Sida 1(21) Årsredovisning 2014 HSN 1 1. Sammanfattning Resultatet för året uppgår till 8 mnkr vilket innebär ett överskott mot budget med samma belopp. Nämnden har inte behövt något riskdelningsbidrag 2014. Större negativ budgetavvikelse finns inom riks och regionsjukvård med 4 mnkr. Överskott mot budget finns inom länssjukvård med 9,7 mnkr och primärvård 1,8 mnkr. Inom övrig verksamhet är enbart mindre budgetavvikelser. Region- och rikssjukvård Nämndens kostnader har ökat jämfört med 2013 och uppgår till 85 mnkr. En analys av konsumtionen visar på att det är antalet vårdtillfällen som ökat. Avvikelsen mot budget uppgår till -4 mnkr. Länssjukvård Nämndens kostnader för Länssjukvård innebär ett överskott mot budget på 9,7 mnkr. En analys visar att det är prestationsersättningen som minskat jämfört med 2013 inom sluten vård och drg ersatt öppen vård. Inom länssjukvården har det under året varit fortsatt problem med tillgängligheten. NU sjukvårdens tillgänglighet försämrades under året jämfört med 2013. Från regionstyrelsen har NU sjukvården fått hjälp med att finansiera insatser för att minska överbeläggningar. Trots insatserna har det varit svårt att nå tillgänglighetsmålen. Väntetiderna till Akuten har tidvis under året varit långa. Under året har NU sjukvården deltagit i projektet Aktiv hälsostyrning som syftar till att minska inflödet till akuten. Dessa insatser har inte fått tillräcklig effekt. Uppföljningen av målrelaterad ersättning inom vårdöverenskommelsen med NU-sjukvården visar att de uppfyller tillräcklig andel av de uppsatta målen för att få all ersättning utom för området patientsäkerhet (trycksår). Fler mottagningar i NU-sjukvården har under året infört webbtjänsten Mina vårdkontakter som ett steg för att underlätta för patienter att komma i kontakt med mottagningen. Vårdöverenskommelse 2015 En ny vårdöverenskommelse har förhandlats fram under hösten för 2015 vilken följer de givna ägardirektivens om tvååriga vårdöverenskommelser. I överenskommelsen tillförs NU sjukvården 155 mnkr för att få en bättre balans i sin ekonomi. NU sjukvården får även fortsatt hjälp med finansiering av insatser mot överbeläggningar och för ökad tillgänglighet. Upphandling öppen specialistsjukvårdunder året har upphandlingen av öppen specialistsjukvård på lokalsjukhusen i norra Bohuslän pågått. Upphandlingen är avslutad och
Sida 2(21) avtal har tecknats med praktikertjänst.verksamheten beräknas starta under våren 2015. Primärvård Nämndens kostnader för primärvårdsverksamhet för året ligger något under budget. Inom VG primärvård har en vårdcentral privatiserats. Strömstads vårdcentral övertogs av Backa läkarhus AB. Det är förklaringen till de stora avvikelserna mot budget inom offentlig och privat VG primärvård. Jourcentralen i Strömstad flyttades till Lysekil av de ansvariga vårdcentralerna. Nämnden avtal om nattjour i Strömstad är inte berört av denna flytt. Reformen vårdval rehab startade 1 september. Närhälsan gick med i vårdvalet från 1 september med alla sina rehabmottagningar. De privata vårdgivarna avvaktade utgången av sina avtal som gällde fram till årsskiftet 2014/2015. Tillgängligheten är bra inom primärvården i nämndens område. Generellt ligger tillgängligheten till primärvården i Fyrbodal på en hög nivå med en tillgänglighet på över 90 % utifrån satta måltal. Målet för tillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen är att 90 % av samtalen skall besvaras inom tre minuter. Tillgängligheten i december var 25 % och har hela året legat på under 50 %. Antalet besvarade samtal under året uppgår till 985 000, en ökning med 3 % jämfört med 2013. Tandvård Under 2014 har en översyn av specialisttandvården genomförts. Vid denna översyn har det framkommit att det finns påtagliga regionala skillnader både när det gäller ersättningsnivåer och invånarnas konsumtion. I beställningen för 2015 genomförs åtgärder för att minska skillnaderna Jämställd vård Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla vann hösten 2014, tillsammans med ungdomsmottagningarna i Fyrbodal, regionens jämställdhetspris för utvecklingsarbetet om jämställd ungdomsmottagning. Uppföljning av utvecklingsarbetet har genomförts under hösten 2014. Bakgrunden är det utvecklingsarbete riktat mot ungdomsmottagningen i normkritik och andrologi som nämnden initierat. 2. Verksamheten Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar utifrån visionen att alla medborgare genom hela livet ska ha förutsättningar för en god hälsa samt hälsosamma livsvillkor och levnadsvanor. I de avtal och överenskommelser som nämnden tecknar är en utgångspunkt att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde oberoende av kön, ålder, etnisk och religiös
