Arkeologisk utredning Eriks 1:13, Bro socken, Gotland

Arkeologisk utredning Eriks 1:13, Bro socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2007:24

2 Omslagsbild: Grav på gravfältet, raä 29, Bro socken. Foto D. Carlsson

Eriks 1:13, Bro socken, Gotland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från ArkeoDok 2007:24 Dan Carlsson ArkeoDok Blåeldsvägen 3 621 50 Visby Tel. 0498-218560 Mobil. 070-5218560 www.arkeodok.com 3

4

Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Utredningens syfte... 9 Begränsning av området... 9 Genomförande av uppdraget... 11 Kulturhistoria och fornlämningsbild... 13 Förteckning över tidigare registrerade fornlämningar och nya... 17 Sammanfattning och rekommendationer... 19 Referenser... 21 Tekniska och administrativa uppgifter... 22 5

6

Sammanfattning Den arkeologiska utredningen har givit vid handen att det centralt, i nordsydlig riktning, i den norra delen nav fastigheten, finns en stensträng från den äldre järnåldern, ca 200 meter lång och gående i nordsydlig riktning. Den börjar i norr i anslutning till gravfältet, fornlämning raä Bro 29, och sträcker sig genom ett skogsområde, över en öppen yta, och åter in i en gles skog, där den upphör. I den sydvästra delen av fastigheten i anslutning till ett äldre vattendrag, finns en tidigare inte registrerad tjärdal, belägen inom exploateringsområdet. Utöver dessa synliga fornlämningar har två begränsade områden bedömts som möjligt boplatsområde, detta mot bakgrund av dels att ett område har ett speciellt ägonamn (platsen heter Tostädar), dels naturförhållandena, med ett lämpligt topografiskt läge i anslutning till ån som boplatsläge och intill stensträngen i det andra fallet. Utöver dessa fornlämningar och områden inom exploateringsområdet, har markägarna gjort undertecknad uppmärksam på ytterligare en tjärdal, belägen utanför exploateringsområdet och en möjlig överodlad boplats, vilka bör registreras i fornminnesregistret. Jag bedömer att den påträffade stensträngen inte är omistlig ur kulturmiljösynpunkt, varför den borde kunna tas bort efter vederbörlig arkeologisk undersökning och dokumentation. Stensträngen passerar över ett område som av topografiska och landskapsmässiga skäl bedöms kunna hysa ovan jord osynliga fornlämningar, varför en eventuell undersökning av stensträngen lämpligen bör ske i detta område, parat med ett antal sökschakt över den möjliga boplatsytan. Det andra möjliga boplatsområdet, beläget i anslutning till ån föreslås undantas i lämpliga delar från exploatering, både mot bakgrund av ett möjligt boplatsläge och med tanke på den ålderdomliga ängskaraktären som området har med förekomst av ett antal mycket gamla ekar (en av dem är för övrigt ett fridlyst naturminne) och ett antal vildapelträd som vittnar om en möjlig bosättning. Avgränsningen av gravfältet mot område som paneras läggas om bör markeras tydligt i terrängen med stakkäppar. 7

8 Fig 1. Utdrag ur ekonomiska kartan över Eriks, Ytlings och Suderbys, Bro socken. Det aktuella exploateringsområdet utgörs av fastigheten Eriks 1:13, och är i kartan markerat med röd linje.

