UTVÄRDERING AV QUALIFLASH - METODEN

060330 UTVÄRDERING AV QUALIFLASH - METODEN Marie Lorentzon Maria Nylander Svenska Gjuteriföreningen Box 2033, 550 02 Jönköping Telefon 036-30 12 00 Telefax 036-16 68 66 info@gjuteriforeningen.se http://www.gjuteriforeningen.se

2006, Svenska Gjuteriföreningen

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILLKOMST 1 SAMMANFATTNING 1 1 BAKGRUND 1 2 QUALIFLASH -METODEN 1 2.1 Utrustning och tillvägagångssätt 1 2.2 QTI (Quality Temperature Index) 2 3 FÖRSÖK VID GJUTERISKOLAN 3 3.1 Påverkande faktorer 3 3.2 Metallens sammansättning 4 3.3 Metallografi 6 4 RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR 7 4.1 Datum 2006-02-21 7 4.2 Datum 2006-02-22 7 4.3 Datum 2006-02-23 7 4.4 Datum 2006-03-09 8 4.5 Datum 2006-03-13 8 4.6 Datum 2006-03-27 8 5 SLUTSATS 9 6 FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE 9 7 REFERENSER 9 BILAGA 1 QTI-diagram för legeringsgrupp D 10 BILAGA 2 Protokoll från mätningarna 11 Sida

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 1 TILLKOMST SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 QUALIFLASH -METODEN 2.1 Utrustning och tillvägagångssätt (1) Denna rapport är framtagen i studien G 707 Metodutveckling Q-flash, där syftet varit att undersöka metodens reproducerbarhet genom att studera vilka faktorer som kan påverka resultatet. Mätningarna är utförda av Maria Nylander, Svenska Gjuteriföreningen, och rapporten är sammanställd av Marie Lorentzon, Svenska Gjuteriföreningen. Påverkande faktorer som undersökts i denna studie är filtertvärsnitt (stort eller litet), fyllhastighet (hög, medel eller låg) samt fallhöjd (hög eller låg). Generellt ger stort filtertvärsnitt bättre resultat än litet filtertvärsnitt. Låg fyllhastighet (ca 15 sek) ger sämre resultat än medel och hög fyllhastighet. Hög fyllhastighet bör dock undvikas då detta ger turbulens som aldrig är gynnsamt vid gjutning. Hög fallhöjd (ca 15 cm) ger en skummig smältyta varför låg fallhöjd (ca 2 cm) bör användas istället. Vid mätningarna i denna undersökning har en ugnsdegel på 60 kg använts, vilket troligtvis är för litet för att få bra resultat då avslaggning försvåras och temperaturvariationerna blir stora. Därför vore det intressant att utföra liknande försök ute på ett gjuteri. Oxider i aluminiumsmältan har en negativ inverkan på smältans flytbarhet och därmed även dess gjutbarhet. Aluminiumoxider påverkar även de färdiga komponenternas statiska och dynamiska hållfasthetsegenskaper, bearbetbarhet samt ytbehandlingsresultat negativt. Det är därför viktigt att på ett tidigt stadium veta hur förorenad smältan är vad gäller dessa oxidinneslutningar för att minimera senare kassation av gjutgods. Ett sätt att ta reda på detta är att använda den s.k. Qualiflash -metoden. Denna är en snabb och lättanvänd metod för att bestämma smältans renhet med avseende på oxider. Syftet med denna studie är att undersöka metodens reproducerbarhet och att försöka göra en bedömning av vilka faktorer som påverkar resultatet. Qualiflash -metoden är en filtreringsteknik för att bestämma smältans renhet genom oxidernas tilltäppning av ett extruderat keramiskt filter. Metall hälls genom en temperaturkontrollerad degel som har ett filter i botten. Metallen, som passerar filtret, hamnar i en 10-stegs kokill, bild 1. När metallen slutat rinna bestäms renheten genom att man räknar antalet