Sida 3(21) tillhörighet eller sexuell identitet, bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. Personer med varaktig funktionsnedsättning ska tillförsäkras lika god tillgång till hälso- och sjukvård som personer utan funktionsnedsättningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2014 arbetat med jämlik vård på olika nivåer: Nämnden har i sitt mål och inriktningsdokument för 2014-2016 jämlik och jämställd hälsa som ett prioriterat område. Nämnden har under 2014, tillsammans med Fyrbodals kommunalförbund utrett möjligheterna att inrätta ett samverkansforum barn och unga i Fyrbodal. Beslut har tagits i det delregionala politiska samrådsorganet och ärendet har varit ute på remiss i samtliga kommuner. Syftet är en arena där kommun, primärvård, länssjukvård kan diskutera och driva gemensamma samverkansfrågor för att främja barn och ungas hälsa i Fyrbodal. Nämnden har avtal tillsammans med kommunerna i Fyrbodal om hälsopedagogisk verksamhet. Hälsokällan har under 2015 bland annat arbetat med kompetensutveckling av personal som möter barn och unga i normkritiskt förhållningssätt. Detta har skett genom föreläsningar och utbildningar i barnkonventionen, hedersrelaterat våld, genus, neuropsykiatriska funktionshinder samt värdegrundsarbete. Regionfullmäktige antog 2013 Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Under 2014 har nämnden arbetat för att samlingen ska användas som ett verktyg för att underlätta samverkan i arbetet med att minska skillnader i hälsa. Nämnden arbetar aktivt med att lyfta in och följa upp jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i avtal som tecknas med vårdgivare. Jämlik och jämställd vård är en utgångspunkt i alla nämndens beställningar. Könsuppdelad statistik är således en viktig del i nämndens uppföljningar och används kontinuerligt för att analysera om vården som beställs är jämställd. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla vann hösten 2014, tillsammans med ungdomsmottagningarna i Fyrbodal, regionens jämställdhetspris för utvecklingsarbetet om jämställd ungdomsmottagning. Uppföljning av utvecklingsarbetet har genomförts under hösten 2014.
Sida 4(21) 2.1 Regionfullmäktiges mål Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Nämnden verkar för att Nationella riktlinjer för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder implementeras inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. De viktigaste åtgärderna är rådgivning eller samtal. Detta förutsätter att personal kontinuerligt får utbildning inom områdena hälsofrämjande och förebyggande insatser, vilket påtalas i de nationella riktlinjerna. Det är viktigt att utveckla samverkan med andra huvudmän och aktörer även utanför hälsooch sjukvården för att främja goda livsvillkor och ohälsosamma levnadsvanor. Nämnden har avtal med alla kommuner i Fyrbodal om gemensamma folkhälsoinsatser. Insatserna som genomförs ska vara hälsofrämjande och förebyggande utifrån befolkningens behov. En stor del av ohälsa hör samman med kända bestämningsfaktorer så som brist på inflytande och delaktighet vilket förebyggs genom medborgardialoger. Nämnden riktar förebyggande insatser till personer med hög risk för ohälsa. I överenskommelse för 2014 med Folktandvården ska alla personer med stort omvårdnadsbehov erbjudas gratis munhälsobedömning, samt utbilda omvårdnadspersonal. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Hälso- och sjukvårdslagen reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns det inom Västra Götalandsregionen regler och riktlinjer för vårdgaranti. Genom avtal och överenskommelser ger hälso- och sjukvårdsnämnderna vårdgivarna i uppdrag att ansvara för vårdgarantin. Uppföljning har skett löpande under verksamhetsåret. Hälso- och sjukvårdsnämnden har i mål- och inriktning 2015-2017 fastställt visionen att hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor, vara tillgänglig och ges i rimlig tid med ett bra bemötande med rätt kvalitet. Ett viktigt delmål är att vården ska ges i rätt tid. Resultatet för 2014 redovisas under avsnittet 2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Hälso-och sjukvårdsnämnden har vid uppföljning av vårdöverenskommelsen med NUsjukvården 2014, följt upp NU sjukvårdens följsamhet att delta i relevanta nationella kvalitetsregister. Nu sjukvården har arbetat med utvecklingsarbeten för att öka registreringen inom psykiatrins
