God ekonomisk hushållning och intern kontroll

God ekonomisk hushållning och intern kontroll Enligt kommunallagen ska mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning anges. För Region Skåne gäller att de övergripande målen som fullmäktige beslutar om i verksamhetsplan och budget ska leda till god ekonomisk hushållning. Det interna kontrollarbetet är integrerat med de ordinarie processerna för planering, genomförande och. De obligatoriska verksamhetsmässiga kontrollområdena är desamma som de övergripande målen i verksamhetsplan och budget. Därtill kommer ett antal obligatoriska administrativa kontrollområden som beskrivs inom ramen för planeringsoch budgetprocessen och annan verksamhetsstyrning. Intern kontroll ingår som en del i regionstyrelsens uppsiktplikt och ska säkerställa: Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Tillförlitlig ekonomisk rapportering Efterlevnad av gällande lagar och förordningar Intern kontroll påverkar alla delar av organisationen. Den är inte begränsad till av ekonomi utan ingår som del av systemet för styrning och ledning. Process för intern kontroll Regionstyrelsen har utifrån sin uppsiktsplikt ett övergripande ansvar att säkerställa att en intern kontrollorganisation upprättas och utvecklas utifrån behov samt besluta om anvisningar. I planeringsdirektivet, som innehåller förutsättningar som vision, strategiska mål och preliminära ekonomiska förutsättningarna inklusive riskbedömning, integreras också de obligatoriska kontrollområdena. Nämnd/styrelse ska utifrån direktivet inkomma med yttranden till styrelsen. Processen för (och arbetet med) den interna kontrollen i Region Skåne är integrerad med processerna för planering, budget och. Logiken i det utvecklade systemet för intern kontroll är att para ihop mål med risker och risker med kontroller baserat på en kartläggning och bedömning av riskerna. Mål och måluppfyllnad utgör viktiga kriterier för vad som innefattas i intern kontroll och styrning. De obligatoriska kontrollområdena är desamma som de övergripande målen i Region Skånes verksamhetsplan och budget. Det ankommer på styrelse, nämnd, förvaltning och bolag att utifrån dessa mål utarbeta egna interna kontrollplaner med mål och aktiviteter som är anpassade till genomförda riskanalyser. Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Drivande utvecklingsaktör Attraktiv arbetsgivare Långsiktigt stark ekonomi De administrativa kontrollområdena är främst rutinorienterade med tydlig koppling mellan den faktiska kontrollen och de arbetsmoment eller åtgärder som ska genomföras. De säkerställer att olika system och rutiner fungerar på ett tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. Urval av områdena bygger på en analys av var det erfarenhetsmässigt föreligger störst risker. En del av dessa områden är återkommande beroende på exempelvis hög inneboende risk till följd av komplexa regler eller att enskilda kan misstänkas gynna sig själva (skattelagstiftning, bisysslor, upphandling). Attesthantering avseende ekonomiska transaktioner följsamhet mot regler och riktlinjer (inkluderar bl.a. behörigheter) Skattelagstiftning efterlevnad av krav och följsamhet mot regler och riktlinjer Fakturering följsamhet mot regler och riktlinjer Uppföljning av fastställd budget/plan rutiner för analys och åtgärder vid avvikelser Bisysslor följsamhet mot regler och riktlinjer Kompetensförsörjning tillse att aktuella planer finns Upphandling följsamhet mot regler och riktlinjer Verkställighet beslut (policy/reglemente, riktlinje, anvisning mm) Planen för intern kontroll förutsätter också att respektive verksamhet fattar beslut om specifika kontrollområden utifrån sina förvaltningsuppdrag eller verksamhetsplaner och riskanalyser. Om det finns behov kan regiondirektören fatta beslut om kompletteringar av planen efter samråd med berörd verksamhet. Plan för intern kontroll De obligatoriska kontrollområdena avseende Region Skånes interna kontroll beslutas av regionstyrelsen i samband med planeringsdirektivet och fastställs i samband med verksamhetsplan och budget. Plan för av den interna kontrollen beslutas av styrelse, nämnd, förvaltning och bolag i samband med respektives verksamhetsplan och budget. Som grund för styrningen ska en riskbedömning göras för verksamheten. Förslag till beslut: Nämnd/styrelse fastställer verksamhetsplan, uppdrag och internbudget inklusive plan för intern kontroll i enlighet med av regionfullmäktige fastställd verksamhetsplan och budget. Regionstyrelsen godkänner planer för intern kontroll för för Region Skånes nämnder och dess förvaltningar samt lägger informationen om Region Skånes majoritetsägda bolags planer för intern kontroll till handlingarna. (RS uppsiktsplikt) Uppföljning av intern kontroll Styrelse, nämnd, förvaltning och bolag ska försäkra sig om att den interna kontrollplanen genomförs och vid behov vidta åtgärder som säkerställer att den interna kontrollen är tillräcklig. Uppföljning ska ske i den omfattning och vid de tidpunkter som fastställts i planen, dock vid minst två tillfällen per år, i samband med delårsrapport samt årsredovisning. Förslag till beslut: Nämnd/styrelse fastställer av plan för intern kontroll. Nämnd/styrelse beslutar om åtgärd med anledning av resultat av av plan för intern kontroll. Rapportering av intern kontroll Styrelse, nämnd, förvaltning och bolag ska senast i samband med årsredovisningen rapportera resultatet från en

Styrelse, nämnd, förvaltning och bolag ska senast i samband med årsredovisningen rapportera resultatet från en av den interna kontrollen inom sitt ansvarsområde till Regionstyrelsen. Vidare ska rapportering i enlighet med regionstyrelsens övergripande ansvar även ske i samband med delårsrapportering. Förslag till beslut: Nämnd/styrelse fastställer verksamhetsberättelse inklusive rapportering av intern kontroll och överlämnar densamma till regionstyrelsen samt lägger rapporten med godkännande till handlingarna. Regionstyrelsen godkänner återrapporteringen av intern kontroll för Region Skånes nämnder och dess förvaltningar samt lägger informationen om Region Skånes majoritetsägda bolags återrapportering av intern kontroll till handlingarna. (RS uppsiktsplikt)