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 2 steg som täckts av metall i kokillen. Ju smutsigare smältan är, desto svårare får den att passera filtret, vilket gör att färre steg täcks i kokillen. DEGEL KOKILL Bild 1 Qualiflash-utrustningen 2.2 QTI (Quality Temperature Index) Kvalitets-temperaturindex QTI, bestäms via diagram, bild 2, som väljs beroende på legering. Bästa värdet som kan uppnås är QTI 1 och sämsta värdet är QTI 20. Exempel på hur avläsning sker: Vid 715 C erhålls QTI 1 då smältan fyller upp ca 7,5 steg i kokillen och QTI 20 vid 2,75 steg. Vid 675 C erhålls QTI 1 vid 5,5 steg och QTI 12 vid 2,75 steg. Ett QTI mellan 5-8 är eftersträvansvärt, men i de fall där det ställs mycket höga krav på kvalitet kan QTI närmare 1 vara nödvändigt. Det finns två olika filtertvärsnitt att välja på. Eftersom nedanstående diagram är ett utdrag ur ett komplett diagram syns tyvärr inte att en viss del av Q-värdena i ett diagram är skuggade. Den skuggade delen betyder då att det stora filtertvärsnittet används och om det inte är skuggat betyder det att det lilla filtertvärsnittet används. Detta kan ses i ett komplett diagram i bilaga 1.

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 3 Bild X Del av en QTI-tabell (1) Bild 2 QTI-diagram för avläsning av resultatet vid Qualiflashmätning (1) 3 FÖRSÖK VID GJUTERISKOLAN 3.1 Påverkande faktorer Försöken är utförda vid Skandinaviska Gjuteriskolan. Ugnsdegeln, som användes, är endast på 60 kg och har en relativt liten diameter. Detta gör att det dels är svårt att slagga av smältan, dels att det är vissa svårigheter att fylla skopan utan att skrapa degelns väggar. Smältan utsätts dessutom för stora temperaturvariationer då relativt stora mängder ny metall måste chargeras mellan provtagningarna. Detta för att tillräckligt med smälta ska finnas för att fylla skopan. Troligtvis påverkar detta resultatet negativt. Som tidigare nämnts är syftet med denna studie att undersöka metodens reproducerbarhet och att försöka göra en bedömning av vilka faktorer som påverkar resultatet. Tre faktorer som eventuellt skulle kunna påverka resultatet valdes ut: Filtertvärsnitt (stort eller litet) och därmed även smältans temperatur. För den valda legeringen (AlSi10Mg) används diagram D, enl. ref. 1, där stort filtertvärsnitt skall användas upp t.o.m. 730 C, bilaga 1. Tid det tar att fylla degeln på Qualiflash-utrustningen. I försöken kallas denna faktor fyllhastighet. (Hög = 2-4 s, medel = 5-7 s, låg = ca 15 s). Smältans fallhöjd då denna hälls i degeln (Låg = ca 2 cm, hög = ca 15 cm)

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 4 3.2 Metallens sammansättning Analys gjordes på smältan med hjälp av spektrometer vid sju tillfällen. Enligt uppgift skulle materialet vara f.d. SS4253. Analysen visar att några av legeringsämnena skiljer sig från f.d. Svensk Standard, tabell 1. Exempelvis är Fe-halten något hög och Mg-halten ligger under miniminivån. Detta påverkar dock inte val av legeringsgrupp vid utvärdering av Q-index.

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 5 Tabell 1 Spektrometeranalys av prov från smälta använd vid Qualiflash-provtagning medelvärde av tre gnistor Si Fe Cu Mn Mg Cr Zn Ni Ti Na Pb Zr 06-02-21 10,28 0,521 0,205 0,215 0,0529 0,0131 0,0902 0,00812 0,0327 0,00049 0,0240 0,00217 06-02-22 10,23 0,638 0,197 0,204 0,133 0,0121 0,0870 0,00794 0,0326 0,00024 0,0438 0,00225 06-03-09 10,26 0,601 0,184 0,234 0,107 0,0145 0,0814 0,00714 0,0296 0,00048 0,0359 0,00200 13:30 06-03-13 10,17 0,580 0,177 0,224 0,127 0,0135 0,0799 0,00703 0,0303 0,00030 0,0335 0,00199 06-03-13 09:45 06-03-27 10:00 06-03-27 13:30 10,30 0,636 0,195 0,222 0,0994 0,0135 0,0848 0,00775 0,0306 0,00042 0,0407 0,00210 10,17 0,592 0,219 0,233 0,0565 0,0147 0,0930 0,00829 0,0345 0,00055 0,0334 0,00217 10,27 0,587 0,212 0,229 0,0934 0,0141 0,0909 0,00817 0,0344 0,00041 0,03140 0,00214 SS4253 9-11 0,50 0,20 0,5 0,20-0,45 0,3 0,05 0,15 0,05