Sida 5(21) kvalitetsregister och NU sjukvården har ökat sitt deltagande i 6 st fler register jmf med 2012. Resultaten ur registren återkopplas fortlöpande till verksamheterna Inom VGR används även andra indikatorer förutom kvalitetsregister för mätning av kvalitet inom såväl den somatiska som psykiatrisk vården. Resultaten av NU-sjukvårdens måluppfyllelse har följts upp vid dialogmöte under året enligt en fastställd mål- och uppföljningsplan samt genom de mål kopplade till målrelaterad ersättning. Eventuella avvikelser har påtalats och har påverkat storleken på ersättningarna till NU-sjukvården. En indikator som Statens Kommuner och Landsting (SKL) har extra fokus på är andel vårdrelaterade infektioner (vri). Sjukhusen har en målrelaterad ersättning kopplad till en måluppfyllelse av förekomst på < 8 %. NU sjukvården uppfyller inte målet för 2014, med en måluppfyllelse på 9%. Efter en nedåtgående (förbättrad) trend ökade de vårdrelaterade infektionerna vid senaste mätningen som redovisades i NU sjukvårdens delårsrapport från augusti 2014. För att minska vri har NU sjukvården arbetat aktivt med att tillämpa basala vårdhygieniska principer och implementera SKL:s förebyggande handlingsplaner. Riktade åtgärder har genomförts, t.ex. införa sårmottagning, bildat patientsäkerhetsråd och genomfört riskanalyser vid väsentliga verksamhetsförändringar och om det inträffar många allvarliga avvikelser. Andel överbeläggningar har inte enskilt definierats i NU sjukvårdens Mål och uppföljningsdokument, utan har varit en indikator med fyra delområden; utlokaliseringar och överbeläggning inom somatik och psykiatrin vilket skapat inte fullt rättvis statistik. Fortlöpande diskussioner om vårdplatssituationen har förts vid dialogmöten. VGR:s mål är < 3,4 (andel överbeläggningar per 100 vårdplatser). Resultatet för NU-sjukvården är 2,64 och uppfyller därmed målet Nämnden har under året haft fokus på hur samverkan mellan kommunerna och NUsjukvården fungerat. Viktigt område har varit proaktivt arbete för att minska inflödet av patienter till sjukhusen. Att genom samverkansavtal få till goda insatser i hemmet, t.ex. har en ny rutin för informationsöverföring till primärvård och kommun har implementerats, var syfte är bl.a. förhindra onödiga återinläggningar. Projekt Samverkande sjukvård har under året implementeras i allt fler kommuner. Konceptet innebär att olika aktörer arbetar för att patienters behov ska lösas på lägsta möjliga vårdnivå och om möjligt i patientens hem. Nämnden har även tagit del av data i vad mån vårdplatser tas upp av patienter som är färdigbehandlade men väntar på plats i något av kommunens boende. Andel patienter inom cancervården på NU-sjukvården som får behandlingsbeslut inom målnivån enligt nationella riktlinjer har följts upp. Målet för VGR är att 80 % av patienterna ska ha fått sina behandlingsbeslut inom resp. målnivå. Dessa mål uppfyller NU sjukvården. För andelen patienter med Reumatoid Artrit med pågående behandling med biologiska
Sida 6(21) läkemedel, finns en målrelaterad ersättning i Vårdöverenskommelsen kopplad till förskrivningsmål. NU sjukvården har förskrivit biologiska läkemedel till 24,4 % av patienter med Reumatoid Artrit och uppfyller därmed VGR förskrivningsmål på 20% NU-sjukvården 2014 Styrtal Måltal Status augusti Måluppfyllelse 2014 1. Vårdrelaterade VGR: 8 procent (2014) Gult 9 % infektioner i somatisk slutenvård (procent) NU: 8 procent 2. Antal överbeläggningar VGR: Minska från 3,4 Grönt 3,4 på sjukhus per 100 procent (2012). disponibla vårdplatser NU: Minska jmf med 2012 3. Andel patienter inom cancervården som får behandlingsbeslut inom målnivå (procent) VGR: 80 procent (2014). NU: 80 procent (2014) Grönt Mål uppnått 4. Registrering i psykiatrins kvalitetsregister 5 Andel patienter med pågående behandling med biologiska läkemedel 6. Vårdsamverkan med kommuner för att minska återinläggningar VGR: Öka jmf med 2012. NU: Ökning med 6 register jmf med 2012 VGR: 20% NU: 20% RF: < 19 % NU: < 19% Grönt Grönt 24,4 % Grönt 18,1 % Registrering i kvalitetsregister sker enl. måltal I Mål och Uppföljningsplanen för NU-sjukvården finns två områden med från Nationell Patientenkät; Bemötande och Delaktighet inom den somatiska vården. Resultat av mätningen visas i Patient Upplevd Kvalitet (PUK). Målen var att resultat för 2014 skulle öka jmf med mätning från 2013 och överstiga PUK 92 för Bemötande och PUK 76 för Delaktighet. Mätningen 2013 visade Bemötande slutenvård; PUK 89, Bemötande öppenvård; PUK 94. Vid mätningen år 2014 var resultaten 91 resp. 94. Mätningen 2013 visade Delaktighet slutenvård; PUK 73, Delaktighet öppenvård; PUK 81. Vid mätningen år 2014 var resultaten 74 resp. 81. Nationell Patient enkät genomfördes inte under 2014 i Primärvården.Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska patienter 75 år erbjudas läkemedelsgenomgångar, och en Regional medicinsk riktlinje är fastställd av Läkemedelskommittén i VGR. Måltalen för VGR är 40-70% (andel patienter 75 år och äldre listade på VC där läkemedelsavstämning har genomförts under ett år)antalet genomförda läkemedelsgenomgångar för patienter > 75 år har följts upp vid dialogmöten på varje vårdcentral och målrelaterad ersättning (KoK-ID 201) finns kopplad till Krav och kvalitetsboken. För resultat se graf nedan.