INTERN KONTROLL I REGION SKÅNE ÄN 161111 1. IK Information (instruktion och anvisning) 2. IK Sammanställning (underlag för RS uppsiktsplikt) ÄN 161111 3. IK Riskmatris inkl vägledning och exempel 4. IK Riskbedömning - lista (plan) 5. IK Riskkarta (prioritering) 6. IK RS uppsiktsplikt ÄN16111 Allmänt om intern kontroll Kortfattat kan sägas att det primära syftet med den interna kontrollen i Region Skåne är att säkerställa att de av fullmäktige fastställda målen, samt andra för organisationen relevanta mål, uppfylls. En väl fungerande intern kontroll är en viktig förutsättning för efterlevnad till lagens krav på god ekonomisk hushållning. Nämnders och styrelsens planer för intern kontroll är fastställda i samband med budget/verksamhetsplan och ska följas upp enligt angiven intern kontrollplan (IK-plan) samt efter behov. Redovisning (IK-) utifrån styrelsens uppsiktsplikt görs i delårs-/årsrapporter och i nämndernas verksamhetsberättelser. Nämnderna ska beskriva hur arbetet med intern kontroll bedrivits för aktuell period och rapportera detta i form av såväl text som färgmarkering i bifogad mall för de områden som har varit föremål för mätning under perioden. COSO-modellen Kontrollmiljö regelverk, attityder, värderingar (integritet/etiska värden kompetenskrav styrelse/nämnder organisationsstruktur ansvar/befogenheter personalpolicy/regelverk) Riskbedömning kartläggningsprocess med uppskattning av väsentlighetsgrad/konsekvenser och sannolikhet/ risk avseende måluppfyllelse, processer, rutiner och system. I riskbedömningen ska även beaktas hur riskerna ska bearbetas. Kontrollaktiviteter identifieras genom systematiskt arbete med processer och rutiner som behövs för att uppnå målen (förebyggande manuella/automatiska upptäckande manuella/automatiska). Med beaktande av rekommendationer från externa/interna granskningar. Information/Kommunikation alla delar av organisationen är delaktiga då den interna kontrollen är en integrerad del i ordinarie processer Uppföljning/övervakning rapportering ska göras i enlighet med plan eller vid behov och inkluderar en övervakning av vidtagna åtgärder, vid behov kompletteras planen Information https://intra.skane.se/organisation--ledning/god-hushallning-och-intern-kontroll/ http://www.skane.se/globalassets/styrandedokument/reglemente_god_hushallning.pdf Mål måste finnas innan ledningen kan identifiera potentiella händelser som påverkar att målen uppnås. Integrering i planering/ innebär identifiering av risker och behov av förbättringsåtgärder i relation till verksamhetens mål. Förbättrad struktur och dokumentation avseende riskbedömning och avvikelsehantering samt aktivare uppsiktsplikt och ökad integration gällande den interna kontrollen som styrmedel. Övergripande riskanalys I syfte att tydligare integrera intern kontroll i de ordinarie styr- och ledningsprocesserna utgår de verksamhetsmässiga kontrollområdena från Region Skånes övergripande strategiska mål. Definitionsmässigt blir bristande måluppfyllelse inom dessa områden en risk som måste hanteras av ansvariga på olika organisatoriska nivåer. Det ankommer på styrelse, nämnd, förvaltning och bolag att utifrån dessa, som är övergripande och generellt inriktade med direkt budgetkoppling, utarbeta specifika interna kontrollplaner med tillhörande mål och aktiviteter som är anpassade utifrån de riskanalyser som genomförs av respektive verksamhet. De administrativa kontrollområdena bygger på en analys av var det erfarenhetsmässigt föreligger störst risker. En del av dessa områden är av återkommande karaktär bl a beroende på hög inneboende risk till följd av komplexitet rörande regler och liknande och att enskilda kan misstänkas gynna sig själva (skattelagstiftning, bisysslor, upphandling).

Plan för intern kontroll P U Nämnd/Förvaltning/Bolag : SUS 9-12: Reducera riskerna - åtgärdas! För rapportering i enlighet med RS uppsiktsplikt ska en samlad riskbedömning* göras för det obligatoriska kontrollområdet. 13-16: Direkt åtgärd krävs - minimera! 4-8: Håll under uppsikt - uppmärksamma! 1-3: Inget agerande krävs - acceptera! Skåne livskvalitet i världsklass Nöjda medborgare 1. Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet 2. Drivande utvecklingsaktör 3. Attraktiv arbetsgivare 4. Långsiktigt stark ekonomi a) Attesthantering inkl. behörigheter b) Skattelagstiftning c) Fakturering d) Uppföljning av fastställd budget/plan e) Bisysslor f) Kompetensförsörjning g) Upphandling b) Verkställighet beslut Som underlag för den samlade bedömningen enligt ovan ska riskbedömning göras för vart och ett av de av fullmäktige angivna målen samt av de för verksamheten relevanta kontrollområdena. Nämndernas, förvaltningarnas och bolagens rapporter ska kompletteras med en skriftlig sammanfattning och innehålla en kort beskrivning av den interna kontrollen och eventuella avvikelser och åtgärder utifrån följande frågor: Kontrollmiljö Ansvar och befogenheter tydliggjorda - Vilka är aktörerna och deras respektive roller och ansvar beträffande vem/vilka som genomför det interna kontrollarbetet på olika nivåer? Riskbedömning Risker bedöms utifrån sannolikhet och konsekvens och dokumenteras - Hur ser processen för framtagande av planen för intern kontroll, inkluderande riskanalysen, ut? Kontrollaktiviteter Granskningar och åtgärder är anpassade och utvärderade i förhållande till riskanalys - Har arbetet med intern kontroll bidragit till måluppfyllelsen - ge exempel? Info/Kommunikation Riskanalysen kommuniceras med nämnden/styrelsen - Hur hanteras information/kommunikation inom organisationen och hur sker återrapportering på olika nivåer? Uppföljning/utvärdering Åtgärder vidtas vid konstaterade avvikelser och återkopplas till nämnden/styrelsen - Beskriv vilka åtgärder har vidtagits med hänsyn till resultatet av det interna kontrollarbetet?

Matris risk- och väsentlighetsbedömning 4 Allvarlig - är så stor att fel inte får inträffa 4 8 12 16 13-16: Direkt åtgärd krävs! Minimera riskerna 3 Kännbar - uppfattas som besvärande för intressenter/ Region Skåne 2 Lindrig - uppfattas som liten av intressenter och/eller Region Skåne 1 Försumbar - är obetydlig för intressenter och/eller Region Skåne Konsekvens / Sannolikhet 3 6 9 12 9-12: Reducera riskerna! Åtgärda 2 4 6 8 4-8: Håll under uppsikt! Uppmärksamhet krävs 1 2 3 4 1-3: Inget agerande krävs! Vi accepterar riskerna 1 Osannolik - risken är praktiskt taget obefintlig för att fel ska uppstå 2 Mindre sannolik - risken är mycket liten för att fel ska uppstå 3 Möjlig - det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå 4 Sannolik - det är mycket troligt att fel ska uppstå Vad är en risk? Vad är ett riskvärde? En risk är en oönskad händelse som, om den inträffar, kan hindra att mål nås och att strategier genomförs. Ett riskvärde är sannolikheten för att den oönskade händelsen inträffar, i kombination med konsekvenserna av denna händelse. Riskanalysen svarar på tre frågor: Vad kan hända? Hur troligt är det? Vad blir konsekvensen? Riskanalysen läggs upp i olika steg: Identifiera risker. Beskriva risker vad beror de på och vilka konsekvenser kan de få? Värdera sannolikheten att risken inträffar och hur allvarliga konsekvenserna skulle bli. Räkna ut riskvärde för att kunna prioritera de viktigaste riskerna. Identifiera tänkbara åtgärder för att hindra att risken inträffar. EXEMPEL Område/aktivitet (För rapportering i enlighet med RS uppsiktsplikt ska en samlad riskbedömning göras för vart och ett av de av fullmäktige angivna målen samt av de för verksamheten relevanta kontrollområdena.) Risk (beskrivning) Konsekvens (beskrivning) Konsekvens Sannolikhet Risk Identifierade förbättringsområde enligt granskning eller annat Attesthantering avseende ekonomiska transaktioner följsamhet mot regler och riktlinjer (inkluderar bl.a. behörigheter) Området är av central betydelse och har en viktig koppling till delegation. Felaktigheter kan medföra betydande förtroendeskada. 3 2 6 REV NR 26/2015 Granskning av sakattest vid inköp

