Fältlägret Om utgrävningarna av danskarnas fältläger från Slaget vid Lund Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne
Fältlägret en liten utställning om utgrävningarna av danskarnas fältläger från Slaget vid Lund Ett urval av de föremål som hittades vid undersökningarna kompletterat med bilder från utgrävningarna kommer att visas i Regionmuseets faktarum Minnesluckan. Tanken är att besökarna ska få svar på just sina frågor. Därför har Regionmuseet också dukat upp med en uppsjö relevant och aktuell litteratur i ämnet där besökarna själva kan söka mer information via databaser och litteraturtips. En dukning som tillsammans med föremålens inneboende laddning förhoppningsvis lockar till ett avstamp för egen forskning om Skånska kriget, om Slaget vid Lund, men också om vilka prövningar människorna i bygderna sattes på där härarna drog fram eller där de slog upp sina fältläger. Och även om vi kan tycka att våld som ett sätt att lösa konflikter är förkastligt, så är det en aktuell företeelse även i världen idag. Kanske kan de slagfältsarkeologiska undersökningarna inspirera till diskussioner om hur vi ska förstå fenomenet våld? Är kriget en mänsklig drift? Krig medför inte endast att människor dör och blir fysiskt skadade. Många får mer eller mindre allvarliga chockskador. Det blodigaste slaget på nordisk botten, har Slaget vid Lund kallats. Men siffror från krigen under 1900-talen visar på att till de enorma dödssiffrorna tillkommer själsliga förluster som tar sig olika former. Hur reagerade man i strid? Vilka intryck bar man med sig när krutröken lagt sig och den värsta oordningen och förvirringen klingat av? The Story De gamla danska provinserna öster om Öresund - Skåne, Halland och Blekinge - hade hamnat i svenskarnas händer. Genom Skånska kriget 1676-1679 försökte Danmark återta det som förlorats vid freden i Roskilde 1658.
Måndagen den 4 december 1676 drabbade ärkefienderna Sverige och Danmark samman. Slaget vid Lund kom att bli det mest skoningslösa de båda arméerna utkämpat. I våras, 330 år senare, grävde Regionmuseet Kristianstads arkeologer tvärs igenom det stora fältläger där den danska armén gått i läger. Häften av alla soldater som i gryningen ställt upp med pikar, luntlåsmusköter, pistoler, värjor och kanoner för att gå ut i strid mot svenskarna kom att stupa. Den 10 november 1676 slog den danska hären läger upp på höjden, efter att ha passerat Kävlingeån och förstört bron efter sig. Platsen var strategiskt vald.
Vid den numera försvunna byn Skälshög hade danskarna en utomordentlig överblick norrut över Kävlingeåns dalgång. Lägret placerades också så att man lätt kunde bevaka och skära av vägarna mot Lund och Malmö, som var den enda staden av vikt som ännu var i svenskarnas händer. Svenskarnas trupper hade lidit, insjuknat och var illa medfarna efter att ha legat i läger strax utanför Helsingborg, i det som kom att gå under benämningen Lortlägret vid Bårslöv. De ville nå Malmö. Men även denna gång hade danskarna initiativet och styrde valet av lägerplats. Dagen efter att danskarna lagt sig i läger vid Skälshög anlände svenskarna till Lilla Harrie, där de gick i läger. Området förvandlades snart till ett gyttjigt helvete.