Sida 7(21) Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård I avtal och överenskommelser ställer hälso- och sjukvårdsnämnderna kravet att vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Informationen ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. För att följa upp detta ska vårdgivarna delta i den nationella patientenkäten, primärvården varje år och sjukhusen vartannat år. Resultat från vårens mätning i NU-sjukvården visar att den upplevda delaktigheten i vården har ökat något från 2012. Resultatet för delaktighet i somatisk öppenvård var PUK-värdet 81 (80) och för somatisk slutenvård PUK-värdet 74 (72). Resultat från mätningarna i primärvården redovisas under våren. Hälso- och sjukvårdsnämnden har som mål att vårdgivarna ska kunna möjliggöra för patienter att beställa tid, avboka/ omboka tid och förnya recept via Mina vårdkontakter. Generellt gäller att IT-tjänster som Mina vårdkontakter behöver utvecklas för fler tjänster och bättre tillgänglighet. Mellan 2012-2014 har antalet invånarkonton och anslutna mottagningar ökat markant. Data från vårdbarometern visar att det vanligaste sättet att söka efter information om vården är sökmotor på internet (43%) följt av att kontakta vårdenheten via telefon (14%) samt regionens webbplats (10%). Trenden på några års sikt är att intresset för telefonkatalogen minskar medan intresset för VGR:s hemsida ökar. Hälso- och sjukvårdsnämnderna informerar också i olika sammanhang om möjligheten att ta kontakt med Vårdguiden på telefon 1177 och 1177 vårdguiden på webben. Förutom att ge sjukvårdsrådgivning ska 1177 bland annat lotsa patienterna till rätt vårdnivå samt underlätta kontakt med vården. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Inom ramen för samarbetet i Vårdsamverkan Fyrbodal medverkar nämnden till att förbättra samverkan mellan primärvård, länssjukvård och kommunerna. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli är representerat i de fem lokala närsjukvårdsgrupper som finns i Fyrbodal och deltar arbetet i syfte att förbättra samverkan mellan olika vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har under 2014 tecknat avtal med flertalet kommuner i Fyrbodal avseende Samverkande sjukvård. Genom avtalen möjliggörs ett samarbete och en samverkan mellan ambulansen, Sjukvårdsrådgivningen och kommunernas sjuksköterskor. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd De verktyg som nämnden har för att säkerställa att vården är jämlik och jämställd är via behovsanalyser, överenskommelser, uppföljning samt genom olika utvecklingsarbeten som genomförs i samverkan med vårdgivare och andra aktörer. I de behovsanalyser som tas fram belyses behovet av insatser för respektive behovsgrupp ur ett jämlikhetsperspektiv. De avtal och överenskommelser som nämnden tecknar har utgångspunkt i att vården ska ges med
Sida 8(21) respekt för alla människors lika värde oberoende av kön, ålder, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet, bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. Personer med varaktig funktionsnedsättning ska tillförsäkras lika god tillgång till hälso- och sjukvård som personer utan funktionsnedsättningar. Nedan ges exempel på uppdrag/uppföljning som finns i nämndens överenskommelser och andra uppdrag/utvecklingsarbeten som nämnden arbetat med under 2014: Nämnden har sedan tidigare initierat ett utvecklingsarbete inom NU-sjukvårdens hjärtsjukvård. Inför 2014 fick NU-sjukvården en inbjudan från KJV (kunskapscentrum för jämlik vård) med erbjudande om stöd för det fortsatta arbetet. Detta erbjudande tackade NUsjukvården nej till. För att bättre kunna jämföra skillnader i vård och behandling med fokus på rehabiliteringen efter hjärtinfarkt, har registrering och uppföljning i det nationella kvalitetsregistret Sephia startats upp. NU-sjukvården har påbörjat registrering i kvalitetsregistret. Kvalitetsindikatorerna kopplade till hjärtsjukvård följs upp som målrelaterad ersättning och all