Nämnd/Förvaltning/Bolag: Sjukvårdsnämnd SUS SUS För rapportering i enlighet med RS uppsiktsplikt ska en samlad riskbedömning göras för det obligatoriska kontollområdet. Som underlag för den samlade bedömningen enligt ovan ska riskbedömning göras för vart och ett av de av fullmäktige angivna målen samt av de för verksamheten relevanta kontrollområdena. (Dokumentera gärna sammanvägningen av de olika ingående komponenterna.) Område (För rapportering i enlighet med RS uppsiktsplikt ska en samlad riskbedömning göras för vart och ett av de Fokusområden av fullmäktige angivna målen samt av de för verksamheten relevanta kontrollområdena.) Risk (beskrivning) Konsekvens (beskrivning) Konsekvens Sannolikhet Risk Identifierade förbättringsområde enligt granskning eller annat Åtgärd (beskrivning) Kontrollmoment (metod) Målvärde Kontroll frekvens Kontrollutförare Riskägare (roll) Rapportering/ Uppföljning (status) Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Patienten en partner %-andel patienter som svarat 4 och 5 i Nationell patientenkät (NPE) för dimensionerna: 1)Respekt och bemötande 2)Delaktighet och involvering 3)Information stickprov > 90% enligt tidplan Nationell enkät NPE division- och Inget resultat inrapporterat. Tillsammans med patienten för patienten Kvaliteten i vården försämras Patientsäker heten riskerar försämras Patienten får en hälsoinriktad vård Antal avslutade ärenden i 1177 Mina e-tjänster Resultat för levnadsvanemått i för resp VO relevanta nationella kvalitetsregister (gäller tobak, alkohol, fysisk aktivitet, kost) division- och förbättring jfr nuläge 2 ggr/år stab verksamhetsutveckling division- och förbättring jfr nuläge 2 ggr/år Stab Fou Antalet avslutade ärenden i 1177 Mina e-tjänster har ökat under året, både inom primärvården och inom specialistvården. Sammanlagt har 151730 ärenden avlsutats under året. Flera verksamhetsområden rapporterar in levnadsvanemått i för verksamhetsområdet relevanta nationella kvalitetsregister. Se resultat i verksamhetsberättelsen. Andel patienter som i NPE uppger att de tillfrågats om resp levnadsvana vid aktuellt besök i ÖV/PV el vid aktuell sjukhusvård stickprov 40% enligt tidplan NPE Nationell enkät division- och Inget resultat inrapporterat. Goda medicinska resultat Alla verksamheter ska visa förbättrade resultat 2017 jfr med 2016 för utvalda mått, om möjligt ur respektive kvalitetsregister Alla VO ska använda minst 2 medicinska resultatmått som verksamheten bedömer som särskilt viktiga för personers tillfriskande/hälsoförbättring 2 ggr/år stab Fou division- och Majoriteten av verksamhetsområdena använder minst 2 medicinska resultatmått som verksamheten bedömer som särskilt viktiga för personers tillfriskande/hälsoförbättring. Resultat för respektive mått redovisas i verksamhetsberättelsen. God och säker vård Patientsäker Bristande heten omvårdnad och 3 2 6 riskerar vårdhygien försämras God omvårdnad Trycksår: Andel riskbedömda patienter 65 år och riskpatienter med vårdplan Trycksår: Andel patienter som utvecklat trycksår under vårdtiden kat 2-4 Fall: Andel riskbedömda patienter 65 år och riskpatienter med vårdplan 80% riskbedömda 95% vårdplan division- och 2 ggr/år stab verksamhetsutveckling Under 5% division- och 2 ggr/år stab verksamhetsutveckling 80% riskbedömda division- och 95% vårdplan 2 ggr/år stab verksamhetsutveckling Andel riskbedömda 85 %. Andel med vårdplan 84 %. Resultat från PPM mätning i oktober är 3,9 %. Andel riskbedömda 85 %. Andel med vårdplan 89 %. Undernäring: Andel riskbedömda patienter >65 och riskpatienter med vårdplan 80% riskbedömda 95% vårdplan division- och 2 ggr/år stab verksamhetsutveckling Andel riskbedömda 84 %. Andel med vårdplan 85 %. God vårdhygien Andel VRI Minska 10% division- och 2 ggr/år stab verksamhetsutveckling Resultat från PPM mätning under våren är 10 %, en ökningen med 1 procentenhet. I varje möte ska alla välkomnas med omtanke och respekt. En god servicenivå ska genomsyra alla Region Skånes verksamheter. Fokus ska vara på ständiga förbättringar som skapar högre kvalitet, bättre tillgänglighet och ökad effektivitet. Säkra övergångar i vården Patientsäker Patientsäkerhet heten 3 2 6 en riskeras riskerar försämras Säker in- och utskrivning samt rätt Utskrivningsinformation inkl läkemedelslista > läkemedel 1 läkemedel Andel medborgare som besökt Patienten ska uppfatta hälso- och vårdcentralläkare 3 ggr och som fått träffa sjukvården som integrerad och samma läkare minst hälften av besöken samlad Antal SIP som genomförts i patientens hem tillsammans med kommunerna per VC Andel patienter som vistas under 4 timmar på ID0068 akutmottagningarna Andel väntande < 90 dagar ID0071 (besök) Andel väntande < 90 dagar ID0072 (operation) Vård i rätt tid Andel besvarande samtal samma dag i - primärvården 80% >50% 26 >80% 100% 100% >90% division- och 2 ggr/år stab verksamhetsutveckling divisionschef månad Division 5 division 5 divisionschef månad Division 5 division 5 Divisionschef 2 ggr/år Division 1 division 1 division- och månad stab verksamhetsutveckling division- och månad stab verksamhetsutveckling divisionschef månad Division 5 division 5 Andelen patienter med utskrivningsinformation har ökat från 64 % 2016 till 70 % 2017. Målet på 80 % uppnås ej. 44 % Variation 25,2-60,7% Inget resultat inrapporterat. Andel patienter på vuxenmottagningen 56,2 %. Andel patienter på barnmottagningen 85,6%. Andel patienter som väntat på besök mindre än 90 dagar är 77,3%. Andel patienter som väntat på operation mindre än 90 dagar är 58,2%. 78,4% Andel genomförda återbesök inom medicinskt ID0138 måldatum >70% månad divisions-och stab verksamhetsutveckling stabschef Andel genomförda återbesök inom medicinskt måldatum är 27,2 %. Vård när patienten behöver den En god tillgänglighet riskeras Patientsäker heten 4 4 16 riskerar försämras Andel planerade återbesök inom medicinsk ID0139 måldatum Andel patienter där patienten lämnat akutmottagning inom 2 timmar efter beslut om inläggning Antal SIP per 1000 listade 75 år divisions-och månad stab verksamhetsutveckling stabschef 100% divisionschef, månad Division 1 division 1 >44 SIP/1000 listade patienter > 75 år per divisionschef, 2 ggr/år Division 5 månad division 5 Andel planerade återbesök inom medicinsk måldatum är 63 %. ( mål 70 %) Inget resultat inrapporterat. 50 Antal läkarbesök per 1000 listade 75 år 600 per månad 2 ggr/år Division 5 divisionschef, division 5 700 hembesök Vård på rätt plats Antal oplanerade återinläggningar inom 30 dgr för patienter 65 år ID0091 minskning med 10% månad stab verksamhetsutveckling Andelen oplanerade återinläggningar inom 30 dgr för patienter _> 65 år har ökat från 13,9 % till 14,2 %. - Utlokaliserade: Antal använda Vårdplatser på annat medicinskt ansvar än eget (Genomsnitt/dygn under en månad) sträva mot 0 2 ggr/år stab produktion och ekonomi divisions-och stabschef Genomsnittliga antal utlokaliserade per 100 disponibla vårdplatser har under året varierat mellan 1, 3-3,4 per månad. - Andel Disponibla (Öppna) Vårdplatser i förhållande till antal fastställda Vårdplatser (Vardagar, genomsnitt per mån) 95% för SUS totalt varje dag divisions-och stab verksamhetsutveckling stabschef Andel disponibla vårdplatser har i genomsnitt under året legat på 83,7 %. Effektiv verksamhet En god tillgänglighet riskeras Patientsäkerhet en riskerar försämras Behovsstyrd och välplanerad produktion med längre framförhållning Daglig styrning Andel remisser med hanteringstid, från beslut till ankomst, som är <3 dagar ID0073 (Utgående remisser) Andel remisser med hanteringstid, från ankomst till granskning slutförts, som är <3 dagar (Inkommande remisser) ID0074 Beläggningsgrad Vårdplatser (akutsomatiska) - Andel utskrivna diktat inom prioriterad tid - 3 arbetsdagar för 90 % av vårdbegäran 3 arbetsdagar för 90 % av vårdbegäran Sträva mot 90% Hög prio: 95-100% inom 24 h Låg och medel: >80% inom 48 h divisions-och månad stab verksamhetsutveckling stabschef divisions-och månad stab verksamhetsutveckling stabschef stab produktion och divisions-och 2 ggr/år ekonomi stabschef divisions-och 2 ggr/år stab verksamhetsutveckling stabschef Hanteringstiden är 7 dagar för 90% av remisserna. 