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 6 3.3 Metallografi En av de stelnade konerna från degeln undersöktes med hjälp av ljusoptiskt mikroskop. Toppen närmast filtret sågades av och provbereddes därefter i tvärsnitt på konventionellt sätt. Undersökningen visar att det sannolikt främst är kraftiga oxidfilmer som stoppar flödet genom filtret, bild 3. Bild 3 Oxidfilmer (35X) Andra bidragande orsaker till att flödet genom filtret minskar är troligen grov α-fas. På proverna kan också ses större ansamlingar av eutektikum med grov och skivformig Si-fas, bild 4. Bild 4 Ansamling av Si-eutektikum (70X)

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 7 4 RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR Kompletta Qualiflash-protokoll visas i bilaga 2. Vid försöken har två olika Qualiflash-utrustningar använts. Den ena är av äldre modell och har använts under flera år (bild 1). Den andra har nyligen tillverkats av Gjuteriföreningen på licens från Bomem Inc. Den skiljer sig från den ursprungliga genom att den har två separata kokiller, deglar och mätutrustningar. Den är framtagen för att operatören ska ha möjlighet att snabbt ta två prover efter varandra med samma förutsättningar för att på så sätt få fram säkrare värden på smältans renhet. Provställena i protokollen benämns därför A, B och C, där A och B är den nya utrustningen och C är den gamla. Vid ett tillfälle slutade B att fungera och då fortsattes mätningarna med enbart A och C den dagen. 4.1 Datum 2006-02-21 Stort filtertvärsnitt Medel resp. hög fyllhastighet Låg fallhöjd Mätningarna påbörjades med medel fyllhastighet. Förutom ett värde på QTI 16, som inte har någon förklaring, ligger värdena på <QTI 1 QTI 6, vilket anses vara ett gott resultat. Med snabb fyllhastighet och låg fallhöjd fås också bra värden, <QTI 1 QTI 5. Slutsatsen av detta är alltså att det inte finns någon tydlig skillnad mellan fyllhastigheten så länge denna är medel eller hög. Detta bör därför inte påverka resultatet. 4.2 Datum 2006-02-22 Stort filtertvärsnitt Medel resp. låg fyllhastighet Låg fallhöjd Tre av värdena ligger mycket högt, QTI 17 - >QTI 20. Dessa är resultatet av långsam fyllhastighet, dvs ca 15 s. Resterande värden är bättre och där har medel fyllhastighet använts. 4.3 Datum 2006-02-23 Stort resp. litet filtertvärsnitt Hög fyllhastighet Hög resp. låg fallhöjd Mätningarna utfördes efter flussning med 30 g Arsal 2120 före försöken. Av detta syns ingen effekt.

