KULTURRÅDETS ÅRSREDOVISNING 2018
Bild omslag: Bästa möjliga stöd till landets kulturskolor det är uppdraget för Kulturrådets nya Kulturskolecentrum. Målet är att ge fler barn och unga kulturundervisning av hög kvalitet. Foto: Susanne Kronholm Statens kulturråd 2019 ISBN 978-91-87583-28-5 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats: www.kulturradet.se
FÖRORD 2018 var ett expansivt år för Kulturrådet. Vi fick många nya stora uppdrag, mer pengar att fördela och fler medarbetare. Vi genomförde en flytt från Filmhuset och tillbaka till nyrenoverade lokaler. Barn och unga var en prioriterad målgrupp under året och flera av regeringens större satsningar syftar till att nå fler barn och unga. Kulturskolorna, biblioteken och bokgåvor till förskolan är tre exempel. Under 2018 inrättande Kulturrådet ett nationellt Kulturskolecentrum, med uppgift att ansvara för statistik och uppföljning, sprida forskning, identifiera utvecklingsbehov, fördela bidrag och främja samverkan mellan kommuner. Vi genomförde en omfattande satsning på folkbiblioteken som fick namnet Stärkta bibliotek. Första året gav ett högt söktryck med stor variation och bredd i ansökningarna. Under årets två ansökningsomgångar sökte hela 94 procent av landets kommuner bidraget. Vi fick också ett nytt uppdrag med läsfrämjande i förskolan. Alla Sveriges förskolor ska kunna beställa gratis böcker. Syftet är att skapa intresse för läsning hos barn och deras föräldrar. Höjda anslag till det fria kulturlivet under året har lett till ökade möjligheter att stödja verksamheter och projekt inom scen, musik, bild och form. Genom höjda bidrag har fler konstnärer kunnat få betalt bland annat i form av utställnings- och medverkansersättning till bild- och formkonstnärer. Att kulturutövarna får betalt för sitt arbete är en förutsättning för såväl den konstnärliga utvecklingen som för den konstnärliga friheten. Det finns ett fortsatt behov av att stödja den konstnärliga friheten, både i Sverige och runtom i världen. I början av september bjöd vi in till en stor konferens på temat konstnärlig frihet tillsammans med Konstnärsnämnden och i december arrangerade vi en konferens om fristadsfrågor Safe Havens i Malmö. Konferensen var den sista officiella programpunkten inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Vår satsning på digitalisering fortsatte som ett prioriterat område för att effektivisera vår verksamhet och möta framtidens behov. Fokus framöver ligger på att digitalisera bidragsprocessen för bättre service till våra sökande. Alla har rätt att ta del av konst och kultur. Konsten kan överbrygga klyftor, vidga våra tankevärldar och ge oss upplevelser som vi inte visste var möjliga. Men alla tar inte del av den offentligt finansierade kulturen. Vi inledde därför under hösten en process för att vidareutveckla myndighetens arbete med breddat deltagande och ökad mångfald. Vi analyserar hur Kulturrådet kan arbeta mer strategiskt med breddat deltagande samt samverka nationellt och internationellt. Vi vill att fler ska få uppleva konst och kultur av hög kvalitet! Ulrika Stuart Hamilton, styrelseordförande Kulturrådet Staffan Forssell, generaldirektör Kulturrådet 3 (74)
INNEHÅLL 1 Om Kulturrådet, sid. 5 2 Om årsredovisningen, sid. 6 RESULTATREDOVISNING 3 Översikt 2018, sid. 8 3.1 Utgångspunkter för en hög kvalitet, sid. 8 3.2 Ekonomisk översikt, sid. 9 3.3 Bidragsgivning översikt, sid. 11 3.4 Strategisk kommunikation och omvärldsbevakning, sid. 16 3.5 Regionalt utfall, sid. 17 3.6 Medfinansiering, sid. 19 4 Kulturrådets bidragsgivning och andra främjande åtgärder, sid. 21 4.1.Kultursamverkansmodellen, sid. 21 4.2 Kreativa platser, sid. 25 4.3 Teater, dans, musik och övrig scenkonst, sid. 25 4.4 Litteratur, läsfrämjande, bibliotek och kulturtidskrifter, sid. 30 4.5 Bild- och formkonst, sid. 36 4.6 Barn och unga, sid. 37 4.7 Rättighetsperspektiv, sid. 41 4.8 Internationellt utbyte och samarbete, sid. 46 4.9 Det civila samhället, sid. 51 4.10 Kulturella och kreativa näringar samt regional utveckling, sid. 51 5 Regeringsuppdrag och remisser, sid. 53 5.1 Uppdrag enligt förordning med instruktion för Statens kulturråd, sid. 53 5.2 Regeringsuppdrag enligt regleringsbrev, sid. 53 5.3 Uppdrag enligt särskilt regeringsbeslut, sid. 53 5.4 Besvarade remisser, sid. 54 6 Personal, sid. 55 6.1 Kompetensförsörjning, sid. 55 6.2 Personalförsörjning, sid. 55 6.3 Lika rättigheter och möjligheter, sid. 56 6.4 Sjukfrånvaro, sid. 56 6.5 Arbetsmiljö och hälsa, sid. 56 6.6 Moderna beredskapsjobb i staten, sid. 56 FINANSIELL REDOVISNING 7 Sammanställning av väsentliga uppgifter, sid. 58 8 Resultaträkning, tkr, sid. 59 9 Balansräkning, sid. 60 10 Anslagsredovisning, sid. 61 11 Bemyndiganden, sid. 62 12 Noter, sid. 63 13 Tilläggsupplysningar och noter, sid. 70 Redovisningsprinciper, sid. 70 Värderingsprinciper, sid. 70 14 Intern styrning och kontroll, sid. 72 15 Beslut om årsredovisningen, sid. 73 4 (74)
1 OM KULTURRÅDET Kulturrådet är en myndighet under regeringen. Vår uppgift är att verka för kulturens utveckling och tillgänglighet och det gör vi genom att fördela och följa upp statliga bidrag. 1 Men vi stödjer och driver också utveckling genom att sprida information och kunskap på olika sätt. Vår utgångspunkt är de nationella kulturpolitiska målen. Kulturrådet ska verka för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör 1. teater, dans, musik och annan scenkonst 2. litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och bibliotek 3. bild och form samt museer och utställningar 4. regional kulturverksamhet 5. samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur 6. andra kulturella ändamål Kulturrådet ska främja konst- och kulturverksamheter och verka för ett ökat internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom hela kulturområdet. Som sektorsansvarig myndighet har vi ett särskilt ansvar för att kulturen görs tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Vi har även ett samlat ansvar för att inom vårt verksamhetsområde främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Kulturrådet ska också verka för ett jämställt kulturliv som präglas av hög kvalitet och mångfald samt ha ett barn- och ungdomsperspektiv i alla delar av verksamheten. Vi representerar staten i dialogen med regioner och kommuner inom kultursamverkansmodellen och vi administrerar Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA). Runt 93 personer arbetar på kansliet som ligger i Filmhuset på Gärdet i Stockholm. Kulturrådet leds av en styrelse vilken utses av regeringen. Generaldirektören ingår i styrelsen och är chef för den löpande verksamheten. För att garantera sakkunskap vid bidragsfördelningen tillsätter styrelsen arbetsgrupper och referensgrupper med kvalificerade ämnesexperter inom de olika konstområdena. 1. Förordning (2015:215) med instruktion för Statens kulturråd reglerar vårt uppdrag. Ramar sätts även av vårt årliga regleringsbrev, de 13 statsbidragsförordningarna och förordningen om Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. 5 (74)