90% av remisserna granskas inom 3 dagar. Inget resultat inrapporterat. Resultat hög prio (inom 24h) 82,2 %, låg och medel (inom 48h) 49, 3%. Drivande utvecklingsaktör - Primärvård: Andel utskrivna diktat inom 2 dagar 100% 2 ggr/år Division 5 divisions-och stabschef 56,1% av diktaten utskrivna inom 48h Planerad tid för forskning Uttag av forskningstid enligt plan Optimerat uttag av forskningstiden (ca 90 %) varje kvartal stab Fou Divisionschefer Under året har 92,2 % av forskningstid tagits ut enligt plan. Skåne livskvalitet i världsklass Nöjda medborgare Region Skåne ska arbeta för långsiktigt hållbar utveckling inom alla områden Skåne ska bli ledande i Europa på forskning, innovation och utbildning. Effektiv användning av teknik och digital kommunikation ska öka tillgängligheten, effektivisera verksamheten och förenkla medarbetarnas arbete. Forskning för framtiden Hög kvalitet på utbildning Riskerar att ha metoder som inte är Påverkar evidensbaserade,ris vården, kerar att försvåra kompetensförs kompetensförsörjni örjningen och 2 4 8 ngen och möjligheten att möjligheten att uppfylla uppfylla forskningsuppd förvaltningens rag uppdrag Riskerar att Påverkar försvåra vården, kompetensförsörjni kompetensförs ngen och örjningen och möjligheten att möjligheten att uppfylla uppfylla förvaltningens forskningsuppd uppdrag rag Under 2017 har antalet uppdragsavtal inom Region Skåne uppgått till 161, vilket är en minskning jämfört med 2016 Ökad uppdragsforskning i hela Skåne Antal undertecknade uppdragsavtal Antal undertecknade uppdragsavtal ska öka 1 g/år stab Fou Divisionschefer då antalet låg på 189. SUS andel av uppdragsforskningen utgör cirka 95 % av antalet avtal. Totalt antal registrerade forskningsprojekt med Omslutningen har ökat men antalet projekt har marginellt budget för ALF, regionalt forskningsstöd och Öka antalet forskningsprojekt på SUS Årsvis ökning av både omslutning och antal 1 g/år stab Fou Divisionschefer minskat. Detta innebär att fler större projekt har externa anslag samt utdelning ur SUS stiftelser registrerats. och donationer med omslutning. 9 samtal per år Förbättrad fortbildning Regelbunden handledning för ST-läkare 1 g/år stab Fou Divisionschefer Inget resultat inrapporterat. och ST-läkare Medelvärde 5,42 (skala 1-6). Endast resultat från Hög kvalitet i verksamhetsförlagd Andelen studenter som utvärderar "Nöjdhet 90% 1 g/år stab Fou Divisionschefer utvärderingen av sjuksköterskeutbildningen på Malmö utbildning med VFU som helhet" högskola VT 2017 är tillgängligt. Ökad andel evidensbaserad vård Riskerar införa En ekonomi i ofinansierade nya obalans metoder 2 3 6 Ökad andel evidensbaserad vård Antalet slutbehandlade ärenden om ordnat införande Ska öka 1 g/år stab Fou Divisionschefer Under 2017 slutbehandlades sex ärenden om ordnat införande vilket är samma antal som året innan. HTA Skåne har under 2017 genomgått en omställning och långsiktig uppbyggnad som beredande organ. Genom en utökning från 3 till 6 tjänster har HTA Skåne fått möjlighet att välkomna alla ärenden/frågor vilket medger att ett större antal projekt fortsättningsvis kan drivas parallellt. Även nomineringsprocessen har förenklats, vilket också underlättar för verksamheten att nå HTA Skåne och få sina frågor besvarade. Attraktiv arbetsgivare Andel medarbetare som har individuella mål i utvecklingsplan 95,0% 2 ggr/år Stab HR och miljö Inga uppgifter att presentera 2017. Senaste gjordes 2016 genom medarbetarenkät. Andel individuella utvecklingsplaner låg då på 62,5%. Ny 2018. Bibehållen eller minskad personalomsättning 9,1 % (totalt) 2 ggr/år Stab HR och miljö Personalomsättningen låg under perioden jan-nov 2017 på 10,3 %. En ökning har skett jämfört med 2016 då den under motsvarande period låg på 9,8 % Användningen av bemanningsföretag ska minska 0 % dagtid för ssk. Minskning med 50 % övrig tid ssk varje månad Stab HR och miljö Enstaka verksamheter har beviljats undantag under 2017 och fått lov att använda bemanningsföretag även dagtid. Undantagen är framför allt operation- och anestesiverksamheterna samt Akutmottagningarna och även verksamhet inom barn. Kostnaden för bemanningsföretag gällande sjuksköterskor har minskat under året med ca 17,3 miljoner kronor. Medarbetare som Hög Kompetenta, stolta och engagerade medarbetare inte trivs på personalomsätt 4 4 16 arbetsplatsen ning Attraktiv arbetsgivare Andel medarbetare som varit anställda > 24 månader 90% 2 ggr/år Stab HR och miljö Andel medarbetare som varit anställda mer än 24 månader låg i decembermånad 2017 på 86 %. Med ett lyssnande, närvarande ledarskap skapas delaktighet och mod att påverka verksamhetens utveckling och resultat. Region Skåne ska erbjuda en hälsofrämjande, utvecklande arbetsmiljö med goda förutsättningar att göra skillnad varje dag. En genomtänkt strategisk kompetensförsörjning är en förutsättning för att klara framtidens uppdrag Andel medarbetare som får ny lön utanför löneöversyn Andel medarbetare som upplever att de kontinuerligt upplever att de diskuterar värdegrund på sin arbetsplats Nuläge löneglidning ska tas fram. 2017 Stab HR och miljö medarbetarenk enkät 70% Stab HR och miljö ät Driftrutin med fortlöpande granskning av varje ny lön utanför löneöversyn finns. Sammanställning saknas men kan tas fram genom att komplettera driftrutinen. Senaste, genom medarbetarenkät gjordes 2016, resultat 65,6%. Implementera rehabråd genomföra 2 rehabråd/vo 2 ggr/år Stab HR och miljö Implementering påbörjades våren 2017. 18 av 23 verksamhetsområden har infört rehabråd. Fortsatt införande och utveckling under 2018. Bibehållen eller minskad sjukfrånvaro <5,67 % varje månad Stab HR och miljö Den totala sjukfrånvaron för SUS perioden januari- nov 2017 ligger på 5,58%, vilket innebär en minskning med 0,09 procentenheter jämfört med samma period 2016. Verksamhet och resultat i fokus Medarbetare Åtgärder i SUS med rätt kompetensförsjning kompetens splan saknas saknas 4 3 12 Kompetensförsörjning på kort och lång sikt Kompetenta och kompetenta ledare Upprättade kompetensförsörjningsplaner 100 % av staberna. Alla divisioner ska lämna 1 g/år Stab HR och miljö (KFP) reviderad kompetensförsörjningsplan Andel chefer div 1-5 som upplever att KFP är 75% 2 ggr/år Stab HR och miljö ett stöd i arbetet med kompetensförsörjning Utveckla chefsförsörjningsplan för SUS utveckling Upprättad november 2017 1 g/år Stab HR och miljö Två staber och 18 verksamhetsområden samt Närvården har lämnat in kompetensförsörjningsplaner. Andel inte inrapporeterat. Uppföljning har gjorts i kandidatuppsats där chefer intervjuats kring sin upplevelse av arbetet med KFP och vad som kan förbättras. stabschef HR och Chefsförsörjningsplan upprättad. miljö Andel chefer som genomgått Utvecklande ledarskap (UL) 20 % årligen 2 ggr/år Stab HR och miljö 14 % av cheferna har genomgått utvecklande ledarskap. Långsiktigt stark ekonomi Ekonomi i balans Minskar Obalans kan riskera möjligheten att genomförandet av genomföra beslutad drift och beslutad drift utveckling och utveckling 4 4 16 Ekonomiskt resultat ska vara lika med eller bättre än budget Ekonomiskt resultat ska vara lika med eller bättre än budget Ekonomiskt resultat ska vara lika med eller bättre än budget varje månad stab produktion och ekonomi Det ekonomiska resultatet för 2017 avviker mot budget med -629 mkr. Målet uppfylls därmed inte. Resor med egen bil i tjänst Minska antalet mil med 5 procentenheter om året i 5 år Långsiktigt mål är att minska körda mil med 25 2 ggr/år stab HR och miljö procentenheter vid utgången av år 2021, jämfört med 2016 2017 har antalet körda mil i privat bil ökat med 1 % jämfört med 2016. Totalt redovisades det 114 000 körda mil i privat bil till en kostnad av 4 miljoner kronor. Vid Q2 hade antalet mil minskat med 5 % jämfört med motsvande period 2016, vilket var helt i linje med målet, men därefter har den positiva trenden vänt till en ökning. Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet. Resor mellan Skåne och Stockholm 50 % av resorna ska ske med tåg 2 ggr/år stab HR och miljö Målet om att 50 % av resorna ska ske med tåg nåddes inte, men trenden har varit positiv under året. Koldioxidutsläpp från materialanvändning Minska 10 % för material av plast jämfört med 2016 2 ggr/år stab HR och miljö Minska 10 % för material av papper jämfört med 2016 Uppföljningen för helåret avseende miljöpåverkan går inte att få fram på ett kvalitetssäkrat sätt. Under kvartal 1 var trenden positiv då plastanvändningen (grön polyeten, polyeten, plast, syntetgummi) minskade med 28 % motsvarande period 2016. Under kvartal 1 var trenden svagt negativ gällande användningen av papper vilket ökade med 2 % jämfört med motsvarande period 2016. Region Skåne ska planera med framförhållning och handlingsberedskap. Region Skånes alla beslut ska vara finansierade. Sambandet mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter ska vara tydligt. Hållbarhet i fokus Fortsatt genomförande av RS beslutade miljömål med beaktande av givna budgetförutsättning ar Minskad måluppfyllelse inom aktuella målområden 3 4 12 Hälsosam miljö Hantering av miljö- och hälsofarliga ämnen Fasa ut och/eller minska risker i 100 % av berörda verksamheter 2 ggr/år stab HR och miljö Under 2017 har totalt 52 kemiska produkter, som fanns med på Region Skånes utfasningslistor, fasats ut. Medicinsk bensin har minskat med ca 75 % (baserad på inventerad mängd) och arbetet fortskrider med att fasa ut produkten. Ett extra fokus har lagts på att förmå verksamheterna att renodla inköpen av formaldehydlösningar till färre varianter och hänvisa till upphandlade produkter. Hållbar resursanvändning Arbeta avfallsförebyggande Genomföra avfallsföre-byggande åtgärder i 100 % av berörda verksamheter 2 ggr/år stab HR och miljö Möjligheten att samordna och få med förvaltningsspecifika frågor i den egenkontroll enkät som skickats ut centralt, som ett led i införandet av det nya ledningssystemet för miljö, omöjliggjordes på grund av projektets tidplan. Med hänsyn till vårdens belastning har inga extra utskick administreras under hösten, därmed kan detta mål inte följas upp som planerat. Regional webbutbildning Hållbara val gör skillnad varje dag. 40 % av samtliga medarbetare Det långsiktiga målet är 80 % år 2020 2 ggr/år stab HR och miljö Totalt har nu 24 % av SUS samtliga medarbetare genomfört utbildningen med godkänt resultat (3176 medarbetare). 31 % av medarbetarna har gått utbildningen, men alla har alltså inte fått godkänt. Stark miljöprofil Hållbarhetsredovisning Genomförande och mätning 2017 Publicering 2018 2 ggr/år stab HR och miljö SUS arbete med hållbarhetsredovisning utgår ifrån GRI standards (Global Reporting Initiativ). Under 2017 har Intressentanalys och intressentdialog genomförts. Förankring av projektet och de prioriterade intressenterna har skett i förvaltningens ledningsgrupp. Sammanställning om vilka hållbarhetsfrågor som är viktiga för nuvarande och framtida medarbetare har tagits fram. Sedan Q2 har arbetet med att ta fram en hållbarhetsredovisning prioriterats bort och prognosen är att ingen full rapportering kommer att ske under 2018. Kontrollområde (För rapportering i enlighet med RS uppsiktsplikt ska en samlad riskbedömning göras för vart och ett av de av fullmäktige angivna målen samt av de för verksamheten relevanta kontrollområdena.) Risk (beskrivning) Konsekvens (beskrivning) Konsekvens Sannolikhet Risk Identifierade förbättringsområde enligt granskning eller annat Åtgärd (beskrivning) Kontrollmoment (metod) Kontroll frekvens Kontrollutförare Riskägare (roll) Attesthantering avseende ekonomiska transaktioner följsamhet mot regler och riktlinjer (inkluderar bl.a. behörigheter) Attestant ej Regelverk och behörig eller att riktlinjer för kostnader attesthantering följs beslastar fel inte verksamhet 2 3 6 Att registrerade beslutsattestbehörigheter i ekonomisystemet följer beslutsunderlag stickprov - 1 g/år GSF Divisions- och stabschfer Kommentar från GSF: Avvikelser har påträffats i div 1,3,4 och 5. Det handlar om att en eller flera behörighetsblanketter saknas i nämnda divisioner. Övriga divisioner uppfyller riktlinjerna. Skattelagstiftning efterlevnad av krav och följsamhet mot regler och riktlinjer Representation Regelverk och redovisas inte riktlinjer för moms på ett korrekt efterlevs inte sätt Att reglerna för representation efterlevs och att rätt moms redovisas stickprov - 1 g/år GSF Divisions- och stabschfer Kommentar från GSF: Samtliga divisioner har avvikelser på representationsfakturorna. Den avvikelsen som dominerar är utan tvekan att syfte och deltagarlista saknas på många fakturor. SUS behöver också skärpa till sig gällande momsavdragen. Samtliga divisoner har fått anmärkning på denna punkt också. Fakturering följsamhet mot regler och riktlinjer Regelverk och riktlinjer efterlevs inte Felaktiga faktureringsund erlag 2 3 6 Kontroll av ej diagnosregistrerade vårdkontakter. - varje månad stab produktion och ekonomi divisionschefer Kontroll sker enligt plan. Uppföljning av fastställd budget/plan rutiner för analys och åtgärder vid avvikelser Minskar Bristfälliga rutiner möjligheterna för analys för beslutad drift/utveckling Avstämning utfall mot budget - varje månad stab produktion och Divisions- och ekonomi/stab HR och miljö stabschfer Uppföljning av förvaltning sker månatligen och av verksamhetsområden sker löpande enligt plan. Bisysslor följsamhet mot regler och riktlinjer Arbetsbelastnin Risk att g för den medarbetarna lägger enskilde sin tid och kraft på medarbetaren annan verksamhet och enheten 3 1 3 Följa Region Skånes och SUS riktlinjer, redovisning av antal - löpande stab HR och miljö Divisions- och stabschfer Uppföljning sker enligt faställd rutin. Antalet medgivna respektive avslagna bisysslor inom förvaltningen redovisas i verksamhetsberättelsen. Kompetensförsörjning tillse att aktuella planer finns Aktuella planer ej uppdaterade Risk för att inte ha medarbetare med rätt kompetens 3 1 3 Avstämning enligt plan - stab HR och miljö Divisions- och stabschfer SUS reviderade kompetensförsörjningsplan (KFP) 2018-2020, baseras på Region Skåne kompetensförsörjningsmål och bygger på planer från SUS verksamhetsområden inklusive Närvården. Till följd av omorganisationen har alla staber inte kunnat leverera en KFP. SUS KFP har även kompletterats med underlag från höstens parallella uppdrag med översynen av de förvaltningsgemensamma staberna. Vilket också speglar och ger en större tyngd till den rådande omställningssituationen. Upphandling följsamhet mot regler och riktlinjer Upphandling Regelverk och riktlinjer efterlevs inte 2 3 6 Sker inköp och upphandlig sker enligt lag om offentlig upphandling samt i enlighet med slutna stickprov - avtal? 1gång/år. Genomgång stab produktion och av de 15 ekonomi största leverantörerna. Divisions- och stabschfer Stickprovskontroller har inte påvisat några felaktigheter. Verkställighet beslut (policy/reglemente, riktlinje, anvisning mm) Förankring av fattade beslut Beslut genomförs inte 3 2 6 Beredning, genomförande, kommunikation, av beslut. genomförande - enligt fastställd plan stab HR och miljö Divisions- och stabschfer Ny organisation trädde i kraft 2017-09-15. Arbetet med att ta fram ny rutin för beredning, genomförande, kommunikation och av beslut har påbörjats. I avvaktan på ny rutin har tidigare rutin följts.