redovisning skall ske uppdelat på kön. NU-sjukvården åtog sig i överenskommelsen 2014 att uppmuntra minst en enhet/klinik inom förvaltningen att HBT(Q)- diplomera sig. Under 2014 har inte någon enhet genomfört detta. Uppdraget kvarstår i överenskommelsen för 2015. Mobil mammografi enhet finns i Fyrbodalsområdet. Undersökningar erbjuds på flera orter i området enligt schema. Täckningsgraden för mammografi uppgick till 85 % för 2014. Nämnden jobbar med förstärkta insatser för utveckling av kariesfria 6-, 12- och 19-åringar i klinikområden med socioekonomiska tillägg. Det finns extra ersättning kopplat till arbetet och indikatorn följs upp av nämnden. Under 2014 har en arbetsgrupp tillsatts med uppdrag att undersöka hur dessa förstärkta insatser kan preciseras ytterligare. Arbetsgruppen kommer att fortsätta under 2015. Nämnden följer årligen upp hur VG primärvård arbetar med att nå upp till jämlik och jämställd vård. Alla uppföljningsindikatorer, där det går, analyseras utifrån ålder och kön för att se om skillnader i tillgång och kvalitet på vård finns. Inför överenskommelsen 2015 har Hälso- och sjukvårdsnämnden och Habilitering och Hälsa arbetat för att göra överenskommelsen mer lika i hela regionen. Detta för att skapa förutsättningar för en mer jämlik vård för hela befolkningen i Västra Götaland. Hälso- och sjukvårdsnämnderna vann hösten 2014, tillsammans med ungdomsmottagningarna i Fyrbodal, regionens jämställdhetspris för utvecklingsarbetet om jämställd ungdomsmottagning. Uppföljning av utvecklingsarbetet har genomförts under hösten 2014.
Sida 9(21) 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Nämndens ekonomi är i balans. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet De samlade kanslikostnaderna har för år 2014 reducerats med 5 mnkr utöver effektiviseringsavdrag och avdrag för kurser och konferenser mm. Arbete har pågått under året för att hantera sparkravet genom ökad samordning inom kansliet och översyn av nuvarande arbetsuppgifter. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål 2.3.1 Verksamhetens miljöarbete Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli införde 2013 ett miljöledningssystem med handlingsplaner som revideras och utvärderas årligen. Eftersom verksamheten som bedrivs i huvudsak är administrativ är förvaltningens miljöpåverkan relativt liten. Påverkan sker framförallt genom tjänsteresor, energianvändning samt pappersförbrukning. Såväl tjänstemän som hälso- och sjukvårdsnämnden tillämpar Västra Götalandsregionens resepolicy för att minska resandet med bil i tjänsten. I förvaltningens verksamhetsplan ingår att miljömedvetenheten hos alla medarbetare ska öka, genom att bland annat minska resandet genom att öka andelen alternativa mötesformer. Utbildning i mötesverktyget Lync har genomförts inom förvaltningen. Användandet av Lync har också utvärderats vid två mätningar under året, en mätning bland chefer och en mätning bland alla medarbetare. Cirka 40 procent av medarbetarna vid hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli upplever att användandet av Lync har minskat deras resande i tjänsten. Trots satsningarna på Lync och arbetet med resepolicyn har antalet resta mil i tjänsten ökat mellan 2013 och 2014. Rapporteringsmetoden har ändrats mellan åren, men klart är att antalet mil med flygresor (19 590 kilometer 2014) och antalet mil med privat bil (143 967 kilometer 2014) har ökat med 25 procent. Ledamöterna har under mandatperioden genomgått en grundläggande miljöutbildning. 2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsnämnden har i mål- och inriktning 2015-2017 fastställt målet att Vården ska ges i rimlig tid. De viktigaste processerna för att nå det över gripande målet är att leva upp till fastställda vårdgarantitider, när behov föreligger inom sju dagar erbjuda besök till sjukgymnast, arbetsterapi, ungdomsmottagning och mödrahälsovård samt genomföra utredningar och undersökningar inför behandlingar inom 90 dagar.