För att hålla hög stridsberedskap lade sig båda arméerna i läger i slagordning på två linjer med fronterna riktade mot varandra. Avståndet var inte större än att de hade varandra inom synhåll. Själva lägren var otympliga kolosser. Huvuddelen av soldaterna bodde sannolikt i tält, men där uppfördes också enklare träbyggnader åt officerarna. De båda kungarna bodde bättre. Den danske kungen, Christian V, inrättade sitt kvarter på Svenstorps slott, strax intill Skälshögslägret. Karl XI:s högkvarter var i Benstorp. Svenstorps slott Kätting Kniv Tältpinne
När du får oväntat besök, Gevalias reklamslogan, skulle förmodligen ha sänt helt andra signaler till ortsbefolkningen i de närliggande byarna vid denna tid. Fältlägren var ofantliga och krävande att ha som grannar. De upptog en yta på flera kilometer. I Skälshögslägret kamperade det under en månads tid mellan 14-15000 personer. Det var långt mer folk än vad som bodde i de flesta städerna vid denna tid. I Lund bodde det då ungefär 1700 personer. En stad tio gånger så stor som Lund växte fram på nolltid. Till den väldiga folkmängden sällade sig även tusentals krigsflyktingar, nasare, hantverkare av olika slag, tvätterskor och prostituerade, som uppehöll sig i och intill själva fältlägret. Dessutom bör där ha funnits omkring 10 000 hästar och dragdjur, kanoner och tusentals olika trossvagnar Håstad af danskarna nedbrutit Att skaffa fram ved, byggnadsmaterial, foder och mat till de båda lägren med uppemot 25000 man var ingen bagatell. Om man lyckades med att hålla samma ransoner som det kalkylerades för vid Karl XII:s fälttåg, så gick det bara i Skälshögslägret åt 13 ton kött/dag och lika mycket bröd (som skulle bakas).
Efter närmare en månads vistelse kan det knappt ha funnits en pinne att elda i grannskapet eller en höna kvar i byarna runt omkring. Hela bygden sattes på oerhörda prövningar. Byggnader och gärden gick åt. På åkrarna där Skälshögslägret legat påträffades vid undersökningarna massor av byggnadsdetaljer. Någon annan bebyggelse har där inte legat. Hela byar kunde monteras ner och forslas iväg i jakten på ved och material till trä baracker. Nit Gångjärn Krampa Eftersom de båda konungarna var på resande fot så pass länge under fälttåget, så lär det säkerligen av och till ha funnits diplomater och främmande sändebud i lägret. Kungen hade även med sig ett begränsat hov och tjänstemän regeringsarbetet måste ju skötas även i fält. Vissa officerare hade säkert också med sig familj och eget husfolk. Hur många det rörde sig om förblir gissningar. Men fynden vittnar om deras närvaro. Exempelvis så saknar en del dräktdetaljer som påträffades de militära särdragen. Mössmärke Sölja Knapp En svensk knapp i det danska lägret. En av knapparna har ett kungamonogram - motställda C under kronan. Kanske har den tillhört Karl XI:s livregemente som stod under ledning av Nils Bielke. Skälshögslägret blev inblandat i direkta stridigheter då Christian V med vänsterflygeln flydde från drabbningarna i dess inledande skede och försökte sätta sig i säkerhet i sitt fältläger. Det kungliga livregementet var med i den svenska styrka som bröt in i lägret. Den svenska knappen som hittades i det danska lägret. Nedan ses kungamonogramet med motställda C under kronan.
En kunglig kraftmätning. Förvånade konstaterade vi att det började dyka upp fragment av detonerade handgranater. Och inom vissa ytor hittade vi pistol- och muskötkulor med en förbluffande täthet. Merparten har med säkerhet avskjutits. Striden har främst involverat kavalleri och infanteri. Dessutom påträffades karteschkulor i järn och bly och flera fragment av grovt splitter från exploderade mörsarbomber. Striderna mellan den danska kungen Christian V och Karl XI och deras förband uppe vid Skälshögslägret tycks ha varit mycket mer omfattande och intensiva än vad man tidigare trott. På slagfältet inne vid Lund hann under tiden missmod och uppgivenhet sprida sig bland officerare och meniga. Hur kunde de båda kungarna vara borta från slagfältet så länge? Skälshögslägret ur E. Dahlbergs bataljmålningar
En del uppgifter tyder på att svenskarna for fram med en extrem brutalitet när de lyckats driva danskarna på flykt. Nils Bielke skriver att mycket folk blev nedgjort som tillförenade hade sig dit retirerat. Det fanns då också en del sjuklingar och sårade, officersfruar och diverse kanslipersonal kvar i lägret. Dahlberg beskriver att Karl XI lät massacrera een stoor deel siuka och andra som fienden i sitt läger hade qwar lembnat. Sannolikt utbröt en okontrollerad plundring av lägret. Skälshögslägrets plundring ur E. Dahlbergs bataljmålningar Förnaglingsspik Erövrade pjäser kunde vändas mot flyende fiender. Ett sätt att förhindra att de användes var att slå in speciella metallspik i kanonens fänghål.
