SVENSK MUSIKTIDNING. 188". S I O CK HOLM. F 3rt -A. 1ST S J", HUSS 1887.

MUSKTDNNG. SJUNDE ÅRGÅNG K X. 188". S O CK HOLM F 3rt -A. 1ST S J", HUSS 1887.

NNEHÅLL. Bograf: Arnoldson, Sgrd Auln, Tor Berg, sak Albert Brooman, Hanna, af Fr. Hedberg Gade, Nels Wlhelm Heller, Stephen Janzon, Per, af A. L Lnd, Jenny Mlanollo, Clotlde och Adelade Mozart, Wolfgang Amadeus Resenaer, Alfred Wennerberg, Gunnar Wllman, Hedvg Odmann, Arvd Dödsfall: sj 99 49 9 25 33 81 89 139 41 123 17 115 101 1 24, 32, 40, 64. 72, 80, 88, 98, 105, 114. 122, 138, 146, 1886 Dödsfall 154, 159. : 46 Hstora, Estetk, Teknk: Berlnerkrtk öfver l:a uppför, af > Don Juan 12S De gamla och de unga 60 De kgl. teatrarne af H. 3 De kgl. teatrarnes öde 57 Don Juans hundraårsdag 110 Don Juan på Stockholms operascen 128 En tonskald. Anteckn. om B. Crusell af Frth. Cronhamn 10 Greg, Edvard, som romanskomponst, af Gösta Gejer 107 Hector Berloz och hans Faust-musk, af H. Persus 65, 91 Lnd, Jenny, som konstnärnna, af. )... 1 4 7 Lszt, bedömd af en wagnerst 5^ Menuettens öfvergång tll Scherzo (med notllustr.) af A. L. 35 Mozarts Don Juans tllkomst och r.a upp förande 126 Mozart Berln 127 Mozarts Don Juan på åtskllga teatrar 1 3 1 Mozarts panomusk 128 Musken, af E. Montégen 112 Muskens barndom 12 Mästersångarne Nürnberg 53 Något 0 11 1 vå r kör- och qvartettsång 52 Några ord om musken al lmänhet af Gösta Gejer 66 Om ndanernas musk (med notllustr.) 1 0 0, 108, 117. Om Rytmen (af Fredr. Peterson) Om tonbldnngsstudet med sluten mun af F. Arlberg 149 Sd. Sd. Parcfal och hufoperan München 26 Samtal med Rossn ( 1 8 8 5 ) af Ferd. Hller 2 0. 2 8. Sjungande och känslga lågor af Prof. Kesslng 156 Teaterfrågan och rksdagen 83 Teaterfrågans afgörande nom rksdagen... 9 0 Tvenne muskreformatorer 18, 42, 50 Ur ett samtal med K. M. v. Weber af Lobe 2 Ur O. Lndblads sjelfbograf 44, 109 Ur Rossns lefnad 111 Verds Othello 27 Ännu ett ord om de kgl. teatrarne 74 Anekdoter 2, 2 0, 3 0, 3 6, 6 1, 1 0 1, 1 0 9, 1 1 0, 144, 154. Anmälan 5, 155 Annonser, ssta sdan h varje nummer. Breflåda s... 1 6, 6 4, 9 8, 1 0 5, 1 5 9 Från n- och Utlandet, hvarje nummer. Muskalska bokstafsgåtor 7, 40, 88 Lösnngar af muskal, bokstafsgåtor 1 6, 4 8, 9 8 Obs 23, 86 Rättelser!... 2 4, 6 4, 8 0 Strödda tankar 2 7, 3 2, 3 S, 1 0 1, 1 1 0, 1 2 0, 1 5 9 Tll våra prenumeranter 15, 84, 95, 151! ' Muskpressen, Krtk och Teater: Alphyddan af Lorenzo Från scenen och konsertsalen nummer. Konung för en dag, oo:e gången Musklteratur Muskpressen 6, 2 2, 3 9, 4 6, 6 1, Korrespondens : 151 h varje 15 94 70, 86, 95, Från Från England (Newcastle o. T.) af H. W. 7 5 Kalmar af G. E 120 Lund af G. de S. 47, 77, 85, 136 Norrköpng af W. B 6, 68 Upsala af Aucun 5, 2 9, 3 7, 5 4, 6 1, 7 6, 84.136. 102,133. 151,158. Tvenne reprser af Lorenzo 119 Porträtter: Följetong, Dkter, Småplock: Chnessk musk 109 Cornevlles klockor 23 Daponte och Casatt 118 En julklappsönskan af Else Polko 4, 13 En uppgående stjerna af E. Smson 67 Ett mnne af Offenbach 59 Ett nyfunnet verk af Beethoven 98 Jenny Lnd K öpenhamn af Aug. Säfström 142 Klockspel 13 2 Kurosum 2 Meyerbeer och hans lbrettster 94 Napoleon och Rossn 44 Om vrtuostet.. 111 Operan Lepzg af Smlo 94 På Bellmansdagen 1 8 8 7, dkt af Sgge Sparre 1 7 9 Rossn och ostronhandlaren 150, 155 Theresa Mlanollos voln af Ernst Pasqué 4 5 Tdga anlag 21 Tll en sjuttårg scensk konstnär, dkt af Sgge Sparre 151 Tll Jenny Lnd ( 1 8 3 9 ) dkt af. Sätherberg 1 4 3 Ur Les grotesques de la musque af H. Berloz 29 Ur mna dkter A' M:me Trebell af Sgge Sparre 21 Votts bleckfol 37 157 X.. Anderson, Vendela, som Zephyrne D amantkorset 73 Arnoldson, Sgrd 99 Auln, Tor 49 Berg,. A 9 -Brooman, H 25 k Gad e, N. W 33 Heller, St 81 Janzon, P 89 Lnd, Jenny 139 som Norma 147 Mlanollo, C. och A 41 Mozart, W. A 123 "Resenauer, A 17 Wennerberg, G 115 Ödnann, Arv 1 Muskpreme: Muskalbum,,. nnehåll. Panostycken: Sjögren: Fantasstycke, leller: Prelude, Krchner: Albumblad, F. H.: mpromptu-etude. S å n g s t y c k e n : Myrberg, A. M. : P å vattnett, A. L.: Den öfvergfna, Gejer, Gösta: Dulgt Kjoerlghed!,

Redaktör och u tgfvare: FRANS J. HUSS. Prs: Telt år 5 kr., halft 3kr. Lösn:r 25 öre. Expedton: Klara V. Kvrkog. 19. Annonsprs 10 ure pettrad. Arvd Ödmann. Klenna tdnng började sn lörsta årgång med blden af en sångare, hvlken bldade fjerde länken en oafbruten kedja af lysande tenorer, hvarmed vår Opera vart prydd sedan mer än ett halft sekel tllbaka. V ha nu att tllfoga en femte länk och kedjan heter nu sn helhet: Sällström Günther Strandberg Ar noldson Ödmann. Genom sna ssta trumfer: Paul, Fernando, Huon, kan näm lgen Arvd Ödmann göra fullt anspråk på lvad som redan länge för h onom stått säker utsgt, nämlgen att upptagas den glänsande raden. Han eger väl c ke Strandbergs romantskt bedårande röst klang, och hans stämmas schmelz är kanske af mera yttre art än dennes; han når väl ej heller ännu Arnoldson muskalsk ntellgens och art stsk frhet. Men han är å andra sdan en mera framstående skå despelare och utbldad sångare än den förre, och hans röst h ar mera äkta tenortmbre än den senares. 1 Budkaflen för. 1884 meddelar sgnaturen A.. om Ödmanns tdgaste öden följan de förut okända detaljer: Arvd Ödmann är född den 18 Okto ber 1850 K arlstad, der fadern är köpman. allmänna läro verket derstädes hade den unge Arvd hunnt upp sju nde klas sen och beredde sg just alt taga studentexamen, då ett an bud från den om svenska qvartettsången högt förtjente mag ster Jahnke gaf en helt annan rktnng åt Ödmanns lf. An budet gälde att medfölja en af Jahnke bldad sångartrupp på en tournée Amerka. Arvd Ödmann, som redan skolan väckt uppseende med sn präk tga röst, tog då farväl af boken och nstälde sg Stockholm, der den unga vkngaskaran samlats för alt öfva sg sån gens ädla drott. den unga trup pen befann sg utom Ödmann ännu cn, som sedermera skurt vackra lagrar som lyrsk konstnär på samma scen, den han tyvärr cke längre tllhör nämlgen Algot Lange. Under vstelsen Stoc kholm för des Ödmann af den ofla lycklga s lumpen tllsammans med dåvarande sekreteraren vd k. teatrarne O. Wjkander. Denne, som genast nsåg, att en sådan röst cke borde släppas, öfvertalade Ödmann att ngå vd k. teatern. Efter att la profsjungt för drektonen anlogs Ödmann ögonblcklgen tll elev. Detta var på hösten 1871. Efter ungefär ett och ett halft års trägna studer för Frtz Arlberg, A r v d Ö d m a n n, såsom Zeplors Konung för en dag. Med nästa nummer följer tll våra helårsprenumeranter blagan N:o 1. lvars gedgna sångkonst och lycklga lärareförmåga mer än en af våra yngre konstnärer la tll vä sendtlg grad att tacka för sna framgångar, debuterade Jpdmann den 14 februar 1873 å Stora'teatern som Tamno Trollflöjten. Enhällgt lofordade krtken den sköna, frska stäm man en äkta nordsk tenor, hög, r en och klar, uttryckte sg e n af d e förtjusta recensenterna. Ödmann fortfor emellertd med studerna, nu under lednng af pro fessor Günther. 1875 begaf han sg tll Pars, hvarest han under ett år ytterl gare fullkomnade s n utbldnng h os sång läraren J. J. Masset. Det kan måhända vara skäl att här erkänna den cke obe tydlga andel var Hallström haft Arvd Ödmanns konstnärlga uppfo stran. Så långt den anförde mnnes tecknaren. Rörande Ödmanns följande bana behöfver blott tlläggas, alt han sedan 187G ständgt vart fäst vd vår k. scen, hvarfrån han aldrg sklt sg, utom för a tt under fererna göra en och annan trpp tll landsorten, grannländerna eller kontnenten, än gästande R u mänens hufvudstad, än gaste rande D anmarks, från båda med förande äremnnen, stundom form af en stjerna, stundom form af en öfveransträngnng. Ödmanns parter tll dato äro ganska många och de flesta af mera maktpålggande natur. De äro följande: 1873: Tamno Trollflöj ten, Oberon Oberon, Erne sto Don Pasquale ; 1874: de Srval Lnda, rddar Tu ve len her g tagnas, Nemorno Kärleks drycken, Don Octavo Don Juan ; 18 75 : Leander Läkaren mot sn vlja; 1876: Charot ' Advo katen Pathelnv; 1877: Sansquarter De bägge grenaderena, Benoît Kungen har Muskalbum, nneh. för Pano: Fantasstycke af Eml Sjögren, Albumblad af Th. Krchner; sång: r>på vattnet af A. M. Myrberg.