Inledning Markägarna Göran och Lars Erik Westergren avser att lägga om skogsmark till åker och bevattningsdamm inom nämnda fastighet. Länsstyrelsen anser att det krävs en arkeologisk utredning, med hänvisning till förekomsten av ett flertal fornlämningar inom området och i dess omedelbar närhet. ArkeoDok har uppdragits att utföra den beslutade arkeologiska utredningen. Arbetet utfördes i månadsskiftet november-december 2007 av undertecknad. Siktförhållandena var överlag goda, med avseende på vegetationen, förutom i den östra delen av exploateringsområdet. Denna del av fastigheten utgörs i hög rad av låglänta och tämligen sanka marker med stort inslag av ris och tät undervegetation. Jag bedömer dock möjligheterna att läsa landskapet som goda, med tanke på att huvuddelen av löv och gräs var nervissnade. Därtill är en relativt stor del av området betesmark, vilket har inneburit att det är förhållandevis öppet och lättläst. Utredningens syfte Utredningen syftar till att belysa frågan om det finns tidigare ej kända fornlämningar inom området och att ge förslag till hur en omläggning av skogsmarken till damm och åkermark skulle kunna ske. Uppdraget innebär därtill att markera gränsen mot gravfältet raä Bro 29, vad avser hur nära en byggnation av damm kan ske här. Begränsning av området Den aktuella fastigheten återfinns i den östra delen av en markant och väl avgränsad dalgång i nordostlig-sydvästlig riktning. Genom området flyter under äldre tid en mindre å, i dag kanaliserad. Dalgången utgjorde under äldre tid inägomarken till gårdarna Eriks, Ytlings, Dacker och Suderbys i Bro socken. Vid upprättandet av skattläggningskartan omkring år 1700 återfinns bebyggelsen vid den västra kanten av dalgången (inägomarken) och i 9

anslutning till den väg som än idag löper genom området. Området på östra sidan av ån, upp mot nu aktuellt exploateringsområde, utgörs av betesmark och upp mot vägen till Fole i form av skogsmark. En mindre yta är odlad vid under 1600-talet inom den norra delen av exploateringsområdet. Denna åker visar det sig sammanfaller med det stora gravfält som finns i området, fornlämning raä 29, Bro socken. Samma åkeryta kan även följas fram i laga skifteskartan, som är upprättad mot slutet av 1800-talet. Åkern går då under namnet Granhagåkern, vilket det med största sannolikhet även gjorde under 1600-talet. Centralt i dalgången finns rester av ett flertal fornlämningar, framför allt i form av husgrunder och hägnader från den äldre järnåldern. Men här finns också en bildsten och sannolikt också platsen för en silverskatt. Mycket talar för att den centrala delen av dalgången även hyser överodlade gårdsplatser från den yngre järnåldern. Det aktuella exploateringsområdet täcker en yta av drygt 30 ha och utgörs idag helt och hållet av skogsmark.. Mindre delar av området har dock tidigare varit åkermark och landskapet vid gravfältet är till stora delar röjt och betat. Fig 2. Landskapet omkring år 1700 sammanlagd med exploateringsområdet. Det mörkröda är åkermark, det rutlinjerade området är ängsmark och det med vågräta linjer är inhägnade betesmarker. Övrig mark är skogsmark. Det aktuella området var under 1600- talet huvudsakligen betesmark. Dock finns en mindre åkeryta upptagen i norra kanten av betessmarken. Denna åker överensstämmer med en åker i laga skifteskartan, som går under namnet Granhagsåkern. Åkern i sig sammanfaller nästan helt med gravfältet, raä 29, vilket innebär att den västra halvan av gravfältet har varit odlad under 1600- talet och möjligen längre bak i tiden. 10

Genomförande av uppdraget Arbetet har inledningsvis inneburit en genomgång av arkivuppgifter via lantmäterienheten på Gotland, fornlämningsregistret och uppgifter om lösfynd i SHM:s digital arkiv och länsmuseet på Gotland. De kartor som använts är framför allt kartan från 1700, både i dess original och i Ivar Mobergs version i skala 1:100 000. Därtill har information hämtats från laga skiftet över de aktuella gårdarna. Laga skifteskartan håller genomgående en mycket hög detaljeringsgrad och noggrannhet. Det förekommer ofta att lantmätaren har ritat ut fornlämningar som idag är bortodlade och kartan visar därtill också var det har varit odlat vid denna tid. Många av de mindre åkrar som togs upp under loppet av 1800-talet kom tämligen snart att läggas ner. Laga skifteskartan, tillsammans med den äldre ekonomiska kartan från 1930-talet, ger en mycket god bild av vilka delar som var odlade vid sekelskiftet 1900 och tiden däromkring. Lösfynd påträffade vid uppodling eller grushämtning eller liknande utgör i många fall en intressant källa till att få ett grepp om bortodlade fornlämningar. Det är framför allt två tidsperioder som utmärker sig i materialet och det är stenålder och vikingatid. Den förra perioden beroende på att många verktyg etc var gjorda i sten, och den senare för att ett mycket stort antal gravar har plöjts bort, varvid fynden kommit i dagen. Utgående från resultaten av arkivstudien genomfördes en noggrann fältinventering, med sikte på att upptäcka eventuella fornlämningar som inte är registrerade i register etc. För en slutlig tolkning av området har en sammanvägning skett utgående från resultaten av arkivstudierna och fältstudien. Resultatet av denna kulturhistoriska analys ligger till grund för en bedömning av möjligheten att omlägga den aktuella marken från skogsmark till bevattningsdamm och åker, som planeras av markägarna. 11

