UTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION

Relevanta dokument
Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

KOSTNADSEFFEKTIVITET AV HÄLSOCENTERS VERKSAMHET REGION VÄSTMANLAND

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm

HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE

Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt?

Idéer och exempel över sociala investeringar

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle oktober, 2013

Bilaga 1. MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp

SKL:s kongressmål och prioritering

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering Bilaga med beräkningsunderlag

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Kartläggning Dua Södertälje kommun

Det handlar om jämlik hälsa

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1

Aktivitetsansvaret. Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen

Kommunal tillväxt. 31 januari

Dialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

Vad är En skola för alla?

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser

Samordningsförbundet

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Vad är folkhälsovetenskap?

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Värdet och vikten av tidiga insatser

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Christina Wahlström, hållbarhetsstrateg Skandia och stiftelsen Idéer för livet

Materiella och strukturella faktorers roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå

STATISTIKBILAGA. Diarienummer: 2016/00403

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Tid för integration. Kommentarer. Mats Hammarstedt

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet

5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd

Arbetslösheten Ett försök att synliggöra människorna bakom statistiken

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Stockholm 2 september 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Utanförskap eller prevention?

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12

Utvecklingen av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i EU

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd

Arbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Hälsoekonomisk utvärdering av stressrehabs kliniska verksamhet

CERA medlemsbrev oktober 2017

UNGA MÅR ALLT SÄMRE ELLER?

Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Kommissionen för jämlik hälsa

Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsförvaltningen har gemensamt uppskattat målgruppens omfattning med utgångspunkt i nedan siffor:

Transkript:

UTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION Lennart Nygren, Inna Feldman, Anneli Ivarsson, Lars Lindholm, Wolfgang Lohr, Curt Löfgren, Anni-Maria Pulkki-Brännström, Klas-Göran Sahlén. Umeå universitet Presentation vid konferensen Ekonomiska effekter av sociala insatser, Gävle den 5 oktober 2018

UPPDRAG UNDER 2017-2018 Ny kalkylmodell för att förbättra beslutsstödet för insatser för socialt utsatta grupper. 1. Svenska registerdata som underlag ett livsloppsperspektiv 2. En utvidgad samhällsekonomisk analys 3. Ett effektmått i form av ökad livskvalitet (goda år) 2

OM DET SVENSKA REGISTERPROJEKTET Finansieras av Skandias stiftelse Idéer för livet Startade 1 april 2016 Inbegriper vidareutveckling av den svenska och danska Skandiamodellen Inbegriper utveckling av utbildningsinsatser och implementering Utgångspunkten är att generera data som ökar möjligheten för preventiva insatser så tidigt som möjligt i livet Möjliggöra för kommuner och andra aktörer att räkna på värdet av preventiva insatser i syfte att eliminera eller minska social exkludering 3

BUDGETBALANS ÄR ETT MEDEL ÖKAD VÄLFÄRD ETT MÅL - Ett vidgat fokus från enbart samhällskostnader/intäkter till att väga in även effekter i form av fler levnadsår med högre livskvalitet - Kalkylmodellen följer Socialstyrelsens riktlinjearbete. - Modellen ligger i linje med kommissionen för jämlik hälsa och dess fokus på medborgarnytta. (SOU 2017:47 ) 4

I sjukvård används kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) o livslängd + hälsorelaterad livskvalitet Utanför sjukvårdsområdet finns inga liknande generella mått för livskvalitet I projektet utvecklas ett sådant mått: Goda år (CALYs) o o UTÖVER LÄNGRE LIVSLÄNGD KAN UTBILDNING ÖKA LIVSKVALITETEN! livslängd + livskvalitet hälsa finns med som en av dimensionerna NEWS!: FORTE: Lars Lindholm, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, får 3 830 000 kr för projektet: Goda år - ett nytt mått för utvärdering av välfärdsinsatser. NEWS! 5th Global symposium on health systems research, Liverpool 8-12 Oct 2018. Providing policy-relevant evidence to local government decision-makers using economic evaluation and capability-adjusted life-years: a school drop-out intervention in Sweden Anni-Maria Pulkki-Brannstrom, Umeå University, Sweden 5

GODA ÅR - HANDLINGSFRIHET Stor handlingsfrihet kan till exempel uppnås genom att ha normal hälsa för sin ålder, ekonomiska resurser som gör det möjligt att väsentligen leva som man vill, och en sysselsättning som man i stort sett trivs med. Ett år med stor handlingsfrihet, tilldelas vikten 1,0 och blir då lika med ett gott år. År levda med till exempel dålig hälsa och arbetslöshet ger mindre handlingsfrihet, och den perioden får en vikt som är mindre än 1,0. (Lindholm, L. m.fl. 14 sep 2018 i Dagens Samhälle) 6

REGISTERDATA Utvecklingen av kalkylmodellen baseras i ett första steg på registerdata över befolkningen ett visst år (2015): SCB Socialstyrelsen I registren kan vi jämföra personer med olika utbildningsnivåer, diagnoser, ålder, kön m.m. Flertalet tänkbara insatser handlar om att lyfta personer utbildningsmässigt (eller att skapa förutsättningar för detta). Vi har genererat registerbaserade life tables för grupper med olika utbildning och kan där se hur t.ex. inkomster, bidrag, skatter, vårdkonsumtion etc. skiljer sig mellan dessa grupper. 7