2 OM ÅRSREDOVISNINGEN Denna årsredovisning sammanfattar Kulturrådets verksamhet under 2018. I resultatredovisningen beskriver vi vår verksamhet och redovisar hur verksamhetens prestationer har utvecklats när det gäller volym och kostnader. Kulturrådets huvudsakliga prestation i volym och kostnad består varje år av antalet prövade bidragsansökningar och antalet beviljade bidrag. 2 Med prövade ansökningar menar vi ärenden som beslutades under året, oavsett när ansökan kom in eller när bidraget betalas ut. Vi menar att dessa uppgifter tillsammans med den finansiella redovisningen ger en god bild av verksamheten, eftersom förskjutningarna i regel är av samma storlek från år till år. Kulturrådets omprövningsbeslut behandlas också som en ny ansökan och ingår i tabellerna över beslutade ansökningar för 2018. Våra prestationer kan även bestå av egeninitierade insatser för att främja konstens och kulturens utveckling. Dessa insatser har vanligen en direkt eller indirekt koppling till bidragen som vi delar ut. Vilka insatser som vi ska genomföra beslutas från år till år, vilket innebär att de inte alltid är möjliga att jämföra över tid. Det är svårt att bedöma de mer långsiktiga effekterna av verksamhetens resultat i en årsredovisning. 2. Dessa uppgifter hämtas ur Kulturrådets ärendehanteringssystem. Bland de prövade ansökningarna ingår även ärenden som vi har avvisat, avskrivit eller bordlagt. 6 (74)
RESULTATREDOVISNING
3 ÖVERSIKT 2018 3.1 Utgångspunkter för en hög kvalitet Kravet på att redovisa kvalitativa aspekter av verksamhetens resultat är ett komplement till bestämmelserna i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Kulturrådet har definierat de kvalitativa aspekterna som att vår beslutsprocess ska vara av god kvalitet, rättssäker och så transparent att processens delar är synliga och möjliga att granska för den som önskar. Motsvarande krav på kvalitet, rättssäkerhet och transparens gäller även för våra främjande insatser. Det är viktigt att hela bidragsprocessen utförs med god kvalitet från de administrativa stödprocesserna till att granska och bedöma ansökningar och följa upp bidrag. Genom denna process säkerställer vi att prioriteringarna och insatserna bidrar till en kulturpolitiskt värdefull utveckling. För att Kulturrådet ska kunna genomföra grunduppdraget krävs att vi har en nationell överblick inom kulturområdet. Den viktigaste kunskapsinhämtningen sker genom de cirka 8 000 ansökningarna om bidrag som inkommer. Därtill inhämtar vi kunskap genom dialog, samarbete och omvärldsbevakning. Vi stödjer, samordnar och driver frågor om barn och unga, jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald, hbtq-frågor och tillgänglighet. Vi tar hänsyn till dessa perspektiv i vår bidragsgivning och främjar dem genom våra insatser. För att säkerställa ett strukturerat, målinriktat och långsiktigt kvalitetsarbete har vi utformat strategier för dessa tvärperspektiv. Att anlita kvalificerade ämnesexperter ser Kulturrådet som en grundläggande förutsättning för att säkerställa en hög kvalitet i bidragsbesluten och behålla ett högt förtroende inom den svenska kulturvärlden. Vi fördelar även vissa bidrag med stöd av sakkunniga. Under 2018 anlitade Kulturrådet 111 experter (2017:110, 2016:108) för 15 arbets- och referensgrupper (2017:15, 2016:15) inklusive ALMAjuryn. Grupperna sätts ihop för att ledamöterna ska bidra med olika perspektiv och kompetenser. Ledamöternas geografiska placering, kön, ålder, etniska och kulturella bakgrund är också viktiga aspekter för gruppernas sammansättning. När Kulturrådet anlitar ämnesexperter aktualiseras ibland frågor om jäv, vilka hanteras noga genom noteringar i beslutsprotokollen. På Kulturrådets webbplats informerar vi om hur det går till att söka bidragen, datum för ansökningsomgångar, vilka formella krav som ställs och hur vi prioriterar när inkomna ansökningar och ansökt belopp överstiger tillgängliga medel. Under 2018 har Kulturrådet beslutat om nio riktlinjer för statsbidrag. Under 2018 beslutade Kulturrådet om nio riktlinjer för statsbidrag. Riktlinjerna preciserar författningarna som styr Kulturrådets verksamhet, förordningen för bidraget, Kulturrådets generella villkor och prioriteringarna för det specifika bidraget. Alla som kontaktar oss ska bemötas professionellt med tydliga och korrekta svar. Interna rutiner för bidragsprocessen och riktlinjer som fastställts för de olika bidragen syftar till att säkerställa att bidragsgivningen sker transparent, rättssäkert och bidrar till en kulturpolitiskt angelägen utveckling. Även redovisningarna av den verksamhet som fått stöd från Kulturrådet är viktiga för kvalitetssäkringen dels för att säkra att beviljade medel använts till det de var avsedda för, dels för att få en samlad uppföljning av bidragsformernas relevans, funktion, effektivitet och resultat. Under året fortsatte vi arbetet med att strukturera och effektivisera bidragsuppföljningen. Kvaliteten i bidragsmottagarnas verksamhet kan dock inte enbart bedömas genom redovisningarna. Det sker bland annat genom att myndighetens personal och ledamöter i referensgrupperna besöker framföranden och utställningar. Ytterligare en kvalitetsaspekt är att bidragen kontinuerligt ska anpassas till nya behov som uppkommer, och Kulturrådet lägger stor vikt vid kontakter och dialog med regionala och kommunala företrädare samt kulturlivets företrädare för att göra stöden träffsäkra och anpassade till de olika områdena. Vi genomför även riktade informationsinsatser för att öka kunskapen om bidragen, eftersom vi bedömer att ökad kunskap om de statliga stöden bidrar till goda förutsättningar för såväl konstnärlig utveckling som ett ökat utbud. Flera faktorer som bidrar till en hög kvalitet i verksamheten är svåra att mäta, men vi har valt ut en del kvalitativa aspekter som kan kvantifieras och följas upp över tid med hjälp av ärendehanteringssystemet. Kvalitativa aspekter på resultatet framgår även löpande i kommentarerna i resultatredovisningen. Kulturrådet bedömer sammantaget att bidragsprocessen fungerar väl, och vi utvecklar den kontinuerligt för att verksamheten ska bli ännu mer effektiv. 8 (74)
