Nr DiarieNr Ärendemening Föredragning/Sidnr

Relevanta dokument
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun

Boendeplan för Skellefteå kommun

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

BoPM Boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37

Befolkningsutveckling

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster

Bostadsförsörjningsprogram för Oxelösunds kommun

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

PM, februari Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen , 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

Skånes befolkningsprognos

Budget och planer för år

Rapport: Läget på bostadsmarknaden

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Bostadsförsörjningsprogram

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling

Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos

Nackas flyktingmottagande: statusrapport

Riktlinjer - Sociala bostäder

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun för år 2008

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

Ärende 27. Medborgarförslag om byggande av nya bostäder

T', s 17s. 1. Tjänsteskrivelse: Svar på motion (Ð om inköp av lägenheter för flyktingar 2. Motion angående inköp av lägenheter för flyktingar

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde

Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll.

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring

Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)

e län Boendeplanering

Bilagor Boendeplan NF

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER?

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Yttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända (Ds 2015:33)

Bostadspolitiskt program för Heby kommun

Planeringstal för befolkningsutvecklingen

Karolina Celinska Remissvar avseende betänkandet Bostäder att bo kvar i. (SOU 2015:85) N PUB

1. Tjänsteskrivelse: Svar på motion (Ð om inköp av lägenheter för flyktingar 2. Motion angående inköp av lägenheter för flyktingar VALLENTUNA KOMMUN

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

KS 19 6 NOVEMBER 2013

- Fortsatta studier. Studentarbeten

AB Svenska Bostäders överlåtelse av fastigheter/tomträtter i Hagsätra till Ikano Bostad i Hagsätra AB

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan år i Jämtlands län.

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1

Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende!

1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Integrationslyft för Järfälla.

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Regionala utvecklingsnämnden

5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan.

REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Stockholmsregionen växer

Minnesanteckningar förda vid Pensionärsföreningarnas Temadag Bo bra på äldre dar i Eventsalen, Koordinaten.

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

1. INLEDNING :1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD :2 Flyttmönster...

Motion av Leif Rönngren (s) om åtgärder för ökad rörlighet på bostadsmarknaden

!!" #$ %" &'( $ %'(,-#. $ /(#0 ( 1$!(. 23 #4$ (-4!!(0 -# 23 (,,( $ %". #-'0 '/0 '0!. $ 5656 ) # * + )+

Tid: Onsdagen den 11 december kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

RAPPORT 4: FÖRDJUPNING Skåne län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn

Vård- och omsorgsprogram

INFORMATION. Angelika Lunnari, Kommunarkitekt

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Inledning 2. Sammanfattning 3. Kartläggningens upplägg och genomförande 4. Syfte och frågeställningar 4. Socialstyrelsens definition 5

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Under arbetets gång har samråd skett med Hebys grannkommuner, intressenter inom kommunen, Länsstyrelsen och Regionförbundet i Uppsala län.

få hyresbostäder? Rapport januari 2010 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Foto: CC Flickr Steffe.

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun

Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till våldsoffer

Transkript:

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare med flera Kommunstyrelsen Tid och plats: Kommunstyrelsen kallas till sammanträde 2012-10-24, 13.30 Kommunhuset 293. Catharina Fredriksson Ordförande Susanna Shaibu Sekreterare Nr DiarieNr Ärendemening Föredragning/Sidnr Informationsärenden 1. KS.2012.2 Information från kommunchefen Charlotte Johansson 2. KS.2009.131 Nulägesrapport Slutredovisning för Björntorps boende Beslutsärenden 3. KS.2012.73 Bostadsförsörjningsprogram för Oxelösunds kommun - remissversion 4. KS.2012.2 Delgivningar Arbetsutskottets beslut Kommunchefen får i uppdrag att komplettera beslutsförslaget med fler remissinstanser. Magnus Pettersson 14.00 Karin Lönn 14.30 Sid 3 45 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag. 5. KS.2012.3 Anmälan av delegationsbeslut 47 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag. Till Kommunfullmäktige 6. KS.2012.59 Svar på motion om införande av Lagen om valfrihet (LOV) 49 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Motionen avslås. Catharina Fredriksson (S) mfl 2. Motionen bifalls. Solweig Ericsson-Kurg (FP) mfl 7. KS.2012.18 Svar på motion om minivindkraftverk på kommunala fastigheter 65 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag. 8. KS.2012.31 Genomgång av balanslistan 73

Förslag till Bostadsförsörjningsprogram Oxelösunds kommun Remissversion 2012 10 03

Innehåll INNEHÅLL...1 INLEDNING...2 MÅL...3 BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DEMOGRAFI...4 ARBETSPENDLING...6 EFTERFRÅGAN OCH BEHOV AV BOSTÄDER...7 FÖRDELNING AV BOSTÄDER...8 BOENDESEGREGATION...9 BOSTADSTYPER DÄR DET RÅDER BRIST...10 BOSTADSPRISER...11 GRUPPER SOM HAR SÄRSKILT SVÅRT ATT FÅ BOSTAD...12 ARBETET MED BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN...20 AKTUELLA UTMANINGAR...25 LAGSTÖD...26 1

Inledning Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planeringen för att utveckla boendet är därför en viktig del i kommunens strategiska planering och är nära sammanbundet med en positiv utveckling inom viktiga områden såsom arbetsmarknad, utbildning, hälsa, familjebildning och ekonomisk tillväxt. Riktlinjer och strategi för bostadsförsörjningen I Sverige ansvarar staten för de rättsliga och finansiella förutsättningarna för boendeplaneringen. Då det finns stora lokala skillnader i förutsättningar har kommunerna ansvar för bostadsförsörjningens planering och genomförande. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383 med tillägg SFS 2002:104) står att kommunen har ansvar för att planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjning bereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska enligt samma lag antas av kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod. Riktlinjerna bör visa vad kommunen vill med det befintliga bostadsbeståndet och med planerade nybyggda områden. Strategin ska visa hur boendet och bostadsbeståndet ska utvecklas i olika delar av kommunen. Det är vanligast att riktlinjerna anges i ett särskilt program eller plan. Det är också vanligt att kommunerna redovisar riktlinjer för bostadsförsörjningen i sin översiktsplan. En översiktsplan visar i stora drag hur mark och vatten ska användas i framtiden. Den är en vision om kommunens utveckling och vägledning för invånare, företag, kommunen och andra myndigheter, men är inte juridiskt bindande. Oxelösund Föreliggande bostadsförsörjningsprogram avser perioden 2013-2015 och är såväl en lägesbeskrivning om boende i kommunen, som ett underlag för framtida åtgärder. Genom att väga samman utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden med kommunens utveckling och mål, så ges en bild av kommunens behov av nya bostäder. Detta bostadsförsörjningsprogram utgör tillsammans med kommunens översiktsplan de riktlinjer som lagen kräver. 2