Den karolinska kavalleritekniken var svenskarnas hemliga vapen, själva kilen i anfallet. Det kontinentala stridssättet, att från hästryggen i raka led avskjuta sina ryttarpistoler på avstånd och därefter med bibehållen rättning svänga tillbaka sist i ledet för omladdning, hade inför skånska kriget uttryckligen förbjudits i svenska armén. Istället satsade man allt på kavallerichocker vilket betydde anfall med blanka vapen i kilformiga uppställningar. Med dragna värjor red man rakt in i fiendelinjen, vilket var en klar brutalisering av striderna. Ryttare till häst, ur Karoliner av Alf Åberg och Göte Göransson, 1976
Pistolkula från hjullåspistol Pistolkula m pappershylsa fylld m krut Ur META 4/2004 Pistoler hörde främst till officerarnas och kavalleristernas utrustning. Vissa hade privata ryttarpistoler, men som vapen i strid är det tveksamt om de var så effektiva. För att åtminstone snabbare kunna ladda om har det i kulans gjuttapp surrats fast en pappershylsa fylld med krut en föregångare till patronen. Hjulåsnyckel till pistol Ryttarpistoler ur Karoliner av Alf Åberg och Göte Göransson 1976
Hästsko från en ardenner från 1800-talet jämfört med en hästsko från Skälshögslägret. Kavalleristernas hästar var små, men starka och uthålliga (jämför med hästskon till vänster som är från en ardenner). Mankhöjden låg på kring 1, 4 meter, ungefär som en modern ponny. De var smidiga och lätta att manövrera. Småväxtheten kompenserades till viss del av att kavalleristerna också ofta var små. Fragment av stigbygel Fragment av sporre
Varför inga gravar? I regel dog det fler soldater i fältlägren och under marsch än under de egentliga striderna vid 1600-talskrigen. I svenskarnas läger i Lilla Harrie räknar man med att det dog ungefär 100 personer om dagen ca 3000 man. Förhållandena var sannolikt något bättre i det danska lägret, men att samla så mycket folk på en begränsad yta var riskabelt. Den fruktade fältsjukan eller rödsoten, som var tidens namn på dysenteri, var en ständig följeslagare. Drygt 300 meter norr om platsen där vi haft våra undersökningar har man på 1960-talet stött på människoskelett vid dräneringsarbeten. Kanske ett uppslag för nya insatser?