Inom bidragsgivningen vidareutvecklar Kulturrådet digitala tjänster för att ge de bidragssökande en hög servicenivå, kvalitet och effektivitet. Genom att hantera bidragen digitalt blir det också enklare att sammanställa resultatet, vilket ger en mer effektiv uppföljning. Vårt mål är att 99 procent av alla ansökningar och redovisningar ska lämnas in via e-blanketter. År 2018 kom 95 procent av ansökningarna in elektroniskt och för redovisningar var andelen 84 procent. Tabell 1. Andelen ansökningar och redovisningar som lämnats i elektronisk form 2016 2018, procent 2018 2017 2016 Andel (%) elektroniska ansökningar 95 96 95 Andel (%) elektroniska redovisningar 84 75 69 A A. Uppgiften har justerats jämfört med årsredovisningen 2016. För Kulturrådet är en jämn könsfördelning ett kvalitetsmått på ett jämställt samhälle. Ett mål i vår handlingsplan för jämställdhetsintegrering är att könsfördelningen mellan män och kvinnor totalt sett ska vara jämn inom de stöd vi beviljar. Med hjälp av ärendehanteringssystemet kunde totalt 51 bidragsformer följas upp i detta avseende och 2018 uppnåddes målet för 30 av de 51 studerade bidragsformerna. Mer detaljerad information om könsfördelningen i bidragsgivningen finns i avsnitt 4.7.2 Jämställdhet. Vid upphandlingar som överstiger tröskelvärden följer vi de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor i 17 kap. 2 5 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Som exempel kan nämnas den upphandling av litteratur till förskolorna som genomfördes 2018 inom ramen för regeringsuppdraget Läsfrämjande insatser i förskolan där kraven var införlivade i våra avtalsvillkor. Vi kommer i övrigt att under 2019 att se över och uppdatera våra riktlinjer för upphandlingar. 3.2 Ekonomisk översikt Kulturrådets totala anslagstilldelning 2018 var 2,7 miljarder kronor, varav drygt 2,5 miljarder kronor betalades ut som bidrag. Våra förvaltningskostnader uppgick till 113 miljoner kronor. Tabell 2. Verksamhetsutfall 2016 2018, tkr 2018 2017 2016 Verksamhetens intäkter 113 059 95 878 92 185 Verksamhetens kostnader -113 059-95 892-92 216 Verksamhetsutfall 0-14 -31 Intäkter som inte disponeras 0 0 0 Medel som tillförs statsbudgeten 0 0 0 Medel från statens budget för finansiering av bidrag 2 555 452 2 203 700 2 105 945 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 2 123 2 208 1 699 Lämnade bidrag -2 555 215-2 205 065-2 107 602 SALDO TRANSFERERINGAR 2 360 844 43 Under 2018 ökade Kulturrådets fördelade bidrag med 16 procent jämfört med 2017. Ökningen beror huvudsakligen på höjda anslag till det fria kulturlivet, den tidsbegränsade bidragsformen Stärkta bibliotek, och satsningen på barn och unga genom läsfrämjande insatser i förskolan för att stimulera läsande i tidig ålder samt uppdraget att fördela 10 miljoner kronor till kultur för barn och unga. Förvaltningskostnaderna för 2018 ökade med 18 procent. Under året har ny personal anställts eftersom vi fick ett flertal nya uppdrag som inte kunde hanteras med befintlig personalstyrka. Bland annat har vi fått i uppdrag att inrätta ett särskilt kulturskolecentrum. Under 2018 renoverades Kulturrådets kontorslokal. För att effektivisera arbetet var myndigheten utlokaliserad till andra lokaler i fem månader, och lokalkostnaderna för året blev därmed 33 procent högre än 2017. Även övriga driftkostnader ökade under året. Till viss del beror det på konsultationer i samband med 9 (74)
renovering, men även konsultkostnader inom IT och kostnader som är relaterade till de konferenser som Kulturrådet anordnade 2018. Kulturrådet har möjlighet att belasta sakanslagen med kostnader för att administrera verksamheten. Det gäller alla anslag förutom anslag 4:4 Bidrag till bild- och formområdet. Vi har definierat vilka kostnader som kan kopplas direkt till sakanslagen, såsom kostnader för arbets- och referensgrupper, mässor och konferenser inklusive kringkostnader och samtliga kostnader för ALMA och dess kansli. Kostnader för sakkunniga, arbets- och referensgrupper och juryn för ALMA är en betydande del av de direkta förvaltningskostnaderna på sakanslagen. Under 2018 uppgick kostnaderna för arvoden, resor med mera till cirka 8,7 miljoner kronor (2017: 7,3 miljoner kronor, 2016: 7,6 miljoner kronor). Därutöver fördelade vi 34,2 miljoner kronor som overheadkostnader på sakanslagen (2017: 29,1 miljoner kronor, 2016: 25,1 miljoner kronor). Overheadkostnader är de förvaltningskostnader som inte kan kopplas till något verksamhetsområde. Dessa kostnader har fördelats procentuellt mellan verksamhetsgrenarna Bidragsgivning och Andra främjande åtgärder. Tabell 3. Kostnader och intäkter per verksamhetsgren 2016 2018, tkr Bidragsgivning Andra främjande åtgärder Summa 2018 2017 2016 2018 2017 2016 2018 2017 2016 Intäkter av anslag 63 755 59 507 53 646 44 305 33 473 35 008 108 060 92 980 88 654 Övriga intäkter 3 902 1 754 2 228 1 098 1 145 1 303 4 999 2 898 3 531 Summa intäkter 67 657 61 261 55 874 45 403 34 617 36 311 113 059 95 878 92 185 Kostnader -66 424-61 749-55 905-46 636-34 143-36 311-113 059-95 892-92 216 Lämnade bidrag -2 555 215-2 205 065-2 107 602 0 0 0-2 555 215-2 205 065-2 107 602 Personalen redovisar tid som Bidragsgivning för både renodlad bidragsverksamhet, det vill säga bedömning, beslut och utbetalning och annat som är direkt knutet till denna verksamhet. Under Andra främjande åtgärder redovisas exempelvis vissa regeringsuppdrag och generella och särskilt riktade informationsinsatser. Tabell 4. Årsarbetstidens och förvaltningskostnadernas fördelning på områden 2016 2018 Andel i procent av rapporterad arbetstid Andel i procent av totala förvaltningskostnader 2018 2017 2016 2018 2017 2016 Teater, dans, musik och övrig scenkonst 13 12 12 12 12 11 Litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter 13 13 11 26 26 25 Bild- och formkonst, muséer, utställningar 2 2 2 2 3 3 Konstområdesövergripande 24 29 25 20 24 22 Övrig främjande verksamhet 48 44 50 40 36 39 Den procentuella fördelningen mellan bidragsgivningen (52 procent) och övrigt främjande arbete (48 procent) visar att den övriga främjandeverksamheten ökade jämfört med föregående år. Under 2018 var främjandearbetet inriktat på att sprida kunskap om nya bidragsformer, informationsinsatser för det nyinrättade Kulturskolecentrum och insatser som är riktade mot barn och unga. Förvaltningskostnaden per bidragsbeslut, som beräknas med hjälp av tidredovisningen, ökade jämfört med 2017. Detta beror på att Kulturrådet har rekryterat personal med ökade personalkostnader som följd, medan antalet fattade beslut inte ökade i motsvarande utsträckning. Tabell 5. Utveckling av Kulturrådets förvaltningskostnader 2016 2018, tkr och procent 2018 2017 2016 Total förvaltningskostnad, tkr/beslut 14,2 12,8 12,5 Beräknad förvaltningskostnad för bidragsgivning, tkr/beslut 8,3 8,2 7,6 Total förvaltningskostnad i procent av beviljade bidrag 4,5 4,3 4,4 Beräknad förvaltningskostnad för bidragsgivning i procent av beviljade bidrag 2,7 2,8 2,7 10 (74)