Sida 10(21) Primärvården Generellt ligger tillgängligheten till vårdcentralerna i Fyrbodal på en hög nivå med en tillgänglighet på över 90 % utifrån satta måltal för telefontillgänglighet och besök av läkare. Vårdcentralerna i VG-primärvård mäter varje månad andelen akuta patienter av alla patienter som får läkarbesök inom 7 dagar. Genomsnittet för VGR i november månad är 88 %. Motsvarande värden för Norra Bohuslän: 85 %, Dalsland: 88 % och Trestad: 95 %. Enheterna i VG-primärvård mäter varje månad också telefontillgängligheten till vårdcentralerna. Andelen samma dag besvarade/behandlade samtal av alla samtal. Genomsnittet för VGR i november månad är 92 %. Motsvarande värden för Norra Bohuslän: 98 %, Dalsland: 98 % och Trestad: 95 %. Mätningen ligger också till grund som en av kvalitetsindikatorerna för målrelaterad ersättning i VG-Primärvård där andelen besvarade samtal samma dag ska överstiga 95 %. Tillgängligheten till ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar är bra. Ett problem är att det på några ungdomsmottagningar (Åmål, Mellerud, Färgelanda, Strömstad, Tanum) saknas läkarbemanning vilket innebär att de ungdomar som har behov av läkare får hänvisas till vårdcentralen. Målet för tillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen är att 90 % av samtalen skall besvaras inom tre minuter. Tillgängligheten i december var 25 % och har hela året legat på under 50 %. Antalet besvarade samtal under året uppgår till 985 000, en ökning med 3 % jämfört med 2013. 1177 har under året i samverkan med VGT-it, systemleverantören nationellt och SLL genomfört tekniska utredning och analysarbete för att åtgärda teknikproblemen. Ett åtgärdsprogram är framtaget. Problemen är inte fullt ut åtgärdade utan arbetet fortsätter 2015. Antal förmedlade uppdrag från sjukvårdsrådgivningen inom samverkande sjukvård ligger under den överenskomna nivån och den målrelaterade ersättningen för lokala uppdrag uteblir. Av den målrelaterade ersättningen för den samlade tillgänglighet som omfattar 3 miljoner har 40 % betalats ut. NU- sjukvården Nämnden följer upp NU-sjukvårdens arbete med åtgärder i syfte att förbättra tillgängligheten till besök och behandling. Tillgängligheten till besök och behandling mäts utifrån två olika målnivåer. Målnivå 1 utgår från de nationella vårdgarantigränserna om 90 dagar för besök och 90 dagar för behandling. Målnivå 2 utgår från regeringens kömiljard. Vårdgarantin Tillgängligheten till både förstabesök och behandlingar har försämrats jämfört med 2013. Den högsta måluppfyllelsen uppnåddes i mars/april och den lägsta under sommaren. Antalet
Sida 11(21) väntande har ökat under året, vilket framförallt beror på ett ökat remissinflöde. I december väntade 9 800 personer på ett förstabesök och 3 000 personer på en behandling. Andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigränserna 90 dagar inom NUsjukvården Mottagningsbesök Behandling/åtgärder Jan-14 86 % 81 % Mars-14 91 % 86 % Aug-14 73 % 73 % Dec-14 82 % 82 % Kösituationen varierar mellan olika mottagningar och behandlingar/åtgärder. De områden där det finns problem med tillgängligheten för nybesök och behandling är inom ortopedi, öronnäsa-halssjukvård, hudsjukvård och ögonsjukvård. Även inom Barn- och ungdomspsykiatrin har NU-sjukvården haft svårigheter med tillgängligheten till nybesök, behandling och fördjupad utredning. Det finns en särskild överenskommelse med regeringen för att minska väntetiderna till BUP. Gränsvärdet för ersättning är att minst 90 % av de patienter som avlagt förstabesök inom BUP ska ha gjort detta inom 30 dagar från det vårdbegäran initierades. NU-sjukvårdens medelvärde för perioden januari-oktober är 78 % vilket är något under regionens medelvärde på 84 %. Kömiljarden För kvalificera sig till regeringens kömiljard under 2014 ska minst 70 % av de väntande vid månadens sista dag ha väntat högst 60 dagar. Utfallet för december 2014 är för både besök och behandlingar 63 %. Andel patienter som väntat kortare tid än 60 dagar gräns för Kömiljarden inom NUsjukvården Mottagningsbesök Behandling/åtgärder Jan-14 61 % 63 % Mars-14 75 % 73 % Aug-14 50 % 45 % Dec -14 63 % 63 % Områden med långa köer är ortopedi, öron-näsa-halssjukvård, hudsjukvård och ögonsjukvård.