Mål Kommunens mål och prioriteringar för boendet i Oxelösund anges i Vision 2025 samt i Mål- och budget 2013-2015. Livet i Oxelösund präglas av havet och skärgården med ett varierat, attraktivt boende. Här finns attraktiva boendemiljöer med kvalitativa och varierade bostäder. (ur Vision 2025) Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal servicenivå. (Kommunmål) Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar. Äldre med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad. (Prioritering under planperioden 2013-2015) Kustbostäder ska fortsätta att bygga minst två hissar per år i det befintliga fastighetsbeståndet. Alternativt genomföra andra bostadsanpassningar för ökad tillgänglighet t ex anlägga marklägenheter. Kustbostäder ska ha regelbundna och goda kontakter med kommunens socialtjänst. Bolagets sociala ansvar skall kombinera koncernnytta med en affärsmässighet. (ur Kustbostäders ägardirektiv ur Mål- och budget 2013-2015) 3

Befolkningsutveckling och demografi Allmän befolkningsutveckling Hushållens sammansättning, inkomster samt värderingar och livsstil påverkar efterfrågan på bostäder. Det är därför intressant att studera detta dels på riksnivå men framför allt på region- och kommunnivå. Riket Sveriges befolkning ökade med cirka 67 000 personer under år 2011. Ökningen berodde delvis på att antalet födda var drygt 21 000 fler än antalet avlidna. De senaste tio åren har antalet födda barn årligen ökat i Sverige. Huvuddelen av befolkningsökningen berodde på att invandringen till landet var större än utvandringen. Drygt 45 000 fler personer invandrade under år 2011. Regionen Södermanland är en region i stark tillväxt som kräver en väl fungerande bostadsmarknad. De senaste tio åren har Södermanlands befolkning ökat med mer än 17 000 nya invånare. Inflyttning har under 2000-talet svarat för ökningen, däremot har födelseöverskottet minskat. Kommunen Befolkningsförändringen skiljer sig över landet. Endast en fjärdedel av kommunerna med mindre än 25 000 invånare ökade sin befolkning under 2011. Oxelösunds kommun ökade sin befolkning under 2010 med 67 invånare och 2011 med 57 invånare. Oxelösunds gynnsamma läge utifrån tillgängligheten på arbetsmarknaden kan antas vara en bidragande orsak till ökningen. Folkmängdsökningen under året beror främst på ett positivt flyttnetto, det vill säga att det är fler personer som flyttar in till kommunen än ut. Ökningen förväntas fortsätta de närmaste åren. 2016 beräknas folkmängden uppgå till 11 422 invånare. Detta förutsätter en god tillgång på bostäder eftersom ökningen till stor del förväntas bero på inflyttning. 11450 Antal kommuninvånare (prognos) 11400 11350 11300 11250 antal. 11200 11150 2011 2012 2013 2014 2015 2016 4

Oxelösund Befolkningens åldersfördelning i Oxelösund är ojämn med en stor andel äldre. Den största åldersgruppen är i dag i 65-årsåldern. Detta ställer stora krav på tillgången till bostäder för äldre för den närmaste 25-årsperioden. Även antalet ungdomar i 20-årsåldern är relativt stor. Denna grupp förväntas efterfråga eget boende. 5

Flyttmönster Riket Efterfrågan på bostäder påverkas ofta på ett direkt sätt av hur flyttmönstret ser ut. I genomsnitt flyttar en svensk drygt tio gånger under sin livstid. De flesta flyttningarna sker inom samma ort eller kommun. Förändringar i familjestorlek och inkomst är ofta drivkraften bakom de korta flyttningarna, medan motsvarande, för de långväga, ofta handlar om utbildning och arbetsmarknad. Flyttningar är även åldersrelaterade. Det är främst unga människor i åldern 20 30 som flyttar både kort- och långväga inom landet. Regionen I åldersgruppen unga 20-30 år har vårt län ett negativt flyttningsöverskott, ungdomar flyttar för att studera eller börja arbeta. I alla andra åldergrupper är flyttningsöverskottet positivt. Kommunen Oxelösunds kommun Sammantaget kom 52 procent av dem som flyttade till kommunen 2011 från annan kommun i Södermanland. 62 % flyttade till annan kommun i Södermanland. Flyttningsnettot var positivt, + 67 personer. Bland ungdomar 18-24 år vad det -11personer, alltså fler som lämnade kommunen än som flyttade hit. 70 60 50 40 30 20 10 Invandringsöverskott Inrikes flyttningsöverskott Födelseöverskott- Folkökning 0-10 1-20 Arbetspendling Oxelösunds kommun 3 107 personer bodde och arbetade i Oxelösunds kommun. 2011 2 064 arbetade i Oxelösund men bodde i en annan kommun. 1 794 bodde i Oxelösund men arbetade i annan kommun. 6

Efterfrågan och behov av bostäder Brist, balans och överskott Om det råder bostadsbrist eller inte är till stora delar en bedömningsfråga. Enligt Boverkets nuvarande definition anses det råda brist på bostäder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden, som helhet betraktad, präglas av ett överskott. Problemet är kanske snarare att anpassa bostadsbeståndet till de behov som finns, till exempel få fram billiga hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån. Det handlar också i många fall om att tillgänglighetsanpassa beståndet efter den åldrande befolkningens behov. Rapporterad brist på bostäder innebär inte alltid detsamma som nybyggnadsbehov. Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan även vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. Att en kommun uppger bostadsbrist innebär visserligen i de flesta fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Bostadsbrist innebär inte nödvändigtvis bostadssociala problem, som trångboddhet och omfattande andrahandsuthyrning. I vilket fall som helst kan det krävas lokala insatser inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Regionen De senaste tio åren har Södermanlands befolkning ökat med mer än 17 000 invånare. Under den tiden har det endast tillkommit 7 400 nya permanenta bostäder i nyproduktion och permanentning av fritidshus. Enligt länsstyrelsens bedömning finns ett behov av årlig utökning med mer än 1 500 bostäder. Enbart nyproduktion kan inte lösa bristen på bostäder. Den måste i stor utsträckning lösas i det befintliga beståndet. Oxelösunds kommun redovisar i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2012 en brist på bostäder i samtliga delar av kommunen. Bedömningen i nuläget är att bristen inte har lett till bostadssociala problem i någon större utsträckning. I samma undersökning anges ett förväntat bostadsbyggande under 2012 med 33 lägenheter och för 2013 med ytterligare 36 lägenheter. Den förväntade utvecklingen är att bristen med detta kommer att minska. Troligen kommer inte de lägenheter som planerats för 2012 att vara färdigställda förrän i januari 2013. 7