3.3 Bidragsgivning översikt Kulturrådets bidragsgivning utgör 52 procent av vår totala tidsanvändning, medan övrigt främjande står för 48 procent. Under 2018 inkom 8 316 nya ansökningar om bidrag (2017: 7 481, 2016: 7 493). Av tabell 6 framgår var i bidragsprocessen våra öppna ärenden befann sig den 31 december åren 2016 2018. De flesta bidragsärenden som kom in 2018 beslutades under året. Tabell 6. Kulturrådets ärendebalans 2016 2018, antal Ärendestatus 2018 2017 2016 Registrerat, avvaktar granskning 663 423 211 Avvaktar komplettering ansökan 32 30 42 Avvaktar beslut 709 535 666 Avvaktar utbetalning 336 227 227 Avvaktar revidering, rekvisition, granskning m.m. 113 285 448 Avvaktar redovisning 3 777 3 012 2 748 Redovisat, avvaktar granskning 1 036 1 057 1 073 Avvaktar komplettering redovisning 101 74 69 Redovisning granskad 28 8 5 Avvaktar återbetalning 49 13 34 Hos Kammarkollegiet (för återkrav) 11 19 16 Avslutat (men inte hunnit arkiveras) 321 17 2 Begäran om omprövning 6 10 5 TOTALT ANTAL ÄRENDEN 7 182 5 710 5 546 I ärendebalansen ingår inte ärenden som rör läsfrämjande insatser i förskolan. Vid årsskiftet 2018 2019 hade Kulturrådet totalt 7 182 öppna bidragsärenden. Våra ansökningsperioder och handläggningstider är i stort sett desamma från år till år för respektive bidragsform och därför ger tabellen en ganska god bild av ett normalår. I ärendebalansen ingår också ärenden för vilka vi genom bemyndigande redan 2018 kunde besluta om stöd för 2019. Dessa ärenden avvaktade utbetalning och ska i de flesta fall redovisas 2020. Ett stort antal ärenden som bereddes hösten och vintern 2018 kan inte beslutas förrän i början av 2019, när medlen blivit disponibla genom regleringsbrevet. I tabell 6 avvaktar dessa ärenden granskning eller beslut. Antalet beslut ökade mellan 2017 och 2018 med 6,6 procent. Ökningen av antalet beslut beror bland annat på satsningen Stärkta bibliotek där vi fattade beslut om 427 ansökningar, och uppdraget att fördela 10 miljoner kronor till kultur för barn och unga där vi fattade beslut om 316 ansökningar. Vi valde även att pröva inkomna ansökningar mot andra tillgängliga anslag och fördelade totalt 11 563 tkr till kultur för barn och unga. För 2018 beviljades i genomsnitt 68 procent av det totala sökta beloppet och 52 procent av ansökningarna beviljades. Beviljandegraden skiljer sig kraftigt mellan bidragsformerna. I tabell 7 visas en översikt av våra bidragsbeslut. Summan av beviljade bidrag är inte densamma som summan av lämnade bidrag enligt resultaträkningen. Skillnaden mellan dem består av återbetalningar, utbetalda bemyndiganden för 2017 års utställda bemyndiganden och beslut som kommer att utbetalas 2019. Uppdraget om läsfrämjande insatser i förskolan ingår inte heller i tabellerna 7 och 8. 11 (74)
Tabell 7. Kulturrådets bidragsbeslut 2016 2018 per bidragsform samt Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2018 2017 2016 Antal Antal beviljade Antal Antal beviljade Antal Antal Beviljat Bidragsform ansökningar bidrag Beviljat bidrag, tkr ansökningar bidrag Beviljat bidrag, tkr ansökningar beviljade bidrag bidrag, tkr ALMA-pristagarsumma 1 1 5 000 1 1 5 000 1 1 5 000 Barn och unga/projektbidrag 316 44 11 563 - - - - - - Biblioteksverksamhet nyanlända - - - - - - 96 51 9 500 Biblioteksverksamhet/stärkta bibliotek 427 339 220 553 - - - - - - Bidragsärende 38 34 97 504 36 31 90 885 34 29 101 087 Bild och form/projektbidrag 164 55 10 184 109 25 3 443 98 22 3 362 Bokstart/projektbidrag 25 18 7 985 19 12 7 855 - - - Bokstart/språknätverk 10 10 500 20 17 845 - - - Centrala amatörkulturorganisationer 23 22 13 800 24 22 11 100 24 21 11 525 Centrumbildningar 14 13 26 600 13 13 25 973 14 13 25 973 Daglig träning för dansare 7 6 2 650 6 6 1 950 7 5 1 850 Dansnät 11 11 1 918 13 12 2 187 12 12 2 324 Folk- och skolbibliotek inköp av litteratur 246 241 23 580 237 236 23 690 256 250 23 930 Forskning inom kulturområdet - - - 8 6 3 647 9 6 3 570 Fria aktörer dans/projektbidrag 200 88 14 500 167 49 9 728 158 37 6 597 Fria aktörer dans/verksamhetsbidrag 68 42 44 163 54 30 33 657 52 29 33 068 Fria musikgrupper/projektbidrag 266 87 3 650 308 96 4 158 316 119 4 752 Fria musikgrupper/verksamhetsbidrag 239 169 14 000 291 164 14 000 325 178 14 000 Fria aktörer teater/projektbidrag 278 80 14 705 267 68 12 030 249 51 9 465 Fria aktörer teater/verksamhetsbidrag 78 53 51 469 94 57 50 794 86 57 53 044 Fristäder 19 12 1 792 18 15 1 685 14 9 634 Göteborgs bokmässa resor 124 35 296 109 39 346 101 39 415 Internationell och interkulturell kulturverksamhet/verksamhetsbidrag 16 12 8 250 15 11 7 950 20 11 7 705 Internationella nätverk 18 17 1 451 20 14 1 126 20 13 1 121 Kollektivverkstäder utrustningsbidrag 19 13 1 000 25 18 900 21 10 800 Konsthantverkskooperativ 18 14 2 300 11 8 1 060 20 18 2 825 Kreativa platser 26 24 29 750 45 28 35 750 205 27 32 000 Kulturexport 109 62 1 109 116 51 989 117 50 950 Kultursamverkan förstärkning av scenkonsten 22 22 50 000 23 23 58 000 - - - Kultursamverkan/utvecklingsbidrag 152 69 24 660 202 102 38 202 126 68 23 580 Kultursamverkan/verksamhetsbidrag 20 20 1 243 397 20 20 1 190 850 20 20 1 160 870 Kulturtidskrifter produktionsstöd - - - 101 74 20 585 104 77 18 805 Kulturtidskrifter nättidskrifter - - - 21 13 2 175 21 15 1 845 Kulturtidskrifter/ spridningsbidrag (utvecklingsstöd) 8 4 2 000 7 5 2 050 13 4 2 000 Litteraturprojekt i utlandet 94 57 2 003 94 50 1 705 93 64 2 376 Litteraturstöd - - - - - - 2 001 761 35 099