Sida 12(21) 2.6 Prestationer Tabellen visar på invånarnas konsumtion 2014. Könsuppdelning av prestationerna har inte kunnat göras för länssjukvård exkl sjukhus och tandvård. Inom somatisk sluten vård ligger utfallet över budget och det är en liten ökning även jämfört med 2013. NU sjukvården har ökat antalet vårdplatser för att minska överbeläggningar under året. Inom psykiatrisk slutenvård ökar av volymerna jämfört med 2013 men det dock under är under budgetnivån. Inom barn- och ungdomspsykiatrin ökar volymerna både för den öppen och sluten vård jämfört med 2013.Inom den öppna vården visar konsumtionen på en liten
Sida 13(21) minskning jämfört med föregående år och volymerna under budget. NU-sjukvården har gjort förändringar i sin produktion med t ex minskat antal bemanningsläkare som förklarar en del av minskningen. Inom VG primärvård ligger utfallet under budget för helåret. Läkarbesök minskar medan övriga besök ökar Jämfört med 2013. För övrig primärvård är minskar besöksvolymerna för både läkarbesök och övriga besök jämfört med 2013. Volymerna ligger även under budget. Minskningen inom övriga besök kan delvis förklaras av omställningen inom rehabilitering inför starten av vårdval rehab. För den utomregionala vården är det en minskning av konsumtionen jämfört med 2013. Utfallet ligger också under budgeterade volymer. 3. Personal 3.2 Personalstruktur Personalstrukturen är oförändrad i jämförelse med tidigare. 3.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Jan-dec 2014 Jan-dec 2013 Kvinnor 3,4 4,3 Män 2,7 1,5 Totalt 3,2 3,7 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Jan-dec 2014 Jan-dec 2013 Kvinnor 51,7 63,2 Män 74,3 33,3 Totalt 55,9 60,4 Sjukfrånvaron 2013 respektive 2014 framgår av ovanstående tabell. Sjukfrånvaron har minskat från 3,7 procent år 2013 till 3,2 procent år 2014, och ligger på en fortsatt låg nivå. Andelen långtidssjukskrivna av den totala sjukskrivningssiffran har också minskat, från 60,4 till 55,9 procent. 3.6 Jämställdhet och mångfald Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli omfattas av den Jämställdhets- & Mångfaldsplan som gäller för de centrala kanslierna inom Västra Götalandsregionen. Av denna plan framgår vilka aktiviteter och åtgärder som avses genomföras och hur innehållet i planen ska följas upp. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har genomfört en översyn av alla BAS-värderingar inom förvaltningen för att på detta sätt få samsyn och en gemensam grund för lönestrategi
Sida 14(21) 2014. Kansliet arbetar aktivt med att det inte ska förekomma några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Jämställdhetsindexet JÄMIX består av 9 nyckeltal, vilka ska redovisas av förvaltningar och bolag med minst 50 anställda. JÄMIX-resultatet kommer att vara klart först i slutet av januari, och kommer därför att redovisas i särskild ordning. 3.7 Personalvolym Antal anställda 2014 2013 Antal Andel kvinnor Andel Män Antal Andel kvinnor Andel män Totalt 140 77,1% 22,8% 146 76,7% 23,2% Som framgår av ovanstående redovisning uppgick antalet anställda 2014-12-31 till 140 personer, vilket innebär att antalet medarbetare minskat i jämförelse med år 2013-12-31. Dessa siffror utgör emellertid ögonblicksbilder som inte beskriver faktiskt bemanningsläge eller egentliga personalförändringar under en längre tid. Heltidsanställning utgör norm vid HSNK. Det finns inga ofrivilligt deltidsanställda vid HSNK. 3.9 Personalkostnadsanalys Antal anställda per 2013-12-31 respektive 2014-12-31 framgår av redovisning under avsnitt 3.7. Här framgår att antalet anställda minskat med sex personer. Det är dock väsentligt att betona att i begreppet anställda ingår såväl tjänstlediga som eventuella vikarier och att redovisade siffror enbart ger en ögonblicksbild av det aktuella läget. Personalbudgeten för HSNK uppgick för år 2013 till 73,1 mnkr och för år 2014 till 71,8 mnkr. Minskningen mellan de båda åren förklaras av att HSNK påfördes riktade sparkrav för år 2014. Mellan år 2013 och 2014 ökade personalkostnaderna med 0,3 mnkr, från 70,2 till 70,5 mnkr. Omfattningen av Ob-ersättningar respektive ersättningar för övertid, fyllnadstid m.m. är förhållandevis blygsam. Ob-ersättningarna uppgick för år 2014 till 36 tkr och ersättningarna för olika former av mertid till 60 tkr. 5. Ekonomi 5.1 Ekonomiskt resultat Resultatet för året uppgår till 8 mnkr vilket innebär ett överskott mot budget med samma belopp. Nämnden har inte behövt något riskdelningsbidrag 2014. Större negativ budgetavvikelse finns inom riks och regionsjukvård med 4mnkr. Överskott mot budget finns