Mera krig och våld Våldets mening Ett öronbedövande dån från kanonerna, ackompanjerat av kommandorop och trummor som manar på. Det olycksbådande rasslande, skallrande oljudet när kulor från hundratals grova musköter, druvhagel, kedjelod och karteschladdningar fyllda med allehanda skrot och flintskärvor slår i utrustning och kroppar och sliter upp fåror i mänskliga murarna av kött och blod. Hästar med genomskjutna bringor, uppfläkta bogar och avskjutna ben stegrar sig och brakar brölande i marken? Krutröken ligger så tät att det är stört omöjligt att skilja vän från fiende. Ljudet av värjor som korsas. Skräckslagen, men med krav på sig att döda. Oavsett vilket krig det gäller går knappt att föreställa sig vilka ohyggligheter de stridande ställts inför. Hur ska vi över huvud taget förstå fenomenet våld? Är det en mänsklig drift? Hur många var det egentligen som tog aktiv del i själva dödandet? Det blodigaste slaget på nordisk botten har Slaget vid Lund kallats. Men erfarenheter från 1900-talskrigen har visat att till de enorma dödssiffrorna på slagfältet tillkommer själsliga förluster som tar sig olika former. Hur reagerade man i strid? Vilka intryck bar man med sig när krutröken lagt sig och den värsta oordningen och förvirringen klingat av? Sugen på att gräva djupare i det mänskliga psyket? Förhoppningsvis kan följande litteraturtips inspirera till diskussioner om verkligheten bakom bataljmålningarna och dagens Total War - spel: Litteraturtips: Ledarskap under stress Larsson, G (red). 1999 Stressreaktioner och prestationer i livshotande situationer Psychological Effects of Combat Grossman, D & Siddle, B. K. 2000 Det ofullkomliga djuret Burenhult, G. 2002. Krig och Kultur - John Keegan 2003. Sista striden - Thomas Sörensen. 2004 Våldets mening - Makt, minnen, myt - Österberg, E & Lindstedt Cronberg, M (red). 2004.
Det Skånska kriget De gamla danska provinserna öster om Öresund - Skåne, Halland och Blekinge - hade hamnat i svenskarnas händer. Genom Skånska kriget 1676-1679 försökte Danmark återta det som förlorats vid freden i Roskilde 1658. Vill du veta mer? - länk http://www.foteviken.se/databaser/meny.htm Litteraturtips: Spelet om Skåne (Red E Osvald) 1993 Kampen om Skåne Askgaard, F. & Stade, A. (red) 1983 Kampen om Skåne under försvenskningstiden. Alf Åberg 1995 De kallades Snapphanar Kim Hazelius 2006
Slaget vid Lund Måndagen den 4 december år 1676 drabbade Sverige och Danmark samman i ett av de mest skoningslösa slag som de båda arméerna hade utkämpat. När krutröken lade sig, efter mer än sju timmars strider, hade båda arméerna förlorat hälften av sina soldater. En vanlig missuppfattning är att bataljen med en svensk seger inte hade någon strategisk betydelse, eftersom kriget inte kunde avgöras. Men, hade danskarna vunnit skulle den svenska armén sannolikt fått dra sig tillbaka och Skåne återigen blivit danskt. Slaget vid Lund är och förblir en av hörnstenarna i historien om det moderna Sveriges och Danmarks tillblivelse. Vill du veta mer om slaget? http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=845399 http://www.sr.se/cgi-bin/malmo/nyheter/artikel.asp?artikel=843521 http://svt.se/svt/jsp/crosslink.jsp?d=33782&a=580460 http://fof.se/?id=06648c http://www.sr.se/malmo/nyheter/artikel.asp?artikel=843521 länk http://www.k3.mil.se/livreg/article.php?id=1336 http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=170&vid=855 http://sydsvenskan.se/lund/article193699.ece http://www.hemul.m.se/natalia/slaget.html http://hd.se/inrikes/2006/04/24/dansk_laegerplats_skaane_graevs_ut/ http://hd.se/kunskap/2006/05/03/haer_stupade_9_000_sju_timmar/ http://hd.se/kunskap/2006/05/03/knae_vid_knae_oever_doedens_faelt/ http://hildebrand.raa.se/uv//projekt/syd/slagfaltsarkeologi/skalshog_1676.htm Litteraturtips: Slaget vid Lund. Kampen om Skåne Stade, A. 1983 Sextonhundrasjuttiosex. Minnet av historien, historien om minnet. Berättelsen om krigets år och det blodiga Slaget vid Lund. Föreningen Gamla Lund. Årsbok 78. Wahlöö, C & Larsson, G. 1996 Slaget vid Lund. Ett mord och icke ett fältslag - Wahlöö, C & Larsson, G. 1998 Massgraven vid Norra Nöbbelöv. En osteologisk undersökning utifrån spår av trauma Svensson, E. 2003 De kallades snapphanar Kim Hazelius 2006.