2018 2017 2016 Antal Antal beviljade Antal Antal beviljade Antal Antal Beviljat Bidragsform ansökningar bidrag Beviljat bidrag, tkr ansökningar bidrag Beviljat bidrag, tkr ansökningar beviljade bidrag bidrag, tkr Litteraturstöd/Barn- och ungdomslitteratur 720 230 8 822 761 254 9 551 - - - Litteraturstöd/Bildverk och serier 198 99 5 805 196 77 4 318 - - - Litteraturstöd/Facklitteratur 446 146 8 135 531 187 10 535 - - - Litteraturstöd/Skönlitteratur 677 253 12 285 681 272 12 913 - - - Litteraturstöd/Utgivning 15 5 555 36 8 861 19 7 878 Lokalhållande organisationer 5 5 12 765 5 5 12 765 5 5 12 765 Läs- och litteraturfrämjande 206 120 15 188 225 125 15 138 198 107 16 999 Läsfrämjande/Skollov 17 11 2 695 27 15 2 531 - - - Musik- och kulturskolor 220 217 99 677 205 200 97 028 190 178 97 033 Musikarrangörer/projektbidrag 182 77 8 030 93 41 2 430 143 49 2 965 Musikarrangörer/verksamhetsbidrag 96 76 32 844 95 68 30 500 91 76 32 330 Musikutgivning (Fonogram)/Produktionsstöd 680 175 10 154 626 151 8 164 694 155 8 275 Nat min Litteratur 38 26 1 802 43 30 1 976 20 16 1 093 Nationella minoriteter/projektbidrag 67 35 2 227 78 34 2 460 61 31 2 315 Nationella minoriteter/verksamhetsbidrag 12 9 9 250 21 13 15 450 8 6 6 800 Organisationer inom bild- och formområdet 5 4 13 645 2 2 12 495 6 4 13 445 Regional biblioteksverksamhet/ verksamhetsbidrag 1 1 3 531 1 1 2 295 1 1 2 269 Regional konsulentverksamhet 1 1 208 1 1 205 1 1 202 Regional musikverksamhet 2 1 6 372 1 1 6 275 1 1 6 204 Regionala museer/verksamhetsbidrag 3 3 5 540 3 3 5 670 2 2 5 181 Romska kulturaktörer 7 4 515 20 4 531 - - - Samverkan med komponister 189 61 6 306 233 64 6 327 223 67 6 153 Skapande förskola - - - 108 75 10 086 - - - Skapande skola 479 463 190 346 482 476 181 388 426 419 183 499 Skådebaneverksamhet 8 8 2 420 8 8 2 420 8 8 2 420 TDM-inst. verksamhetsbidrag 4 4 79 893 4 4 78 803 4 4 76 921 Utställningsarrangörer inom bild och form 36 27 12 745 37 25 11 375 104 54 18 610 Vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse 9 8 19 750 10 10 26 150 10 10 25 450 Översättare resor/internationella utbyten 175 88 465 63 60 376 168 76 353 Översättningsstöd/Drama 4 3 32 8 5 85 9 7 116 Översättningsstöd/Internationellt 369 246 4 157 332 221 4 186 325 201 3 826 Översättningsstöd/Nordiskt 35 21 651 39 31 689 51 39 909 TOTALSUMMA 7 962 4 101 2 509 143 7 469 3 787 2 240 290 7 401 3 591 2 127 082 Not till tabell 7: I de 34 beviljade bidragen som i tabellen redovisas under bidragsformen Bidragsärende och tillsammans beviljats cirka 97,5 miljoner kronor ingår bland annat stöd till verksamheter som regeringen utpekat och i vissa fall angivit belopp för i regleringsbrevet. I tabellen ingår inte ärenden som rör läsfrämjande insatser i förskolan.
Tabell 8. Söktryck och beviljandegrad 2018 Beviljad Sökt belopp tkr, Andel (%) Andel (%) andel (%) av sökt Antal bidrags- Totalt sökt Antal av dem som Beviljat ansökningar av totalt sökt belopp belopp för dem Bidragsform sökande stöd, tkr beviljade bidrag fått bidrag belopp, tkr som beviljats som beviljats som beviljats stöd ALMA-pristagarsumma 1 5 000 1 5 000 5 000 100 100 100 Barn och unga/projektbidrag 316 94 440 44 13 522 11 563 14 12 86 Biblioteksverksamhet/stärkta bibliotek 427 445 334 339 373 579 220 553 79 50 59 Bidragsärende 38 101 002 34 100 882 97 504 89 97 97 Bild och form/projektbidrag 164 36 575 55 11 704 10 184 34 28 87 Bokstart/projektbidrag 25 15 425 18 12 110 7 985 72 52 66 Bokstart/språknätverk 10 500 10 500 500 100 100 100 Centrala amatörkulturorganisationer 23 18 444 22 18 344 13 800 96 75 75 Centrumbildningar 14 43 263 13 43 238 26 600 93 61 62 Daglig träning för dansare 7 3 650 6 3 590 2 650 86 73 74 Dansnät 11 1 918 11 1 918 1 918 100 100 100 Folk- och skolbibliotek inköp av litteratur 246 23 580 241 23 580 23 580 98 100 100 Fria aktörer dans/projektbidrag 200 43 966 88 16 716 14 500 44 33 87 Fria aktörer dans/verksamhetsbidrag 68 82 494 42 66 084 44 163 62 54 67 Fria musikgrupper/projektbidrag 266 19 783 87 5 484 3 650 33 18 67 Fria musikgrupper/verksamhetsbidrag 239 40 018 169 31 498 14 000 71 35 44 Fria aktörer teater/projektbidrag 278 64 908 80 17 144 14 705 29 23 86 Fria aktörer teater/verksamhetsbidrag 78 93 659 53 79 798 51 469 68 55 64 Fristäder 19 3 859 12 2 229 1 792 63 46 80 Göteborgs bokmässa resor 124 1 141 35 312 296 28 26 95 Internationell och interkulturell kulturverksamhet/verksamhetsbidrag 16 13 150 12 11 950 8 250 75 63 69 Internationella nätverk 18 2 023 17 1 878 1 451 94 72 77 Kollektivverkstäder utrustningsbidrag 19 1 636 13 1 492 1 000 68 61 67 Konsthantverkskooperativ 18 4 064 14 3 270 2 300 78 57 70 Kreativa platser 26 42 649 24 36 983 29 750 92 70 80 Kulturexport 109 3 758 62 1 917 1 109 57 30 58 Kultursamverkan förstärkning av scenkonsten 22 61 864 22 61 864 50 000 100 81 81 Kultursamverkan/utvecklingsbidrag 152 81 675 69 36 377 24 660 45 30 68 Kultursamverkan/verksamhetsbidrag 20 1 248 211 20 1 248 211 1 243 397 100 100 100 Kulturtidskrifter/spridningsbidrag (utvecklingsstöd) 8 4 225 4 3 603 2 000 50 47 56 Litteraturprojekt i utlandet 94 12 301 57 9 882 2 003 61 16 20 Litteraturstöd/Barn- och ungdomslitteratur 720 8 822 230 8 822 8 822 32 100 100 Litteraturstöd/Bildverk och serier 198 5 779 99 5 779 5 805 50 100 100 Litteraturstöd/Facklitteratur 446 8 199 146 8 135 8 135 33 99 100
Beviljad Sökt belopp tkr, Andel (%) Andel (%) andel (%) av sökt Antal bidrags- Totalt sökt Antal av dem som Beviljat ansökningar av totalt sökt belopp belopp för dem Bidragsform sökande stöd, tkr beviljade bidrag fått bidrag belopp, tkr som beviljats som beviljats som beviljats stöd Litteraturstöd/Skönlitteratur 677 12 285 253 12 285 12 285 37 100 100 Litteraturstöd/Utgivning 15 2 168 5 1 102 555 33 26 50 Lokalhållande organisationer 5 20 388 5 20 388 12 765 100 63 63 Läs- och litteraturfrämjande 206 51 599 120 28 431 15 188 58 29 53 Läsfrämjande/Skollov 17 5 240 11 4 235 2 695 65 51 64 Musik- och kulturskolor 220 236 248 217 230 546 99 677 99 42 43 Musikarrangörer/projektbidrag 182 32 178 77 12 954 8 030 42 25 62 Musikarrangörer/verksamhetsbidrag 96 54 056 76 49 899 32 844 79 61 66 Musikutgivning (Fonogram)/Produktionsstöd 680 51 937 175 13 676 10 154 26 20 74 Nat min Litteratur 38 4 309 26 3 314 1 802 68 42 54 Nationella minoriteter/projektbidrag 67 10 550 35 3 949 2 227 52 21 56 Nationella minoriteter/verksamhetsbidrag 12 12 869 9 12 040 9 250 75 72 77 Organisationer inom bild- och formområdet 5 19 210 4 19 075 13 645 80 71 72 Regional biblioteksverksamhet/verksamhetsbidrag 1 3 600 1 3 600 3 531 100 98 98 Regional konsulentverksamhet 1 600 1 600 208 100 35 35 Regional musikverksamhet 2 6 450 1 6 400 6 372 50 99 100 Regionala museer/verksamhetsbidrag 3 6 700 3 6 700 5 540 100 83 83 Romska kulturaktörer 7 2 220 4 600 515 57 23 86 Samverkan med komponister 189 20 363 61 6 759 6 306 32 31 93 Skapande skola 479 332 406 463 327 728 190 346 97 57 58 Skådebaneverksamhet 8 3 805 8 3 805 2 420 100 64 64 TDM-inst. verksamhetsbidrag 4 88 389 4 88 389 79 893 100 90 90 Utställningsarrangörer inom bild och form 36 23 348 27 19 243 12 745 75 55 66 Vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse 9 27 020 8 26 620 19 750 89 73 74 Översättare resor/internationella utbyten 175 1 171 88 517 465 50 40 90 Översättningsstöd/Drama 4 70 3 45 32 75 46 71 Översättningsstöd/Internationellt 369 11 812 246 7 261 4 157 67 35 57 Översättningsstöd/Nordiskt 35 1 712 21 1 218 651 60 38 53 TOTALSUMMA 7 962 3 680 016 4 101 3 178 771 2 509 143 52 68 79
