Antikvarisk rapport Ravlunda kyrka UTVÄNDIG RENOVERING Kiviks församling, Ravlunda socken i Simrishamns kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:002 Jörgen Kling
Antikvarisk rapport Ravlunda kyrka UTVÄNDIG RENOVERING Kiviks församling, Ravlunda socken i Simrishamns kommun Skåne län
Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Antikvarisk rapport Ravlunda kyrka utvändig renovering Kiviks församling, Ravlunda socken i Simrishamns kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2010:002 Författare: Jörgen Kling Foto: Jörgen Kling om inget annat anges Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Ravlunda kyrka Malmö Museer 2010
Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Sammanfattning av utförda arbeten 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 5 Arbetets omfattning 2009 6 Fasader 6 Snickeri och måleri 7 Plåt- och takarbeten 7 Dränering 8 Avvikelser/tillägg från arbetshandlingar 9 Iakttagelser under arbetet 10 Puts och murverk 10 Fönsterbågar 12 Antikvarisk kommentar 12 Övriga handlingar med relevans för ärendet 13 Källor 13 Årets rapporter 14 Bilagor Bilaga 1 Dokumentation av långhusets fasad mot söder Bilaga 2 Fotodokumentation efter renoveringen
Tekniska och administrativa uppgifter Objekt... Ravlunda kyrka Län... Skåne Kommun... Simrishamn Socken... Ravlunda Beställare...Kiviks församling Länsstyrelsens tillstånd... Dnr 433-8346-08, datum 2009-03-18 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvariens yttrande... 2008-12-10 Kyrkobyggnadsbidrag... Stiftsstyrelsens beslut 2007-09-19, dnr 2442-2/06 Arbetena påbörjades... V.14, 2009 Slutbesiktning... 2009-07-08 Generalentreprenör... Mur & Byggtjänst AB, Simrishamn Under/sidoentreprenörer...Simons Måleri AB, Tjörnedala Plåt Konsult... Ponnert Arkitekter AB Arbetsbeskrivning... Upprättad av Ponnert Arkitekter AB 2008-07-31 Antikvarisk medverkan...malmö Museer genom Jörgen Kling Arkiverat material...förvaras i Malmö Museers arkiv 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010: 002
Sammanfattning av utförda arbeten Fasaderna rengjordes genom våtblästring för att avlägsna alger, lavar och mossor samt vittrad och löst sittande avfärgningar/ ytputs. Därefter utfördes ilagningar av nytt bruk, omputsning och avfärgning. I samband med omputsningen dokumenterades delar av äldre murverk, fönsteröppningar, puts- och färglager. Delar av tegeltakens rötskadade underbrädning ersattes. Målning och reparation av kyrkans fönsterbågar utfördes. Lagning och målning av smidesdetaljer, dörrar och ljudluckor. Byggnaden har fått nya hängrännor och stuprör. Utvändiga dräneringsarbeten utfördes på utvalda delar, arbetena schaktningsövervakades av personal från Regionmuseet Kristianstad Byggnadshistorik med relevans för ärendet Ravlunda kyrka ligger i östra delen av Ravlunda by och ca 5 km norr om Kivik. Kyrkan består av ett brett västtorn, långhus, kor och absid. Mot långhusets södersida finns ett vapenhus och mot norrsidan en nykyrka. Långhus, kor och absid är uppförda av kalkstensflis lagda i skift, medan vapenhus, torn och kapell uppförts av kluven marksten. Samtliga fasader är grovt putsade och avfärgade vita. Taket över långhus, kor och absid är täckta med gjutna blyplåtar medan tornets, nykyrkans och vapenhusets tak har rött enkupigt taktegel. Långhusets och vapenhusets fria gavlar har tinnar avtäckta med rött taktegel. Kyrkan har kopplade småspröjsade träfönster som är täckmålade. Ravlunda kyrka är i sina äldsta delar- långhus, kor och absid från romansk tid. Enligt en nu försvunnen inskription över koret skall kyrkan ha fulländats till Jungfru Marias ära 1259. Delar av kyrkans takstol har dendrokronologiskt daterats till 1240-tal Det nuvarande breda västtornet är tillbyggt under 1300-talet men är i sina nedre delar murade i förband med långhuset. Någon gång under 1400-talet blev långhusets söderportal förbyggt med vapenhus och kyrkorummet välvdes med kryssvalv under samma århundrade. Nykyrkan i norr har tidigare daterats till 15-1600-tal utifrån de blinderingar som finns i gaveln. En dendrokronologisk analys av takstolarna placerar byggnaden i 1560-talet. Denna byggdes mot långhusets norra vägg som