12 Fig 3. Fornlämningar inom undersökningsområdet. Gravfältet raä 29 täcker en stor del av den norra delen av den nu aktuella fastigheten. Därtill finns en rest sten registrerad sydväst om gravfältet (raä 101). Den står upptagen som gränssten. Utöver dessa två registrerade fornlämningar har vid fältinventeringen påträffats en stensträng, sannolikt med datering till äldre järnålder (Ny1) och en tjärdal från sen tid i södra delen av fastigheten (Ny2). Utöver dessa två anläggningar har markägarna påvisat två andra tidigare icke registrerade lämningar; i det ena fallet en välbevarad tjärdal (Ny3) och i det andra fallet en plats för en trolig förhistorisk boplats (Ny4).

Kulturhistoria och fornlämningsbild Utredningsområdet i förhistorisk och historisk tid Det aktuella områdets norra del täcks till stor del av ett omfattande gravfält fornlämning raä Bro 29, med markanta stensättningar, sannolikt omgivna av yttre kantkedjor. Vid de undersökningar som företogs i anslutning till vägen i norr i samband med att GEAB skulle lägga ner elledning under november 2007, visade på att de tydliga stensättningarna omges av yttre cirkelrunda stenkretsar. De flesta gravarna är uppenbarligen plundrade och man kan notera i fynduppgifter på Statens Historiska Museum förekomsten av flera fynd från Eriks, och där det i vissa fall klart omnämns att de kommer från gravar. Fig 4. Gravfältet, raä 29 i Bro socken, består av kraftigt markerade stensättningar. De flesta gravarna förefaller vara plundrade. Många ligger tämligen glest, vilket indikerar att det sannolikt har funnits yttre kantkejdor runt dem. Den västra halvan av gravfältet har under äldre tid varit åkermark, vilket kan ses på framför allt en del gravar i västra delen som är pålagrade med röjningssten. Foto D. Carlsson 13

I den sydvästra kanten av gravfältet, på ett avstånd av ca 30-40 meter från närmaste grav, finns en rest sten (raä 101). Det är oklart om det rör sig om en gränssten eller om det är en rest sten som skall sättas i samband med gravfältet. I registret står den upptagen som gränssten? Fig 5. Fornlämning raä 101, rest sten, ca 0,6 meter hög. Den står invid en svag ås, som förefaller kunna vara en äldre väg. Det är osäkert om det rör sig om en gränssten eller en förhistorisk rest sten. I den södra delen av gravfältet, strax norr om anslutande åkers nordöstra del, finns en flat kalkhäll synlig i markytan. Det kan här röra sig om kistor mer eller mindre synliga ovan jord. I den södra kanten av gravfältet påträffades en stensträng, tidigare ej registrerad (Ny1). Den är enskiktad och består av 0,2-0,6 meter stora gråstenar och är i hög grad övertorvad. Den fortsätter tvärs genom skogspartiet söder om gravfältet och passerar en öppen yta och avslutas strax på andra sidan ett dike. Den öppna ytan är anmärkningsvärd. Det finns ett flertal gropar i den och den är tämligen högt belägen och helt fri från vegetation, vilket den var redan på 1930-talet enligt den äldre ekonomiska kartan. Området kan möjligen hysa boplatslämningar, vilket bör kontrolleras med hjälp av sökschakt i en etapp 2 om området kommer att omläggas. Men det kan också vara frågan om gropar efter stubbrytning inför upptagande till åker, som aldrig avslutats. Fig 6. Ny fornlämning 1 (Ny1), bestående av en ca 200 meter lång stensträng, i form av en enskiktad stenrad. Sannolikt datering äldre järnålder. Foto D. Carlsson 14