2 sagt del, Tavannes Hugenotterta, Wl helm Mester Mgnon; 1878: Fernando Leonora, Don José C armen, Alfredo Den vlseförda, Achlles phgena Alds, Erk Vermländngarne; 1879 : Phlemon Phlemon och B auds, Edgar Luce; 1880: Radames Aula, Noureddn Lalla Roolcl, Jean Jean från Nvelle, Josef Josef Egypten; 1881: Furst Mkael Karpaternas ros, Faust Faust, bergakungen Den hergtagna; 1882: Zephors Konung för en dag, hertgen Rgoletto, Erk Slfcerbröllopet, Alonzo Cora och Alonxo, Steno ln ondes lärospån, Florestan Fdelo; 1883: Faust Mefslofcles, Chapeloux Poslljonen från Lonjumeau; 1884: Almavva Barberaren från Sevlla, Romeo Bo rneo och Jula; 1885: Sandu Neaga, Horace Svarta domnon, Lohengrn Lohengrn; 188G: Paul Paul och Vrgne, Huon Oberon. Träffande säger sna Svenska opera sångare Frans Hedberg som annars kanske väl mycket öfverskattar Ödmann att denne från början vart cke så ltet bunden af en vss naturlg tröghet, under hvlken lkväl fans en ganska stor fond af envs energ. Det är nämda tröghet som vållat, att Ödmanns utvecklng gått långsamt, men det är också nämda energ som gjort, att den gått så mycket säkrare och att den redan kommt tll ett mål, hvlket man från början svårlgen kunde ana hos den då tll utseendet temlgen kalle och ntresselöse sångaren, hvlken väl uppenbarade en ovanlgt härlg röst, men ngentng vdare. Ännu om hans uppträdande Grétrys Bägge grenadererna yttrade undertecknad, att han står fortfarande fastskrufvad den otymplga och känslolösa stelhet, från hvlken han först 'Kungen har sagt det' på ett öfverraskande sätt lyckats befra sg. Det var sålunda sstnämda opera (cke, så som Hedberg förmenar, Leonora) som Ödmann allra först bröt sen och skapade en verklg rol. Orsaken dertll var e fter mn tanke tvåfaldg. Dels v ar Bénoît den första verklgt komska karakter son Öd mann fck, och komken har han all mänhet vsat den bästa uppfattnngen och den största rörlgheten; dels hade nyss förut hans ettårga vstelse Pars betyd lgt bdragt tll att vdga hans vyer och rycka upp honom ur hans dlettantska ndolens. Äfven för röstens utbldnng och egalserng vann han åtskllgt genom sna studer under Masset; dock tllegnade han sg också denna lärares ensdghet att sjunga för m ycket blankt, och effek terna af en med ursklnng behandlad vox sombre äro honom för det mesta obekanta. Hans olater att stundom forceradt hugga tonerna, stundom öfverdrfvet uthålla fermaterna, äro deremot maner hvlka han senare tllegnat s g och hvlka lätt böra kunna bortarbetas. Redan samma år (1877) fck han ännu en frsk, burschkos operacomquerol, som dag kan räknas tll h ans bästa, men då ännu cke väckte förtjent upp MUSKTDNNG. märksamhet på grund af den svåra rval teten med Arnoldson, nämlgen Wlhelm Mester. Den tyske studentens raska lefnadsmod lyckades honom ej mndre för träfflgt att teckna, än den franske parvenyens något klumpga njutnng af att plötslgt, blott emedan kungen sagt det, blfva upphöjd tll förnäm man ett motstycke tll den rol, som sedan blef en af hans populäraste, nämlgen Zepho rs Konung för en dag, och äfven någon mån ett motstycke tll postljonen från Lonjumeau, sedermera hans kanske lycklgaste koloraturpart jente Huon, hvaremot han som Alnavva ej ernådde fullt samma glatta röstvolubltet som Arnoldson eller Vestberg. Om Bénoît var hans första egentlga steg på comquens fält, så var det är sant Fernando Leonora, hvl ken han sjöng mot Trebell år 1878, hans första verklga trumf på det trag ska gebtet, och tllka en manng om, att den talenska genren skulle blfva hans förnämsta på detta gebt, ty så akt nngsvärda hans prestatoner vart såsom Don José, Jean de Nvelle, Sandu, Romeo eller Paul att ej tala om Florestan eller Lohengrn, cke äro de lkväl så skapade för hans naturel som Fernando, Alfredo eller Edgar, och hans Faust är oneklgen bättre Bo'tos än Gounods opera. Hvarpå detta beror kan vara svårt att afgöra, möjlgen derpå, att Ödmann ej eger tllräcklg gemytsnnerlghet för den tyska t ragken eller tllräcklg passons glöd för den franska, hvaremot den ta lenska bron allmänhet mera leker på ytan och är lättare att träffa för en hur tg, snlgt kraftg och käck, men gr un den lugn natur sådan som Arvd Ödmanns. Det vssa är emellertd, att om än cke alla hans parter kunna kallas utmärkta, så är dock ntet enda msslyckadt och onjutbart, en följd af den redbara om sorg, hvarmed han nstuderar dem. Om man således ej alltd kan hos honom upptäcka gnstan, så skänker man dock sn vllga h ögaktnng åt karakteren. Arvd Ödmann har nog vetat taga bra betaldt, men han har aldrg gjort reklam och han har aldrg ntrgerat. Han har gått stllsamt, med allvar och nor dsk trygghet sn väg framåt, och han lar tänkt: ch va pano, va s ano. Derutnnan kan han vara en föresyn för många brushufvuden, som tro att det fns en beqväm kungsväg tll konsten och att dess frukter växa mogna på allmännngen, färdga att plockas af den förstkommande. Och de framsteg både plastk och mu skalsk verv och fraserng, hvlka senast röjdes hos hans förträfflge Huon, tala högt derom, att han allt fortfarande förkofrar sg. A. L. Hazard. Tll en panst, som alltd hyrde de dyraste salonger och vanlgen spelade for tomma väggar, sade en gäng en spefogel: Akta er för hazard; n s tår begrepp att spela bort allt lvad n har pä pano. Ur ett samtal med Karl Mara von Weber. Af J. C. Lohe. ^pag tllstod för honom, att jag ämnade komponera en opera och att jag skulle skatta mg lycklg, om han, den store mä staren, tllade jag, vlle gfva mg några råd. Gerna, så vdt jag förmår, svarade lan vänlgt. 1 'Frskytten', sade jag, beundrar jag framför allt enhetlgheten stlen, tonen eller huru jag nu bör uttrycka mg. Det förekommer mg som om hvarje me lod, hvarje klang denna opera hörde ensamt tll 'Frskytten' och som om den omöjlgt kunde förekomma en annan opera. de ssa toner komma tll u ttryck cke blott bestämda känslor, utan äfven den eller den bestämda personens käns lor, ja, jag hör tll och med på hvlken td och ort som operan spelar. Lyckönskar 'Frskytten' om så är för hållandet, svarade Weber, men detta ntryck har n väl cke för fö rsta gången erfart genom mn opera. N kan säker lgen cke tänka eder ett stycke ur 'Don Juan' öfverflyttadt tll 'Trollflöjten' eller tvärtom. Det mest beundransvärda d etta afseende har lkvsst e nlgt mn åsgt Méhul åstadkommt sn 'Joseph Egypten', ty denna opera framträda sannerlgen patrarkalskt lf och orentalsk färg. Om det lyckats mg, att 'Frskytten' fasthålla en genomgående grundton, så har jag härför att lacka ett uppmärksamt stu dum af de stora mönster som v ega. N förvånar mg, sade jag. lk het med de fleste har jag trott, att eder mäktga genus ngfvt eder atl skrfva just så, som skett, för att oemotståndlgt försätta åhöraren tll e n bestämd tdsålder, n det romantska jägarlfvet och därnonska makters hemlghetsfulla värf. Och n har, trots eder orgnaltet, tagt hän syn tll föreblder? Jag vll vsst cke förneka mn ge nus, svarade Weber, men aldrg har jag ltat endast på honom. Må n e j heller göra det, men förstå mg rätt, när jag talar o m föreblder. Om v hos våra före gångares skapelser erkänna någon skarpt utpreglad egenskap, hvlken nödvändgt måste förefnnas, om arbetet skall vara ett konstverk, så böra v studera denna egenskap, efterblda den och försöka n ympa den lka mån på vårt eget verk. Skulle man således kunna lära sg att åt ett så stort verk, s om en opera är, gfva en grundton? frågade jag. Helt vsst, svarade Weber med be stämdhet, så vda nödg talang förefnnes. Men vänta nu ej af mg en uttömmande förklarng häröfver; jag vll blott meddela eder hvad jag sjelf tänkt med afseende härpå. 1 stället för grundton vlja v säga karakter eller ännu bättre karakte rstsk grundton, såsom äfven målaren ut trycker sg och hvarmed jag menar det he las nstrumentala färgton. Ett och samma landskap har en helt olka k arakter under våren, sommaren, hösten eller vntern ;