Fördelning av bostäder Oxelösund Riket Allmännyttan 21 % 17,5 % Bostadsrätter 33% 22 % Privata hyresvärdar 8% 17,8 % Äganderätter 38 % 42 % Flerbostadshus 57 % 56 % Källa: SABO Allmännyttans intresseorganisation.2012 samt SCB Allmännyttan Riket Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyresgästerna inflytande. De flesta kommuner har minst ett allmännyttigt bostadsföretag. Den allmännyttiga sektorn står nu för cirka en femtedel av bostadsmarknaden i Sverige och ungefär hälften av hyresmarknaden. Trenden är att de outhyrda lägenheterna i allmännyttan minskar. Oxelösunds kommuns allmännyttiga bostadsföretag är Kustbostäder AB, ett av kommunen helägt bolag. Kustbostäder äger och förvaltar totalt 1 200 lägenheter i olika delar av kommunen. Det motsvarar 72% av kommunens hyresrätter. Lägenheterna fördelas efter ett kösystem. Det finns kunder med särskilda behov som prioriteras. På bolagets hemsida fanns sex lediga lägenheter 2012-10-02. I Kustbostäders ägardirektiv för 2013 anges bl. a: Kustbostäder ska fortsätta att bygga minst två hissar per år i det befintliga fastighetsbeståndet. Alternativt genomföra andra bostadsanpassningar för ökad tillgänglighet t ex anlägga marklägenheter. Kustbostäder ska ha regelbundna och goda kontakter med kommunens socialtjänst. Bolagets sociala ansvar skall kombinera koncernnytta med en affärsmässighet. I delårsrapporten 2012 uppges: Dialogen med socialtjänst är ett löpande arbete med den bosociala arbetsgruppen som träffas 4-6 gånger per samt vid behov 8

Privata hyresvärdar Oxelösund Privata hyresvärdar innehar 8% av bostadsbeståndet. För närvarande finns fyra privata bostadsbolag som presenterar sig på kommunens hemsida. Boendesegregation Forskning visar att geografisk koncentration av boende med sämre villkor ökar problemen och utanförskapet genom så kallade negativa grannskapseffekter. Risken att bli arbetslös eller stanna kvar i arbetslöshet tenderar att vara större om många i området är utan arbete. Liknande grannskapseffekter finns för andra indikatorer på utsatthet som skolresultat, hälsa och valdeltagande. Arbetet med boendesegregation är därför en av de största utmaningarna. Bostadsmarknaden är inte homogen. Hur upplåtelseform och hustyp distribueras geografiskt inom en kommun är ett grundvillkor för segregationsprocessen. Den etniska segregationen kännetecknas av att det finns en stark sortering som kan kopplas till upplåtelseformernas geografiska mönster samt en etnisk hierarki. Oxelösund: Boendet i Oxelösund är segregerat ur flera aspekter. Några exempel: Flest biståndstagare bor i kommunens centrala delar. Förskolan i centrala Oxelösund, Oxelö förskola, har en betydligt högre andel barn med annat modersmål än övriga förskolor. Majoriteten av alla nyanlända anvisas bostad i centrum. I D-skolan i centrala Oxelösund har 42 % av eleverna invandrarbakgrund. På Ramdalsskolan är det 8 % och på Peterslundsskolan är antalet så få att andelen inte anges i Skolverkets statistik. Det finns bostadsområden där enbar äldre och inga barnfamiljer bor. 9

Bostadstyper där det råder brist Viken typ av bostad som efterfrågas påverkas av boendekostnaden och den disponibla inkomsten. Boendeutgiften är ofta den största utgiften för hushållen och skiljer sig mycket åt mellan olika upplåtelseformer. Hushåll, boende i hyresrätt och bostadsrätt har ungefär lika höga boendeutgifter, medan boende i äganderätt betalar betydligt mer, bland annat beroende på att äganderätten i genomsnitt är betydligt större. Boendeutgifterna skiljer sig även åt mellan olika regioner. Detta gäller i synnerhet för bostadsrätter och äganderätt. Hyresrätter Med hyresrätten avses en lägenhet som man hyr av en fastighetsägare. Riket Bristen på hyresrätter är utbredd bland kommunerna. Flest kommuner uppger att det är brist på små lägenheter på 1 2 rum och kök. Bristen på medelstora lägenheter på 3 rum och kök har ökat samtidigt som efterfrågan på större lägenheter har minskat något, jämfört med föregående år. I Oxelösund finns hyresrätter dels i allmännyttan och dels hos privata fastighetsägare. Efterfrågan är stor på hyresrätter och det råder brist på lägenheter i alla storlekar, framför allt 3 rum och kök och mindre. Bostadsrätter Med bostadsrätt avses en lägenhet i en fastighet som ägs gemensamt av dem som bor i huset. Riket En tredjedel av Sveriges kommuner bedömer att det är brist på bostadsrätter. Framför allt uppger kommunerna att det är brist på bostäder på 3 rum och kök. Efterfrågan på små lägenheter om 1 2 rum och kök ökar. Oxelösund Bristen på bostäder i Oxelösunds innefattar bostadsrätter, främst 3 rum och kök. 10

Äganderätter Med äganderätt avses att man själv äger sin bostad, inte bara rätten att använda bostaden, som i bostadsrätt. Tidigare förekom bostäder med äganderätt endast som småhus egnahem. Sedan 1 maj 2009 är det möjligt att bygga nya flerbostadshus med ägarlägenheter eller att bygga om byggnader som inte är bostadshus till ägarlägenheter. Riket Andelen kommuner som uppger att det finns brist på äganderätter minskar totalt sett. Av dem som har brist är nästan hälften små kommuner med färre än 25 000 invånare. I Oxelösund finns äganderätter i form av lägenheter i radhus och villor. Även i denna bostadstyp råder brist. Bostadspriser Låga bostadspriser kan locka personer att bosätta sig i en kommun. Samtidigt kan det avskräcka från köp av bostäder då oro kan finnas för en negativ prisutveckling som medför förlust. Det genomsnittliga försäljningspriset ger en indikation på betalningsviljan för bostäder i ett område. För att bedöma om det ska vara intressant för en byggherre att producera bostäder i ett visst område måste försäljningspriser relateras till produktionskostnaden. I Oxelösund är bostadspriserna generellt sett låga både i jämförelse med riket och regionen. Prisutvecklingen har sedan 2007 varit lägre både i jämförelse med grannkommunen Nyköping och med regionen som helhet. Enligt Fastighetsbyrån har villapriset sjunkit med 16% i Oxelösund det senaste året. Prisutvecklingen ser emellertid olika ut i olika områden. 11