blev relativt varsamt genombruten med endast två rundbågiga öppningar i varje travé. Den tillbyggda nykyrkan kallas Capellet eller Skeppskapellet. Vid 1800-talets mitt blev kyrkans fönster förstorade. En större utvändig restaurering genomfördes 1923. Utöver putslagningar och kalkavfärgning gjordes då också reparationer i kyrkans yttertak. Församlingen ville då byta de gamla gjutna blytaken över långhus, kor och absid mot tegeltak. Detta motsatte sig Byggnadsstyrelsen och den slutliga lösningen blev att långhustaket lades om med valsade blyplåtar medan de gamla plåtarna över kor och absid plockades ned, vändes och lades upp på taken med baksidan utåt. Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 1990. Då gjordes omfattande putslagningar och kyrkan avfärgades med kalk (s.k. kalkfärg våt). Samtidigt blev de gamla blytaken över långhus, kor och absid demonterade, nersmälta och omgjutna till nya blyplattor som lades upp på taken. I samband med restaureringen 1990 utfördes en större byggnadsarkeologisk undersökning av Kristianstad länsmuseum. Vid detta tillfälle framkom bl.a ett romanskt fönster på korets norra sida, samt igensatta fönsteröppningar på kapellet och tornets södra sida. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:002 5
Arbetets omfattning 2009 FASADER Fasadernas befintliga spritputs var övervägande välhållna, dock starkt beväxta med alger och mossa. På stora delar av fasaderna hade avfärgningen helt vittrat bort. Målarkalk AB i Hyllinge utförde tre putsprover för att fastställa vilken typ av bruk och färg som använts på fasaderna. Provtagningsmetoden bestod av jämförande strukturanalys samt okulär besiktning. Prov I som togs på absiden bestod av ett stycke med två olika brukstyper. Ytorna hade mindre spår av påväxt. Större delen av provet hade en relativt hög styrka och bedömdes vara ett bruk som närmast motsvarades av ett bruk i klass C. Ballasten bestod av naturlig kantrund sand 0-3 mm. Provet var struket med en ljus kalkbaserad färg och hade mindre rester på baksidan av äldre och kalkrikare bruk. Det andra provet togs på långhuset och bestod av ett stycke puts som var tydligt angripet av påväxt. Provet hade en hög styrka och bedömdes vara ett bruk som närmast motsvarades av ett bruk i klass B/C. Ballasten bestod av naturlig kantrund sand 0-2 mm. Provet var stuket med en ljus mineralisk färg, troligen en kalkfärg, med fyllnadskalk och en mindre tillsats av vitcement för att öka vidhäftningen på det hårda underlaget. Det tredje provet togs på tornet och bestod av ett stycke puts som var mycket kraftigt angripet av påväxt. Provet hade en hög styrka och bedömdes vara ett bruk som närmast motsvarades av ett bruk i klass B/C. Ballasten bestod av naturlig kantrund sand 0-2 mm. Provet var struket med en ljus mineralisk färg troligen en kalkfärg med fyllnadskalk och en mindre tillsats av vitcement för att öka vidhäftningen på det hårda underlaget. Såväl bruk som färg bedömdes vara likvärdig med de i Prov 2 på långhuset. Sammanfattningsvis betonade Målarkalk AB att med den enkla analys som användes var det inte var möjligt att fastställa den exakta bindemedelstypen eller mängden, men att det var ett KC-baserat bruk i klass B/C som använts. Vidare avrådde man starkt från att vid det kommande arbetet använda denna typ av bruk utan föreslog ett lämpligt hydrauliskt eller lufthärdat kalkbruk istället. Sålunda låg Målarkalk AB:s analys till grund för putssammansättningen för det aktuella arbetet. Efter besiktning av putsskadorna bestämdes att ilagningar i puts skulle utföras med hydrauliskt kalkbruk KKh. Av kyrkans totalt ca 800 kvm putsade fasadytor blev ca 160 kvm omputsade, en mindre yta i förhållande till de beräknade 340 kvm. Kyrkans fasader avfärgades därefter genom den första strykningen med KCfärg (hydralit) den andra strykningen med 50% hydralit + 50% kulekalk samt slutligen den tredje strykningen med ren luftkarbonatiserad kalk (kulekalk) 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010: 002