det har en annan på morgonen, vd md dagstden, om aftonen, under natten. Må laren vet detta och förstår att genom olka färgblandnng gfva sn landskaps bld denna karakterstska grundton, så att framställnngens sannng gfver sj tllkänna för åskådaren. Således bör tonsättaren hos stt verk frambrnga hufvudkarakteren medelst klang färgen, lksom målaren gör det genom fär ger, nföll jag. Alldeles så, försäkrade Weber. N vet ju, att nan kan nstrumentera och aekompagnera en och samma melod på oändlgt många olka vs och dergenom gfva den ofantlgt olka uttryck och karakter. N vet, alt det är möjlgt att me delst nstrumenterngen framställa samma melod vek eller hård, mld e ller stormg, glad eller dyster, och n hyser således n tet tvfvel rörande det hufvudmedel, hvargenom en vss karakter förlänas åt ett särskldt tonstycke e ller åt en hel stor opera. Om således grundtonen en opera skall vara t. ex. rå kraft, anmärkte jag, måste då hvarje stycke, hvarje melod ge nom nstrumenterngen framhäfva denna råa kraft? På det vset, återtog Weber, genom ett så envst fasthållande af denna grund sats, skulle en sådan operas hufvudkarakter säkerlgen blfva monoton. Något sant lgger dock eder anmärknng. För bse cke, att en karakter cke består af en enda egenskap, utan af en förenng af flera, hvlka tll och ned kunna vara ganska olka och af hvlka än den ena, än den andra fram- eller tllbakaträder. Dc egenskaper som mest eller oftast förherska, gfva begreppet karakter. Skall derföre, för att nu fullfölja ert exempel, grundtonen en opera vara rå kraft, så skulle denna åstadkommas dergenom att flertalet muskalska tankar der bure d etta drag. en sådan opera förekomme alla fall enstaka ställen, hvlka hade en motsatt karakter. Den vlde hjelten skulle t. ex. älska och, trots sn obändga natur, gent emot det älskade föremålet förefalla mld. En sådan man är dock äfven vekare stunder en annan än den som allmän het eger ett mldare snnelag, och skall sjunga t. ex. 'jag älskar dg' på ett an nat sätt än en smäktande och vek yng lng. Låt alltså något, än mer, än mndre, af den för er hjelte karakter stska klangfärgen nflyta hvarje stua ton der han uppträder, så blr n ope rans hufvudkarakter trogen. 'Frskytten', fortfor Weber, fnnas tvenne hufvudelement, hvlka bemärkas vd första ögonkastet: jägarlfvet och de dämonska makterna, personferade ge nom Samel. Mn uppgft v ar således att för båda d essa element söka passande tonoch klangfärger; dessa bemödade jag mg om att fasthålla och anbrnga cke blott der, lvarest textförfattaren antydt det ena eller andra elementet, utan äfven öfver allt, der de kunde göra verkan. Klang färgerna, nstrumenterngen för skogsoch jägarlfvet voro lätt funna: hornen 3 MUSKTDNNG. lemnade dem. Svårgheten låg blott ut att för hornen fnna nya meloder, hvlka voro på samma gång enkla och folktonartade. Om jag lyckats ut denna del af mn uppgft, så har jag derför alt tacka ett frgt forskande bland folkmeloderna och jag har cke tvekat a tt delvs använda dessa not för not. Det har trolgtvs cke undfallt er, att andra delen af ssta jägarkörens melod gömmer 'Marlboroughvsan'. Det är emellertd cke jägarlfvet son denna opera är det mest maktpålggande. Det vgtgaste stället för mg voro Max' ord: 'mg förderfvets makter snärja', ty de antydde hvlken karakterstsk grund ton borde gfvas åt operan. Jag har länge och väl tänkt och grubblat öfver, hvlken klangfärg vore den rätta och lämplgaste för dessa dolska makter. Naturlgtvs m å ste det vara en mörk, dyster klangfärg, alltså volnens djupaste regoner, alt- och basvolcrna, äfvenså klarnettens djupaste toner, som syntes mg särdeles lämplga för uttryckandet af detta hemlghetsfulla, vdare fagottens klagande toner, hornens djupare toner, pukornas dofva hvrflar eller enstaka dofva pukslag. Om n ge nomgår partturet, skall n knappast fnna ett enda stycke, der cke denna tonfärg är märkbar och n skall v arda öfvertygad om att de dunkla makternas spel är förherskande samt att denna omständghet gfver operan dess karakter stska grundton. Ju klarare mn uppfattnng af 'Fr skytten' blfver, desto högre beundrar jag dess skapare, nföll jag hänförd. Hvl ken oerhörd uppfnnngsförmåga och hvlket omvexlande färgspel. Nå väl, återtog Weber, man torde utom den mörka grundfärgen se mångfal dga nyanser. Äfven åt uvertyren har jag gfvt betydelse; den som förstår att höra, skall derut fnna hela operan n nuce. Jag känner uvertyren not för not utantll och efter edra antydnngar blr den för mg nu fullt klar. Efter de n ledande två första takterna, derunder 'mörka makter' tyckas stga upp ur dju pet, under det de båda följande antyda nå got ängslande, a nande, följer, sedan förut nämnda upprepats, jägarnes hornmelod; derpå framträder Samel på samma sätt som under"max' ara, hvarunder voloncellerna angfva Max' stämnng. Alle grot begynner med operans hufvudtanke, derpå följa vargklyftans ryslgheter och slutlgen försong och förklarng. Alldeles rgtgt, sade Weber under en vänlg nck; emellertd understödes tonsättaren understundom lycklgt genom dekoratoner och allt annat, som åhöra ren ser framför sg på skådebanan. N torde ej förbse, huru mycket den om ständgheten, att halfva operan spelar mörkret, vart gynsam för åstadkomman det af den dystra grundtonen. Under första akten blr det afton och dess se nare hälft spelar mörkret; andra ak ten hafva v natt och månsken under Agathas stora scen, derpå mdnatt under vargklyftans spökerer. Denna dunkla ytterverld understöder och förstärker ton blderna på ett verknngsfullt sätt. Härut har n väl rätt, sade jag, men... Ett nen fnnes härvd, afbröt We ber. Jag tror mg hafva ganska full ständgt uttalat allt som kan sägas rö rande karakterstsk grundton musk, men något oförklarlgt blr dervd all td öfrgt. Om to tonsättare, hvlka med afseende på talang vore med mg jemngoda, hade komponerat 'Frskytten' efter samma grundsatser som ledt mg, så skulle hvar och en skapat en helt olka, mången kanske en ännu bättre musk, dock cke den weberska. Hvad som gjort mn just sådan den är, det är mn egendomlghet eller snarare en skänk ofvanfrån. Jag vågar påstå, det jag fltgt och härdgt utbldat och efter bä sta förstånd användt den talang, som Gud gfvt mg; men att jag lyckats, derför Gud allena vare äran! De kgl. teatrarne. '^'àra förnämsta teatrars öde sväfvar ännu ov sshet sedan hufvudstadensstyresmän nekat allt understöd tll deras upprätthållande vare sg under form af anslag tll nybyggnad eller årsunderhåll för en vss perod. Frågan afgjordes hos stadsfullmäktge med 56 röster för hr Forssells förslag att med 600,000 kro nor bdraga tll ombyggnad under vlkor att staten anslår lka stor summa och för tomtens fullständga bebyggande mot 36 röster för afslag, sedan hr Arnbergs förslag om bevljande af 50,000 kronors anslag för en treårsperod med 25 röster mot 67 för Forssellska förslaget föll ge nom vd en föregående omröstnng. Såsom redan Vgnetten å Svensk Mu sktdnng vsar, omfatta v med varmt och plgtskyldgt ntresse v år första l yrskdranatska konstanstalt och kunna ej an nat än djupt beklaga utgången af teater frågan hos stadsfullmäktge för landets hufvudstad. Om än man medgfver att ombyggnadsförslaget cke förelåg detal jerad utrednng, så, när frågan derom nu var väckt och behöfde bättre utredas enlgt fleres åsgt nom stadsstyrelsen, hade väl på en gång det värdgaste, barmhertgaste och rmlgaste vart att ngå på hr Arnbergs så varmt motverade förslag att genom årsbdrag af 5 0,000 kronor just den summa som rksdagen 1884 gjorde tll vlkor för s tatsbdraget upprätthålla teatrarne, så att under tden detta kunde ju ha stpulerats s om vlkor byggnads frågan kunnat utredas och åtgärder vd tagas för lösnngen af denna fråga. Först förvägras Patrs Muss en tdsen lg bostad saknad af fullständgt kost nadsförslag, sedan ger man dem helt en kelt dråpslaget, så att man slpper allt sådant utredande. Med bevljandet af de 50,000 hade man så godt som bundt rksdagen att qvarstå vd stt förslag af 1884 och den som vnner td, vn ner allt den nu så nyss väckta och snöplgt affärdade byggnadsfrågan hade väl under en treårsperod af u nderhåll åt