Grupper som har särskilt svårt att få bostad Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjningen. Varje kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Kommunen har dessutom ansvar att ordna bostad åt personer med fysiska och psykiska funktionshinder samt för äldre i behov av särskilt boende. Socialnämnden har vidare en viktig roll att på olika sätt bistå enskilda personer med en svag ställning på bostadsmarknaden så att denne kan få och behålla en bostad. Följande gruppers behov kan behöva belysas extra. Stora barnfamiljer Äldre Personer med funktionsnedsättningar Ungdomar Studenter Flyktingar och asylsökande Hemlösa Stora barnfamiljer Oxelösund Hyresvärdarna rapporterar ingen stor efterfrågan, på stora lägenheter (4 rok och större), det bedöms råda en bra balans mellan tillgång och efterfrågan. 12

Äldre En boendemiljö som upplevs som trygg och säker, är tillgänglig och stimulerar till grannkontakter kan beskrivas som hälsofrämjande. God tillgänglighet och användbarhet har ett positivt samband med god hälsa. Naturliga mötesplatser är viktiga. En attitydförändring sker mot mer eget ansvar för ett anpassat boende på äldre dar. Kommunernas ekonomi kommer inte att medge att kommunerna tar hela ansvaret. Landet har en åldrande befolkning och färre i produktiv ålder. I Oxelösund. finns ett behov av bostäder för äldre. Både gruppen över 80 år och gruppen 65-79 år kommer att öka de närmaste åren enligt prognos från SCB. Det troliga är att ökningen kommer att fortsätta även efter 2016. 2600 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 antal 80+ antal65 79 trend80+ trend 65 79 Källa: statisktik från SCB samt egen bearbetning Pensionärsföreningarna har varit aktivt pådrivande för att öka utbudet av lämpliga bostäder, bland annat genomfördes en enkät 2009. Den visar på behov av lägenheter när man väljer att flytta från sin villa. De flesta önskar lägenheter i markplan eller högre upp med hiss. Hyresbostäder i attraktiva områden efterfrågas. Samtidigt finns en oro för alltför höga hyror. 13

Bostadsanpassning Allt fler önskar att bo kvar i egen bostad på äldre dar. En anpassning av befintliga lägenheter efter behov kan vara en möjlighet. Det kan avse hissar, dörrautomatik, ramper mm. I Oxelösund pågår tillgänglighetsanpassning genom installation av hissar i Kustbostäders fastigheter. Uppdraget enligt ägardirektivet är minst två hissar per år vilket är en låg takt i förhållande till behovet. Kommunen beviljar bidrag till bostadsanpassning i både flerbostadshus och villor. 2011 beviljades 194 bidrag och 1,5 mkr betalades ut. Flest mottagare var i åldern 70-84 år. Kommunen arbetar aktivt för att möjliggöra för äldre att bo kvar i eget boende bl. a genom att styra resurser mot hemvård. Samtidigt bör behovet av social samvaro för god livskvalitet beaktas. För närvarande finns Mötesplats Björntorp samt Seniorkafé som är öppna för alla seniorer. Seniorbostäder Seniorbostäder är vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, till exempel 55 år och äldre. Det behövs inte något biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att flytta in. Någon entydig definition av vad som ska räknas som seniorbostäder eller några regler för hur de ska vara utformade finns inte. Bostäderna är dock ofta utformade utifrån äldres behov av god tillgänglighet och en del seniorbostäder har gemensamma utrymmen för samvaro och aktiviteter. Det kan också finnas kök och matsal för gemensam matlagning och för umgänge. I Oxelösund finns för närvarande inte några seniorbostäder. Diskussioner pågår med byggherrar som kan vara intresserade av att bygga denna form av bostäder. Kommunen kan anvisa lämplig mark. Den enkätundersökning som pensionärsorganisationerna genomförde 2009 visar att intresset är stort. 14

Trygghetsbostäder Med trygghetsbostäder avses bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ytterligare ett krav är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år. Biståndsbeslut fordras inte. Den 1 juni 2007 trädde investeringsstödet till äldrebostäder i kraft. Stödet ska stimulera nybyggnad eller ombyggnad som innebär ett nytillskott av äldreboenden. Stöd ges till bostäder som räknas som särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen och från och med den 1 januari 2010 även till trygghetsbostäder. Beslutet om investeringsstöd gäller till och med 31 dec 2014. I Oxelösund pågår för närvarande byggnation av Vitsippan som är ett trygghetsboende. De 37 lägenheterna beräknas vara klara för inflyttning i januari 2013. Byggnationen sker i kommunal regi via Kustbostäder AB. Statligt investeringsstöd är beviljat. Diskussioner pågår med andra entreprenörer om ytterligare lägenheter i andra områden. Det finns efterfrågan på lägenheter i trygghetsboende, i dagsläget står ca 10 personer i kö. (okt 2012) Äldre med behov av särskilda boendeformer Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre personer som behöver särskilt stöd. För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Forskning visar att behovet av platser för dementa kommer att öka. I Oxelösund finns två särskilda boenden, Björntorp och Sjötången med totalt 135 lägenheter. Avdelningar för personer med demensdiagnos finns. För närvarande motsvarar detta efterfrågan som dock sannolikt kommer att öka i framtiden. 15

Personer med funktionsnedsättningar Det är kommunen som enligt LSS-lagen 1 samt Socialtjänstlagen 2 har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för personer med funktionsnedsättning. För att kunna bo i anpassat boende med stöd krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Bostäder med särkskild service beviljas utifrån behov och ska verkställas utifrån individens behov. Oxelösund Individuella behov ska styra boendeformen och inriktningen är att komma bort från gruppbostäder till förmån för ökad självständighet. Bedömningen är att behovet av anpassat boende kommer att öka. Vi kommer under de närmaste åren att se ett ökat antal unga vuxna som ska erbjudas möjlighet som andra att flytta hemifrån. Vård- och omsorgsförvaltningen har kontinuerliga möten med Kustbostäder för planering och det finns möjlighet till förtur i kön till lägenheter. Ungdomar I Oxelösund råder brist på små lägenheter vilket gör det svårt för ungdomar som vill flytta hemifrån att få egen bostad i kommunen. För närvarande pågår ombyggnation till små lägenheter av Humlen (f d Briggen) i centrala Oxelösund. De 15 nya lägenheterna kan avhjälpa bristen något. Studenter Oxelösund Avståndet till universitet och högskola gör att det inte finns behov av studentbostäder för eftergymnasiala studier. Utvecklingscenter friskola, en gymnasieskola i Oxelösund, tar emot elever även från andra kommuner. Skolan har tillgång till elevbostäder på Gärdeskolan, ca 10 st. i dagsläget, vilket täcker behovet. 1 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (2001:453) 16