I den södra delen av den större yta som skall läggas om finns en tjärdal, väl synlig i markytan (Ny2). Den är ca 3,5 meter i diameter, 0,5 meter djup i centrum och uppbygd av flata kalkhällar. Öppningen finns mot norr, i kanten av en äldre åränna som finns här. Utöver här redovisade fornlämningar finns ingen ytterligare, ovan mark synlig inom området. Dock visade markägarna på ytterligare en tjärdal, belägen nordväst om denna fastighet, och strax väster om ån (Ny3). Den är ca 5,5 meter i diameter och intill 1,0 meter djup i mitten, uppbygd av större och väl lagda kalkflisor. Den har en öppning mot sydväst, med en markant gång in mot centrum av anläggningen. Ytterligare en sannolik fornlämning omtalades av markägarna, belägen i den nu uppodlade marken (Ny4). Det rör sig om ett område med mörk jord och talrika större stenar. Området utgörs av en mindre höjd i åkerlandskapet. Sannolikt är detta platsen för en förhistorisk boplats. Fig 7. En tidigare i fornlämningsregistret ej registrerad tjärda. Tämligen välbevarad, belägen i södra delen av exploateringsområdet och intill en åkant, uppbygd av kalkstenar. Foto D. Carlsson Fig 8. Ytterligare en tidigare ej registrerad tjärdal finns strax utanför exploateringsområdet, påvisad av markägarna. Den är något större än den ovan, uppbygd av kraftiga kalkstenar, särskilt vid öppningen till avtappningen av tjäran. Foto D. Carlsson Fig 9. En svag höjd i åkern, med inslag av en del skörbränd sten och mörk jord, indikerar att det har funnits en boplats i detta område (Ny4). Foto D. Carlsson 15

16 Fig 10. Laga skifteskartan över den västra och norra delen av exploateringsområdet. Den östra innehåller ingen information av betydelse här. I kartorna är med rött markerat fastigheten, vilken i norr gränsar till vägen Bro - Fole. De svagt gulfärgade ytorna är upptagna som åkermark i kartan, och man kan notera att flera delar inom utredningsområdet utgörs av gammal åkermark. Noteras bör att gravfältet i norr, raä 29, till stor del är åkermark vid laga skiftet, liksom redan under 1600- talet vilket framgår av den äldsta kartan över området (se figur 2). En gul streckad linje ringar in ett område som går under namnet Tostädarna, vilket möjligen antyder att platsen har hyst en gård under äldre tid.

En genomgång av området gav tydliga indikationer på att mindre delar varit odlade under äldre tid, vilket framför allt kunde ses genom förekomsten av svaga och grunda diken. Laga skifteskartan är härvid upplysande, då flera av de områden som föreföll vara tidigare åkermark vid fältstudien kunde beläggas i kartan. Kartan visade också på ett antal sannolika stensträngar söder om det nu aktuella området. Detta område är idag till stora delar uppodlat. Det är troligt att de stensträngar som finns kvar som fragment längre ner mot gårdarna Eriks, Suderbys etc. har haft en fortsättning upp mot det nu aktuella området. En viktig faktor i äldre kartor att studera är namnet på ägorna. Varje område i landskapet har ett egennamn som ibland kan belysa frågan om ödegårdar eller flyttade gårdar. Inom området finns det ett par markstycken som har det något märkliga namnet Tostädar (inritat på kartan, figur 8). Namnet skulle mycket väl kunna vara ett gårdsnamn från äldre tid. Det intressanta härvid är att området med ägonamnet Tostädar sammanfaller med ett område intill den gamla ån som bär spår av gammal ängsmark, inte minst i form av ett antal mycket gamla ekar. I en av de gropar som finns i området visade markägarna på att det finns spår av träkol. Det är dock osäkert vad detta kol står för, det kan mycket väl vara från sen tid. I kanten av detta möjlig bebyggelseområde finns även ett par vildapelträd, vilka regelmässigt förekommer på äldre boplatser. Förteckning över tidigare registrerade fornlämningar och nya Raä 29. Gravfält, ca 450x260 m (N-S), bestående av ca 150 fornlämningar, mestadels i tämligen gles gruppering. Dessa utgöres av 8 rösen, ca 140 runda stensättningar och 2 resta stenar. Rösena, huvudsakligen belägna i den centrala och SÖ delen, är 9-14 m diam och 1-1, 3 m höga. Lätt övermossad eller övertorvad fyllning av 0,2-0,5 m stora gråstenar, ett par har inslag av kalksten. Ett har bitvis synlig kantkedja. Sex har mittgrop, varav ett med hällar. Tre har gravklot av kalksten, intill 0,8 m st. De runda stensättningarna är 3-1 5 m diameter (vanligen 5-11 m) och 0,1-0,7 m (0,1-0,5 m). Övertorvade med i ytan talrika till enstaka gråstenar, 0,1-0,4 m stora. Ett tiotal har inslag av kalksten, ett par består enbart därav, de övriga synes ha haft ytlig täckning av flis. Ca fem har delvis synlig fyllning i kanterna av plocksten och grövre grus och sand. Ca fem har bitvis synlig kantkedja. Den största belägen SÖ om 17