4 teatrarne kunnat komma tll sn lösnng. En hufvudstad ulan en konstanstalt af frågavarande slag torde v åra tder vara något oerhördt. Också fnnas ju af sta den underhållna lyrska teatrar nästan alla större städer, som cke ä ro resdens städer, hvlka senare regenten under håller eller subventonerar sådana. Detta borde vd teaterfrågans afgörande hos oss cke ha vart vederbörande obekant. Huru mörkt det nu än ser ut för d en högre muskalsk-dramatska konsten här, vlja v lkväl hoppas att Gustaf lll:s ska pelse, att båda våra första konsttenpel måtte undgå den dödsdom som nu tycks sväfva öfver dem och gä bldare öden tll mötes.. FÖLJETONG. En Julklappsönskan. Af E lse Volk. Motto: Kom, husets lerre, och vsa «lg, )u husfru lät dna nycklar klnga, Du fröken lll' kon och lek ned oss, Ty kransar tre v tll huset brnga. Polsk sång. <J^et var under julveckan för omkrng «5^ 16 år sedan. En sande vnd svepte genom Lembergs gator på eftermddagen, och dref framför sg moln af större och mndre snöflngor. Men bodarne skmrade redan d et klaraste ljus förförska här lgheter af alla slag utbredde sg nnan för rutorna. Framför en präktgt upplyst leksaks bod stod en grupp af barn med de små händerna nstuckna fckorna eller under förkläden och rockskört, med röda näsor och knder samt stampande fötter, men trots allt detta med glädjestrålande ögon lksom slukande de oåtkomlga skatterna nom rutan. Den som kunde komma åt något der! Dockorna, som af lutter toalett prakt räckte armar och ben från sg; soldaterna, som stodo der så raka och morska som om de ett nu kunde eröfra både gamla och nya verlden; trum morna, pskorna, folerna och flöjterna, som hängde der öfverallt. Tänk hvlket dråplgt larm man skulle kunna åstad komma med allt det der. Ltet afsdes från den beundrande ska ran stod en flcka af omkrng 10 år, all deles fördjupad åskådandet af leksa kerna. Det var en späd, oansenlg tngest med mörkt hår, som tunga flätor föll ned öfver de runda skuldrorna; hon hade ett ltet, blekt ansgte, oeh den urblekta ylleklädnng hon hade på sg såg öfver allt för kort och trång ut. Ett rörande uttryck af den mest brnnande längtan blckade fram ur de stora, mörkbruna ögo nen. Flckan anade cke huru hon redan en lång stund vart betraktad af en be synnerlg man grå rock, med pelsmössa på hufvudet. Denne gck ett par steg fram och lade slutlgen sn hand sakta pä flckans axel. Hvad är det du så gerna vll ha här, mn llla? frågade han på den mjuka polska dalekten. Dockan der med röda klädnngen och guldkantnngen? Säg frtt ut! MUSKTDNNG. Barnets ögon fäste sg tll en början med någon rädsla på det skrynklga ansgtet, men den främmade mannens blck mätte ha legat något som genast uppvärmde barnahjertat, l_v den täcka mun nen log hastgt och den llla svarade: O nej!.lag vlle hellre ha det stac kars dockbarnet der bara lnnej, det som ännu nte kan gå, och son jag kunde göra kläder åt men ännu hellre vlle jag lon värlystnade och suckade d jupt,lk som förskräckt öfver sn jättestora önskan. Nä, säg ut, var nte rädd, jag ger dg nte mer än jag kan betala. Folen der! och ett ltet, stelfruset fnger pekade på en leksak, en voln. Hvad skulle du göra med den? frå gade främlngen helt förvånad. Spela på den! O, jag har redan länge, lnge spelat fol, men den är pap pas, och den belöfver han sjelf, så att jag får sällan begagna den. Ar det så, kom då tll m g; jag h ar (lere sådana der hemma och vll gerna låna dg en, om jag kan vara rktgt sä ker på att du verklgen har allvar med att lära dg spela. Men kom nu, dtt dockbarn skall du också få! Han tog barnets hand sn och n trädde jemte sn llla ledsagarnna boden, följd af åskådarnes undrande blckar. Lksom en dröm lät flckan den främmande herrn lägga det hjelplösa dock barnet sna armar, hvlket hon sedan med rktg moderlg ömhet tryckte tll stt bröst det hon betraktade sn obe kante vän: det låg en verld af ta cksamhet och lycka d en blck hon fäste på honom. Nå säg mg nu också hvad du he ter, sade han det de gngo ut. Praxede Marcellna Kochanska! Och hvad har dn far för sg? Lefver dn mor ännu? Mamma sköter om llla syster och kokar åt oss och jag hjelper henne, och pappa lär sna lärjungar att spela fol och ger mg panolektoner. Så säg honom alt han m orgon för dg hem tll mg, då han skall få välja ut en sådan der sak som du önskat dg. Jag heter Johan Badwann von Ja now ty. och är musker. Der bortom domnkanerkyrkan bor jag. Kan du komma håg allt det der? Hon nckade bara tala kunde hon ej det llla hjertat var öfverfullt. Som en pl var hon försvunnen. Det var ett mycket tarflgt rum, hvlket hon några mnuter derefter störtade n -andlös och med lågande knder trots vn terluften. Vd bordet framför den llla lampan satt modern böjd öfver sn söm, bredvd henne stod en vagga, hvlken ett barn låg och sof. Från rummet bred vd hördes tonerna af en voln skarpa rytmer och lflga meloder. Hvar har du vart så länge, Marcel lna? frågade modern med mldhet rö st och blck. Pappa är redan otålg. Du skall ackompagnera honom tll ett nytt stycke. Skynda dg, mn flcka! Ack, mamma, jag vll genast gå n tll ho nom! Skomakarn, som jag var hos, skall göra mna skor färdga tll jul, sade barnet hastgt. Men se här se bara - mtt söla dockbarn! En främ mande herre, som helt vsst v ar e n prns, han hade nog en stjerna under öfverroc^ken, har skänkt mg dockan. O, hvad jag är lycklg! Och pappa skall komma tll honom. Vll du gömma mtt dock barn rktgt väl 5 Hon kysste med feber aktg fver sn mor oeh dockan, hvarpå hon skyndade n faderns rum. Strax derefter hördes tangenterna på ett gam mal skrällgl pano slamra under flckans säkra händer. Dockbarnet v ar glöndt. På julaftonen satt den llla Marc ellna det llla rummet hos sn nye vän. En lten julgran hade vart tänd, behängd med äplen, nötter och pepparkakor. På trädet hade för öfrgt endast hängt en voln nu höll flckan den sn famn, lka ömt som förut dockbarnet, och hen nes fars panna var klarare än vanlgt, der han nu stod bredvd den gamle mu skern och såg ned på stt barn. Johan Badwann von Janowtz hvem fans väl hela Lemberg, som cke kände honom! Af hela sn själ hängfven å t musken, hade han ändtlgen sett sg befrad från det ok som en lten embetsmannasyssla pålade honom och lefde nu af en lten penson, lycklg och ostörd. Det hände då ej sällan, att han förgätande stt md dagsmål blef sttande vd stt pano, med ungdomlg fver spelande ända tll afto nen. Och med porträtt af store mus ker hade han befolkat sn kammare; alla hans besparngar åtgngo tll noter och sådana porträtt. Den llla Marcellna blef denna julafton högtdlgen presente rad för dem. Öfver panot hängde en bld ongfven af en vssnad krans. Bar nets ögon fäste sg vd d enna bld. Det var vår landsman, den store Frederc Chopn; honom skall du framdeles lära förstå och älska, llla Marcellna, sade då den gamle muskern. Hon måtte väl tdgare och bättre la lärt att förstå honom än någon annan, ty polacken, som nu blef hennes lärmä stare, spelade denne oförlknelge to nmä stares förtrollande meloder så som blott polacker och slaver kunna spela dem; äfven hans sånger och andra polska vsor sjöng den gamle, och flckan satt och hörde på med vdöppna ögon och hjertat sväl lande af förtjusnng. Bland tog hon sn fol, föll plötslgt n o ch beledsagade hans spel för att vsa hur hon öfvat sg der hemma och hvlka framsteg hon gjort; det hände ock att hon satte sg ned vd panot, som klngade mycket vackrare än det der hemma, och försökte taga ut Chopnska meloder, som hon hört sn be skyddare spela. Då flög ett leende öfver den gamle muskerns fårade knd och han kunde då stryka handen smekande öfver håret på den unga skyddslngen. Han var sjelf en för duglg panst för att ej också vara en duglg lärmästare, men han var tllka full af godhet mot detta barn, som genast vd första anblcken så underbart fängslat honom. (Forts.)