Sida 15(21) inom länssjukvård med 9,7 mnkr och primärvård 1,8 mnkr. Inom övrig verksamhet är enbart mindre budgetavvikelser. Region- och Rikssjukvård Nämndens kostnader har ökat jämfört med 2013 och uppgår till 85 mnkr. En analys av konsumtionen visar på att det är antalet vårdtillfällen som ökat. Avvikelsen mot budget uppgår till -4 mnkr. Länssjukvård Nämndens kostnader för Länssjukvård uppgår till drygt 1007 mnkr vilket ger ett överskott mot budget på drygt 9,7 mnkr. Kostnadsökningen ligger på 8 mnkr jämfört med 2013 vilket motsvara 0,8 %. Primärvård Kostnaderna för primärvårdsverksamhet uppgår till 387 mnkr för helåret. För primärvårdsverksamheten som helhet redovisar nämnden ett litet överskott jämfört med budget på 1,8 mnkr. Nämnden har fakturerats för den målrelaterade ersättning som inte betalas ut till vårdcentralerna då de inte når uppsatta mål. VG Primärvård Kostnaderna för VG Primärvård uppgår till 301 mnkr för helåret. Mot budget ger det ett litet överskott på 1,9 mnkr mot budget, vilket motsvarar hela det redovisade överskottet inom primärvårdsverksamhet. Eftersom vårdcentralen in Strömstad från och med 1 april drivs i privat regi återfinns utfallet för den enheten under Privat VGPV medan budgeten återfinns under raden Offentlig VGPV. Vårdval Rehab Den 1 september infördes ett vårdval för rehabilitering i Regionen liknande det som finns återfinns inom VGPV. De enheter som verkar inom Vårdval Rehab ska erbjuda både sjukgymnastik och arbetsterapi. Inför 2015 har hela budgeten för VV Rehab tagits från Övrig primärvård. Kostnaden för 2014 uppgår till 6,5 mnkr men detta avser i stort sett endast sjukgymnastik, varför kostnaden för förskrivna hjälpmedel fortfarande ligger kvar inom övrig primärvård. Kostnader för hjälpmedel som förskrivs inom både privat och offentlig VV Rehab redovisas på en egen rad. I Norra Bohuslän kommer man se full effekt av införandet först under 2015 eftersom flera enheter ansluter sig fört vid årsskiftet. Övrig Primärvård Nämndens kostnader för övrig primärvård uppgår till 79,7 mnkr. Utfallet för den del av primärvården som avser sjukgymnastik återfinns från och med den 1 september under Vårdval Rehab. Nämndens avtal om rehabverksamhet med Kuling i Lysekil och Capio på Orust samt med resterande kommuner om arbetsterapiinsatser har löpt fram till årsskiftet. I
Sida 16(21) övrigt finns inga avvikelser gentemot budget. Tandvård Nämndens kostnader för denna verksamhet uppgår till knappt 30,6 mnkr vilket är i nivå med budget. Habilitering och Hälsa Nämndens kostnader för hälsa och habilitering uppgår till 30,2 mnkr vilket är 0,7 mnkr under budget. Överskottet beror på ersättningar inom hörselrehabiliteringar för invånare utanför Fyrbodal. Sjukresor Kostnaderna för sjukresor har ökat något jämfört med 2013. Kostnadsökningen är mindre jämfört med tidigare år. Underskottet mot budget uppgår till knappt 0,5 mnkr. Läkemedel Nämndens kostnader för läkemedel förskrivna av privata vårdgivare är något högre jämfört med 2013 och men ligger inom budget.
Sida 17(21) I likhet med övriga verksamheter har nämnden under några år påförts avdrag för: Externa konsultkostnader och IT-tjänster Externa kostnader för kurser och konferenser Externa kostnader för trycksaker, information och PR En övervägande del av dessa kostnader kan hänföras till det gemensamma kansliet, HSNK. I nedanstående sammanställning redovisas därför det samlade utfallet för samtliga tolv nämnder. Sammantaget kan konstateras att nämnderna klarar att hålla sig inom de fastställda
Sida 18(21) måltalen. (Belopp i tkr) Den totala målnivån för samtliga nämnder uppgår till 10 381 tkr och det samlade utfallet till 6 344 tkr, vilket motsvarar 61 procent av den fastställda målnivån. Måltal Utfall Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 5 592 3 425 Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 2 603 2 353 Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 2 186 566 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Nämndens resultat är i balans med budgeten 5.3 Eget kapital Nämnden använder inte eget kapital.
6. Bokslutsdokument och noter Sida 19(21)
Sida 20(21)
Sida 21(21)