Tornet före renoveringen, foto: Ponnert Arkitekter AB SNICKERI OCH MÅLERI Reparation och utvändig målning av samtliga träfönster. Det visade sig att bågarna både innehöll fur och ek. Löst och sprucket kitt togs bort och ersattes med linoljekitt Rötskadadade delar av främst karmar ersattes med nytt furuvirke Samma kulör användes som tidigare linoljefärg nyans: varmgrå från Ottossons färgmakeri. De asfaltstrukna solbänkarna rengjordes med högtryckstvättning för att sedan strykas med ny asfalt. Vapenhusets träport målades, som tidigare, med pigmenterad olja i en barkbrun nyans. Smides- och järndetaljer rostskyddsmålades efter rengöring med linoljebaserad järnmönja för att sedan ytmålas med Ottossons linoljefärg LFGRÅ- 19/2 med pigment av grafit. Samtliga träfönsterbågar var i dåligt skick före renoveringen. foto: Ponnert Arkitekter AB PLÅT- OCH TAKARBETEN Tegeltakets hängännor ersattes med nytillverkade av valsblank zinkplåt, 0,7 mm (titanzink), fabrikat Rhein-zink. Även de äldre stuprören ersattes med nya av zinkplåt. I arbetshandlingarna ingick även förslag på nya ståndskivor, något som inte behövde utföras. Delar av underbrädningen som hade rötskador byttes på vapenhus och långhus, däremot var det inte nödvändigt, som planerats, med några åtgärder på den befintliga takstolskonstruktionen. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:002 7
DRÄNERING Fukt i källaren under vapenhuset åtgärdades med utvändig dränering, vilket innebar att ett cirka 0,4-0,5 meter brett och cirka 0,3-0,4 meter djupt schakt togs upp längs sockeln till vapenhuset. På kyrkans norra sida grävdes för två brunnar med tillhörande dagvattenledningsschakt och stenkistor. Den arkeologiska förundersökningen i form av schaktningsövervakning utfördes av Regionmuseet Kristianstad genom antikvarie Jan Kockum. Det visade sig att stora delar av schakten varit utsatta för grävningsarbeten i sen tid. Sekundärdeponerat fragment av så kallat munktegel, samt ett mindre inslag av människoben påträffades i schaktet kring vapenhuset. Vid kyrkans norra del framkom ett flak av kalkbruk. I övrigt påträffades inget av antikvariskt intresse. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010: 002
Pågående fasadarbeten våren 2009 Avvikelser/tillägg från arbetshandlingar Församlingen önskade sex stycken innerbågar till träfönstrens övre bågsegment. Bågarna tillverkades av Arvidssons snickeri i Hannas. Målades med Ottossons linoljefärg blå kulör som befintliga invändiga bågar samt mellanbågar motsvarande NCS S2030-B10G. Rötskadad takfotsinklädnad, på långhusets norra sida, byttes mot friskt virke och målades med vit linoljefärg. Inga ståndskivor tillkom. Inga lagningar utfördes på takstolskonstruktionen. Nedtagna fönsterbågar MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:002 9
Rötskadad takfotsinlklädnad på långhusets norra sida Iakttagelser under arbetet PUTS OCH MURVERK Lösa bompartier avlägsnades. Därtill frilades ytor med äldre putslager. Det var dock endast på delar av långhusets södra fasad som murverket frilades och gjorde det möjligt att ritningsdokumentera två äldre fönsteröppningar varav en var ursprunglig. Långhusets södra fasad, öster om vapenhuset På ett område ovanför det nuvarande östra fönstret nerknackades löst sittande puts som möjliggjorde ritningsdokumentation.(bil.1) Murverket består av kalkstensflis i relativt jämna skift lagt i finmagrat bruk. I samband med den omfattande murverksdokumentationen 1990 frilades de nedre delarna av södra långhusfasaden. Då kunde man konstatera att kalkstenmurverket var omfogat på flera ställen. På fasadens övre del ligger profilerade remstycken av ek. Det visade sig att bågens övre del på nuvarande fönster haft en synlig tegelomfattning som vid något tillfälle överputsats. Det handslagna teglet har en höjd på 28 cm och är ca 8 cm tjocka. De nuvarande fönsteröppningarna från 1860 ersatte tidigare men ej ursprungliga fönster. Ovan det nuvarande fönstrets tegelomfattning framkom således delar av den äldre fönsteromfattning även den i tegel. Tegelomfattningen från detta äldre fönster blev delvis förstört i samband med det nuvarande fönstrets tillkomst. En mindre del av tegelomfattningen påträffades även vid undersökningen 1990, då man även kunde konstatera fragment av grå-blå målning på tunn puts. Några sådana målningsfragment var inte synliga på den mer störda delen av tegelomfattningen vid den nu aktuella dokumentationen. Troligen har fönsteröppningen tillkommit i samband med valvslagningen under 1400-talet, då de högre sittande romanska fönstren sattes igen. 10 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010: 002