Flyktingar och asylsökande Definitioner enligt Migrationsverket. Flykting är den person som tvingats fly på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön eller sexuell läggning, eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Det finns olika sätt att få flyktingsstatus i Sverige. Dels genom att asylansökan godkänns i Sverige och dels genom att man mottagits i Sverige efter att ha fått flyktingstatus av FN. Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl), men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Under tiden som ansökan om asyl utreds ansvarar Migrationsverket för flyktingens uppehälle. Asylsökande kan anvisas s.k. anläggningsboende av Migrationsverket, men kan även ordna boende på egen hand. Det kan vara hos släktingar, vänner eller på annat sätt. Erfarenheten visar att många asylsökande senare önskar bo kvar i den kommun där de bott i väntan på besked om uppehållstillstånd. Migrationsverket sluter avtal med kommunerna om mottagande av flyktingar. I avtalet specificeras antalet platser för anvisning, då kommunen är skyldig att anvisa bostad samt antalet platser för nyanlända som bosätter sig på egen hand i kommunen. Kommunerna kan även sluta avtal om mottagandet, boendet och omsorgen för ensamkommande flyktingbarn. Integration Integration handlar om delaktighet. Integration på bostadsmarknaden bidrar till integration i samhället i vidare mening. Om människor har en bostadssituation som fungerar ökar möjligheterna att klara av andra delar av livet såsom arbete, utbildning och fritid. Om bostadssituationen inte fungerar minskar eller omöjliggörs dessa möjligheter. En särskilt viktig sak att framhålla i samband med detta är barnens uppväxtvillkor. Hur barn har det i sin inre och yttre bostadsmiljö kan vara avgörande för möjligheterna senare i livet. Oxelösund har ett avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen om att ta emot 20 flyktingar per år. Dessa personer har beviljats uppehållstillstånd (asyl). Enligt avtalet som gäller 2012 har kommunen skyldighet att ordna bostad åt 10 av dessa, de som kommer från anläggningsboende. I samarbete med Kustbostäder görs en planering på årsbasis för att erbjuda bostäder. Samarbete förekommer även med privata hyresvärdar. Det vanligaste är att flyktingarna erbjuds boende i kommunens centrala delar. 17

I några fall har även bostäder i andra områden (Frösäng) erbjudits. Den geografiska spridningen är liten. Detta underlättar inte integrationen. Uppehåll som beviljats pga. anknytning (till flyktingar) har hittills inte påverkat behovet av de bostäder kommunen är skyldig att ordna. Inflyttningen av utrikes födda personer utan flyktingstatus har ökat. Det gäller även personer med flyktingstatus som har ordnat eget boende. Enligt uppgift från Migrationsverket finns för närvarande (okt 2012) 14 asylsökande personer med eget boende i Oxelösund. Kommunen har inte vetskap om hur de löst sin bostadssituation. Det är troligt att några av dem önskar bo kvar i kommunen om de får uppehållstillstånd beviljat. I Oxelösund finns för närvarande ett 70-tal asylsökande som bor i anläggningsboende enligt ett avtal mellan Migrationsverket och en privat hyresvärd. Avtalet löper till utgången av 2012. I nuläget tar Oxelösund inte emot ensamkommande flyktingbarn. Hemlösa Socialstyrelsens definition av begreppet hemlösa utgår från fyra situationer: 1. En person som är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. 2. En person som är intagen eller inskriven på antingen Kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller någon form av stödboende och beräknas bli utskriven inom 3 månader, men inte har någon bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. 3. En person som är intagen eller inskriven på behandlingsenhet eller någon form av stödboende och inte har någon bostad ordnad vid eventuell framtida utskrivning eller utflyttning. 4. En person som bor tillfälligt och utan kontrakt hos kompisar, bekanta, familj, släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontakt och som på grund av denna situation sökt hjälp eller varit i kontakt med socialtjänsten. Hemlöshet kan grundas både i sociala problem och i brist på bostäder. Är orsakerna till att en person stängs ute från bostadsmarknaden endast relaterade till sociala, psykiska eller fysiska problem hos den hemlöse själv, är hemlöshet en socialtjänstfråga. Det finns emellertid personer utan egna sociala eller andra problem som kräver vård, behandling eller socialt stöd men som inte kan klara av att få en bostad via den reguljära bostadsmarknaden. Problemet är då att det finns människor som inte av egen kraft och förmåga lyckas leva upp till de krav som fastighetsägare ställer på blivande hyresgäster. 18

I Oxelösund finns personer som enligt Socialstyrelsens definitioner är hemlösa, dock inga uteliggare. Denna grupp bedöms som förhållandevis stor i Oxelösund och består främst av personer med missbruksproblematik. Den sekundära bostadsmarknaden Den sekundära bostadsmarknaden finns i 220 kommuner, vilket motsvarar 76 procent. Den sekundära bostadsmarknaden är en samlande beteckning för kommunernas boendelösningar för personer som av olika skäl inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om lösningar med någon form av hyresavtal, vanligtvis andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Begreppet sekundär bostadsmarknad täcker in de fall när socialtjänsten hyr lägenheter av fastighetsägare och därefter hyr ut bostaden i andra hand till klienter. Totalt finns det för nuvarande omkring 13 400 lägenheter på den sekundära bostadsmarknaden. Fenomenet finns i fler kommuner än tidigare och omfattar även fler lägenheter jämfört med tidigare år. För att få fram dessa lägenheter har de flesta kommuner ett regelbundet samarbete med allmännyttan. Omkring 40 procent av kommunerna med en sekundär bostadsmarknad har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Oxelösund Socialtjänsten kan efter individuell prövning bevilja bistånd i form av ett kommunalt andrahandskontrakt på lägenhet eller träningslägenhet. För närvarande förekommer det ca 50 sådana kontrakt. Främst rör det personer som har/har haft missbruksproblematik eller betalningsanmärkningar. Det finns barnfamiljer inom den grupp som har denna typ av hyresavtal. Behovet är relativt konstant. De boende tar relativt sällan över kontrakten, ambitionen är att andelen ska öka. Planeringen görs i samarbete med Kustbostäder AB. Andrahandskontrakt tecknas även med privata hyresvärdar. 19

Arbetet med bostadsförsörjningen Kommunerna behöver verktyg för att genomföra sina strategier för bostadsförsörjningen. Planeringsförutsättningar Oxelösunds kommun är liten till ytan. Ungefär två tredjedelar av kommunens yta består av vatten. Industri- och hamnområde utgör tillsammans en femtedel av kommunens fastland vilket gör att stora delar av kommunen påverkas av dessa verksamheter. Ca 50 % av den yrkesarbetande befolkningen har sin arbetsplats inom industrin vilket gör industrin viktig för dagens Oxelösund. Samtidigt är Oxelösunds kommun en skärgårdskommun. Kommunen har en fantastisk skärgårdskaraktär som ger stora möjligheter till vattennära boende och ett rikt friluftsliv. Tillgången på tomtmark som är lämplig för bostadsbyggande är god. Planprocesserna Kommunerna är ansvariga för den planering som krävs för att marknaden ska kunna bygga. Färdigställandet av nya bostäder föregås av en relativt lång planeringstid och kommunerna har planmonopol. Bostadsmarknaden har genomgått stora strukturella förändringar under de senaste decennierna, från staten som risktagare genom statlig subvention och regleringar till att risken idag tas av kommuner, byggföretag och kreditgivare, vilket påverkar vad som byggs och hur mycket som byggs. Det är byggföretagens risk- och lönsamhetsbedömning som ytterst avgör om bostadsbyggande kommer till stånd. Detta gör att samspelet mellan byggbolag och kommunerna är av central betydelse och att kommunerna hanterar sitt planmonopol på ett korrekt och effektivt sätt. En medveten planprocess i dialog med medborgare och nationella myndigheter kan underlätta denna process. Oxelösund Planprocesserna är effektiva och demokratiska med mycket dialog. Allmänheten bjuds alltid in till minst ett samrådsmöte för att presentera och diskutera planförslaget. Processen tar vanligen 9-12 månader. 20