MUSKTDNNG. Från Upsala. A n m ä l a n. Sctlan Svensk Musktdnng genom flere för densamma ntresserade persouer blfut uppmuntrad tll fortsättnng och är efter all sannolkhet ej kommer alt lda nf någon konkurrens, da hennes medtjlare rader förra aret ej ens under detta kunde hälla sg uppe. har Redaktonen,, förhoppnng derjemte att nedsättnng prs och muskblagans utgfvande en med andra musktdnngar öfverensstämmande och enlgt erfarenheten af allmän heten mera omtyckt form, beslutt att äf ven detta ar lata tdnngen fortgå, hvargenom ock ändamålet att gfva bestånd ät en musktdnng vårt lkasom andra cvlserade länder torde kunna uppnäs. Det är lättare att bygga på den en gang lagda grunden ocl allt mera arbeta pä fullkomnandet af det redan bestående, än att grundlägga ett nytt företag denna väg, och hoppas Red. att httlls varande ärade prenumeranter skola genom fortsatt prenumeraton och ntresse för tdnngens större sprdnng och fortbestånd gynna densamma. För så väl nnehall som mu skblaga hafva v löfte om medverkan af goda förmågor under detta år. det muskalska hemmet borde ej saknas en muskalsk facktdnng, med bl dande läsnng muskalska ämnen, med bografer ocl porträtter af muskverldens märklga personer, n- och utländska no tser, redogörelser för muskpressens alster m. m., oeh allt detta erhålles en sådan tdnng mera nanladt och bestående än hvad fallet kan blfva med de daglga tdnngarnas underrättelser detta ämne. Dertll komna nu såsom en ytterlgare vnst, muskblagan med för hemmet lämp lg musk, och hvargenom äfven nhemsk tonkonst kan befrämjas. Vördsamt anhälles att pvenumevaton måtte verkställas så snart som möjlgt; vd drekt pren u meraton hos Svensk Musktd nngs Expedton, Stockholm, sändes tdnngen tll prenumeranten kost nadsfrtt genast den utkommt. V hän vsa för öfrgt tll anmälnngsannonsen ä ssta sdan. För att spara våra förra prenume ranter besvär med prenumeratovsfömyelse, sända v dem nu såsom förut årgångens första nummer med anhållan att de som cke vdare önska erhålla tdnngen vlle tllkännagfva delta ät budet eller å td nngsexpedtonen före andra numrets utsändande. Senast när budet kommer med andra numret torde det första återlemnas af dem som ej prenumerera för detta år; af dem som ämna fortsätta torde då tll budet prenumera ton sa f gften mot qrtto erläg gas. Dem som behålla första numret utan att afsäga sg tdnngen anse v oss alltså få räkna tll årets prenumeranter å tdnngen. Redaktonen. Den 5 December. j j Wöstens muskalsk;! lfsyttrngar nom vart samhälle la vart badö o betyd lga och tunnsådda. Jag räknar då cke dt un muskafton, gfven af on framstående amatör för välgörande ändamål och upp tagande M. a. vs- och kuplettsång, före dragen med verklg fulländnng, utan tän ker på sådana medelmåttga tllställnn gar som hr ( rev 11 konsert, upptagande del sångummer, dem k onsertgfvaren förut ocl bättre h;rstädes föredragt, samt sångarparet Lejfgrans Sorée populare, lvars tllvaro jag endast känner af a nnon serna, som bjödo på en hel svärm opera aror m. m. plockgods. Akademska kapellets symfonkonsert var år cke så lyckad som fjol, del vs beroende af programmet. Beethovens fjerde symfon är ju mycket vacker, men nog fns det vackrare den syskonraden. Nordkvsts Carl XV-marsch torde ock taga steget framom Södermans, så Söder man det än är. Och hvarför cke välja ett förnämlgare Söderman-stycke, då ur valet är så rkhaltgt? Som ntermède fck man höra ett par gamla dansnummer af Monsgny och solonumret utgjordes af Mendelssohns konsert, der solostämman spelades af hr Carl Johannesen. Om ut förandet gäller hvad jag dessa spalter förut haft äran säga om det akademska sällskapet med dess mer eller mndre be nägna bträden. Man syntes dock ej så nsprerad år som förra året, då Beet hovens Eroca glänste på programmet. Denna symfon lksom den C-moll ut trycker också en mer afgjord grundstäm nng än frågavarande fjerde med dess något vacklande hållnng, som ej medför en så öfverväldgande v erkan som de båda nyssnämnda, nclusve pastoralsymfonen, detta alla tders mästerverk nom dyllens vcrld. De från betänklgt många håll sammanblåsta blåsarne lyckades ej så bra som fjol att träffa god ton, ursäktlgt nog för resten då man tyvärr blott kan ha tllfälle att repetera en enda gåug gemensamt med hela personalen. lr He denblad förtjenar a llmänhet stort erkän nande för sn anförare tal ang, men kunde han cke något moderera s n orkesters nt, då den fungerar som ackompagnatör? V ha redan förut beskärmat oss för det mycket och mångt uppslukande ackompagnementct då solster uppträdt vd dessa konserter och fngo n u ökad anlednng att ytterlgare protestera deremot. Den stac kars unge volnsten må nu och för sg sjelf cke ega så särdeles stor och grann ton stt nstrument slkt kan ju komma med åldern, framsteg och bättre voln, men nära nog grymt är det att så radera bort hans prestatoner soru or kestern det gjorde vd vssa tllfällen Mendelssohns konsert, hvars fnal enlgt föga efterdömlg vrtuosvana (Tua, Sauret m. fl.) togs tempo prestssmo, här dub belt lla, då tlltaget vsade sg ö fverskrda den spelandes teknk, som annars föreföll rätt godt framskrden och på köpet sär deles ärlg. Men ett beskt mnne för den unge mannen säkerlgen med sg f rån Up sala akademska kapells furoso orrblc. Den stora grs-slagten lar då jag skrfver detta cke lått sg afhöra, l varken slagtmånadcn eller ruskmånaden. Tll ckc-upsalabors fromma bfogar jag den kanske oblgata upplysnn gen, att det är Phlharmonska sällskapets höstkonsert man här smädar på detta så högst ogudaktga och vauvördga sätt, som man naturlgtvs cke nog kan döma och fördöma och excmplarter befra, om nan kommer åt. Phlharmonskans belackare må akta sg dessa mörka vnterqvällar, då pols manen glänser på f ästet, polschefen slter sn oskuld stt lugna hem och smågnolar: dessa fr--dens bygder, ej ha tets kä-än-sla-a rå-år, blott oskuld, ve-ett och och dygder etc. under det stadens befolknng lefver röfvare på ga torna och realserar Boccaccos kupletter: Och slagsmål, och slagsmål r herrlgt tdsfordrf Men blott ett hugg allena åt staden ej ger lf. Nej hellre då, undec, dodec, tredec etc., etc. P. S. Jag bör väl ej glömma bort Aulans unverstetshuset nvgnng tll stt muskalska ändamål genom hr ledenblads konsert, h vars behållnng säkert lemnade ntet öfrgt att önska. Aulan be fanns praktfull, vsserlgen cke någon enkel, storslagen, lneren skönhet, men modernt färgmättad, grannt guldsrad, à la Berns' nya salong, akustken rätt bra, måhända bättre ändå för kraftgare mu sk än hvad man denna qväll fck tll bästa. Orkestern och kören räknade cke talrka medlemmar, men det utförda gck jemnt och ledgt, publken var ovanlgt anmerad, talrk och elegant. Fru Jula von Axelson-Montgomery var den första sångerska som lät sn stämma tona nya unverstetet och det var prnsessans af Sclen stora ara ur Roberts 4:de akt hon lät höra. Rösten var, om ej stark, dock ganska fyllande, tmbren varm och föredraget dramatskt. Denna sångerska sjöng också med andra nummer, deraf hr Hedenblads Necken mod sn croserade stl af fransk opera-comque och tysk, grossartg, braskande kapellmästaremusk oförsgtgt nog placerats alldeles efter Djupt hafvet på demantehällen. Detta stycke jemte Lndblads Öfver skogen (förvånande rent ntoncrad af blandad kör) var qvällens muskalska njutnngs höjd punkt, enär Gregs oöfverträfflga föran Sydens kloster ej fck samma goda tolk nng som på Gllekonserten fjol, åtmn stone af de vokala krafterna. Student sången representerades af O. D., nu som alltd publkens enfant gâté. föredra gets jemnhet, nyanserng, ledga aflasplng lemnar det ntet att önska, det goda sällskapet, men dess glatta, polerade ton får endast undantagsvs en doft af den frskhet, omedelbarhet och käcka natur, som fördelaktgt utmärkte dess utmärkta fnska rval, M. M. Aucun.

