VTlnotat Nummer : V 102 Datum: Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län

Relevanta dokument
v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut

Skälläckeröd 1:12 och 1:45

skadade och dödade personer.

RAPPORT. Vägsalt. Inriktning för optimering av nyttor och samtidig minimering av miljöeffekter. Yta för bild

VTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge.

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

Avdelning: T Projektnummer: Projektnamn: Bilbältesstudier Uppdragsgivare: _NTF/TSV Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /

Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp

VZfnotat. Nummer: T 17 Datum: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

100- undersökningen. Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter. Miljö och hälsoskyddskontoret

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

1.1 Inledning Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson Hofgårdens golfbana 3

& äe %s Statens väg- och trafikinstitut. VZfnotat. Nummer: V 04 - Datum: Titel: Inledande studier av tvåskiktsläggning av vältbetong

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Stadsdel Norr Deponi SV om Arena Östersund

VTI natat. T Vä -00/1 Pai/(- 'Insgitutet. Hållfasthet hos begagnade bilbarnstolar tillverkade av EPS. Projektnamn: \ Uppdragsgivare: TF

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,

PM Provtagning av grundvatten inom Lilla Sältan 1, Göteborgsvägen 16, Uddevalla kommun

PM Infiltrationstest vid Barkarby. Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station

Kompletterande grundvattenprovtagning Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress, Sundsvik 7:28

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning:

Vagavdelningen Vägverket. Fri

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Helgonagården 7:10, Lund Översiktlig geoteknisk och miljöteknisk utredning

Den aktuella fastigheten ligger i centrala Motala, se Bilaga 1.

Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

VTInotat. w ägna/17mm_ Statens vag- och trafiklnstltut. Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser. Projektnummer:

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Väg 622 Landafors. Samrådsredogörelse vattenverksamhet. Permanent grundvattensänkning vid vägport Bollnäs kommun, Gävleborgs län

Miljöteknisk provtagning av grund och ytvatten samt jord vid brandövningsområde i Vallentuna

Miljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec UNDERSÖKNING ÅR Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

Porgasmätning och analys av grundvatten med avseende på klorerade alifatiska kolväten

ÅBY 6:2 SYDÖSTRA SNÄTTEBRO LÄCKEBY, KALMAR KOMMUN. Rapport Geoteknisk undersökning (R:geo) Upprättad av: Torbjörn Johansson

PM Infiltrationstest vid stationsuppgång invid Mälarbanan. Kontrollprogram grundvatten för tunnelbana från Akalla till Barkarby

VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2

1 Bakgrund och syfte. Memory Hotel AB, via Structor Geoteknik AB Bo Jacobsson

VTInotat. Nummer: TF Datum: Effekt på simulerad bilkörning av hostmediciner i kombination med alkohol

Godkänt av Godkänt datum Version. Karl Persson _

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING GRUSPLANEN, STRANDÄNGENS IP, BROMÖLLA

Ahvenlammi 1 (reg.nr 7945/1) Ahvenlammi 2 (reg.nr 7945/2) Ahvenlammi 3 (reg.nr 7945/3) Peräjärvi 1 (reg.nr 9072/1) Peräjärvi 2 (reg.

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Nr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik

Antal sidor: 5 Helsingborg

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

PM Infiltrationstest vid Barkarby station. Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Vegastaden Dpl 2 Haninge kommun

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN

JAKOBSBERG 1:1 M.FL., KALMAR DETALJPLAN. Översiktlig geoteknisk utredning Upprättad av: Daniel Elm Granskad av: Torbjörn Johansson

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Jens Rönnqvist, Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd

VTlnotat. Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro

VTInatat Nummer: V 03 - Datum: Titel: Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden, Västerås -81 Författare: Sven-Olof Hjalmarsson

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta

Brattås, Nybyggnation av bostadsområde

Rapport miljöteknisk markundersökning. Lebela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö

MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT GEOTEKNIK (MUR GEO)

MARK- OCH GRUNDVATTEN- UNDERSÖKNING

MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg

SARTBW. Nr Statens väg och trafikinstitut (VTI) linköping National Road & Traffic Research Institute - S Linköping - Sweden

STENHÖGA 1 TOBLERONEHUSET

Försök med minskad saltanvändning. Tärnsjö, vintern 2000/2001. VTI notat VTI notat Effekter på salthalter i grundvatten

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

SONICBORRNING. Nils Rahm Golder Uppsala

R Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

Ylo 4 (reg.nr 7944/1) Ylo 5 (reg.nr 7944/2) Ylo 6 (reg.nr 7944/3) Jens Rönnqvist, Ab Scandinavian GeoPool Ltd

Bilaga 3 Fältundersökning - okulärbesiktningar samt inventering av brunnar

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

Karlstad Kommun. Alster-Busterud. Översiktlig bedömning av geotekniska förhållanden. Karlstad