den centrala delen, har kantvall, 2-4 m bred och 0,4 m hög. Ca 30 har mittgrop eller insjunkning. Ett tiotal har gravklot av kalk- eller gråsten, i sekundära lägen på kanten eller invid anläggningen. Två har sydsten. En har delvis bevarad kista. De resta stenarna, belägna i N och S delarna, är 1 resp 0,3 m höga. Ett tiotal anläggningar har kant- och ytskador. Minst fem i NV delen har pålagts röjningssten. Gravfältets NV och ÖNÖ delar är glesast. Några glest liggande kan vara stensättningar med mittröse eller mittstensättning. Ställvis tät vegetation av gräs och buskar kan dölja ytterligare anläggningar. En har utgrävts i NÖ kanten pga vägbreddning. Tre stensättningar NNÖ om vägen har sannolikt ingått i nr 29. Se nr 34. Raä 101. Rest sten? 0,55 m hög, 0,4x0,3 m. Troligen råsten. Ny 1. Stensträng. Belägenhet. Skogsmark. Den börjar i kanten av gravfältet fornlämning raä 29 i Bro socken och sträcker sig ca 200 meter mot söder. Enskiktad, ställvis glest mellan stenarna, ställvis markant tydlig. 0,3-0,6 meter stora gråstenar, tämligen övertorvade. Stensträngen slutar i söder i något som förefaller vara odling från sen tid, idag skogsmark. Koordinater norra änden 1659798ö/6396583N. Koordinater södra änden 1659686ö/ 6396372N. Ny 2. Tjärdal. Belägenhet. Skogsmark, plan mark, med en markant kant mot före detta å, som rinner genom området. Ca 40 meter öster om åkerkant och 4 meter söder om dike/åkant. Anläggningen är 3, 5 meter i diameter. Tydlig kant av upp till 1,5 meter långa och 0,5 meter breda kalkstenar. Anläggningen trattformad, med centrum ca 0,5 meter under kanten av anläggningen. Öppning i norr, i en slänt ner mot en kanal (tidigare mindre å). Beväxt med mindre buskar. Koordinater 1659637ö, 6396107 N Ny 3. Tjärdal. Belägenhet. Skogsmark, ca 50 meter väster om å, ca 55 meter söder om åkerkant. Anläggningen är 5,5 meter i diameter, cirkelrund och med markant trattformad försänkning i mitten, ca 1 meter djup. Uppbygd av vällagda 0,5-1,5 meter stora flata kalkhällar. I mitten en gråsten över avtappningshålet. I väster är avtappningen i form av en välbygd gång in mot mitten av anläggningen, uppbygd av stora kalkhällar med ett tak av kalkstensblock, ca 0,8-1,5 meter stora. Beväxt med gräs och mossa. Koordinater 1659429ö, 6396565N Ny 4. Boplats? Uppgift om mörk jord med inslag av sten. Enligt uppgift från markägarna finns här ett område ca 30 x 30 meter, med markant mycket större sten, mörk jord etc. Området utgör en svag höjd i landskapet och man kan i markytan se en del skörbrända sten och till en del mörk jord. Troligen boplatslämning. Koordinater, 1659281ö, 6396448N 18