Slagfältsarkeologi Slagfältsarkeologin har vid flera tillfällen resulterat i att historien fått revideras. Omskrivningarna har ibland varit både smärtfulla och pinsamma. Historisk arkeologi i allmänhet, och slagfältsarkeologi i synnerhet, har gång efter annan påvisat bristerna i att enbart förlita sig på historiska källmaterial. Med vetskapen om att den skriftliga information som envåldshärskare och militära chefer väljer att lämna ut är minst sagt begränsad, så finns det all anledning att undersöka krigsskådeplatserna. Mycket av det som verkligen skett ligger dolt i marken. Nyfiken på att veta mer? länk http://hildebrand.raa.se/uv//projekt/syd/slagfaltsarkeologi/index.htm Litteraturtips: Archaeological Perspectives on the Battle of Little Big Horn Scott, D. D., Fox, R. A., Connor, M. & Harmon, D. 1989 Material Harm, archaeological studies of war and violence Carman, J (red). 1997 Blood Red Roses. The archaeology of a mass grave from the battle of Towton AD 1461 Fiorato, V., Boylston, A. & Knüsel, C. (red). 2000 Ett smärtfritt förflutet? rapport från Projekt Brännklint. Meta 2001:1 Löndahl, V. 2001 Two Men in a Trench. Battlefield Archaeology the key to unlocking the past Pollard, T. & Oliver, N. 2002 Långfredagsslaget. En arkeologisk historia. Upplandsmuseets Skriftserie NR 3. Syse, B (red). 2003 Slaget vid Landskrona 1677. Resultat från arkeologiska undersökningar av slagfältet vid Ylleshed. Meta 2004:4. Knarrström, B. 2004 Hur det egentligen gick till när Skåne blev svenskt. Slagfältsarkeologi kan kasta nytt ljus över historiska sanningar. Kulturmiljövård 2/04 Knarrström, B 2004 Slagfältsarkeologi i strykklass. Populär Arkeologi, nr 4. Englund, T & Knarrström, B. 2004 Slagfältet Knarrström, B. 2006.
Måndagen den 4 december år 1676 drabbade Sverige och Danmark samman norr om Lund. Det kom att bli ett av de mest skoningslösa slag som de båda arméerna hade utkämpat. När krutröken lade sig, efter mer än sju timmars stridigheter, hade båda arméerna förlorat hälften av sina soldater. Regionmuseet Kristianstad undersökte från den 24 april till den 8 maj i år det danska fältlägret. Utgrävningen av det så kallade Skälshögslägret, som ruvat på sina hemligheter i 330 år, genomfördes innan Lunds Energi grävde ner en fjärrvärmeledning mellan Lund och Eslöv. Efter det att undersökningarna avslutades i maj 2006 har ett nytt krafttag tagits för att kasta ljus över händelserna. I samarbete med Riksantikvarieämbetet i Lund, Lunds Universitets Historiska Museum och Kulturen i Lund och med ekonomiskt stöd från Craafordska Stiftelsen gjordes under en vecka i november 2006 en ny framstöt för att få grepp om fältlägrets utbredning och omfattning. En vanlig missuppfattning är att bataljen med en svensk seger inte hade någon strategisk betydelse, eftersom kriget inte kunde avgöras. Men, hade danskarna vunnit skulle den svenska armén sannolikt fått dra sig tillbaka och Skåne återigen blivit danskt. Slaget vid Lund är och förblir en av hörnstenarna i historien om det moderna Sveriges och Danmarks tillblivelse. Regionmuseets grävnings ledare i fältundersökningarna var arkeolog Lars Salminen, som också har initierat till ett samarbetsprojekt med många aktörer inom Regionmuseet. Projektet har resulterat i en utställning med en tillhörande dataportal och en omfattande litteraturförteckning. Vår förhoppning är att detta skall ge en inspiration till vidare intresse.