Enhet: För rapportering i enlighet med RS uppsiktsplikt ska en samlad riskbedömning göras för det obligatoriska konto Som underlag för den samlade bedömningen enligt ovan ska riskbedömning göras för vart och ett av de av fullm kontrollområdena. (Dokumentera gärna sammanvägningen av de olika ingående komponenterna.) Område (För rapportering i enlighet med RS uppsiktsplikt ska en samlad riskbedömning göras för vart Risk (beskrivning) och ett av de av fullmäktige angivna målen samt av de för verksamheten relevanta kontrollområdena.) Attesthantering avseende ekonomiska transaktioner följsamhet mot regler och riktlinjer (inkluderar bl.a. behörigheter) Att registrerade beslutsattestbehörigheter i HRsystemet inte följer beslutsunderlag Skattelagstiftning efterlevnad av krav och följsamhet mot regler och riktlinjer Att reglerna för representation inte efterlevs och att moms redovisas felaktigt Fakturering följsamhet mot regler och riktlinjer Att det inte finns skriftligt och attesterat underlag som styrker kreditfakturering. Fakturering följsamhet mot regler och riktlinjer Att det inte finns ett skriftligt och attesterat underlag som styrker anståndet. Att återrapportering inte sker till förvaltning.

Fakturering följsamhet mot regler och riktlinjer Att utomlänsfakturering inte sker in om 6 månader. Skåne livskvalitet i världsklass Nöjda medborgare Fakturering följsamhet mot regler och riktlinjer Kontantkassor - följsamhet mot Region Skånes anvisningar Kontrollera att all utförd vård, som finns registrerad i PASIS i en angiven period och där patienten inte har betalt vid vårdtillfället, inte faktureras rätt patientavgifter i saldoreskontran. Att hanteringen av makuleringar i PASIS inte sker på ett korrekt sätt. Kontantkassor - följsamhet mot Region Skånes anvisningar Att hantering av kontanta medel inte sker enligt centrala anvisningar. Skattelagstiftning efterlevnad av krav och följsamhet mot regler och riktlinjer Att reseräkningar inte har rätt avdragen moms.