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 8 Vid hög fallhöjd blev metallytan i degeln skummig. Detta anses vara dåligt vid all typ av gjutning, varför låg fallhöjd används i fortsättningen. 4.4 Datum 2006-03-09 4.5 Datum 2006-03-13 Litet resp. stort filtertvärsnitt Medel fyllhastighet Låg fallhöjd Flussning har skett spontant två gånger under försöken med 35 g resp. 40g Arsal 2120. Ingen tydlig effekt märks. Generellt verkar litet filtertvärsnitt ge sämre resultat än stort filtertvärsnitt. Stort filtertvärsnitt Medel fyllhastighet Låg fallhöjd Flussning har skett spontant två gånger med 35 g resp. 80 g. Arsal 2120. Utdragen tid mellan uppskopning av metall till att hällning börjar har simulerats genom att vänta t.ex. 20 sekunder innan hällning börjar. Förutom vissa avvikande värden är resultaten ändå relativt bra. 4.6 Datum 2006-03-27 Stort resp. litet filtertvärsnitt Medel resp. låg fyllhastighet Låg fallhöjd Flussning har skett två gånger före start med 80 g Arsal 2120, samt kontinuerligt efter tre provtagningar med 80 g Arsal 2120. I tidigare mätningar med stort resp. litet filtertvärsnitt har stort filtertvärsnitt haft fördel då metalltemperaturen vid hällning legat nära brytgränsen för filterstorlek (730 C = stort filter, 735 C = litet filter). Vid dessa mätningar valdes därför temperaturer som inte låg för nära gränsen. Målet var att metalltemperaturen skulle hållas runt 710 C resp. 750 C. Även vid dessa mätningar visar litet filtertvärsnitt generellt sämre resultat än stort. Låg fyllhastighet verkar, som vid tidigare mätningar, ge sämre resultat än medel fyllhastighet.

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 9 5 SLUTSATS Följande slutsatser har kunnat dras av utförda mätningar: Stort filtertvärsnitt ger generellt bättre resultat än litet filtertvärsnitt. Låg fyllhastighet (ca 15 sek) ger sämre resultat än medel resp. hög fyllhastighet. Mellan dessa båda ses ingen tydlig skillnad. Hög fyllhastighet bör dock undvikas då detta ger stor turbulens som aldrig är gynnsamt vid gjutning. Hög fallhöjd (ca 15 cm) ger en skummig yta, varför resterande försök utfördes med låg fallhöjd. Låg fallhöjd rekommenderas även i ref. 1. Detta kan sammanfattas i följande rekommendationer: Vid hällning ska skopan hållas strax över degeln (ca 2 cm från kanten) Degeln bör fyllas relativt snabbt men ändå kontrollerat (ca 5-7 sekunder) Filtertvärsnittet bestäms av metallens temperatur och kan därför inte påverkas på annat sätt än att ändra temperatur. För att få tillförlitliga resultat måste flera mätningar göras under samma förutsättningar, dvs. liknande temperatur, samma filterstorlek osv. Helst bör så många som ca tio mätningar göras. Färre mätningar gör det mycket svårt att dra slutsatser då flera av värdena kan vara avvikande. Utrustningen bör användas som ett pedagogiskt instrument hellre än som ett exakt mätinstrument. Det är mycket enkelt att se om smältan blivit renare, dvs fått lägre Q-värde, eller smutsigare, dvs fått högre Q-värde. Gjuteriet kan på så sätt kontrollera smältans kvalitet med avseende på oxider vid t.ex. ändrade avslaggnings- eller flussningsrutiner. 6 FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE 7 REFERENSER Då ugnsdegelns ringa storlek påverkat avslaggningen och temperaturvariationerna för smältan skulle det vara intressant att utföra liknande försök ute på ett gjuteri där deglarna är betydligt större. Detta för att se om dessa faktorer påverkat resultatet. Det skulle även vara bra att göra OM-index (oxidmätning) vid vissa mätningar för att kontrollera att det verkligen är mycket och/eller stora oxider som påverkar Q-värdet. 1. Liquid Aluminum Cleanliness Controll Instrument, Qualiflash User s Manual, IMZ9759, Revision 1.1, May 1997.