3.4 Strategisk kommunikation och omvärldsbevakning Kulturrådets externa kommunikation utgår från våra övergripande verksamhetsmål och strategiska prioriteringar. Enligt vår instruktion ska vi sprida information och kunskap om verksamheten. Centralt för Kulturrådets kommunikation är att stödja och synliggöra vår bidragsgivning. Våra främjande insatser är en grundläggande del av vår strategiska kommunikation. Vi beskriver dessa insatser mer detaljerat under respektive sakområde i årsredovisningen. För att öka räckvidden för kommunikationsinsatserna och nå nya målgrupper fortsatte vi under 2018 att utveckla den strategiska kommunikationen. Vägledande för hur vi kommunicerar är att myndigheten ska uppfattas som engagerande, trovärdig, öppen och utvecklande. Under 2018 fortsatte vi att ta tillvara digitaliseringens möjligheter att göra vår kommunikation och omvärldsbevakning mer effektiv, öppnare och mer tillgänglig. Vårt arbete med digitalisering utgår från Digital strategi för Kulturrådet 2018 2020. Digital förnyelse av det offentliga Sverige har också varit en högt prioriterad fråga för regeringen. Sverige blir mer digitalt genom att alla myndigheter och offentliga verksamheter skapar en enklare, öppnare och mer effektiv förvaltning. Digitalt först är en princip som säger att digitala tjänster, när det är möjligt och relevant, ska vara förstahandsvalet i den offentliga sektorns kontakter med privatpersoner och företag. Det offentliga behöver samverka för att säkerställa förtroendet för offentlig sektor och förenkla tjänster och kontakter med myndigheter. Inom ramen för det digitala utvecklingsarbetet inledde vi under året en dialog med andra statliga myndigheter med kulturbidrag om hur vi kan informera gemensamt. År 2018 fortsatte också det omfattande arbetet med att ta fram en ny webbplats för myndigheten, och fokus var koncept, design och innehållsproduktion, inför lanseringen 2019. I början av 2018 lanserades också en ny webbplats för Bokstart, Kulturrådets satsning för att främja små barns språkutveckling. Under året hade vi ambitionen att nå ut till en bredare målgrupp, bland annat genom rörligt innehåll. De 54 videoklipp som Kulturrådet producerade och lanserade på Youtube hade cirka 29 000 unika visningar, vilket är en ökning från cirka 12 000 visningar 2017. Visningstiden har ökat med 76 procent. Antalet följare på Kulturrådets Facebooksida ökade med 14 procent jämfört med 2017, till cirka 7 600 personer. Vi skickade ut 135 pressmeddelanden om bidragsfördelningar under året. Dessa synliggör effekterna av de statliga medel som gick till olika konstområden under 2018 och fick genomslag i nationell och lokal press. Sammantaget låg pressutskick och annan kommunikation till grund för 2 780 inslag och artiklar. Den tjänst för mediebevakning som vi använder bedömer att 27 procent av dessa är positiva, 66 procent neutrala och 7 procent negativa. Kulturrådets kommunikation i sociala medier och press genererade sammantaget 94 000 engagemang (likes, delningar och liknande). I syfte att förbättra Kulturrådets service gentemot våra användare lanserade vi under 2017 ett forum med frågor och svar på webbplatsen. Under 2018 fortsatte vi att vidareutveckla forumet, bland annat genom att lägga in vanligt förekommande frågor och svar. Besöken i forumet har fortsatt att öka och under året hade forumet nästan 16 000 sidvisningar. Vi arrangerade flera konferenser och seminarier, både självständigt och i samverkan med andra myndigheter. Syftet var att främja samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande mellan lokala, regionala, nationella och internationella aktörer vars verksamhet har betydelse för kulturens utveckling. Som en del av uppdraget att verka för kulturens betydelse inom andra samhällsområden deltog vi på det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur, med monter och fyra seminarier för att belysa konstens och kulturens roll i samhällsbygget. Konventet nådde främst målgrupperna tjänstepersoner och politiker från olika nivåer samt företrädare för olika branschorganisationer inom kulturområdet. På våra seminarier deltog sammantaget runt 450 personer. Vi fanns också tillgängliga för möten med representanter för kultursektorn och regionala företrädare i vår monter. Under 2018 deltog vi också med arrangemang i Almedalen under temat Kulturklyftan. Vi arrangerade ett seminarium med bland annat ordföranden för Arts Council England, sir Nicholas Serota, tillsammans med de myndigheter som ingår i Samverkansrådet för kultursamverkansmodellen. 3 Ett samarbete med nordiska 3. Kungliga biblioteket, Konstnärsnämnden, Kulturrådet, länsstyrelserna (genom Länsstyrelsen i Halland), Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Riksteatern och Svenska filminstitutet. 16 (74)