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING CARLSLUND, MJÖLBY

AKTUELL DETALJPLAN I HAMNSTADEN LIDKÖPING

Författare: 0 Lars Johansson

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum (7)

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

BBÖ-provsträckor E4 och E18

PM/ MILJÖTEKNIK Uppdrags nr: Datum: ANALYS AV ASFALTSPROVER FYRKLÖVERSGATAN, GÖTEBORGS STAD

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

VTInotat. vi Väg_ach ag/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. . Pa: Linköping. Telz'013-2Q40 0q. Telex VTISGIS. Telefax

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015

Transkript:

VTlnotat Nummer : V 102 Datum: 1989-08-10 Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län Författare: Lars Bäckman Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer : 43024-9 Projektnamn: Uppföljningar av miljöundersökningar Uppdragsgivare : VTI Distribution: fri/begränsad & Statens väg- och trafikinstitut, Vag- 0ch Trafik- Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436 Insttutet Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping

Bakgrund Under slutet av 70-talet genomförde institutet på uppdrag av vägverket en studie av vintervägsaltets miljöpåverkan. Därvid upprättades sammanlagt sju observationsområden i Skaraborgs län där provtagning på mark, vegetation och grundvatten utfördes. Områdena följdes från våren -78 till hösten -79 och av provtagningsresultaten framgick att i flera av områdena var natrium- och kloridhalterna relativt kraftigt förhöjda till följd av vintervägsaltningen (VTI Rapport 197). På grund av den relativt korta tid som undersökningarna pågick (ca 1 1/2 år) var det dock inte möjligt att studera de mera långsiktiga miljöeffekterna. Exempel på en sådan frågeställning som ofta diskuteras är huruvida salt ackumuleras i omgivande miljö och på så sätt ger ökande salthalter med tiden. Då några av observationsområdena i Skaraborgs län fortfarande är intakta bedömdes det vara möjligt att genom förnyade provtagningar åtminstone få en uppfattning om de långsiktiga effekterna. Våren 1988 genomförde därför institutet med egna medel en provtagningsomgång vid tre av observationsområdena. ) Syfte Att studera de långsiktiga effekterna av spridning av vintervägsalt. Metod Våren 1988 genomfördes provtagningar vid tre av observationsområdena i Skaraborgs län (områdena benämnda R2, R4 och R6 i VTI Rapport 197). Inga vegetationsprover togs dock eftersom de träd.som stod närmast vägen avverkats i samband med att viltstängsel monterats. I övrigt togs prover i samma omfattning som vid provtagningarna 1978 och 1979. Detta betyder att grundvattenprov insamlades från alla tre områdena medan jordprovtagning endast utfördes i områdena R4 och R6.

Samtliga prover har analyserats med avseende på natrium- och kloridinnehåll och analysresultaten har sedan jämförts med resultaten från våren -78 och våren -79. Grundvattenproverna analyserades av SVELAB medan jordproverna analyserades av Statens Lantbrukskemiska Laboratorium (SLL). Grundvattenrörens läge framgår av plankartorna (figur 1, 3 och 5). Jordprov har insamlats i anslutning till grundvattenrören. I övrigt hänvisas till VTI Rapport 197 där områdena är utförligt beskrivna. Resultat och kommentarer Analysresultat från såväl de tidigare provtagningarna -78 och -79 som provtagningen våren -88 redovisas i tabell 1 och 2. Analysresultaten från -88 redovisas dessutom i form av stapeldiagram inritade på tvärprofiler (fig. 2, 4, 6 och 7). Område R2 I området har det inte varit möjligt att ta några jordprover eftersom de övre jordlagren består av svallad morän med mycket hög stenhalt. Våren -88 var natrium- och kloridhalterna i de grundvattenprov som insamlats fortfarande mycket låga och någon tendens till ökning av halterna kan inte märkas. Snarare förefaller det som om halterna var något lägre våren -88 jämförda med halterna -78 och 779. Område R4 Detta område var ett av de mest påverkade i den tidigare undersökningen. Vid provtagningarna -78 och -79 var salthalterna höga såväl i grundvatten som i jord och vegetationen närmast vägen var kraftigt skadad. Det mesta av denna vegetation har dock avverkats eftersom viltstängsel monterats vid området.