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 10

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 11 BILAGA 1

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 12 G707 Qualiflashmätning Datum: 2006-02-21 /MN Prov- Tid Provställe Litet eller Kokill- Metall- Metall- Fyll- Fall- Antal Q- KOMMENTARER nr. Stort temperatur temperatur temperatur hastighet höjd Q-steg index Ex. Behandling, behandlingstemp filtertvärsnitt i ugn vid hällning Hög/Låg A B C H= 2-4 s M= 5-7 s L= ca 15 s L= ca 2 cm H= ca 15 cm 1 11.16 X Stort 430 707 701 M Låg 7 <Q1 Noggrann avslaggning före varje prov. Inga kemikalier tillsatta. 2 X Stort 430 706 695 M Låg 5,5 Q3 3? X Stort 430 727 717 M Låg 3,25 Q16 4 X Stort 430 717 M Låg 5,5 Q6-7 5 X Stort 430 719 706 M Låg 7 <Q1 6 13.40 X Stort 430 732 727 H/M Låg 9 <Q1 Degeln tömdes nästan helt 7 X Stort 430 723 H/M Låg 7,25 Q2 Degeln tömdes nästan helt 8 X Stort 430 721 H/M Låg 8 <Q1 Degeln tömdes nästan helt 9 14.10 X Stort 430 739 731 Hög Låg 7,75 Q1 10 X Stort 430 731 Hög Låg 6,75 Q5 11 X Stort 430 721 Hög Låg xxx xxx Inget resultat pga att metallen rann vid sidan av filtret BILAGA 2

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 13 G707 Qualiflashmätning Datum: 2006-02-22 /MN Prov- Tid Provställe Litet eller Kokill- Metall- Metall- Fyll- Fall- Antal Q- KOMMENTARER nr. Stort temperatur temperatur temperatur hastighet höjd Q-steg index Ex. Behandling, behandlingstemp filtertvärsnitt i ugn vid hällning Hög/Låg A B C H= 2-4 s M= 5-7 s L= ca 15 s L= ca 2 cm H= ca 15 cm 1 11.00 X Stort 430 703 687 M Låg 7 <Q1 Noggrann avslaggning före varje provtagning. Inga kemikalier tillsatta 2 X Stort 430 693 M Låg 5,75 Q2 3 X Stort 430 689 M Låg 5,25 Q3 4 12.50 X Stort 430 714 701 L Låg 2 Q18 Degel B slutat fungera! 5 X Stort 430 694 L Låg 1 >Q20 6? X Stort 430 697 L Låg 2 Q17 Hälltid ca 16 s, mycket långsamt. Filmat 7 X Stort 430 694 M Låg 4,25 Q8 Hälltid 4-5 s, ganska snabbt Filmat 8 14.00 X Stort 430 688 M/L Låg 6 <Q1 Hälltid 10 s. Tid från skopning till färdigfyllt ca 26 s Filmat 9 X Stort 430 698 M Låg 7,75 <Q1 Hälltid 7,9 s. Tid från skopning till färdigfyllt ca 26 s. Tagit prov från konan. 10 X Stort 430 726 715 H Låg 7,75 <Q1 Hälltid 2 s, skvalpar ordentligt

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 14 G707 Qualiflashmätning Datum: 2006-02-23 /MN Prov- Tid Provställe Litet eller Kokill- Metall- Metall- Fyll- Fall- Antal Q- KOMMENTARER nr. Stort temperatur temperatur temperatur hastighet höjd Q-steg index Ex. Behandling, behandlingstemp filtertvärsnitt i ugn vid hällning Hög/Låg A B C H= 2-4 s M= 5-7 s L= ca 15 s L= ca 2 cm H= ca 15 cm 30 g Arsal 2120 kl. 9.20 1 10.00 X Stort 430 697 677 Hög Hög 4 Q6 Noggrann avslaggning före varje provtagning Skummig yta i degeln 2 X Stort 430 697 676 Hög Hög 3 Q9 Skummig yta i degeln 3 11.10 X Stort 430 687 Hög Hög 4,25 Q6 Skummig yta i degeln 4 X Stort 430 689 Hög Hög 5,75 Q1 Skummig yta i degeln 5 13.00 X Litet 430 754 747 Hög Låg 4 Q19 6 X Litet 430 736 Hög Låg 3 Q20 7 14.05 X Litet 430 745 728 Hög/ Medel 8 X Litet 430 720 Hög/ Medel Låg 2 xxx För låg temperatur för det lilla filtertvärsnittet Låg 3 xxx För låg temperatur för det lilla filtertvärsnittet

