RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Relevanta dokument
Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Angående begäran om tillsyn av utsläpp av sediment i Vinne å i samband med tömning av Vinslövssjön på fastigheten Vinslöv 21:27, Hässleholms kommun

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Nedingen analyser 2011

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998

Avledning av vatten med diken

Dränering och växtnäringsförluster

Nytt utlopp för sjön Linden

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

Förstudie av området Odasjöslätt i Olofströms kommun

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Angående anlagd tröskeldamm i Verkmyraån/Hillesjön, Gävle kommun

Lägesrapport KVVP etapp 1

Styrelserummet, kontorshuset Klippans läderfabrik

Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Produktionsvåtmark för framställning av biogas

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Våtmarker och fosfordammar

Vilka av sjöarna ovan har en enligt kommunen ett stort socialt värde som kan äventyras om sjön utnyttjas för konkurrerande ändamål?

Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

VATTENDRAGSVANDRING 29 november MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo

Underlagskarta: Copyright Lantmäteriet GSD

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Målgruppen är varierad

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Restaurering av översilningsvåtmarken på Veberöds ljung

Miljöåtgärder i Rabobäcken

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

PM Uppsala 15 mars Förprojektering av våtmarker vid Ensjön

Hantering av massor i samband med grävmuddring på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna

Välkommen! Styrelsen Höje å vattenråd

Vårtäff 22 april 2017

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Utredning om dagvattenhantering för del av fastigheten Korsberga 1:1

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

Salems kommun

Förslag på program för referenskontroll inom Miljöprojekt Gusum

Ansökan om havsmiljöanslag för projektet Åtgärdsgenomförande i samverkan. Ansökan om projektmedel för 2012.

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten?

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn

Miljö- och byggnadsnämnden Plats och tid Centrumhuset, Högholmen, torsdag kl. 08:15-12:00

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Bilaga 1 Dagvattenutredning för Hällby etapp Exempel på system för dagvattenhantering

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma Norrtälje

Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Frågor och svar om bevattningsförbud och uttag av bevattningsvatten ur vattendrag och sjöar

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Sanering av Klippans Läderfabrik Etapp 3

Provtagning av strandbadvatten Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017

Dränering och växtnäringsförluster

Släketäkt gynnar gäddlek

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

drift av små, privata avloppsreningverk

Näringsrening i anlagda våtmarker

Resultatrapport StormTac Web

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Transkript:

RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning m.m. Projektägare har varit Hässleholms kommun, Tekniska förvaltningen och i projektet har även Vinslövsalliansen deltagit. Vinslövsalliansen är en opolitisk ideell förening som arbetar med frågor som rör Vinslöv. FÖRUTSÄTTNINGAR

Anlagd genom dämning ca 1959-60 Vattendom 1959 Ca 3 ha vattenyta Ligger i Vinne å som är biflöde till Helge å Avrinningsområde till sjön är ca 3000 ha Medeldjup ca 0,5 meter innan rensning En mindre rensning har gjort tidigare (ca 1980) med något oklar omfattning Äldre fisktrappa fanns vid utloppet FAKTA OM VINSLÖVSSJÖN

Förarbeten påbörjades tidigt under 2015 med planering av genomförandet. Det Plan A var att köra upp sedimentet på den nedlagda deponin i Vinslöv. Hässleholms miljö AB är verksamhetsutövare på deponin. En kvalitetsmätning gjordes av sedimentet som visade att det var ett relativt rent sediment och att det skulle vara lämpligt att använda som täckmaterial på den f.d. deponin. En preliminär plan upprättades för utläggning av schaktmassorna. Själva tömningen planerades att genomföras med hävert eftersom det var osäkert hur löst sedimentet var och man visste också att bottenluckorna i dämmet var delvis täckta med sediment. Att tömma med häver innebär en flödesbegränsning vilket gör att man tömmer sjön långsamt. Regleringen sker genom vilket antal rör man väljer. Det gjordes även en planering hur sedimentfällor skulle arrangeras. FÖRARBETE