6 Bref från Norrköpng. December 1SS6. s^v^u.skalska sällskapet härstdes har nu med höstens ngång vart full verk samhet. Vd dess första sammanträde val des medcne doktor W. Bergsten tll säll skapets ordförande, muskdrektör Johan Enholm tll styresman, kammarskrfvarc Harald Lönegren tll sekreterare och herr Edvard Dürng tll muskdrgent. Ett länge känt behof hade under sommaren blfvt tllgodoscdt, det säll skapet för sn rka och dyrbara samlng af muskalcr anskaffat ett storståtlgt och prydlgt skåp. Skåpet var pä stt enta blement, såsom en ernran om sällskapets verksamhet, pry dt med en fotshög, frtt stående lyra. Sällskapets muskbblotck är detta stt nya förvarngsrum på ett lätt öfverskådlgt och särdeles praktskt sätt ordnadt, en sak sä mycket mer att värdera när nan hâgkommer hur det förut vart med denna sak, då sällskapets bblote kare, så ofta muskaler för sällskapets verksamhet skulle framtagas, måste med ljus och lykta krypa n en lten ynk lg, kolmörk skrubb der uppe på muskläktaren, der den för ett muskbblotek så nödvändga ordnngen blott med svå rghet kunde akttagas oeh der muskalerna blott - efte r otrolgt besvär kunde framletas. Sällskapets muskalska verksamhet un der nnevarande höst har uteslutande rk tats på den konsert sällskapet b örjan af December skulle gfva, d crvd Cherubns llequem skulle utgöra hufvudnumrct. Konserten, som söndagen d. 5 Decem ber uppfördes Hedvgs kyrka, nleddes af John Chrstofer Vogels ouvertur tll Dcmophoon, en särdeles klar, melodsk och tlltalande tonskapelse från slutet af 1700talct. Derefter sjöng sällskapets kör (à, capella) Gounods Ave verum corpus. Efter dess slut föredrog en amatör säll skapet på ett särdeles vårdadt sätt och med klockren ntonaton Davds 42 psalm Mn själ törstar efter lefvande Gud af Men delssohn samt ara ur oratoret Elas Dtt hjerta sönderslt, men ej dna kläder, af samme kompostör. Derefter föredrog säll skapets orkester Ave Mara af Gounod, medtaton öfver Bachs första prelude Den med mycken fness åte rgfua medtatonen syntes särdeles tlltala åhörarne. den derpå kommande manskören Vrgo glorosa af A. Söderman, ackompagncrad af orgel, fck man höra solopartet föredragas af en vacker fruntmmers röst, välbekant f rån sällskapets föregående konserter. Söderman har här som alltd vetat fnna den rätta stämnngen, och nunnornas hymn försätter åhörarens fan tas n klostrets dunkla gångar, der han andäktgt lyssnar tll de lofsånger, som derfrån stga upp tll den helga jung fruns lof. Tll slut kom programmets hufvudnummer, delar af Cherubns llequem Cmoll för kör och orkester. Detta återgafs på ett synnerlgt anslående sätt af den MUSKTDNNG. välbekanta kören (60 personer). Kören, som hade goda röstresurser, gjorde dessa väl gällande på samma gång den sjöng vårdadt och väl, och det så, att man tyd lgt kunde höra hvarje stämmas gång samt således klart och tydlgt följa de olka tongångarne det konstrkt utarbetade ton verket. Kören, som stöddes af orkester (20 man) och orgel, leddes af hr Edv. Dürng. Ett 400-tal åhörare besökte kon serten. Utom denna muskalska verksamhet har sällskapet också haft som uppgft säll skapsnöjen. Så frade detsamma Oskars dagen med en fest, som nleddes med en muskafdclnng och derpå följdes af supc och bal. nnan balen begynte, föreslog sällskapets ordförande med anlednng af dagens betydelse h. maj:t konung Oskar 11:8 skål, dervd särskldt betonades det verksamma ntresse och den fruktbrn gande handlngskraft, lvarmed kung Oskar städse sökt främja tonkonstens utvecklng nom vårt land en skål som åtföljdes af Lndblads folksång = Ur svenska hjertans djup samt derpå af lflga lef vcrop. Festen var talrkt besökt 83 herrar och 70 damer, en nom sällskapet nu för tden mycket ovanlg proporton, då damerna annars bruka befnna sg en pluraltet, dubbelt så stor som herrarne. Men förklarngen lgger väl derut, att denna afton var synnerhet egnad åt Ter pschore, och lr det så hos oss, att våra herrar allmänhet mera tlltalas af Terpschores luftga och gracösa språng än af Mclpomenes ömsom glada, ömsom all varlga toner. TV. B. Muskpressen. På Ahr. Lundqvsts förlag: Utom hvad v förut tll ju len haft att anmäla, har ytterlgare kommt oss tll handa följande nyheter: Selytte, Ludvg: Ved Foraarstd, 4 Klaverstycken f or Pano (op. 39). Dessa panostycken, lkasom Sehyttes allmän het, vttna om melodsk uppfnnngsför måga oeh god faktur. De äro lätta och tacksamma att utföra och en verklg vårfrskhet är ett genomgående drag hos dessa. Om de äfven ett och annat påmnna om föregående saker af samma hand, så länder dem detta snarare tll förtjenst än tvärt om. Prs 2 kr. Wenawsk: Obertass (op. 19), prs 75 öre, ochkuyuak, prs 75 öre, Mazrkor af H. Wenawsk, äro från våra volnkonserler bekanta saker, som säkert skola gfva en angenäm ernran om dessa och som och för sg såsom panoarrangement taga sg rätt väl ut. Komponstens förmåga som tonsättare är för öfrgt väl bekant och behöfver ej framhållas. Hagman, O. F.: Sorrento (med an lednng af Gurauds opera Pceolno), 75 öre, och Festmarsch, prs 75 öre, ä ro ett par ganska anslående tonsättnngar af en muskälskare som vsar förmåga att skrfva karakterstskt och hvad marschen beträf far harmonskt hänseende fyllgt och effektfullt. Af dansmusk förelgga Llla Slarfvant), Polka af Rngvall, prs 50 öre, Tttut, Polka af John Öländer, prs 75 öre, och God Jul!t af s. Looström, alla af kända danskomponster och myc ket dansanta. Af A. Frössen lar utkommt en sång, Du är mg när, hållen gammaldags enkel stl utan synnerlg orgnaltet. Prs 50 öre. Från utlandet rekommenderade mu skaler: Th. Gouvy, op. 79, Sechs Stücke für Pano (Kstner, Lepzg), väl och prak tskt skrfna stycken, lämplga tll under vsnngsmaterel. Af samme komponst har Brüssel gfvts en Oktett för blåsnstrument, hvl ken erhöll mycket bfall. Af Phlp Scharwenka har utkom mt Lose Blätter, op. 63, fem panostyc ken, melodskt vackra och medelsvåra (Hanauer, Breslau). Sute von Mazurkas af Segln und Moskowsk, op. 18, är ett verk för blandad kör med 4-händgt panoackonpagnement, som rekommenderas åt mn dre sångförenngar såsom ej särdeles svåra att utföra. De äro utgfna hos Jul. l lanauer Breslau. Från Scenen och Konsertsalen. Dec. Stora Teatern. 19, 27 31. Fngelbrecht och hans dalkarlar, musken kompon. och arrang. af.j. N. Allström. 20, Weber: Oberon (Retza, Fatma, Huon, Oberon, Scherasmn, Aboulfar,Sadack: fru arna Östberg, Edlng; hrr Ödmann, Sratbost, Ohlsson, Janzon, Dahlgren). 25. Mâtné. Greg: Fra Holbergs td, sute for stråkorkester; Weber: Euryantle-ouverturen, Sångnummer. 26. Donzett: Regementets dotter (Mare, Sulpz, Tono: frk. Wendela Andersson, hrr Janzon, Bratbost). 28. Adam: Konung för en dag (Nemea,Zelka; Zephors, Pfear, Mossul, Kadoor, Zzel: frk. Andersson, fru Gelhaar; hrr Ödmann, Bröderman, Lundqvst, Strömberg, Janzon). 29. Vermländngarne, musken arrang. af A. Randel. 30. Gounod: Faust (Faust, Margareta, Metstofeles, Martha, Sebel, Valentn: hr Öd mann, frk. Ek, hr Söderman, frkn. Wellander, Karlsohn, hr Lundqvst). Nya Teatern. 19, 20, 25, 30. Weber: Precösa (frk. Sjöberg). 21, 27. Offenbach: Frhetsbröderna (Forella, Fragoletto, Montedafor, Petro: frkn. Jon son, Sjöberg; hrr Castegren, Rngvall). 26. Lycko-Pers resa, musk af R. lenneberg. Södra Teatern. 19, 22, 27. v. Heland: Nattlampan, 1-aktsoperett 26. Hervé: Llla Helgonet (Dense: frk. A. Petterson; Celestn, Ferdnand: hrr Wag ner, Frank). Vasa-Teatern. 19, 26, 27, 30. Suppé: Boccacco (frkn. Högfelt och Jonson). Weber-festen å kgl. o peran d. 18 Dec. flades på ett värdgt sätt med uppföran det af Oberon samt ouverturen tll E uryanthe under en mellanakt. För de

