikanter kan komma att påverkas under byggtiden vilket utreds i kommande skede. Om åtgärder vidtas i anslutning till vattendragen bedöms det viktigt att utforma förstärkningsåtgärderna så att inte nya vandringshinder uppstår samt att eventuella vandringshinder som finns idag åtgärdas. Vid åtgärder i vattendragen kan grumling uppstå under själva byggtiden. Grumlingen bedöms bli kortvarig, och tillfället för anläggandet kan styras till en tid på året med låg vattenföring och med hänsyn till lekperioder för den eventuella fiskförekomsten. Mer detaljerad förekomst om fiskarter och kräftor utreds i kommande skede. 41

7. Samlad bedömning 7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Genom att vägens bärighet förbättras och att mötesplatser anordnas kommer framkomligheten och trafiksäkerheten att öka för trafikanterna. Utformningen av vägen syftar till att inte påverka aktuella miljökvalitetsnormer negativt. 7.2. Vägplanens inverkan på miljökvalitetsmålen Denna vägplan berör miljökvalitetsmålen: God bebyggd miljö Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Ett rikt odlingslandskap Dessa miljökvalitetsmål berörs så till vida att väg 953 ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Vidare ska produkter och kemikalier hanteras så att inte människors hälsa eller den biologiska mångfalden i stort påverkas eller hotas. I och med att vägåtgärden i huvudsak planeras utföras inom befintligt vägområde, bör odlingsmark tas i anspråk i begränsad omfattning. Därför bedöms åtgärden inte påverka möjligheten till fortsatt jordbruksverksamhet i området. Den samlade konsekvensen för natur- och kulturmiljön bedöms som små efter avslutat anläggningsarbete. 42

8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 8.1. De allmänna hänsynsreglerna Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall följa miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Syftet med reglerna är att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Verksamhetsutövaren är skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel iakttagits. Hänsynsreglerna omfattar krav på att verksamhetsutövaren ska ha tillräcklig kunskap om verksamheten och att försiktighetsmått och skyddsåtgärder vidtas. Verksamheten ska förläggas på lämplig plats, hushållning med råvaror ska ske, bästa möjliga produkter och teknik ska användas och verksamheten kan stoppas om den kan antas medföra väsentlig skada på miljön. De allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har god kunskap om planering, projektering, anläggande och drift av vägar samt om tänkbar påverkan på omgivningen. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade i arbetet med vägplanen och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser, framför allt rörande arbete i vatten och återföring av avbaningsmassor. Projektet har utförts i överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Relevant information har införskaffats från tidigare utredningar och samråd har skett med myndigheter och personer med sakkunskap. Informationen och analyserna från material och samråd har bearbetats, sållats och arbetats om till denna planbeskrivning som är tillgänglig för allmänheten med flera. Åtgärder har utretts med hänsyn till människors hälsa och miljön genom att skyddsåtgärder och försiktighetsmått inarbetats i vägplanen. 8.2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Avsikten med MKN är att fastlägga en högsta tillåtna förorenings- eller störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Fastställda MKN finns i dagsläget för upprätthållande av luftkvalitet, vattenkvalitet och omgivningsbuller. I detta projekt är trafikmängden relativt måttlig, landskapet öppet och det finns inte några stora föroreningskällor i närheten. Därmed finns det inte någon risk för att normerna för luftkvalitet ska överskridas. Aktuellt projekt berör inte något utpekat fisk eller musselvatten varför inte heller dessa MKN påverkas. Vad gäller kraven på åtgärdsprogram avseende omgivningsbuller gäller detta vägar med betydligt större trafikmängder än vad som är aktuellt på väg 953. Beroende på vilka vägtrummor för befintliga vattendrag som kommer att behöva bytas ut kan åtgärderna kring vattendragen komma att påverka ytvattnet kortsiktigt. Tillförseln av vägdagvatten till yt- eller grundvatten förändras marginellt genom de föreslagna åtgärderna. 43

Inga nya vandringshinder kommer att tillföras i anläggningen. De ytvattenförekomster som utpekats av VISS i Ångermanälven och berörda tillflöden bedöms inte påverkas negativt av planerade åtgärder. Berörda grundvattenförekomster bedöms inte påverkas negativ av de åtgärder som planeras. Förutsättningarna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för yt-och grundvattenförekomster, bedöms därför inte påverkas. 44

9. Markanspråk och pågående markanvändning Väg 953 följer befintlig sträckning. Vid 5 av 7 plankorsningar vid järnväg planeras vägen att rätas ut. Det medför att mark behöver tas i anspråk kring dessa. 9.1. Vägområde för allmän väg Nytt vägområde för vägåtgärder som föreslås vid allmän väg omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 5. För att möjliggöra drift och underhåll ingår i vägområdet en kantremsa som i skogsmark är två meter bred utanför bankfot eller släntkrön, se bild 20. På impediment (mark som är olämplig för skogs- eller jordbruk, till exempel berghällar) och åkermark är kantremsan 0,5 meter bred. På tomtmark tas ingen kantremsa i anspråk. Längs sträckan finns även en säkerhetszon som varierar beroende på vägens hastighet. Där säkerhetszonen sträcker sig längre ut än två meter utanför bankfot eller släntkrön utgår behovet av kantremsa. Plankartor som redovisar nytt vägområde kommer att tas fram. Tillkommande vägområde kommer att anges i den fastighetsförteckning som tas fram, det vill säga det område som ligger utanför befintligt vägområde för allmän väg. Bild 20. Vägområde och vägrätt. 9.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får väghållare tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra 45