BEFINTLIG KONSTRUKTION

Själva tömningen påbörjades 1 april och beräknades ta ca 1 månad. Detta tidschema var beroende av inkommande flöde till sjön. Eftersom det var väldigt nederbördsrikt under april t.o.m. mitten på juli försenades projektets tömningsfas. Sjön var nedtömd och luckorna öppnades och dagen efter kom det ett stort regnväder med ca 40 mm nederbörd. Det gjorde att strömningen blev hög och en mindre mängd sediment följde med ut genom luckorna. Detta fick till följd att luckorna stängdes och sjön fylldes upp igen och man fick då börja om tömningen igen. Sedimentflykten blev ett tillsynsärende men efter gemensam fältkontroll med Länsstyrelsen Skånes tjänstemän avskrevs ärendet då påverkan bedömdes som liten på vattensystemet nedströms. En ny tömning av sjön påbörjades och då det regnade betydligt mindre gick detta moment bra. När luckorna öppnats på nytt byggdes det även sedimentfällor inne i sjön och en kanal byggdes för att leda vattnet igenom sjön med minimal kontakt med sedimentet. De olika sedimentfällorna rensades regelbundet och kontroll av utvecklingen skedde dagligen. Under tömningen så fångades en del fisk som t.ex. karp och sutare som togs upp. Totalt handlade om ca 20-30 fiskar. Övriga fiskar som togs upp flyttades och sattes ut nedströms sjön. Under hela tiden för projektet har det gjorts dagliga mätningar för suspenderat material nedströms sjön. Detta var ett krav i anmälningsbeslutet och det fanns gränser uppsatta för åtgärds- och stoppnivå. Samtliga prov var inom de satta gränserna i beslutet TÖMNING

TÖMNING MED HÄVERT

TÖMNING AV SJÖN

Entreprenaden påbörjades 2015-08-11 genom att kanalen genom sjön fördjupades för att minska risker för översvämning och påverkan samt att få sedimentet torrare. Efter detta påbörjades urschaktningen av sedimentet. Arbetet utfördes med grävmaskiner som lastade sedimentet på dumpers som körde upp sedimentet till den f.d. deponin och tippade det där. Ganska snabbt konstaterades det att volymen sediment var större än den beräknade mängden på 10 000 m3. Det gjorde att man fick ta större ytor i anspråk för utläggning på deponin men det var inga större problem då det fanns mycket extra ytor att tillgå. Detta fick också till följd att arbetet tog längre tid att genomföra. Massornas vattenhalt var högst i den norra delen som är närmast utloppet och de var torrast i söder. Det tog knappt 2 månader att genomföra entreprenaden och det kördes total 29 000 m3 sediment från sjön till den f.d. deponin. Vädret var bra under tiden och gav torra förutsättningar för genomförandet. Projektet besiktigades och godkändes 2015-10-26 då all återställning m.m. var avslutat. Man kan konstatera att utläggningen av schaktmassor på den f.d. deponin är ett effektivt sätt att få material till täckningen av deponin. Kostnaderna för täckning med denna typ av massor är en billig lösning för skattekollektivet. ENTREPRENAD

SCHAKTNING AV MASSOR

FÖRE

EFTER

Totalt har 29 000 m3 sediment tagits upp från sjön. 12 prov har tagits ut på sedimentet. Proven har analyserats på TS, TOC, ph samt kväve och fosfor mg per kg/ts. TS-halten varierade från 21,3 till 66,9 % och TOC varierade från 3,2 till 28 % av % TS. Kvävehalten varierade från 17 000 till 1 900 mg kg/ts och fosforn varierade från 1 200 till 420 mg kg/ts. Totalt innehöll massorna ca 98 ton kväve och ca 12 ton fosfor. RESULTAT

Det sediment som tagits bort från sjön innehöll ca 98 ton kväve och ca 12 ton fosfor. Som jämförvärde så transporterar hela Vinne å ut ca 162 ton kväve och 3,1 ton fosfor per år. Vinslövssjön anlades 1959. Det är alltså 55 år sjön funnits. Om man räknar reduktion per år när det gäller fosfor så reducerar Vinslövssjön ca 220 kg fosfor per år. Det är dock troligt att en stor mängd avsatts under tidigare år innan avloppsrening, m.m. var utbyggt. Det kan ändå konstateras att reduktionen är betydande och värdefull i systemet. När det gäller kväve är reduktionen knuten till både sedimentationen och genom kväveavgång genom nitrifikations- och denitrifikationsprocesserna i sjön. Denna process kan antas ge en reduktion om ca 500 kg kväve per ha vattenyta och det blir då ca 1500 kg per år. Denna process gynnas av att sedimentet tagits bort och vattenvolymen då ökar. Vattenvolymen har efter rensningen ungefär fördubblats till 60 000 m3 (ca 2 meters medeldjup). Detta ger en ökad uppehållstid för vattnet i sjön och då hinner bakterierna att reducera mer kväve innan vattnet rinner vidare. Sedimentationen ger en avgång med ca 2 000 kg/år. Tillsammans beräknas reduceringen till ca 3 500 kg årligen i Vinslövssjön. REDUKTION AV KVÄVE OCH FOSFOR

Totalkostnad 1 978 964 kr Projektets finansiering har bestått av LOVA med 900 000 kr, Hässleholms kommun med 765 301 kr och Vinslövsalliansen har bidragit med 313 663 kr genom finansiering av vissa tjänster och ideellt arbete KOSTNADER

INVIGNING

Ny fisk- och fauna passage BONUS

PROVSLÄPP

110 METER, VARIERANDE LUTNING 2-3 %

TACK!!