Sammanfattning och rekommendationer Väger man samman resultaten av arkivstudierna och fältstudierna framgår det att det är två nya fornlämningar påträffade i området; en stensträng och en tjärdal. Därtill har ytterligare en tjärdal, belägen utanför området, lokaliserats och markerats på karta, samt ett sannolikt boplatsområde i nutida åkermark. Utgående från de äldre kartorna över området har dessutom två mindre områden identifieras som möjliga boplatslägen. I det ena fallet handlar det om ett område som överkorsas av den ovan nämnda stensträngen, i det andra om ett område i anslutning till ån. Min bedömning är att stensträngen och även tjärdalen inte är av omistligt kulturhistoriskt värde, och skulle i princip kunna tas bort efter sedvanlig arkeologisk undersökning och dokumentation, i den mån de berörs av omläggning av marken. Den öppna, möjliga, boplatsytan i anslutning till stensträngen bör undersökas med sökschakt. Det andra möjliga boplatsområdet intill ån bör enligt mitt förmenande undantas från exploatering, både av landskapsmässiga skäl och med hänvisning till risken för boplatslämningar. Området hyser därtill, som ovan sagts, ett antal mycket gamla ekar, varav en är fridlyst. Jag uppskattar att ett avstånd av ca 40 meter från dammvallens yttersida till slänten ovanför vilken gravfältet ligger bör räcka. Det här betyder att åkern sydväst om gravfältet även kan användas för en eventuell dammbyggnad. Det bör dock betonas att utmärkningen av gränsen för vallens utsida i relation till slänten bör göras i terrängen med stakkäppar. Därtill bör man eftersträva att dammvallens krön på den sida som knyter an till gravfältet hålls så låg som det är möjligt för att inte förta intrycket av gravfältets placering på en svag höjd i landskapet. Kartan, figur 10 på följande sida, visar med andra ord det ungefärliga läget för denna avgränsning. Som tidigare framgått finns inga synliga fornlämningar i den östra delen av området. Det är dessutom låglänt, sankt och här bör inte finnas några problem för en omläggning av marken. 19

20 Fig 11. Tolkning av den arkeologiska situtionen och förslag till strategi för omläggning av marken till åker och damm. Den sydöstra delen innebär inga problem ur antikvarisk aspekt, bortsett från att tjärdalen, som bedöms inte vara av omistligt värde, måste dokumenteras inför en omläggning. Den norra delen, där enligt uppgift dammen är planerad innebär en del avväganden ur antikvarisk synpunkt. Mitt förslag är att stensträngen, och den öppna ytan som den passerar över, undersöks med sökschakt. Den västra delen, med det öppna ängslandskapet, bevaras intakt. Avgränsningen mot gravfältet i norr bör ske med tydliga markeringar i fält. Det bör dock noteras att det är länsstyrelsen som avgör den vidare hanteringen av ärendet vad gäller fornlämningarna.

Referenser Arkiv och kartor Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) Lösfyndsregistret, Statens historiska museum (SHM) Digitala fyndregister, länsmuseet på Gotland Kartor Ekonomiska kartan över Gotland, utdrag Gamla ekonomiska kartan, 1938 Lantmäterikartor: Skattläggningskartan över Eriks med flera, renovationen 1700. akt 2, Bro socken Laga skiftet över Eriks, upprättad 1879-80 Ivar Mobergs sammanställning av landskapet 1700 21

Tekniska och administrativa uppgifter ArkeoDoks projektnummer: 2007:23 Länsstyrelsens diarienummer: 431-5726-07 Uppdragsgivare: Göran och Lars-Erik Westergren, Eriks, Bro Typ av undersökning: Arkeologisk utredning Utförandetid Nov. 2007 Socken: Kommun: Landskap: län: Ekonomiska kartans blad: Koordinatsystem Bro Gotland Gotland Gotland 6J9b SÖ RT90 2,5 gonv Fastigheter: Eriks 1:13 Projektledning: Handläggare: Fältarbete: Planer och kartor: Layout: Rapportansvarig: Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson 22