Våren -88 var natrium- och kloridhalterna nästan genomgående högre jämfört med de tidigare provtagningarna. Halterna hade ökat både i grundvatten och i jord och i några punkter var ökningarna ganska kraftiga. Vid rör 6 t ex hade halterna i grundvattnet fördubblats och i jord hade halterna i stort sett fyrdubblats. Vid referenspunkten vid rör 8, som ligger relativt långt från vägen och på andra sidan ett stort dike, var dock halterna fortfarande låga. Halterna i jordproven var t o m något lägre våren -88. Område R6 Provtagningarna -78 och -79 visade att området var kraftigt påverkat av vägsaltningen. Salthalterna både i jorden och i grundvattnet var kraftigt förhöjda närmast vägen. Vegetationen, som.utgjordes av en tät, ca 20 år gammal granskog, uppvisade också kraftiga skador närmast vägen. I likhet med område R4 har viltstängsel monterats i området och i samband med det har det mesta av den skadade vegetationen avverkats. De grundvattenprov som togs våren 1988 visade att natriumoch kloridhalterna sjunkit i närheten av vägen (rör 1 och 3) medan de stigit något i de övriga rören. Halterna i jordproven uppvisade en mera svårtolkad bild. I den ena av de två provtagningspunkter som ligger nära vägen hade halterna sjunkit något (punkt 1) medan halterna i den andra punkten stigit relativt kraftigt (punkt 2). I de övriga provtagningspunkterna var förändringarna relativt små och i stort sett var halterna oförändrade jämförda med -79. Slutsatser En av de erfarenheter som gjordes vid de tidigare undersökningarna 'var att de hydrogeologiska förhållandena är avgörande för i vilken grad ett område påverkas av saltning. Provtagningarna våren -88 bekräftar i stort denna slutsats. Sålunda är område R2, som bedömdes ha gynnsamma förhållanden

med en kraftig vattenomsättning, saltningen. liksom tidigare opåverkat av I områdena R4 och R6 som bedömdes ha ogynnsamma hydrogeologiska förhållanden var salthalterna våren -88 fortsatt höga. I område R4 var halterna genomgående högre både i grundvatten och i jord. Det förefaller alltså som om en ackumulering av salt ägt rum, vilket sannolikt beror på den mycket långsamma vattenomsättningen i området. I område R6 var halterna visserligen fortsatt höga men de har dock inte ökat utan ligger i stort sett på samma nivå som -78 och -79. Att halterna i grundvattnet sjunkit närmast vägen beror sannolikt på att mindre saltmängder tillförts området de senaste säsongerna. De högre halterna på längre avstånd från vägen skulle då förklaras med att relativt stora mängder salt finns kvar i området sen tidigare. På grund av de ogynnsamma förhållandena tar det dock lång tid innan detta salt transporteras bort. Läget vid de tre observationsområdena kan sammanfattas enligt följande: - Område R2 är liksom tidigare i stort sett opåverkat av saltning. - I område R4 har salthalterna ökat både i grundvatten och i jord. - I område R6 är salthalterna i stort sett oförändrade. I vissa punkter har dock halterna sjunkit något.

Tabell 1 Natrium- och kloridinnehåll i grundvattenprov från försöksområden i Skaraborgs län. Natrium (mg/l) Klorid (mg/l) Område Rör april april april april april april -78-79 -88-78 -79-88 ' 1 13 16 8 21 19 11 2 13 19 10 31 23 15 R2 3 11 22 11 23 30 18 4 7 8 8 15 11 11 5 8 10 9 16 11 13 1 130 41 140 290 64 240 2 190 138 260 340 198 490 3 100 141 120 260 224 170 R4 4 110 67 130 210 97 230 5 90 94 130 180 152 230 6 200 225 450 380 396 810 8-13 18-20 29 1 250 354 130 660 680 220 2 28 26 77 87 50 130 R6 3 340 185 140 500 268 200 4 44 16 170 83 28 280 5 8 8 34 10 9 43

Tabell 2:1 Natrium» och kloridinnehåll i jordprov från försöksområde R4 i Skaraborgs län. Provtag- Provtag- Natrium (ppm) Klorid (ppm) Område nings- ningspunkt djup april april april april (cm) -79-88 -79-88 R4 1 0-15 53 89 29 43 50-65 60 77 48 47 2 " 0-15 189 230 108 231 50-65 76 128 81 147 100-115 83 115 42 141 3 0-15 96 141 29 83 50-65 68 68 45 25 4 0-15 79 96 45 55 50-65 64 66 32 43 100-115 52 67 55 49 5 0-15 126 131 45 103 50-65 50 67 I 29 45 100-115 57 65 39 37 6 0-15 79 410 66 281 50-65 63 310 81 343 100-115 57 137 90 165 8 0-15 35 17 10 3 50-65 42 15 0 3