Översiktsplan 2010 Översiktsplan för Oxelösunds kommun 2010 har en tidshorisont fram till år 2020. Översiktsplan 2010 har utformats för att göra det lätt för medborgare och företagare att se vilka mål kommunen har för den framtida utvecklingen. Arbetet har dominerats av att trygga möjligheten till fortsatt industriell verksamhet samtidigt som platser för nya, attraktiva bostadsområden har tagits fram. Förslaget visar nya bostadsområden som skulle kunna rymma sammanlagt 400-500 bostäder i blandade upplåtelseformer. Översiktsplanen består av tre delar: Planbeskrivningen innehåller en summering av förutsättningar och behov för den framtida markoch vattenanvändningen i Oxelösunds kommun, exempelvis riksintressen, miljöoch riskfaktorer och allmänna intressen. Markanvändningskartan På markanvändningskartan har de slutliga avvägningarna av kommunens framtida mark- och vattenanvändning gjorts, med förutsättningarna, visionerna och de olika behoven som beskrivits i planbeskrivningen som grund. Markanvändningskartan innehåller generella rekommendationer för bebyggelse, grönstruktur och stränder. Den innehåller även mer platsbundna rekommendationer som kopplas med siffror till markerade områden, vilka gäller exempelvis ny bostadsbebyggelse eller utredningsområdens syfte. Miljökonsekvensbeskrivningen I denna del beskrivs den betydande miljöpåverkan som planen kan medföra. Detaljplanen Arbete med detaljplaner är ett verktyg för kommunen att förverkliga lokala politiska ställningstaganden om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utformas. Oxelösund: Gällande detaljplaner för Oxelösunds kommun finns på kommunens hemsida. (länk) 21

Markinnehav Att äga mark är ett betydelsefullt verktyg för kommunen när det gäller att kunna bedriva en aktiv bostadspolitik. Genom markanvisningsavtal kan kommunen även ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis när det gäller upplåtelseformer eller storlekar på bostäder. Oxelösund: Kommunen har antagit riktlinjer för försäljning av tomter. (länk) Markanvisningsavtal/exploateringsavtal upprättas. Allmännyttiga bostadsföretag Ytterligare ett verktyg i arbetet med bostadsförsörjning kan utgöras av kommunernas egna allmännyttiga bostadsföretag. Genom ägardirektiv har kommunerna, inom vissa ramar, möjlighet att använda sig av allmännyttan för bostadssociala syften och för att främja bostadsförsörjningen generellt. Oxelösund: Kommunens allmännyttiga bostadsföretag är Kustbostäder AB, ett helt kommunägt bolag. Bolaget bygger för närvarande Vitsippan, ett trygghetsboende. I övrigt ingår inte några ytterliga uppdrag om nybyggnation. Bolaget arbetar med tillgänglighetsanpassning genom installation av hissar. Kustbostäder har regelbundna och goda kontakter med kommunens socialtjänst. Det sociala ansvaret skall kombineras koncernnytta med en affärsmässighet Byggherrar Nybyggnation av bostäder kan utföras i kommunal regi men utförs oftast av andra byggherrar. Samarbete med externa byggherrar är därför ett värdefullt verktyg. Oxelösund: Nybyggnation av flerfamiljshus har inte skett mellan 2007 och 2011. För närvarande pågår byggnation av 37 lägenheter (hyresrätter) i Vitsippan. Lägenheterna uppförs i kommunal regi och är ett trygghetsboende för personer över 70 år. I dagsläget finns inga planer på ytterligare kommunala byggprojekt. Samtal pågår med externa byggherrar angående planerade och beslutade men ej påbörjade byggprojekt. Byggnation av två enfamiljshus pågår i privat regi. 22

Marknadsföring För att locka byggherrar framhåller byggindustrin vikten av att kommunerna marknadsför sig som attraktiva och att det finns bra kommunal service såsom skola och omsorg, eftersom detta är en viktig faktor för att locka till sig samt behålla invånare i kommunen. I migrationsforskningen pratar man om egenskaper en stad kan ha som antingen kan räknas som frånstötande eller som tilldragande. Tilldragande faktorer är de som lockar och gör att folk flyttar till eller stannar kvar på en ort. Faktorer som särskilt framhålls är behovet av mötesplatser, platsens skönhet och kvaliteten hos grundskolan. Just dessa aspekter är väldigt platsspecifika: man kan inte skicka iväg sina barn till en annan kommun och barnens välbefinnande påverkar ens eget. Stadens skönhet kan också vara viktigare än goda jobbmöjligheter. Snabba förbindelser till en stor region är viktiga, dessutom behöver kommunen kunna erbjuda hög kvalitet på boendet. Oxelösund Kommunens förutsättningar att erbjuda boende med hög kvalitet är goda. En allmän broschyr har tagits fram för att marknadsföra Oxelösund som en attraktiv bostadsort med ett havsnära läge och goda kommunikationer. Här berörs även kommunal service, utbildning och kultur. Även övrigt Informationsmaterial produceras där boende beskrivs på olika sätt för att attrahera inflyttare. Lediga tomter presenteras på hemsidan. Kommunen marknadsförs även genom direktkontakt med byggherrar för presentation av lämpliga platser för byggnation av både flerbostadshus och villor. Förmedling av bostäder Kommunal bostadsförmedling är ytterligare ett verktyg för bostadsförsörjning. De flesta kommuner saknar sådan. I Oxelösund finns ingen kommunal bostadsförmedling. Kustbostäder förmedlar bostäder i allmännyttan. I samarbete med kommunen lämnas förtur till vissa grupper. 23