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 15 G707 Qualiflashmätning Datum: 2006-03-09 Prov- Tid Provställe Litet eller Kokill- Metall- Metall- Fyllhastighet höjd Q-steg index Ex. Behandling, behandlingstemp Fall- Antal Q- KOMMENTARER nr. Stort temperatur temperatur temperatur filter- i ugn vid hällning Hög/Låg Chargerar efter varje omgång om tre prov H= 2-4 s, A B C tvärsnitt L= ca 2 M=5-7s Noggrann avslaggning mellan varje skopa, förutom cm L= ca 15 s prov 2 o 3 1 9,45 X L 430 Ej mätt 743 M L 3,75 Q19 2 9,45 X L 430 Ej mätt 743 M L 4 Q18 3 9,45 X L 429 Ej mätt 743 M L 9 <Q1 Allt rann igenom. Tagit myntprov. Flussat med 35g Arsal 2120 vid 715 4 10,30 X L 430 Ej mätt 741 M L 5 Q14 5 10,30 X L 430 Ej mätt 742 M L 5,75 Q10 6 10,30 X L 430 Ej mätt 734 M L 6 Q9 7 11,05 X L 430 Ej mätt 739 M L 3 >Q20 8 11,05 X L 430 Ej mätt 740 M L - Rann bredvid filtret 9 11,05 X L 428 Ej mätt 736 M L 8,5 <Q1 10 11,30 X L 428 Ej mätt 721 M L - För låg temperatur för prov 11 13,15 X L 430 Ej mätt 741 M L 2 >Q20 12 13,15 X L 430 Ej mätt 737 M L 2,75 >Q20 13 13,15 X L 430 Ej mätt 734 M L 3 >Q20 13,50 Flussat med 40g Arsal 2120 vid 730 Tagit myntprov 14 13,55 X S 429 Ej mätt 732 M L 3 Q20 15 13,55 X S 430 Ej mätt 732 M L 9 <Q1 16 13,55 X S 430 Ej mätt 732 M L 8 <Q1 17 14,15 X S 429 Ej mätt 727 M L 6,75 Q4 18 14,20 X S 427 Ej mätt 722 M L 9,5 <Q1 Q-degel B slutade fungera i sista omgången

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 16 G707 Qualiflashmätning Datum: 2006-03-13 /MN Prov- Tid Provställe Litet eller Kokill- Metall- Metall- Fyllhastighet Fall- Antal Q- KOMMENTARER nr. Stort temperatur temperatur temperatur höjd Q-steg index Ex. Behandling, behandlingstemp A B C filter- i ugn vid hällning Hög/Låg Chargerar efter varje omgång om tre prov H= 2-4 s, tvärsnitt L= ca 2 M=5-7s Noggrann avslaggning mellan varje omgång cm L= ca 15 s Flussat m. Arsal 2120 35g innan prov 1 1 9,20 X S 430 Ej mätt 697 M L 3 Q13 Mätt tid från uppskopning till att hällningen börjar resp. från uppskopning tills att skopan är tom. 21/29 sekunder 2 9,20 X S 430 Ej mätt 702 M L 5,5 Q4 19/26 s 3 9,20 X S 428 Ej mätt 707 M L 9 <Q1 15/20 s 4 10,15 X S 430 Ej mätt 726 M L 9 <Q1 20/27 s 5 10,15 X S 429 Ej mätt 720 M L 6,5 Q4 20/26 s 6 10,15 X S 429 Ej mätt 720 M L 8,5 <Q1 23/27 s 7 Flussat m. 80g Arsal 2120 8 10,40 X S 430 Ej mätt 704 M L 6 Q3 25/30 s 9 10,40 X S 430 Ej mätt 718 M L 9 <Q1 17/21 s 10 10,40 X S 428 Ej mätt 723 M L 9 <Q1 18/25 s 11 Myntprov 12 11,10 X S 429 Ej mätt 702 M L 4 Q10 Missade tidsmätning 13 11,10 X S 430 Ej mätt 704 M L 10 <Q1 19/26 s 14 11,10 X S 428 Ej mätt 710 M L 4,75 Q9 18/25 s 15 11,40 X S 430 Ej mätt 692 M L 8 <Q1 16 11,40 X S 430 Ej mätt 708 M L 8,25 <Q1 17 11,40 X S 424 Ej mätt 707 M L 9 <Q1 18 13,35 X 429 Ej mätt 691 M L 1,75 Q17 Från fylld till tom skopa 37 s 19 13,35 X 430 Ej mätt 693 M L 5 Q5 Hälltid 6 s 20 13,35 X 429 Ej mätt 687 M L 6,75 <Q1 Från fylld till tom skopa 25 s 21 14,10 X 430 Ej mätt 688=>680 M L 4 Q6 Från fylld till tom skopa 39 s. Fördröjt hällandet för att simulera ev. "gångväg" med skopan, varvid tempen sjunkit ca 10 grader 22 14,10 X 430 Ej mätt 701=>690 M L 2,75 Q13 Från fylld till tom skopa 50 s Fördröjt hällandet för att simulera ev. "gångväg" med skopan, varvid tempen sjunkit ca 10 grader 23 14,10 X 430 Ej mätt 715=>705 M L 6 Q3 Från fylld till tom skopa 39 s Fördröjt hällandet för att simulera ev. "gångväg" med skopan, varvid tempen sjunkit ca 10 grader