INNEHÅLL I DEN GENERISKA KALKYLMODELLEN I modellen kommer bearbetade registerbaserade data att ligga, exempelvis: o Kostnader per offentlig sektor (kommun, landsting, stat) o o Skatter, transfereringar, m.m. Inkomster och livslängd I modellen kommer vissa bearbetade data att ligga, exempelvis: o Målgruppens medelvärde för förbättrad livskvalitet o Information om relevant referensgrupp Data som kommunerna/användarna måste lägga till: o Vald intervention o Antagna interventionseffekter (med angivande av referens) o Interventionskostnader 8

PRIORITERADE MÅLGRUPPER 2017-18 (REGISTERDATA FRÅN SCB OCH SOCIALSTYRELSEN) 1. Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) - Obehörighet till gymnasiet - Ofullständiga gymnasiebetyg 2. Arbetslöshet hos unga 3. Ekonomisk utsatthet (individ som mottagit försörjningsstöd) 4. Spelberoende 5. Alkoholmissbruk 6. Narkotikamissbruk 7. Självskadebeteende Dessa och flera målgrupper blir moduler i en generisk modell. 9

DEN GENERISKA MODELLEN BYGGER PÅ ATT ANVÄNDAREN SJÄLV DEFINIERAR INTERVENTION I modellen läggs exempel på interventioner in beroende på målgrupp. För UVAS-gruppen kan det vara t.ex.: Plug In, Supported Employment m.m. Hikikomori - projekt för hemmasittare. Finns i Göteborg, Uppsala, Umeå m.fl. Vänd frånvaro till närvaro t.ex. Vänersborgs kommuns arbete mot skolfrånvaro. Mötesplats Texas - Urkrafts arbete för unga med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar M.fl. exempel nationellt och internationellt 10

ETT EXEMPEL Skolavbrott à ej fullföljd gymnasieutbildning Life tables som underlag för jämförelse, se diagram: 11

1.00 TVÅ ALTERNATIVA LIVSBANOR 0.90 0.80 Män gymnasial utbildning Andel levande 0.70 0.60 0.50 0.40 0.30 ett förhindrat avhopp ökar livslängden med ca. 3 år Män förgymnasial utbildning 0.20 0.10 0.00 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 101 103 105 107

INTERVENTION FÖR ATT MINSKA AVHOPP FRÅN GYMNASIET Gymnasieklass med 30 studenter alla studenter får en mentor (10 t/år) 5 får individuell stödundervisning (80 t/år) Vi antar att 1 avhopp förhindras i varje klass à flyttas till livsbanan gymnasial utbildning Interventionskostnad blir 950 000 SEK per klass Lagrådsremiss 14 Feb 2018 13

KOSTNADSANALYS Kommun Samhälle Intervention + gymnasium 947 885 947 885 Ökad kommunalskatt och minskat försörjningsstöd -166 156 - Ökat produktionsvärde - -910 118 Ökad äldreomsorgskostnad 15 689 15 689 Nettokostnad 797 418 53 455 dyrt för kommunen! mer attraktivt från samhällsperspektivet 14

KOSTNADSEFFEKTANALYS Kommun Samhälle Nettokostnad 797 418 53 455 Vunna levnadsår +2.87 +2.87 Vunna goda år* +8.29 +8.29 Kostnad per vunnet levnadsår Kostnad per vunnet gott år 277 785 18 621 96 145 6 445 * CALY-vikter från pilot undersökning (2017): 0.8 per levnadsår för gymnasial utbildning och 0,7 per levnadsår för förgymnasial utbildning 15

KOSTNADSEFFEKTANALYS Kommun Samhälle Nettokostnad 797 418 53 455 Vunna levnadsår +2.87 +2.87 Vunna goda år* +8.29 +8.29 Kostnad per vunnet levnadsår Kostnad per vunnet gott år 277 785 18 621 96 145 6 445 * CALY-vikter från pilot undersökning (2017): 0.8 per levnadsår för gymnasial utbildning och 0,7 per levnadsår för förgymnasial utbildning 16

Länk till websida - inaktiv Tack för att ni lyssnade! 17

FORSKARGRUPPEN Lennart Nygren, professor, Socialt arbete projektledare, Umeå Universitet Anni-Maria Pulkki- Brännström, forskare, Epidemiologi och global hälsa Uppsala Universitet Inna Feldman, forskare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa Anneli Ivarsson, professor, Epidemiologi och global hälsa Lisa Harryson, forskare, Socialt arbete Lars Lindholm, professor, Epidemiologi och global hälsa Curt Löfgren, universitetslektor, Epidemiologi och global hälsa Wolfgang Lohr, Systemutvecklare, Epidemiologi och global hälsa Klas-Göran Sahlén, Forskare, Epidemiologi och global hälsa 18