förträfflgt utförda ouverturerna skördade lofkapellet välförtjent bfall, och rolerna operan utfördes på ett sätt, som lemnade föga öfrgt att önska. Hr Ödmann som Huon och fru Östberg som Reza gåfvo sna parter på ett mästerlgt sätt. Den senare gaf synnerhet den stora ocean-aran ett nytt prof på sn stora för måga såväl hvad röst som föredrag be träffar ; man kunde endast anmärka att apparton och akton ej stodo jemnlöjd med den vokala framställnngen. denna rol frade emellertd fru Ö. en ny och stor trumf. Obérons rol, som v förut sett utföras af fruntmmer, o ch detta tll större fördel för partet, sjöngs af h r Bratbost rätt tllfredsställande; spelet kunde han dock ej, nybörjare som han är, gfva någon ntresseväckande bld af Elfvornas konung. Puck egde fru af Gejerstam en behaglg representant och herr Janzons Aboulfar var mycket s kratt retande. Af särskldt ntresse scenskt och muskalskt hänseende var den här ej förr gfna präktga slutscenen med den vackra marschen. Representatonen af Faust tll för mån för kgl. hofkapellets pensonskassa gafs n för nästan fullsatt salong. Gounods chef-d'oeuvre med sn vackra musk och goda utförande, särskldt att nämna f t ken Eks Margareta och hr Ödmanns Faust, ntresserade nu som alltd, om än man cke kan undgå att sakna hr Wllman Mephstos mycket fordrande part. Nya Teatern hedrade Webers mnne genom att på 100-års-födelsedagen upp taga hans Precösa, hvars sköna musk alltd fängslar, ehuru det romantska skå despelet föråldrats nog mycket att vara rätt njutbart för vår td. Utförandet var ganska tllfredsställande. Fröken SjöbergPrecösa gaf ett vackert uttryck åt den kända, romansen : Ensamheten mg ej döljer; körerna och orkestern förtjena loford. Berns nya salong gafs den 3:dje populära konserten redan d. 19 Dec. med bträde af en dansk sångerska f röken Hansen, hvars muskalska föredrag, understödt af rätt behaglg och väl skolad röst, syn tes vnna publkens bfall. Af nst rumen talnumren väckte Massenets Phädra-ouverture och Dvoraks storanlagda och många delar ntressanta, eluru bullrande symfon n:o 2 (d-moll) mycket ntresse. Den svenska tonkonsten representerades för dagen genom ett par orkestersaker, Menuett och Serenad af John Jacobson, bland hvlka v gfva företrädet åt den förstnämda. Från n- och utlandet. Främmande muskartster sou äro att förvänta ht början af året äro fru Emma Engdahl, den fnska sångerskan, som med stor framgång uppträd t på de förnämsta scener Ryssland och Tysk land. Hon lär komma att låta höra sg här å Stora teatern såsom Mara Trum petaren från Säkkngen, Margareta Fa ust, Leonora Trubaduren etc. MUSKTDNNG. Underbarnet Josef Hoffman kom mer äfven snart att anträda en skand navsk turné. Panofabrkanten Beelsten Berln håller pä att tllverka en flygel med klavatur beräknad efter don llle vrtuosens fngrar och med sä smala tan genter att han beqvämt kan slå oktaver derpå. Detta nstrument skall användas, säges det, under hans nordska gästbesök. Äfven en ung dansk volnspelerska, fröken Nanny Fürst, lär ämna konser tera här under Januar månad. Kyrkosången under julen hufvudstadens kyrkor och kapell bar en mer än vanlgt högtdlg prägel, särdeles d e se nare. de statskyrklga templen håller man sg mera tll don gamla rtualen, men flora af dessa sjöngos nu äfven flerstämmga körer tll högtdens förhöjande. Så Storkyrkan Slclers hymn Ära vare Gud, Jakobs kyrka den gamla Scl anska kyrkosången O Sanctssma (men med svenska ord), S lottskapellet Sclrocters julsång från 1500-talet O fröjda dg af hjertat. Högtdlgast var, som vanlgt, sången K atolska kyrkan, der den af p astor Leber bldadocecla-köronoch den större ordnare kören under dr. Ahlström utförde åtskllga körer och sol. Prof. Byström, som under sn ut ländska resa för kyrkosångens studerande samlat åtskllg kyrkomusk, kommer att slutet af månaden göra allmänheten bo kant dermed under en muskafton Ja kobs kyrka samt företager sedan en resa landsorten för att dess större städer låta utföra samma saker. Fröken Amala Rego, den kända sångerskan och sånglärarnnan, elev af hofsångaren Borg och bekant sedan stt upp trädande å kgl. operan härstädes, har anländt tll hufvudstaden. Göteborg. Webers 100-årga födel sedag frades å Stora teatern med uppförandat a f Precösa, och föreställnngen afslutades med en tablå: Webers apotleos, framställande tonsättarens byst, lager, krönt af musken. Harmonska sällskapet gaf den 9 De cember en större konsert å Handelsnst tutets festsal under d:r Karl Valentns lednng. Första afdclnngen upptog af Ludv. Norman: Vackra astrar, Som marregn, körer à capella; A. Hallen: skogen; K. Valentn: Den öfvergfna och Snöklockan (solosånger); Kjerulf: mansqvartetter; A. Söderman: ungdo men, polska för bland, körer. Andra afdclnngen nnehöll endast tonsättnngar af Franz Lszt: 23:djo psalmen, Herren är mn herde (fröken lermna Lund berg); Elege och Ungersk romans f ör v oln (herr G. Schmdt); solosånger: Mg non, n Lobeslust och tll slut: Tu es Petrus, kör ur oratoret Chrstus. Svenska muskartster utlandet. Frö ken Agnes Janson vnner allt större framgångar London och har på s sta t den erhållt flore goda engagement. Hon ämnar nu ej vdare fortsätta sna studer vd lloyal academy of musc, utan taga lektoner af den berömde sångläraron prof. Shakespeare. Fröken Jenny Kaser, bördg från Götoborg, h ar, på genomresa tll Pars för att der fortsätta sna studer för m:me Carvalho, uppträdt på en större konsert Köln och der enl. Köln. Zet, vunnt mycket bfall för sn vackra röst, sn kloekrena och smakfulla sång, samt f rån flore håll Tyskland erhållt anbud om engagement. Herr Torsten Pe tre är en ung svensk tonsättare som, efter hvad en schwezsk tdnng förmäler, utgfvt en samlng sån ger fned svensk och fransk text. Ehuru ej särdeles orgnela, sägas do dock vara melodska, Schuberls stl och skrfna med elegans. Pars. Stora operans nyhet Patre af Paladlho med text af Sardou gck första gången öfver scenen d. G Dec. och vann storartad framgång. Don gafs då som generalrepetton tll förmån för do genom öfversvämnngar ldande södra Frankrke. Opéra comques senaste nyhet, Egmont med musk af Salvayre, har ej haft samma lycka, hvlket tllskrfvos texten, författad af Alb. Wolff och Alb. Mllaud. Eutn. Webers mnnesvård denna hans födelsestad hade man tänkt få.aftäcka på hans 100-årga födelsedag; emel lertd har detta måst uppskjutas. Teck nngarna härtll hafva httlls endast upp gått tll 16,000 mark. Hamburg. En ny operett, FaTnell, med musk af f. d. kapellmästaren Zumpe vd Stadtteatern, lar gfvts härstädes med stort bfall. Musken är melodsk och karakterstsk, som det säges, samt är ej utan vederbörlgt operett-chc. Muskalsk bokstafsgåta. Följande orddolar blda 13 ord, lvl kas begynnelsebokstäver tllsammans ut göra namnet på en bekant komponst ocl slutbokstäfver naunet på en af hans för nämsta operor: lo, dam, (lon, de, a, la, ch, arc, le,, ho, rho, al, ec, o, (jer, oh, u, la, oj, ch, sal, hu, org, ta, e, n, or, na. Orden beteckna: Ett namn på samlad sångarhop. Ett nu for tden vanlgt rop. Ett fadersnamn, bekant for vsst som namn ock pä en komponst. Ett dto på en volst. En gammal musker, hvars nanm forr fördes vdt ryktets famn, <let påfvar burt, men o ve! nu plär man det åt hundar ge. En sångare som jemt är stum, on ej han har ett lämplgt rum och dertll något medum. Muskterm ut sammandrag som bryter sammanhangets lag. En sångerska bäd' svensk och dansk oeh tll stt förnamn äfven fransk.