Förväntade påbörjade byggprojekt 2012-16 Regionen Länsstyrelsen gör egna bedömningar av bostadsmarknadsbehovet. Skillnaderna mellan länsstyrelsens och kommunernas bedömningar är numera små. Utmaningen för kommunerna är att tillsammans med marknadens aktörer se till att uppskattat bostadsbyggande genomförs. Det bör startas byggande av minst 1500 bostäder i länet per år. Erfarenhetsmässigt kan länet i bästa fall få en nyproduktion på cirka hälften. Södermanlands kommuner, förutom Vingåker, Strängnäs och Trosa önskar en högre utbyggnadstakt än den de bedömt som trolig under de två närmaste åren. I Södermanland har över 3 000 fritidshus permanentats under de senaste 20 åren. Den utvecklingen förväntas fortsätta. Oxelösund Kommunen förväntar en påbörjad nybyggnation 2012-2013 med 69 lägenheter. Länsstyrelsen bedömer att behovet i Oxelösund är 80-100 nya lägenheter. I bilaga redovisas pågående, planerade och möjliga byggprojekt för perioden 2012-2016. Kommunen arbetar målmedvetet för möjliggöra omvandling av fritidsboende till permanentboende genom nya detaljplaner och framdragning av kommunalt vatten och avlopp. Så har gjorts i Lastudden, Danvik och på V.a Femöre. Omvandling av fritidshus till permanentboende är inte medräknat i den förväntade produktionen av 96 lägenheter. 24

Aktuella utmaningar Boendeplanering handlar om att analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet till följd av hur kraven och önskemålen från befolkningen förväntas utvecklas. Oxelösund För kommunens vidare utveckling är det viktigt att arbeta för ökad inflyttning vilket förutsätter tillgång på attraktiva bostäder. Särskilt aktuella frågor är, precis som i många andra kommuner, att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen (främst i centrum samt i havsnära lägen) En utmaning är bostadsförsörjningen för äldre samt för personer med funktionsnedsättning Åtgärder behövs för att öka integrationen. Det befintliga bostadsbeståndet behöver vårdas och utnyttjas på ett bra sätt. 25

Lagstöd Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Från och med år 2001 har kommunen ett särskilt ansvar att boendeplanera då lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, Lag (SFS 2000:1383 med tillägg SFS 2002:104), återupprättades. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Kommunen har till uppgift att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och främja att lämpliga åtgärder för boendeplaneringen förbereds och genomförs. Kommunen ska dessutom ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen omfattar. Målet är att personer med funktionshinder ska ha möjlighet att leva som andra. Att leva som andra innebär bl.a. att ha möjlighet att bo som andra - att ha ett eget hem med allt vad det innebär av trygghet och trivsel. En bostad som tillförsäkrar personer med omfattande funktionshinder goda levnadsvillkor är en av förutsättningarna för att nå lagstiftningens mål. Ett syfte med LSS är att säkerställa rätten till en sådan bostad. Socialtjänstlagen I Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) beskrivs kommunens ansvar att ordna bostad åt personer med fysiska och psykiska funktionshinder samt för äldre i behov av särskilt boende. Socialnämnden har vidare en viktig roll att på olika sätt bistå enskilda personer med en svag ställning på bostadsmarknaden så att denne kan få och behålla en bostad. Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag En ny lag trädde i kraft i januari 2011 gällande allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (SFS 2010:879). Lagen förtydligar definitionen av bolagen och ställer nya krav på hur verksamheten bedrivs. Förutsättningarna för kommunala bostadsaktiebolag och privata hyresvärdar blir likvärdiga och ska ge förutsättningar för en bättre fungerande bostadshyresmarknad. Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande. Bolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. För kommunen blir det således viktigt att ta fram ett bra underlag i form av en grundläggande behovs- och marknadsanalys liksom hållbara ekonomiska beräkningar för att kunna fatta rätt beslut om angelägna bostadspolitiska åtgärder. 26

Ny plan- och bygglag En ny plan- och bygglag (SFS 2010:900) trädde i kraft i maj 2011. I korta drag innebär den nya plan- och bygglagen ett antal nya förutsättningar för kommunens arbete med planering och bygglov. Planprocessen förenklas med ett antal justeringar av lagen. Bland annat slopas kravet på program före plan. Även av detaljplanens utställningsförfarande kommer att förenklas och istället kallas granskning. Förtydligande kommer att ske vad gäller kravet på att behov av grönområden, torg och lämpliga platser för utevistelse nära bostadsområden alltid ska beaktas samtidigt som bestämmelsen om att grönområde går före till exempel parkering om det inte finns utrymme för båda stärks. Därtill kommer det att införas bestämmelser om att det ska krävas detaljplan om byggnader bedöms ha en betydande miljöpåverkan, då ska inte bygglov anses vara tillräckligt. Den nya lagen ska även se till att den som ansöker om bygglov ska få besked inom tio veckor. Det ställs också högre krav på tillsynsverksamheten i kommunernas byggnadsnämnder. En viktig aspekt är också att integrera översiktsplaneringen med andra kommunala planer och program för skilda sektorer och intressen. Av särskilt intresse är sambanden med andra obligatoriska planer och program som kommunen ska göra enligt annan lagstiftning såsom riktlinjer för bostadsförsörjning. 27

Bostadsförsörjningsprogram Planförutsättningar bostäder Inflyttningsår för bedömt antal bostäder 2012-08-17 Område Detaljplan Anm 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunens tomter för egna hem 1 Område Inskogen Totalt finns 7 obebyggda tomter Detaljplan antagen 1980-03-17 2 3 4 6 7 Område Lastudden etapp 3 Totalt finns 3 obebyggda tomter Område Lastudden etapp 4-5 Totalt finns 5 obebyggda tomter Område Segelvägen Totalt finns 5 obebyggda tomter Vallsund/ Havsörnen 1-3 Område Västra Femöre etapp 1 Totalt finns 2 obebyggda tomter Detaljplan antagen 2008-03-27 Detaljplan antagen 2012-01-09 Detaljplan antagen 2009-10-08 Detaljplan antagen 2008-03-13 Detaljplan antagen 2012-03-08 Området ligger 5 km från centrum Omvandlingsområde 1 1 1 1 1 Omvandlingsområde 1 1 1 1 tomt osåld. Samtal med köpare pågår 1 2 1 1 2 1 Omvandlingsområde 2 VA begränsande C:\Documents and Settings\Sussha\Skrivbord\bostadsförsörjning\Bostadsförsörjningsprogram tabell.doc 2012-10-04 GM

Bostadsförsörjningsprogram Planförutsättningar bostäder Inflyttningsår för bedömt antal bostäder 2012-08-17 Område Detaljplan Anm 2012 2013 2014 2015 2016 samt 17 arrenden 8 Område Västra Femöre etapp 2 Detaljplanearbete pågår 1 3 Totalt finns 6 tomter samt 17 arrenden VA begränsande 9 Lilla Danviksholmen Detaljplan antagen 1997-02-27 1 10?? Höga Danviksholmen Holmen såld med 1 byggrätt 1 SUMMA kommunägda tomter 4 7 6 4 3 Ej kommunägda tomter 11 Område Danvik Antal tomter oklart Detaljplanearbete pågår för nybyggnation av enbostadshus 15 12 Område Kanalhusen Detaljplan finns. Detaljplan antagen 2007-07-09 Planering pågår för ändrad inriktning till färre antal tomter och 15 C:\Documents and Settings\Sussha\Skrivbord\bostadsförsörjning\Bostadsförsörjningsprogram tabell.doc 2012-10-04 GM