Väster om det nuvarande fönstret påträffades den övre delen av en romansk ursprunglig fönsteröppning, med en omfattning av välhuggna sandstenskvadrar. Fönsteröppningen, igensatt med kalksten, var delvis dold av det under 1400-talet tillkomna vapenhuset. Intill vapenhusets östra takfall framkom ett äldre spritputslager, troligen 1800-tal, under den nuvarande spritputsen. Något som inte påträffades på övriga delar av kyrkan vid denna renovering. Sannolikt har de ursprungliga fasaddelarna, uppförda i kalksten, inte varit putsade, utan först när valvslagning och igensättning av de romanska fönstren fick kyrkan ett tunt kalklager. Ytskikt från äldre till yngre En tunn vit slätputs. Slätputsad och vitkalkad. Slevdragen vitgrå slätputs. Slevdragen slätputs. Kalkning. Äldre spritputslager avfärgat i en ljus gulbrun kulör Nuvarande spritputslager Romanskt fönster, långhusets södra fasad Nuvarande fönster från 1860 med tegelomfattning, samt rester av ett äldre, men ej ursprungligt fönster Vapenhusets ingång i söder Den slätputsade portalen är uppbyggd av tegel i två språng. Den yttre omfattningen är spetsbågig, den inre stickbågig. På stickbågens undersida fanns ett mindre område MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:002 11
med löst sittande puts som knackades ner, varvid det var möjligt att dokumentera ett antal bevarade puts/ färglager. Ytskikt från äldre till yngre Brunröd kalkputs troligen förstärkt med lera, som sedan vitkalkats. Gråbeige slevdragen relativ grov puts med ett antal vitkalkningar. Brungrå slätputs. Tunn vitgrå slätputs med fragment av röd järnoxid. Ett antal vita kalkfärgslager. Nuvarande vita slätputs med minst sju vita färglager. Det inre delen av vapenhusets portal i söder, notera färgfragment av röd järnoxid Vapenhusets västra fasad Mindre ytor på den övre delen av fasaden knackades ner. Endast bompartier av det nuvarande spritputslagret togs ner. Under spritputslagret framkom en slevdragen slätputs med kalkningslager. Kapellets norrfasad De ytor som knackades ner berörde endast det övre spritputslagret. Under spritputsen fanns ett antal vita kalkningslager. FÖNSTERBÅGAR I samband med ommålning av fönsterbågarna visade det sig att samma kulör har använts vid tidigare ommålningar. Då endast tre lager av den grå färgen fanns kvar har man vid något tidigare tillfälle renskrapat bort de tidigare färglagren. Den nya varmgrå nyansen följer tidigare färgsättning. Antikvarisk kommentar Renoveringen följde gällande arbetshandlingar, med undantag för redovisade avvikelser/tillägg som föregåtts av samråd med antikvarisk medverkande. Sammantaget genomfördes renoveringsarbetet med god hänsyn till kyrkans kulturhistoriska värden och på ett hantverksmässigt korrekt sätt. 12 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010: 002
Övriga handlingar med relevans för ärendet Målarkalk AB, Analysrapport av putsprover 2009 03 26 Ponnert Arkitekter AB, Ravlunda kyrka- förfrågningsunderlag 2008 07 31 Protokoll byggmöte 1, 2009 03 31 Protokoll byggmöte 2, 2009 04 15 Protokoll byggmöte 3, 2009 05 15 Protokoll byggmöte 4, 2009 06 02 Protokoll byggmöte 5, 2009 06 17 Protokoll byggmöte 6, 2009 07 08 Protokoll slutbesiktning 2009 07 08 Källor Kockum, J Arkivrapport 32/2009, Schaktning vid Ravlunda kyrka, Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne Lilja, H Ravlunda kyrka Byggnadsarkeologisk undersökning 1990 Rapport Kristianstad länsmuseum Ponnet Arkitekter AB, Ravlunda kyrka-underhållsplan 2005-05-23 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:002 13
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation. Hamnmästarbostället. Dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:002 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Ravlunda kyrka. Utvändig renovering. Kiviks församling,ravlunda socken i Simrishamns kommun. Skåne län.
Bilaga 1
Bilaga 2 Samtliga foton visar kyrkan efter renoveringen