Tabell 2:2 Natrium- och kloridinnehåll i jordprov från försöksomrâde R6 i Skaraborgs län. Provtag- Provtag- Natrium (ppm) Klorid (ppm) Område nings- ningspunkt djup april april april april (cm) -79-88 -79-88 R6 1 0-15 186 160 100 113 50-65 223 220 252 95 100-115 99 145 110 65 2 0-15 112 81 29 39 50-65 58 56 13 34 100-115 80 173 19 37 3 0-15 192 260 81 159 50-65 129 230. 87 85 100-115 91 48 68 33 4 0-15 33 32 3 26 50-65 62 74 0 103 100-115 47 50 10 31 5 0-15 49 74 16 29 50-65 31 41 0 7

TECKENFÖRKLARING G) = Grundvattenrör Barrprovtogning / g Figur 1 P1ankarta over observationsområde R2

hnvã (m) 4 91.0-4 92.0-89.0-88.0-84.0_ 30-1 950%. 94.0'*. OMRÅDE R2 93.0 -* 90.0-86.0" 87.0-85.0'- 83,0 I I I I I I I ' I Å I I I I 75m 70 65 60 55 50 45 1.0 35 30 25 20 15 10 5 VANSTER SIDA img/l I I I Figur 2 5 10m HOGER SIDA --0.50-1. Nasri-Iam' ock. klorfdhalterv 1 (qu-h* 8?) QV'kMAdU u-h-ew GO - MJ CL NJ CL' of CL 7 I I I T I I I I I '.-r-i rn 70 60 50 #0 30 :0 10 Tvarprofi1 genom observationsområde R2. Det undre diagrammet avser natrium- och k10ridha1terna i grundvattnet våren -88.

O GRUNDVATTENRÖR <- GÖTENE * 76 cc, 10 TECKENFÖRKLARING *'v *- MARIESTAD -*- 9(- LOG) \T mg.»ng OMRÅDE R4 Figur 3 P1ankarta över observationsområde R4

72 0-* I 6&O-q ago- 610- A NiVå 200. 200.. Rör 8.m. 0 Dike 0 35 o I o 11. 9 0. lsañdi'i O 0 0 't i I l l. 0 0 a O 0 3.Sand; 45 5 40mm NO OMRÅDE R4 vto_ Rör 4 Rör 2?QO- a 0 I... --m 0 I I I I I I I I I I 1 i l 35m 30 25 20 15 10 5 0 _ 5 10 15 20 25 30 VÄNSTER sunxl HÖGER SIDA blühñum-'0d«.ktm&dhmhin? \* (jr-wolva (osar-h»88-3 - H00. 3[ (00 30 10 o [ to 10 30 I A' T l 0' I I I 1 Ejggr_f_ Tvarpr0f11 genom observationsormåde R4. Det undre diagrammet anger natrium- och k10ridha1terna i grundvattnet våren -88.

12 Teckenförklaring o GRUNDVATTENRÖR OMRÅDE R6 N Holmestad1 Stommen1 Åker 9/900 4_ GÖTE N E ' \ 'VOOO *x- \.\\ 96. Figur 5 P1ankarta over observationsområde R6

78.0 5 76.0 *r 1 1 wuyq GL 13 l 1 10 15m HOGER SIDA [0 'VÅ OMRÅDE R6 8L0<» H '. ' ROR 2 ROR1 L 80.0 79.0 77.0 ' 75.0 { i IL 11 1I i I 40rn 35 30 25 20 15 10 5 0 VÄNSTER SIDA noe. Nahçuwt- ecåzx Ldowrçelhalvtev T (ÖYL'deVOvH-G-w VTK -* % &> '300- " r--u *a :a 23 [00.4. N l I Al; I I I I 110 30 9.0 (0 Figur 6 TvarprofiI genom observationsområde R6. Det undre diagrammet anger natrium- och k10ridha1terna i grundvattnet våren -88.

82,0" (rn) ' 0 o 0 ' ' ' ' o o 0 0 i I I c ' a., 0 n o 0 C i g o VANSTER SIDA { HOGER SIDA 1 T I I T I I I I ' 44!! I 14 OMRÅDE R6 Nivå " ' RörS Rör 4 Rör 3 -..... _ I 0 ' 0 GK 07 I.\ O 0 I. ' ' g ' i 0 g. n. i i n... o.. 0 0 t.. 0 I :1 ' '7fñ--l. I.. ' O o i.t " Å. c 0 g '.. c o o 0 o. a. 0, l. o ' o 0 0 o O 1 n g 0...'::Sand::.".:' I I I I i l l I I I 60m 55 50 1.5 40 35 30 25 20 15 10 5 0 5 10 15m tug/ f N qtr'c'uuu - ock KLOVQOLMW T H00- grwvwlvouhevx chw-yk -%8) '300.4 Cl - L 3,00.. N: C '_00.. ' E 60 50 NO '30 10 [0 10 Figur 7 Tvarprofi] genom observationsområde R6. Det under diagrammet anger natrium- och k10ridha1terna i grundvattnet våren -88.