Bostadsförsörjningsprogram Planförutsättningar bostäder Inflyttningsår för bedömt antal bostäder 2012-08-17 Område Detaljplan Anm 2012 2013 2014 2015 2016 36 kedjehus. Husköpare saknas annan utformning. 13 Område Trossgränd Totalt finns 11 tomter Detaljplan antagen 2010-09-29 Samtal pågår för ev ändrad inriktning och annan utformning. 8 SUMMA ej kommunägda tomter 0 0 8 15 15 Områden för flerfamiljshus 14 15 Fastighet Barken m.fl. Detaljplan antagen 2 03-09-15 25 st tomter för enbostadshus. Samtal har förts om ändring av detaljplanen för flerfamiljshus Boviera Ny inbjudan till företaget. Markanvisning saknas 16 Fastighet Humlen 10, Briggen Bygglov finns för ombyggnad till ca 10 lägenheter Fasader har färdigställts. Arbete har stått stilla i något år men invändigt arbete pågår. 10 ~ 35 C:\Documents and Settings\Sussha\Skrivbord\bostadsförsörjning\Bostadsförsörjningsprogram tabell.doc 2012-10-04 GM

Bostadsförsörjningsprogram Planförutsättningar bostäder Inflyttningsår för bedömt antal bostäder 2012-08-17 Område Detaljplan Anm 2012 2013 2014 2015 2016 17 Område Femöre 2C Detaljplan antagen 2010-10-04 Ca 90 lägenheter i flerbostadshus fördelat i 6 huskroppar 28 28 18 19 20 21 Område Stenvikshöjden Område Villabacken Fastighet Vildvinet 2 10 mindre lägenheter Fastighet Vitsippan 37 hyreslägenheter SUMMA lägenheter i flerfamiljhus Program 2008-04-10 med tre olika förslag Program 2008-07-28 Detaljplanering pågår för del av fastigheten Detaljplan antagen 2008-10-15 1: ca 10 tomter för enbostadshus; 2: ca 20 kedjehus; 3: 7 st mindre flerfamiljshus, ca 40-60 lägenheter En blandning av bostäder, trygghetsboende, handel och kontor. Intressent finns. Samtal pågår Byggnation pågår för trygghetsboende. Inflyttning januari 2013 37 0 37 38 73 25 TOTALT 4 44 52 92 43 10 25 C:\Documents and Settings\Sussha\Skrivbord\bostadsförsörjning\Bostadsförsörjningsprogram tabell.doc 2012-10-04 GM

Bostadsförsörjningsprogram Planförutsättningar bostäder Inflyttningsår för bedömt antal bostäder 2012-08-17 Område Detaljplan Anm 2012 2013 2014 2015 2016 Andra tänkbara områden Seniorum 5 Ingen dp framtagen 22 Område Häggen C:\Documents and Settings\Sussha\Skrivbord\bostadsförsörjning\Bostadsförsörjningsprogram tabell.doc 2012-10-04 GM

STJÄRNHOLM 2. Lastudden etapp 3 3. Lastudden etapp 4-5 BRANNÄS 1. Inskogen VIVESTA ASPA INSKOGEN BARA 11. Danvik PETERSLUND DANVIK DANVIKS- HAGEN 6. Vallsund/Havsörnen 1-3 UTTER- BERGET VALLSUND JOGERSÖ SUNDA 18. Stenvikshöjden 13. Trossgränd RAMDALEN 14. Barken STENVIK FRÖSÄNG 19. Villabacken DALGÅNGEN 4. Segelvägen 21. Vitsippan CENTRUM 16. Briggen 20. Vildvinet 2 12. Kanalhusen GAMLA OXELÖSUND 10. Höga Danviksholmen 7. V Femöre etapp 1 17. Femöre 2C 8. V Femöre etapp 2 FEMÖRE 9. Lilla Danviksholmen

Sammanträdesprotokoll Blad 1 (3) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2012-10-24 () Dnr KS.2012.2 Delgivningar Kommunstyrelsens beslut Redovisade delgivningar läggs till handlingarna. Delges: Nyköping-Oxelösunds vattenverksförbund Protokoll 2012-09-06 Sörmlandskustens räddningstjänst Delårsrapport 2012 Regionförbundet Sörmland Protokoll 2012-09-06 Utbildningsnämnden Uppföljning av internkontrollplan 2012-09-27, 58 Onyx AB Delårsrapport 2012 Kultur- och fritidsnämnden Uppföljning av internkontrollplan 2012-09-18, 54 Nyköping-Oxelösunds vattenverksförbund Delårsrapport 2012 Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Blad 2 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2012-10-24 () Dnr KS.2012.3 Anmälan av delegationsbeslut Kommunstyrelsens beslut Redovisning av delegationsbeslut godkänns Bakgrund och sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av kommunstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det kommunstyrelsen fritt att återkalla lämnad delegation. Beslut: Beslutsfattare Beslutsdatum Punkt i del. ordn Beslutets innehåll i korthet Titti Kendall 2012-09-13 D.5 Tillsvidareanställning (byte av tjänst) Britt Sulonen Anna-Karin 2012-08-17 D.3 Tillsvidareanställning Anna Bergstén Forsberg Anna-Karin 2012-08-17 D.3 Tillsvidareanställning Kerstin Bergstén Bergström Anna-Karin 2012-08-17 D.3 Tillsvidareanställning Ylva Bergstén Selander Anna-Karin 2012-08-17 D.3 Tillsvidareanställning Carina Bergstén Åkerlind Jan Bood 2012-09-03 D.5 Ändring av sysselsättningsgrad Agneta Kämpe Titti Kendall 2012-09-20 D.5 Tillsvidareanställning (ändring av tjänstgöringsgrad) Tamara Soto De La Fuente Titti Kendall 2012-09-20 D.3 Tillsvidareanställning Anneli Lindkvist Titti Kendall 2012-09-20 D.3 Tillsvidareanställning Olga Pushkareva Titti Kendall 2012-09-20 D.3 Tillsvidareanställning Susanne Karlsson Titti Kendall 2012-09-20 D.3 Vik mer än 6 mån. Petra Adolfsson Jonaeson Titti Kendall 2012-09-20 D.3 Tillsvidareanställning Susanne Sjögren Gunilla Marklund 2012-09-21 B.9 Förlängning av avtal och tilläggsavtal med Femöre Marina AB Gunilla Marklund 2012-09-24 B.11 Arrende 7059-10-01-1002, inom del av Oxelö 7:40 Utdragsbestyrkande