8 MUSKTDNNG. Stockholm tjusat med sn sang, fast vstelsen ej här blef lang. Ett ord som på afschen står När Don Juan öfver scenen gar. det stundom skådas far bur. En egenskap snusarns tal son dock for sången r fatal. En prmadonna, som en gång Ett utrop, som tll sjös man hör när gasten vnna vll gehör. Tyskt namn på ett befjädradt djur, ej sångare tll sn natur; k J. G. Malmsjös Göteborg välkända och berömda Pannos, Tafflar och Salong-Flyglar, fullt jemförlga med, om ej öfverträffande de bästa nstrument af utländsk tllverknng stort urval. (Enda MaHataM Fem Sånger för tvenne röster, med accompagnement af Pano. Prs 2 kr., Nattetd rd Stranden; Nattlga drömmar; Med strömmen; Mnnen från Södern! Vårbäcken. Obs. Hvarje Duett säljes äfven särskldt. Muskskola J. G. Malmsjös nstrumenter Bernhard Fexer, Muskdrektör. Adress: Mäster-Samuelsgatan 62 (ng. fr. Östra Jernvägsgatan 8.) OBS. Försäljnngslokalen öppen från kl. 11 f. 4 e. n. Serenad; Du är mn ro; O dröj qrar!; Vaggvsa. Rchard Anderssons försäljare härstädes af A. M. Myrberg. Fyra Sånger vd Pano. Prs 1kr. \ öppnades åter den 3 Januar. Undervsnngsämnen och lärare äro: Ut Pano och Enseublespel H r Rchard Andersson jemte f. d. elever. Ut Orgel spel och Teor Hr Eml Sjögren. Upplysnngar meddelas och anmälnngar emottagas Onsdagar och Lördagar kl. 1 2 ut skolans lokal Brunnsgatan 28, 2 tr. upp. (G. 10139 x 1.) J. LUDV. OHLSON 4 1 Svensk Musktdnng 1887, f. d. /. Dannström & C:o STOCKHOLM 9 16 7:e ârg., utgfves såsom fornt med porträtter, notllustratoner och 8 blaga: Muskalbum af pano- och sångstycken (omkr. 16 sd.), bogra2 fer, populära uppsatser, notser och anekdoter, följetong etc. Prs endast 5 kr. pr år, 3 kr. pr halfär, lösnummer 25 öre, blaga 50 öre. Annonsprs endast lo öre pettrad. Prenumeraton sker å tdnngens Expedton, Klara V. Kyrkogata 19 (derfrån den hemsändes), musk- och bok handeln samt å tdnngskontoren; lör landsorten drekt hos Expedto V nen, annars helst å posten eller bokhandeln. Tdnngen utkommer med 20 n:r 2 gånger månaden (utom Jul, Aug.) Flyglar, Pannos och Orgelharmo ner af de bästa Tyska & Amerkanska fabrker största lager tll bllgaste prser under fullkomlgt ansvar för nstru mentens bestånd. Obs! Hufvuddepot för Blthners verldsberömda Flyglar, samt Rö- nschs & Stenweg Nachfol gers utmärkta Pannos. Presentkort Regerngsgatan 16. Panospelnlng, å tdnngen fnnas att tllgå. Harmon och Orgel undervsar underteck nad, exam, vd Musk-Konservatorum. Adr.: Grefgatan 26 B, 3 tr., kl. 11 12, 4-5. Obs.! Bllgt annonsprs, som tllåter Muskförläggare, Muskhandlare, nstrument-handlare och Fabrkanter, Musklärare n. (1. Gustaf Roman, att allra bllgast och med största fördel annonsera d enna nom vår muskverld sprdda facktdnng. Kontant lqvd. Rabatt då lqvd erlägges för upprepad annonserng. Adran D ahls Albumblad, Eleganta permar tll Sv. Musktdnng kunna pr kontant er hållas hos P. Herzog, Malmskllnadsgatan 54, à 2 kronor. 5 melodska tonstycken för pano fnnes att köpa för 2 kronor MUSKTDNNGS årgångar 1884, 1885 oeh 1886 säljas tll nedsatt prs af 4 kronor pr. årgång, å S vensk M usktdnngs E xpedton, 7 kronor för två årgångar, 10 kronor för alla tre, då kontant lqvd med beställnng efter noggrann adress sändes drekt tll 2 Svensk Musktdnngs Expedton, Stockholm. Rekvstoner Fast Käknng (25 % prov. 33 % '/e) emottagas.) Arg. 1884 nnehåller porträtter af Agathe Backer-Gröndahl, Fröberg, Hullen, Hallström, Hebbe, Holmboe-Sehenström, Höjer, Kraus, Otto, Padua, Rubnsten, Satoman, Sjögren, Tua samt Muskblaga: 7 Melodska Tonstycken af C. W. Rendahl. Arg 1. 1885: porträtter af J. S. Bach, Björksten, Cherubn, d'albert, frk. lk, Hartmann, Hller, Händel, Norman, Paehmann, Wllman, Fug. Ysaye. Muskblaga: Skuggor och dagrar, 5 panostycken af Reh. Andersson. Arg. 1886: porträter af Kon. Oscar, Conr. Nordqust, Czapek, Chopn, Vendela Andersson,. P. Cronlamn, Lszt, Öländer, Paulne Lucca, Merzwnsk, Beethoven jemte Schwarzspanerhaus (hans ssta bostad); musk: Svensk Läkaremarsch af J. A. Huss, Begrafnngshymn af s. Dannström (båda flerstäm.) Muskblaga: Albumblad, 5 melod. panostycken af Adr. Dahl. 2 J q S Klara Vestra Kyrkogata 19. Tll H rr Tonsättare ocl tec! Muskalska arbeten utföras bäst och bllgast af ltografon Llndtolom, 8 J % Stora B adstugatan 9, (no rr) n. b. N N E H Å L L : Ar v d Ö d m a n n ( m e d p o r t r ä t t ). Ur ett samtal med Karl Mara von \Vel>er. De kgl. teatrarne. Följetong: En Julklappsönskan. AnmUan. F rån Upsala. Bref ran Norrköpng Mu skpressen. F rån Scenen oc h Konsertsalen. F rån n- och utlandet. Muskalsk bokstafsgåta. An- l N N N STOCKHOLM, TRYCKT CENTRA L-TRYCKERET, 1 887.