kulturmyndigheter resulterade också i ett seminarium. Cirka 200 personer såg seminarierna på plats, och filmerna från dessa livesändes och fick cirka 800 unika visningar på Youtube. Sveriges Radio intervjuade också sir Nicholas Serota i anslutning till seminariet, och en filmad intervju med Serota som Kulturrådet producerade fick cirka 1 600 visningar. I filmen lyfter Serota bland annat fram konstens och kulturens värde i samhället samt vikten av internationellt och interkulturellt samarbete. Yttrandefriheten ligger till grund för den nationella kulturpolitiken och är en grundpelare för Kulturrådets bidragsgivning och övriga främjande verksamheter. Som en del i främjandet av kulturen som en dynamisk, utmanande och obunden kraft arbetade vi för att främja den konstnärliga friheten i flera sammanhang under året. På konferensen Konstnärlig frihet inom ramen för kulturpolitiken med runt 250 deltagare lyftes frågor om konstnärlig frihet i relation till kvinnors möjlighet att verka inom kultursektorn. Vi arrangerade konferensen i samverkan med Konstnärsnämnden och bjöd in regionala kulturchefer och andra företrädare för kultursektorn för att också diskutera hur vi kan motverka sexuella trakasserier. Konferensen webbsändes och filmerna från den fick cirka 2 700 visningar. Yttrandefrihet och konstnärlig frihet var också centrala för konferensen Safe Havens som vi genomförde tillsammans med Malmö stad, som del av Sveriges ordförandeskap för Nordiskt ministerråd. Fler än 160 personer från ett stort antal länder deltog. Av dessa var ungefär 90 personer från Norden, 30 från andra europiska länder och 20 från andra delar av världen. Medverkande kom från USA, Italien, Österrike, Irland, Bahrain, Norge, Bangladesh, Palestina, Belgien, Kirgizistan, Storbritannien, Serbien, Kanada, Sydafrika, Danmark, Sudan, Egypten, Sverige, Finland, Schweiz, Frankrike, Libanon, Tyskland, Turkiet, Indien, Myanmar och Iran. Konferensen bedöms stärka samverkan mellan flera nordiska och internationella aktörer som på olika sätt arbetar för yttrandefriheten och för att skydda hotade konstnärer, journalister och författare. Kulturrådet skrev under året fyra debattartiklar där vi bland annat lyfte fram vikten av att värna yttrandefriheten och den konstnärliga friheten i relation till allas lika rättigheter och möjligheter att både skapa och ta del av konst och kultur. Vårt nya intranät KIN lanserades i slutet av 2017, och 2018 fortsatte vi arbetet med att implementera och utveckla det så att våra medarbetare ska ha tillgång till relevant information på ett och samma ställe. Omvärldsbevakning och omvärldsanalys är viktiga inslag när vi analyserar hur omvärldsfaktorer påverkar vårt uppdrag. Omvärldsbevakningen är integrerad i verksamheten, och under 2018 samlade vi kunskap genom omvärldsbevakning på olika sätt. Information kommer bland annat från inkomna ansökningar och redovisningar; möten med referensgrupper, bidragsmottagare, andra myndigheter, konferenser och seminarier, rapporter, medlemskap i organisationer, resor och annan bevakning. 3.5 Regionalt utfall Den geografiska fördelningen av Kulturrådets bidrag är en viktig indikation på hur väl våra bidrag medverkar till att göra kulturen tillgänglig för alla i hela landet. Under 2018 delade Kulturrådet ut bidrag för cirka 2,5 miljarder kronor totalt, varav drygt 2,1 miljarder kronor går att härleda till specifika regioner. Tabell 9 visar hur Kulturrådets bidrag fördelades över landet för åren 2016 2018. Tabellen visar även hur regionerna preliminärt har vidarefördelat 1,2 miljarder för regional kulturverksamhet efter konstområde. 17 (74)
Tabell 9. Regionalt utfall 2016 2018, tkr Konst, Konstområdes- Litteratur, bibliotek Kronor Region museer och utställningar övergripande och kulturtidskrifter Teater, dans och musik Totalt /invånare 2018 2017 2016 2018 2017 2016 2018 2017 2016 2018 2017 2016 2018 2017 2016 2018 Stockholms län 17 814 14 395 16 861 65 232 71 537 59 017 46 138 12 405 13 588 143 103 146 519 129 844 272 288 244 856 219 311 116 Uppsala län 6 648 6 889 5 836 11 434 11 449 10 452 11 095 2 785 3 289 35 891 35 468 32 921 65 068 56 590 52 498 173 Södermanlands län 9 377 8 273 7 659 12 248 13 087 11 025 7 593 2 444 2 165 19 090 17 983 17 478 48 308 41 787 38 327 164 Östergötlands län 7 600 8 911 7 507 14 271 13 671 13 935 16 962 4 862 3 953 69 305 66 982 63 902 108 138 94 427 89 296 235 Jönköpings län 8 179 9 184 8 020 13 324 15 741 13 584 16 102 3 803 2 579 24 053 23 480 22 995 61 658 52 209 47 178 171 Kronobergs län 7 153 7 044 6 964 7 738 7 438 6 243 8 573 849 1 115 29 187 27 635 26 472 52 651 42 967 40 794 264 Kalmar län 11 582 12 234 10 986 11 558 10 968 8 845 9 442 2 435 2 654 17 697 17 376 17 167 50 279 43 013 39 652 206 Gotlands län 9 202 9 431 9 032 2 516 2 962 2 755 5 333 2 369 1 358 13 591 12 883 12 984 30 642 27 645 26 130 518 Blekinge län 5 713 5 632 5 472 4 212 3 484 3 936 10 333 4 272 3 129 9 830 8 877 8 715 30 088 22 264 21 252 188 Skåne län 51 643 31 646 30 394 53 386 52 612 45 046 34 644 9 766 10 030 165 186 190 193 169 335 304 858 284 217 254 806 224 Hallands län 7 745 7 167 6 787 13 041 14 235 13 120 8 047 2 685 2 685 17 103 16 671 16 290 45 937 40 758 38 882 140 Västra Götalands län 53 734 44 750 46 852 73 235 71 163 68 281 38 173 11 895 13 551 280 377 284 360 265 469 445 519 412 168 394 152 261 Värmlands län 8 081 7 754 7 250 17 524 18 732 14 134 14 614 3 032 2 634 43 591 42 052 42 383 83 810 71 570 66 401 298 Örebro län 7 046 6 916 5 755 11 160 9 905 10 649 13 301 2 862 2 219 31 942 31 775 29 386 63 449 51 458 48 009 210 Västmanlands län 5 503 6 014 5 070 9 994 9 708 9 911 8 723 2 303 2 857 24 905 24 453 25 583 49 125 42 478 43 421 180 Dalarnas län 6 972 6 967 6 653 14 798 14 061 12 171 15 338 2 235 2 590 27 193 27 119 24 605 64 301 50 382 46 018 224 Gävleborgs län 11 427 10 716 10 006 12 834 19 855 17 229 10 045 1 810 1 030 27 667 22 544 21 111 61 973 54 925 49 377 216 Västernorrlands län 6 922 6 075 5 490 12 260 11 625 11 985 12 328 3 326 3 230 39 113 38 506 36 119 70 623 59 532 56 824 288 Jämtlands län 11 620 10 042 9 421 8 147 8 208 8 899 10 774 3 412 3 022 18 560 18 098 18 670 49 101 39 759 40 012 378 Västerbottens län 8 683 10 657 9 541 14 593 15 816 13 331 16 570 3 219 3 592 74 428 72 491 72 601 114 274 102 183 99 065 423 Norrbottens län 7 936 5 803 5 978 11 983 19 745 14 220 12 163 3 499 3 902 38 343 33 945 33 819 70 426 62 991 57 919 281 Nationellt 26 921 29 305 41 883 34 905 27 575 16 235 46 050 72 639 67 236 209 882 177 554 194 404 317 758 307 073 319 758 - Internationellt 1 537 1 148 1 395 2 221 2 226 1 707 13 380 13 209 13 862 31 735 18 401 21 038 48 872 34 984 38 002 - TOTALSUMMA 299 037 266 953 270 811 432 612 445 803 386 709 385 722 172 116 166 271 1 391 772 1 355 362 1 303 291 2 509 143 2 240 235 2 127 082 246