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 17 G707 Qualiflashmätning Datum: 2006-03-27 /MN Prov- Tid Provställe Litet eller Kokill- Metall- Metall- Fyll- Fall- Antal Q- KOMMENTARER nr. Stort temperatur temperatur temperatur hastighet höjd Q-steg index Ex. Behandling, behandlingstemp filter- i ugn vid hällning Hög/Låg A B C tvärsnitt H= 2-4 s M= 5-7 s L= ca 15 s L= ca 2 cm H= ca 15 cm 2 X 80 g Arsal 2120 kl. 8.30 1 9.00 X Stort 430 Ej mätt 697 M L 6,75 <Q1 2 X Stort 430 Ej mätt 708 M L 5,75 Q5 3 X Stort 430 Ej mätt 699 M L 4,75 Q7 80 g Arsal 2120, noggrann avslagging Myntprov taget 4 10.00 X Stort 429 Ej mätt 706 L L 3 Q15 5 X Stort Ej mätt L L Filtret släppte, metallen rann bredvid 6 X Stort 427 Ej mätt 720 L L 9 <Q1 Ej mätt 80 g Arsal 2120, noggrann avslagging 7 10.45 X Stort 429 Ej mätt 702 L L 2 Q18 8 X Stort 430 Ej mätt 710 L L 3 Q16 9 X Stort 427 Ej mätt 710 L L 2 Q20 80 g Arsal 2120, noggrann avslagging 10 11.20 X Stort 430 Ej mätt 693 M L 3,25 Q12 11 X Stort 430 Ej mätt 699 M L 7 <Q1 12 X Stort 429 Ej mätt 702 M L 8,5 <Q1 80 g Arsal 2120, noggrann avslagging 13 12.20 X Litet 430 Ej mätt 743 L L 5,75 Q12 14 X Litet 430 Ej mätt 740 L L 2 >Q20 15 X Litet 428 Ej mätt 746 L L 1,5 >Q20 80 g Arsal 2120, noggrann avslagging 16 13.10 x Litet 429 Ej mätt 746 L L 1 >Q20 17 x Litet 429 Ej mätt 748 L L 3,25 >Q20 18 x Litet 427 Ej mätt 745 L L 4,75 Q16 19 14.00 X Litet 430 Ej mätt 756 L L 2,75 >Q20 20 X Litet 430 Ej mätt 759 L L 2,2 >Q20 21 X Litet 429 Ej mätt 755 L L 1,75 >Q20 80 g Arsal 2120, noggrann avslagging. Myntprov taget.

SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN 18 SYFTE INNEHÅLL ÄMNESORD NYCKELORD Syftet med studien har varit att undersöka Qualiflash -metodens reproducerbarhet genom att studera vilka faktorer som kan påverka resultatet. Rapporten innehåller resultat från ett större antal Qualiflash -mätningar där olika påverkande faktorer undersökts, såsom filtertvärsnitt, smältans fallhöjd samt fyllhastighet. Aluminium Kontrollmetoder Aluminium Qualiflash Kontrollmetoder Smältarenhet