Köp av Tjänster - följsamhet mot avtal Att priset i leverantörsfaktura inte överensstämmer med tecknat avtal. Skattelagstiftning efterlevnad av krav och följsamhet mot regler och riktlinjer Att upplägget momskod inte stämmer överens med EUfaktura och att moms inte bli inskannad i Raindance. Utökade kontrollmoment Attesthantering avseende ekonomiska transaktioner följsamhet mot regler och riktlinjer (inkluderar bl.a. behörigheter) Regelverk och riktlinjer för attesthantering följs inte

ollområdet. mäktige angivna målen samt av de för verksamheten relevanta Konsekvens (beskrivning) Konsekvens Sannolikhet Risk Identifierade förbättringsområde enligt granskning eller annat HR bör säkerställa att det finns en bra rutin för efterkontroll och granskning av upplagda beslutsattestbehörigheter. Viktigt att verifiera att behörigheter är korrekt upplagda för att undvika felaktiga betalningar. Momsen som redovisas till Skatteverket blir felaktig. Vid en eventuell skatterevision kan detta leda till skattetillägg mm. Det finns ett stort behov av information till attestanter om Skatteverkets och Region Skånes regelverk kring representation och gåvor. Att krediteringar inte utfärdas och beviljas i enlighet med region Skånes riktlinjer. Att anstånd inte beviljas utifrån Region Skånes fastställda riktlinjer, med en risk för ekonomiskt bortfall som påverkan

Att utomlänsfakturering inte sker utifrån Region Skånes riktlinjer, vilket medför en ekonomisk påverkan som följd. Att inte Veckofiler från Tieto baserade på faktureringen läses in korrekt i Raindance. Att inte Tieto tar med allt från pasis vid utläsning som skall faktureras enligt regelverket för patientavgifter. Vårdekonomi bör skärpa sina efterkontrller på dessa besök. Risk att inte alla intäkter redovisas. Region Skåne undersöker möjligheten att införa ett system för tids bokade besök och avbokning av dessa som gör det möjligt att avgöra om patientavgift (dubbel) ska utgå vid uteblivit besök, tex. använder Folktandvården sms avisering. Risk att inte alla intäkter redovisas. Förvaras kontanter på ett sätt som förhindrar obehörig åtkomst? Momsen som redovisas till Skatteverket blir felaktig. Vid en eventuell skatterevision kan detta leda till skattetillägg mm. De anställda bör uppmärksammas om de olika momssatserna och på möjligheterna hur de kan väljas i systemet. Attestanter bör vara informerade och uppmärksamma på hur de olika momssatserna redovisas i systemet.

Att ramavtalen inte efterlevs och att direktavtal tecknas till högre summor i de fall det inte finns något upphandlat regioninternt avtal via koncerninköp, då verksamheten själv ansvarar för de direktavtal som undertecknas. Momsen som redovisas till Skatteverket blir felaktig. Vid en eventuell skatterevision kan detta leda till skattetillägg mm. Genomgång av leverantörsupplägget av Ekonomiservice i Kristianstad på de leverantörer som har påvisat avvikelse i granskningen och ändra felaktigt inlagd momskod. Vid nyupplägg av nya leverantörer ska det säkerställas att korrekt momskod registreras. Attestant ej behörig eller att kostnader beslastar fel verksamhet 2 3 6

Åtgärd (beskrivning) Kontrollmoment (metod) Kontroll frekvens Kontrollutförare Riskägare (roll) Att registrerade beslutsattest-behörigheter i HR-systemet följer beslutsunderlag Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef Att reglerna för representation efterlevs och att rätt moms redovisas Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef Att det finns ett skriftligt och attesterat underlag som styrker kreditfakturering. Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef Att det finns ett skriftligt och attesterat underlag som styrker anståndet. Att återrapportering sker till förvaltning. Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef

Att utomlänsfakturering sker in om 6 månader. Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef Kontrollera att all utförd vård, som finns registrerad i PASIS i en angiven period och där patienten inte har betalt vid vårdtillfället, faktureras rätt patientavgifter i saldoreskontran. Gäller Region Skåne patienter. Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef Kontrollera hanteringen av makuleringar i Pasis Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef Kassahantering - kontrollera hanteringen av dagskassor (gäller Regionservice och FTVSAB) Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef Reseräkningar - kontrollera avdragsrätt på moms Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef

Bemanningsföretag - kontrollera att pris i leverantörsfaktura överenstämmer med tecknat avtal Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef EU moms - kontrollera att upplägget moms kod stämmer överens med EU Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef fakturan samt moms vid inskanning Att registrerade beslutsattestbehörigheter i ekonomisystemet följer beslutsunderlag Stickprov 1 ggr/år GSF Ekonomichef

Rapportering/ Uppföljning (status) Avvikelser har påträffats i div 1,3,4 och 5. Det handlar om att en eller flera behörighetsblanketter saknas i nämnda divisioner. Övriga divisioner uppfyller riktlinjerna. Samtliga divisioner har avvikelser på representationsfakturorna. Den avvikelsen som dominerar är utan tvekan att syfte och deltagarlista saknas på många fakturor. SUS behöver också skärpa till sig gällande momsavdragen. Samtliga divisoner har fått anmärkning på denna punkt också. Granskningen av kreditfakturor har inte hittat några avvikelser mot koncernens anvisningar. De stickproven man har tagit innehåller i samtliga fall giltiga underlag som styrker kreditfakturorna. Med undantag för division 5, så får divisionerna på SUS anmärkning på att giltiga underlag saknas som styrker anstånden.på en eller flera av fakturorna i stickproven.

För den specialiserade vården inom division 1-4 har granskningen endast påträffat ett utomlänsvårdtillfälle, som inte har blivit fakturerad inom 6 månader. Division 5 på SUS har ingen egen utomlänsfakturering, utan den sker i HSN via Transaktionsföretaget. Division 8 staben är heller inte aktuell för denna granskning. Granskningen visar att SUS inte fullt ut följer faktureringsriktlinjerna, då man inom öppenvården fakturerar besöken med betalsätt 8 i upp till 10% av fallen med försening. Däremot är det endast ett tiotal vårdtillfällen som ännu inte har blivit fakturerade, som är markerade med betalsätt 8 eller är slutenvård. Granskningen på de enheterna, som ingår i stickprovet, har inte påvisat några oegentligheter, men det finns makuleringar där Regionen potentiellt har gått miste om intäkter. Det gäller i de fallen där kunden påstår att man inte fått någon kallelse och därmed inte kunnat lämna återbud i tid. Personalen har i dessa fall tagit bort patientavgiften för uteblivet besök. Denna granskning är inte aktuell för SUS. Samtliga divisioner har avvikelse på en eller flera transaktioner i stickproven. Avvikelserna handlar dels om att felaktig momssats har använts samt att underlag/kvitton helt eller delvis saknas på transaktioner.