Av Kulturrådets totala utfall på 2,5 miljarder kronor 2018 gick 55 procent till teater-, dans- och musikområdet. Områdets andel inkluderar de statliga medel som regionerna har vidareförmedlat genom kultursamverkansmodellen för regional kulturverksamhet. Motsvarande andel var 61 procent under 2017 och 2016. I kategorin Konstområdesövergripande ingår även de kultursamverkansmedel som regionerna har förmedlat till film, hemslöjd och konst- och kulturfrämjande verksamhet. Dessa konstområden ingår inte annars i Kulturrådets direkta bidragsgivning. Det finns stora skillnader mellan regionerna sett till det samlade utfallet: Västra Götaland står för 18 procent och Region Skåne och Stockholms län står för 12 respektive 11 procent av det totala regionala utfallet 2018. Den relativt låga andelen till Stockholm bör dock vägas mot att många statligt direktfinansierade centrala museer och scenkonstinstitutioner finns i Stockholmsregionen. Vi ger därför en mer komplett finansieringsbild i våra rapporter om den samlade statliga finansieringen. I de rapporterna kan den regionala spridningen av vissa beviljade medel komma att bedömas annorlunda än här. Gotland och Västerbotten har fått mest stöd sett till antal kronor per invånare. Främst gäller det bidrag till den regionala kulturverksamheten, där båda dessa län har fått stora bidragssummor i förhållande till antalet invånare. Flera av de bidrag som Kulturrådet fördelar har kategoriserats som nationella. Det gäller exempelvis bidrag till alliansverksamheter, centrumbildningar och kulturtidskrifter samt litteraturstöd. 3.6 Medfinansiering En av de faktorer som Kulturrådet tar med i bedömningen av en ansökan är om, och i så fall hur, den statliga bidragsgivningen kompletteras genom medfinansiering av regioner, kommuner eller andra aktörer. Detta gäller de flesta stödformer. Vi helfinansierar sällan verksamheter eller projekt utan har nästan alltid medfinansiering som krav. Medfinansieringen vägs in i bedömningen när det gäller bland annat fria teater-, dansoch musikgrupper, musikarrangörer, utvecklingsbidrag, stöd inom bild och form, regionala verksamheter i Stockholms län och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse. Under 2018 beslutade Kulturrådet om cirka 737 miljoner kronor i bidrag till dessa mottagargrupper. För andra bidrag gäller att finansiering från annat håll visserligen krävs för att verksamhet ska kunna bedrivas, men preciserad medfinansiering är inte avgörande för Kulturrådets bidragsbeslut. Det gäller bland annat stöd till Skapande skola, stöd till musik- och kulturskolor, efterhandsstöd till litteratur, stöd till bidragsmottagare eller ändamål som framgår av regleringsbrevet (till exempel scenkonstallianserna, lokalhållande organisationer och Hanaholmen). Under 2018 beslutade Kulturrådet om cirka 523 miljoner kronor i bidrag till sådana mottagare. Uppgifter om medfinansieringen inom kultursamverkansmodellen 2018 kommer inte att finnas tillgängliga förrän i mitten av 2019. Kulturrådet beskriver medfinansiering inom kultursamverkansmodellen för 2016 2017 i en uppföljningsrapport som publicerades i december av 2018. Figur 1 visar att Kulturrådets finansiering 2018 utgjorde 48 procent av de bidrag som beviljades utanför kultursamverkansmodellen. Redovisningen utgår från informationen som lämnades i ansökningarna. De flesta som beviljas statligt stöd får dock inte hela det sökta beloppet, vilket gör att många aktörer sannolikt ändrar sina ekonomiska åtaganden efter förutsättningarna. Kulturrådet kräver därför in en reviderad ansökan med utgångspunkt i det slutligt beviljade beloppet, om vi bedömer att det är nödvändigt. Med andra ord kan vi endast få en tillförlitlig finansieringsbild i efterhand, när vi följer upp bidragsmottagarnas genomförda aktiviteter och ekonomiska redogörelser. 19 (74)
Figur 1. Finansieringsbild 2018 för beviljade bidrag (exklusive kultursamverkansmodellen) Stat, 48 procent Regioner/landsting, 11 procent Kommuner, 28 procent Egen finansiering, 13 procent 20 (74)
4 KULTURRÅDETS BIDRAGSGIVNING OCH ANDRA FRÄMJANDE ÅTGÄRDER I detta kapitel redovisar vi årets bidragsfördelning och andra främjande åtgärder såsom generella och särskilt riktade informationsinsatser samt vissa regeringsuppdrag. Figur 2. Kulturrådets direkt fördelade bidrag inom kultursamverkansmodellen och inom konstområden 2016 2018, tkr 1 500 000 1 200 000 2018 2017 2016 900 000 600 000 300 000 0 Konstområdesövergripande Kultursamverkansmodellen Teater, dans, musik och övrig scenkonst Litteratur, bibliotek Bild- och formkonst, och kulturtidskrifter museer och utställningar 4.1.Kultursamverkansmodellen 4.1.1 Verksamhetsbidrag till regional kulturverksamhet Genom kultursamverkansmodellen skapas ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer. I det här avsnittet presenterar vi de olika insatser som vi har genomfört inom modellen. Inom ramen för modellen fördelas två typer av statsbidrag: verksamhetsbidrag och utvecklingsbidrag. Vi använder de regionala kulturplanerna som grund för våra beslut om vilka verksamhetsbidrag som ska gå till regionerna. Innan Kulturrådets styrelse fattar beslut om bidrag för regional kulturverksamhet sker också ett samråd med Samverkansrådets parter. 4 Bidragen gör det möjligt att upprätthålla en kulturell infrastruktur i hela landet, samtidigt som de ger utrymme för regionala prioriteringar och variationer. 5 Kulturrådets verksamhetsbidrag till de regioner som ingår i modellen har bidragit till att de i högre grad uppfyller de kulturpolitiska målen. Kulturrådet fördelade 2018 drygt 2 miljoner kronor av anslaget till regional kulturverksamhet som bidrag till civilsamhällets och de professionella kulturskaparnas arbete med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Möten, dialoger och publika arrangemang Under året hade Kulturrådet minst ett enskilt möte med de regioner som ingår i kultursamverkansmodellen. Samverkansrådets parter hade fyra möten på generaldirektörsnivå, där de diskuterade principiella frågor inom modellen. Kulturrådet arrangerar årligen en samverkanskonferens för att möjliggöra dialog mellan de regionala kulturcheferna och parterna i Samverkansrådet. Merparten av deltagarna vid samverkanskonferensen 2018 var mycket nöjda, och de uppskattade särskilt möjligheten till snabbmöten (så kallade speedmeetings) mellan regionerna och Samverkansrådets parter ett inslag som deltagarna gärna vill se en fortsatt utveckling av. Rundabordssamtal som samlar regionala företrädare har också blivit en viktig del för 4. Samverkansrådet har inrättats av regeringen och består av Kulturrådet (ordförande), Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, länsstyrelserna (genom Länsstyrelsen i Halland), Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska filminstitutet. 5. Genom bidragsfördelningen säkerställer vi att invånare i regionerna har god tillgång till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, läs- och litteraturfrämjande verksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, hemslöjdsfrämjande verksamhet och bild- och formverksamhet. 21 (74)