I huvudsak har granskningen inte påvisat några avvikelser mot riktlinjerna, men i varje division finns exempel på fakturor där verksamheten inte kunnat framvisa underliggande avtal, trots påminnelser. I dessa fall kan inte en rättvis bedömning utföras, vilket måste betraktas som en brist. På samtliga divisioner har granskningen påvisat avvikelser på en eller flera fakturor i form av att felaktiga momskoder använts. På någon enstaka faktura har granskningen också upptäckt att momskod skannats in, vilket är inkorrekt. Inga avvikelser har påvisats i stickprovet

Riskkarta SUS 4 Allvarlig 4 8 12 16 K O N S E K V E N S 3 Kännbar 3 6 9 12 2 Lindrig 2 4 6 8 1 Försumbar 1 2 3 4 1 Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolik SANNOLIKHET

2018-02-14 NÖJDA MEDBORGARE INTERN KONTROLL Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Drivande utvecklingsaktör Attraktiv arbetsgivare Långsiktigt stark ekonomi xxxx-xx-xx xxx Kollektivtrafiknämnden (KTN) Kulturnämnden (KN) Regionala utvecklingsnämnden (RUN) Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Sjukvårdsnämnd SUS Sjukvårdsnämnd SUND Sjukvårdsnämnd KRYH Habilitering och hjälpmedelsnämnden (HHN) Regionstyrelsen (RS) inkl. beredningar Personalnämnden (PN) Servicenämnden (SN) Patientnämnden (PN) 13-16: Direkt åtgärd krävs! Minimera riskerna. 9-12: Reducera riskerna! Åtgärdas. 4-8: Håll under uppsikt! Uppmärksamhet krävs. 1-3: Inget agerande krävs! Vi accepterar riskerna. Ingen rapportering INTERN KONTROLL Kollektivtrafiknämnden (KTN) Kulturnämnden (KN) Regionala utvecklingsnämnden (RUN) Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Sjukvårdsnämnd SUS Sjukvårdsnämnd SUND Sjukvårdsnämnd KRYH Habilitering och hjälpmedelsnämnden (HHN) Regionstyrelsen (RS) inkl. beredningar Personalnämnden (PN) Servicenämnden (SN) Patientnämnden (PN) Attest-hantering inkl. behörigheter Fakturering Uppföljning av fastställd budget/plan Bisysslor Skattelagstiftning Kompetensförsörjning Upphandling Verkställighet beslut

2016 Granskningar i 2016 års revisionsplan (1) Investeringar i Framtidens Sjukhus (2) IT-system övergripande (3) Kompetensförsörjning (4) Psykiatrin (5) Bisysslor (6) Vårdvalet Effekter på jämlikhet och kompetensförsörjningen (7) Primärvårdens organisation och ekonomi (8) Legitimationskontroll uppföljande granskning (9) Ledtider i cancervården (10) HR-Fönster tillförlitlighet och rutiner (11) Effektivitet och produktivitet inom hälso- och sjukvården (12) Budgetprocessen (13) God ekonomisk hushållning (14) Intern kontroll (15) Regionstyrelsens uppsiktsplikt (F1) Migration Effekter och beredskap (F2) Tidsbokning kartläggning av området (F3) Funktionshinderspolitiskt program (F4) Ledarskapsutbildning (F5) Regionservice (+) Redovisningsrevision 2016 Granskningsrapporter Nr 1/2016 Granskning av övergripande IT-system Nr 2/2016 Bisysslor Nr 3/2016 Psykiatrin Nr 4/2016 Primärvårdens organisation och ekonomi Nr 5/2016 Legitimationskontroll uppföljande granskning Nr 6/2016 Investeringar i framtidens sjukhus Nr 8/2016 Effektivitet och produktivitet inom hälso- och sjukvården Nr 9/2016 Granskning av samverkan kring psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn Nr 10/2016 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2016-08-31 Nr 11/2016 Effektivitet och produktivitet inom stödfunktioner Nr 12/2016 Granskning av migrationsersättningar Nr 13/2016 Ledtider i cancervården Nr 14/2016 Budgetprocessen 2016 PM 161021 Förstudie: Upphandling inom IT-verksamheten 161125 Förstudie: Introduktionsprogrammet för utlandsutbildade personer 161125 Förstudie: Ledarskapsutbildning 161205 FÖRSTUDIE: FUNKTIONSHINDERSPOLITISKT PROGRAM, 2015 2017 161205 Förstudie: Tidsbokning inom vården

2015 Granskningar i 2015 års revisionsplan Kompetensförsörjning - (1) Miljörevision - (2) Konstverken - (3) Etik och prioritering - ny granskning (4) Effekter av satsningar inom vissa bolag - ny granskning (5) Patientkontakter - (6) Teknikstöd och back-up - förstudie (7) Attityder mot anställda och konsekvenser - förstudie (8) Vårdhygien - (9) Intäktsbudgetering - ny granskning (10) Utrangering - förstudie (11) Prognossäkerhet - (12) Övergripande ledningssystem - förstudie (13) Avtals - (14) Uteblivna besök - förstudie (15) Folktandvården - förstudie (16) Förvaltningarnas förmåga att klara sina mål - (17-21) Effekterna av förändrad organisation - ny granskning (22) Ledtider i vårdkedjan - (23) God ekonomisk hushållning (24) slås ihop med Intern kontroll (25) Intern kontroll (25) 2015 Redovisningsrevision i 2015 års revisionsplan KRITISKA TRANSAKTIONSFLÖDEN: Löneprocessen Inköpsprocessen Bokslutsprocessen Intäktsprocessen skatteintäkter m fl intäkter Intäktsprocessen verksamhetens intäkter Investeringar/pågående projekt/anläggningstillgångar Avsättningar Finansiering/placeringar Mervärdesskatt FÖRDJUPADE GRANSKNINGAR REDOVISNINGSREVISION: IT Personalkostnader / Jour- och kompersättningar Finansiell exponering efterlevnad av policyer Skånetrafikens projekt Pensioner 2015 Granskningsrapporter NR 1/2015 Granskning av Hantering av konstverk inom Region Skåne 2015-08-25 NR 2/2015 Granskning av Intäktsbudgetering 2015-06-04 NR 3/2015 Granskning av Miljörevision 2015 08 25 NR 4/2015 Granskning av Etik och prioriteringar 2015-08-25 NR 5/2015 Granskning av Effekter av satsningar inom vissa bolag 2015-09-17 NR 6/2015 Granskning av Vårdhygien 2015 08 25 NR 7/2015 Granskning av Kompetensförsörjning 2015 09 17 NR 8/2015 Granskning av Patientkontakter 2015 09 17 NR 9/2015 Granskning av Prognossäkerhet 2015 10 15 NR 10/2015 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015 08 31 2015 10 15